Planbeskrivning
Detaljplan för del av Fall 1:1(etapp 1)
Mantorp, Mjölby kommun
Om detaljplanen
Vad är en detaljplan?
En detaljplan reglerar hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet. Det är kommunen som tar fram en detaljplan och du som medborgare har möjlighet att ta del av informationen och lämna idéer och synpunkter. Läs mer på: https://www.boverket.se/sv/PBL‐
kunskapsbanken/planering/detaljplan/
Detaljplanens handlingar
Till detaljplanen hör följande handlingar:
Plankarta, skala 1:1000 (A0)
Planbeskrivning
Behovsbedömning
Grundkarta
Fastighetsförteckning *
Plansamrådsredogörelse *
Planprogram Fall, Godkännandehandling
Programsamrådsredogörelse*
Planhandlingarna finns tillgängliga på Stadshusets entré, Mjölby kommun, Burensköldsvägen 11 och på biblioteket i Mantorp, Häradsvägen 7, Mantorp, under granskningsskedet. Handlingarna finns dessutom på kommunens webbplats www.mjolby.se/planer. Handlingar markerade med * finns inte på webbplatsen på grund av GDPR.
Vid frågor kontakta Byggnadskontoret, 0142‐850 00.
Skriftliga synpunkter på detaljplanen under samråds‐ och granskningsskedet lämnas till Byggnads‐ och räddningsnämnden, 595 80 Mjölby eller
byggnad@mjolby.se.
Detaljplaneprocess och tidplan
Detaljplanen har tagits fram enligt plan‐ och bygglagen (PBL 2010:900) i dess lydelse efter 1 januari 2015 med utökat förfarande.
Planen befinner sig i granskningsskedet. Tidplanen är preliminär och kan förändras under planarbetets gång.
Planbesked Startbeslut Synpunkter Samråd inhämtas
Granskning
Synpunkter inhämtas
Antagande Laga kraft
jan 2015 jan 2015
augusti ‐ september
2018
våren 2021 sommar 2021 sommar 2021
Sammanfattning
Planområdet är beläget söder om Mantorp station och består av åkermark och till viss del mark som är igenvuxen.
Detaljplanens syfte är möjliggöra för bostäder i form av flerfamiljshus, rad‐, par‐ eller kedjehus samt friliggande hus. Föreslagen bebyggelse får uppföras i två till tre våningar. Tre våningar medges endast i områdets södra del i kvarteret längs ny huvudgata i nordsydlig riktning. Planen möjliggör även för en förskola och ett gruppboende i planområdets södra delar. Angöring till planområdet föreslås ske via Hargsvägen och Stationsvägen.
Planområdet är utsatt för buller från järnvägen. För att dämpa buller från tågtrafiken ska bullerdämpande skyddsåtgärder uppföras i form av en vall längs med delar av järnvägsområdet.
I kommunens översiktsplan från 2011 är området utpekat för bostäder.
Detaljplanen är därmed förenlig med gällande översiktsplan.
Detaljplanen anses vara förenlig med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken. Någon betydande miljöpåverkan bedöms inte uppstå som en följd av planen.
Byggnadskontoret Marika Tano Planarkitekt
Innehåll
OM DETALJPLANEN ... 2
VAD ÄR EN DETALJPLAN? ... 2
DETALJPLANEPROCESS OCH TIDPLAN ... 2
SAMMANFATTNING ... 3
BAKGRUND ... 5
PLANENS SYFTE OCH MÅL ... 5
PLANDATA ... 5
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ... 6
ÖVERSIKTLIGA PLANER ... 6
DETALJPLANER, OMRÅDESBESTÄMMELSER ETC. ... 7
PROGRAM ... 7
KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT ... 8
FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAPITLET MILJÖBALKEN ... 8
FÖRORDNANDEN ETC. ... 9
DETALJPLANENS INNEBÖRD ... 10
BEBYGGELSE ... 10
NATURMILJÖ ... 11
KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI ... 18
OFFENTLIG OCH SOCIAL SERVICE ... 19
SOCIALA ASPEKTER ... 19
GATOR OCH TRAFIK... 19
MILJÖ‐ OCH RISKFAKTORER ... 21
TEKNISK FÖRSÖRJNING ... 26
GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN ... 28
ORGANISATORISKA FRÅGOR ... 28
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER ... 29
EKONOMISKA FRÅGOR ... 30
TEKNISKA FRÅGOR ... 31
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ... 31
PLANKARTA ... 32
PLANBESTÄMMELSER ... 33
Bakgrund
I augusti 2011 antog kommunfullmäktige i Mjölby kommun den
kommuntäckande översiktsplanen. Översiktsplanen har som ändamål att ange den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och ska ge vägledning för beslut om hur mark‐ och vattenområden ska användas, utvecklas och bevaras. I översiktsplanen är området för aktuell detaljplan utpekad som ett område för bostäder och verksamheter.
Med tiden har det blivit viktigare för kommunen planera tätare och skapa förutsättningar för ett hållbart resande med tåg och därigenom ett lägre
bilinnehav. År 2015 infördes nya bullerbestämmelser som möjliggör byggande i områden som tidigare var omöjligt.
Detta har resulterat i att kommunen 2018 utarbetade ett planprogram som omfattar hela Fall‐området söder om järnvägen med syfte att ompröva översiktsplanens intentioner. I planprogrammet föreslås att området planeras för bostäder, förskola och ett gruppboende. I planprogrammet finns det även en yta som benämns som utredningsområde för skolverksamhet.
Detaljplanen är den första etappen för hela planprogramsområdet som på sikt kan komma att bebyggas. Detaljplanen har utarbetas i dialog med de
exploatörer som fått markanvisning.
Planens syfte och mål
Detaljplanens syfte är att skapa nya bostäder, en förskola och gruppboende på del av fastigheten Fall 1:1, söder om järnvägen, i Mantorp. Detaljplanens syfte är vidare att reglera fastighetsgränserna mellan Trafikverket och kommunen längs järnvägsområdet i centrala Mantorp.
Målet med detaljplanen är att tillskapa ytterligare bostäder med ett stationsnära läge i Mantorp samt en förskola för att tillgodose behovet av förskoleplatser inom orten. Planen bidrar till att uppnå Mjölby kommuns mål
‐ En kommun med livskraft.
Plandata
Planområdet ligger i Mantorp, söder om järnvägsstationen. Planområdet utgörs av åkermark och igenväxt naturmark. Planområdet avgränsas av Stationsvägen i norr, ny vägsträcka för Stockebyvägen i väst, befintlig gång‐och cykelstråk samt
bostadsbebyggelse i öst, naturmark och del av grusväg mot Mantorps gård i söder.
Förslaget reglerar ramförutsättningar för kvartersmark och park närmast
Stationsvägen, men dessa ingår inte i denna detaljplan utan väntas bli reglerade i en senare detaljplan.
Planområdet är ca 7,5 ha och består mestadels av igenvuxen naturmark, jordbruksmark samt befintliga gator. I området planeras det uppföras en
Naturområden (NATUR) med diken för dagvattenhantering uppgår till ca 10 000 m2 av planområdets yta. Skyddsområde (SKYDD) för uppförande av bullervall om ca 4700 m2 och ytor längs järnvägen för järnvägsändamål (T).
Resterande ytor planeras som kvartersmark för bostäder samt allmänna gator.
Planområdet omfattar del av fastigheterna Fall 1:1 och Ubbarp 1:124 vilka ägs av Mjölby kommun; del av Veta 6:1 ägs av Trafikverket; och den del av Stockeby 1:1 som kommunen köper enligt överenskommelse.
Översiktliga planer
Detaljplaneområdet ingår i översiktsplan för Mjölby kommun antagen av kommunfullmäktige 2011. Översiktsplanen redogör för kommunens framtida mark‐ och vattenanvändning på lång sikt. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande utan ska endast fungera vägledande för efterföljande beslut inom detaljplaner, bygglov och andra myndighetsbeslut.
I översiktsplanen från 2011 är området längs järnvägen fram till befintlig bebyggelse utpekat som område för verksamheter. Söder därom är området utpekat för bostäder. Detaljplanen föreslår bostäder och förskola inom
föreslagen markanvändning för bostäder och är således förenlig med gällande översiktsplan.
Föreslagen markanvändning i planområdet enligt gällande översiktsplan
Tidigare
ställningstaganden
Detaljplaner, områdesbestämmelser etc.
I norra delarna av planområdet finns en gällande detaljplan , D78, Detaljplan för Veta 6:1 m.fl. stationsområdet i Mantorp, Mjölby kommun från 1993, som medger järnvägsändamål. Detaljplanen innefattar delar av Stationsvägen.
I norra delen av planområdet finns ytterligare en gällande detaljplan, D61, Detaljplan för del av fastigheten Bäck 1:20 m.fl. (Söder järnväg i Mantorp, Mjölby kommun) från 1988, som medger förtätning av befintlig
bostadsbebyggelse. Detaljplanen innefattar en liten del av Stationsvägen samt Hargsvägen.
För större delen av planområdet finns en gällande detaljplan, D51, Förslag till utvidgning av byggnadsplanen för Fall 1:1 m.fl. (söder om järnvägen) från 1976, som medger industriändamål. Detaljplanen föreslås upphävas.
Sydost om planområdet finns en gällande detaljplan, D100, Detaljplan för område väster om Parkvägen i Mantorp, Mjölby kommun från 2005, som medger bostadsändamål. Detaljplanen innefattar del av parkmark samt våtmark längs gång‐ och cykelvägen i detaljplanens norra del.
Gällande detaljplaner som berörs av planförslaget är markerad lila.
Program
Enligt Plan‐ och bygglagen kan kommunen för att underlätta detaljplanearbetet, om kommunen bedömer att det behövs, ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program.
Då kommunens tankar kring området inför detaljplaneläggning söder om järnvägen inte låg i linje med gällande översiktsplan utarbetades ett särskilt program. Planprogrammets syfte var att klargöra kommunens vilja till
förändring samt ange förutsättningar och riktlinjer för kommande bebyggelse i området. Programmet behandlar frågor översiktligt som rör
bebyggelseutformning, trafik, miljö, störningar i form av buller, vibrationer och risker i samband med transporter av farligt gods längs med södra stambanan.
Byggnads‐ och räddningsnämnden godkände planprogrammet som underlag
Karta planprogram.
Kommunala beslut i övrigt
Kommunstyrelsen beslutade 2015‐11‐04, § 245, att ge Byggnads‐ och
räddningsnämnden i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för del av Fall 1:1, Bäcks östra område.
Byggnads‐ och räddningsnämnden beslutade därefter 2016‐01‐25, § 12, att uppdra till Byggnadskontoret att upprätta en detaljplan för aktuellt område.
Förenlighet med 3, 4 och 5 kapitlet miljöbalken
3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden
I 3 kapitlet anges att mark‐ och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som är mest lämpade. Användning som medför en ur allmän
synpunkt god hushållning ska ges företräde. Riksintresseområden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada miljön, försvåra tillkomst, utvinning eller utnyttjande av sådan anläggning.
Planområdet omfattas av två riksintressen, riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap 9§ Miljöbalken och riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8§
Miljöbalken.
Riksintresse för totalförsvaret
Malmens flottiljflygplats med kringanläggningar, till exempel in‐ och utflygningsområden, är av riksintresse för totalförsvaret. Planområdet ligger utom försvarsmaktens definierade influensområde för Malmen. Dock omfattas planområdet av stoppområde för höga objekt och influensområde för
luftrummet. Bebyggelsen som föreslås i detaljplanen bedöms ej påverka
försvarsmaktens riksintresse då den maximala höjden på föreslagen bebyggelse är 12,5 m, vilket är lägre än den tillåtna gränsen för höga objekt.
Riksintresse för järnväg
Planområdet, hela Mantorp och stora delar av Mjölby kommun ingår i
riksintresse för den framtida järnvägen Götalandsbanan mellan Linköping och Borås (höghastighetståg), enligt miljöbalken kap 3:8.
När detaljplaneförslaget skickas ut för granskning är det fortfarande oklart vilken sträckning som är aktuell för framtida höghastighetståg. Även befintliga stambanan genom Mantorp utgör riksintresse. Detaljplanen bedöms inte påverka riksintresset negativt.
4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden
I 4 kapitlet anges vissa områden i Sverige där särskild stor hänsyn måste tas.
Planen berör inte något sådant område.
5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning
5 kapitlet behandlar miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning.
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns idag normer för buller, luft och vattenkvalitet.
Planen bedöms inte överskrida några miljökvalitetsnormer.
Förordnanden etc.
I planområdet finns objekt som omfattas av biotopskydd. Biotopskyddsområde är en skyddsform som används för små mark‐ och vattenområden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur‐
eller växtarter. Biotoperna är också viktiga för vanligare arter, samt för variationen i landskapet.
Objekt som omfattas av biotopskyddsområden och som finns i planområdet är en trädallé och ett flertal diken. Inför eller i samband med att detaljplanen ställs ut för granskning kommer kommunen ansöka om biotopsskyddsdispens för vissa objekt.
I samband med detaljplanens granskning kommer ett samråd gällande grövre träd att genomföras med Länsstyrelsen Östergötland. Detta i enlighet med Miljöbalken 12 kap. 6 §.
I samband med genomförandet av detaljplanen kommer vissa diken att tas bort och ersättas av diken i andra lägen. Vissa diken kommer utvecklas med syfte att förbättra dagvattenhanteringen i området. En anmälan om vattenverksamhet kommer att ske i samband med granskning.
Bebyggelse
Befintlig bebyggelse
Planområdet är obebyggt och består främst av åkermark och igenvuxen naturmark. Området ligger i anslutning till befintlig bebyggelse, i form av villabebyggelse och Mantorp tågstation.
Tidigare har det funnits en byggnad i anslutning till planområdet som använts som någon form av verkstad och på senare tid skatehall. I samband med detaljplanearbetet har byggnaden rivits och verksamheten har flyttats.
Verksamheten drivs av Mantorps fritidsgård som är en kommunal verksamhet.
Ny bebyggelse
I planförslaget föreslås bostäder i två till tre våningar inom planområdet. Enligt planens utformning tillåts flerbostadshus eller kedjehus/radhus/parhus samt friliggande hus inom planområdet. I planområdets södra del längs föreslagen huvudgatan tillåts bebyggelse i högst tre våningar, i övrigt tillåts endast två våningar. Detaljplanen föreslår en högsta nockhöjd om 8,5 meter för
tvåvåningshus respektive 12,5 meter för trevåningshus. Minsta taklutning är 15 grader. Undantag från minsta taklutning får göras om byggnadshöjden blir minst 2 meter lägre än angiven nockhöjd.
Bostäder i form av flerfamiljshus får uppföras med en sammanlagd
byggnadsarea om högst 35 % av fastighetsarean varav komplementbyggnader, uthus, garage mm får uppföras om högst 10 % av fastighetsarean. Bruttoarean får inte vara mer än 60 % av fastighetsarean. För grupphus, dvs. rad‐, par‐, kedjehus eller friliggande hus med likartad utformning, får den sammanlagd byggnadsarea inte överstiga mer än 40 % av fastighetsarean, varav uthus, komplementbyggnader mm inte får överstiga mer än 10 % av fastighetsarean.
Huvudbyggnad ska placeras med minst 4 meters avstånd från fastighetsgräns.
Mot gata får huvudbyggnad placeras minst 3 m från fastighetsgräns. Fristående uthus, komplementbyggnader och skärmtak får placeras 2 m från
fastighetsgräns. Grupphus samt komplementbyggnader till grupphus får placeras i gemensam fastighetsgräns/tomtgräns. Garage/carport ska placeras med infart minst 6 m från gata.
I planområdet planeras det för en förskola och för ett gruppboende. Placering av förskolan föreslås i planområdets sydvästra del inom en tomt på ca 10 000 m2. Största totala byggnadsarea är 2000 m2.
Gruppboendet, som i planbestämmelsen benämns som gruppbostad, föreslås placeras i planområdet sydöstra del. Gruppbostaden föreslås få en byggrätt om 35 % av fastighetsarean varav största byggnadsarea för uthus, förråd och komplementbyggnad är 10 % av fastighetsarean. Planerat gruppboendet är tänkt för personer som har rätt till ett boende enlig paragraf 9 i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, SFS 1993:387.
Detaljplanens innebörd
Omfattning av lovplikten
För att klara bullerkrav för förskolans lekmiljö behöver bullerskydd uppföras längs järnvägen. Startbesked får därför inte ges för förskola förrän bullerskydd enligt bestämmelsen m1 har kommit till stånd (PBL 4 kap 14 § 1 st 1p.)
Skuggstudie
En skuggstudie har tagits fram som visar att närliggande bostäder inte
påverkas av skuggning från ny bebyggelse. Samtliga boendemiljöer får önskat värde av sol om minst 5 timmar sol mellan klockan 9.00‐17.00, vid vår‐ och höstdagjämning enligt Boverkets skrift Solklart.
Vår‐ och höstdagjämning kl. 09.00 Vår‐ och höstdagjämning kl. 17.00
Tillgänglighet
Marken i planområdet är flack med bara några få meters variation vilket ger goda förutsättningar för bra utformning av allmän platsmark för att tillgodose tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga. Ny bebyggelse ska uppfylla gällande tillgänglighetskrav, vilket hanteras i bygglovsprövningen.
Naturmiljö
Natur, park och rekreation
Planområdet utgörs idag av mark som är igenvuxen samt till viss del
jordbruksmark. Närmaste lekplats finns i anslutning till Parkvägen, cirka 300 meter från planområdet. En naturvärdes‐inventering, 2015‐10‐29, har
genomförts i samband med planprogrammet.
Tabellen nedan beskriver de naturvärden från naturvärdesinventeringen som berörs av planförslaget. I samband med detaljplanens granskningsskede kommer samråd gällande grövre träd att genomföras med Länsstyrelsen Östergötland. Detta i enlighet med Miljöbalken 12 kap. 6 §. Ansökan om dispens från biotopskydd kommer även att genomföras i enlighet med Miljöbalken 7 kap. 11§ samt anmälan om vattenverksamhet.
Kartbilaga med naturvärdesobjekt från naturvärdesinventering, 2015.
Objekt Beskrivning Naturvärdes‐
klass
1 Allé med oxel. Omfattas av generellt biotopskydd.
Kommentar: Enstaka träd kan behöva tas bort i och med att gång‐ och cykelväg byggs ut längs Stationsvägen. I dagsläget består allén av 13 oxlar men det har tidigare funnits 15 oxlar vilket är synligt då det är ett mellanrum i trädraden.
4 ‐ Visst naturvärde
2 Järnvägspark. I trädskikt Lönn, alm, salix, björk, oxel, klibbal, sälg, lind, ask. Ett tiotal träd med 5‐7 dm. Grövst är en Salix (ca 8 dm), en lind (ca 9 dm) och en alm (ca 10 dm).
Buskage breder ut sig under träden
och bildar ett värdefullt blommande bryn av
slånbärbuskar, hassel och hagtorn mot söder. Mycket snöbär växer innan för brynet.
Kommentar: Parken ligger utanför planområdet. Dock kan mindre träd behöva tas bort för att möjliggöra en gång‐ och cykelväg längs Stationsvägen.
3 ‐ Påtagligt naturvärde
3 Grov alm ca 8 dm. Alm är på grund av almsjukan listad som akut hotad (CR) i svenska rödlistan från 2015.
Kommentar: Almen behöver tas bort i och med att gång‐ och cykelväg byggs ut längs Stationsvägen.
4 ‐ Visst naturvärde
4 Öppet dike. Omfattas av generellt biotopskydd. 4 ‐ Visst naturvärde
Kommentar: Dikets sträckning bevaras inom naturmark. Diket kommer enligt planförslaget att korsas av ny gata i nordsydlig riktning. Dikets sektion behöver ändras för att hantera en större volym dagvatten.
5 Öppet dike. Omfattas av generellt biotopskydd.
Kommentar: Dikets sträckning bevaras inom naturmark. Diket kommer enligt planförslaget att korsas av ny lokalgata. Dikets sektion behöver ändras för att hantera en större volym dagvatten.
4 ‐ Visst naturvärde
6 Sälg ca 10 dm. Grova träd har förutsättningar för förekomst av bland annat sällsynta mossor, lavar och insekter.
Kommentar: Sälgen bevaras inom parkmark.
3 – Påtagligt
7 En handfull grövre sälgbuketter som står i ett dike. Grövsta stammen ca 7 dm. Flera stammar har håligheter och är bevuxna med tickor, vilket är viktiga substrat för många vedlevande organismer. Diket
omfattas av generellt biotopskydd.
Kommentar: Diket och sälgarna är enligt planförslaget inom kvartersmark. Sälgarna behöver tas bort och diket flyttas något väst till parkmark.
3 – Påtagligt naturvärde
8 Öppet dike. Omfattas av generellt biotopskydd.
Naturvårdsintressanta träd i dikeskanten är en ek och en björk, båda ca 6 dm bhd.
Kommentar: Diket och träden är enligt planförslaget inom kvartersmark. Träden kan komma att fällas. Diket flyttas söder ut till naturmark.
4 ‐ Visst naturvärde
10 Surhål med buketter av döda och döende sälgar. Grövsta stamdiametern ca 5 dm. Nästan hela området utgjordes av åkermark på häradskartan från mitten av 1800‐talet, liksom på ekonomiska kartan från 1948. Här förekommer liggande och stående död ved,
påväxt av tickor och fläkskador, vilka utgör viktiga substrat för många vedlevande organismer.
Kommentar: Surhålet och sälgarna bevaras inom naturmark.
3 ‐ Påtagligt naturvärde
11 Grupp med sälgbuketter där grövsta stammarna är omkring 4 dm. Död ved förkommer i buketterna i form av brutna stammar. En del stammar med sprickor och påväxt av vedsvampar. Död ved,
barksprickor och vedsvampar är strukturer som är viktiga för många vedlevande organismer.
Kommentar: Gruppen är enligt planförslaget inom kvartersmark och kommer tas bort.
4 – Visst naturvärde
12 Dunge med asp och sälg, varav de grövsta asparna är 4‐5 dm. En handfull buketter av sälg har en grövsta
stamdiameter på 3‐5 dm, varav en del är bevuxna med vedsvampar och en har enstaka håligheter. Detta är viktiga strukturer för många vedlevande organismer.
Kommentar: Dungen är inom kvartersmark för förskola. Vissa träd planeras bevaras till förskolans utemiljö.
4 – Visst naturvärde
13 Öppet dike. Omfattas av generellt biotopskydd. I norra delen står en almbukett med 4 stammar varav den grövsta på 5 dm. Alm är pga av almsjukan listad som akut hotad (CR) i svenska rödlistan från 2015.
Kommentar: Diket ligger inte inom planområdet men vattnet från diket leds från norra sidan av järnvägen och planeras att därifrån ledas via ledning i gata.
4 – Visst naturvärde
19 Allé med 7 björkar. Träden är 3‐5 dm och med grov bark.
Omfattas av generellt biotopskydd.
Kommentar: Del av allén ligger inom planområdet och bevaras inom naturmark.
4 ‐ Visst naturvärde
Bild vänster: Alm(objekt 3) som behöver tas bort i samband med exploatering. Bild höger:
Befintligt dike(objekt 4) i väst‐östlig riktning.
Områden i anslutning till befintliga diken kommer att planläggas som
”NATUR” eller ”PARK”. Dessa kommer att utgöra en viktig del av områdets dagvattenhantering.
Detaljplanen utgångspunkt är att vid exploatering ska naturobjekt bevaras i så stor mån som möjligt. Befintlig natur och utpekade objekten ska ses som en tillgång vid skapandet av nya utemiljöer. I de fall det inte är möjligt att bevara utpekade objekt bör det ske en kompensation. Kompensationen ska så långt som möjligt ske inom området och val av växtlighet eller andra åtgärder ska väljas med hänsyn till befintlig flora och fauna. I planförslaget ersätts i stort de diken som behöver tas bort med nya öppna diken.
I samband med planens genomförande, vid exploatering och byggnation bör bevarandevärda områden och objekt skyddas för att undvika skador som kan uppstå i byggskedet, t.ex. körskador på befintliga träds stammar och rötter.
Mark och geoteknik
Planområdet utgörs idag av åkermark och till viss del mark som är igenvuxen.
En översiktlig geoteknisk undersökning togs fram i samband med att arbetet med detaljplanen påbörjades. Därefter har planområdets avgränsning
förändrats och ytterligare två geotekniska undersökningar har tagits fram. Det är främst de två senare utredningarna som är relevanta för detaljplanen och som därför beskrivs kortfattat nedan. Samtliga utredningarna återfinns i sin helhet i respektive rapport, angivna på sida 2 i planbeskrivningen.
Markförhållanden
I planområdets norra del består jorden huvudsakligen av mulljord med halter av silt och lera, därunder följer växelvis silt‐ och lerjordar med varierande mäktigheter.
Inom planområdets södra del, under ett lager av mulljord/fyllning följer omväxlande lersilt‐ och sandjord med en huvudsakligen hög relativ hållfasthet.
Det förekommer dock leriga skikt med lägre hållfasthet. I nordöstra delen av området var hållfastheten generellt lägre än i övriga delen av området.
Siltjordar är mycket tjälfarliga och vid schakt i samband med vattenöverskott (regn eller grundvatten) finns risk för flytjordsfenomen.
Stabilitet
Området är relativt flackt och någon stabilitetsrisk föreligger ej med undantag för schakt.
Grundvatten
I norra området har det observerats fritt vatten vid skruvprovtagning i punkten 1606, på ca 2,5 m djup. I södra området har grundvattnets trycknivå uppmätts till ca 2‐5 m under markytan. Jordarna är mycket finkorniga, LOD genom infiltration lämpar sig därför inte inom området.
Radon
I norra området har markradonhalt i jordluft uppmäts i punkterna 1604 och 1609 till 12 kBq/m3 respektive 19 kBq/m3. Radonskyddande åtgärder rekommenderas vid nybyggnad enligt Statens planverk rapport 59:1982, då marken klassas som normalradonmark.
I söder består området av lågradonmark, detta kräver inga radonskyddande åtgärder enligt Statens planverk rapport 59:1982.
Materialtyp och tjälfarlighetsklass
I norra området består jorden av lerig silt, siligt lera och silt som är materialtyp 5 och tjälfarlighetsklass 4, mycket tjälfarliga jordar. Lera och siltig finsand förkommer också i området och är materialtyp 4 och
tjälfarlighetsklass 3, måttligt tjällyftande jordar.
I södra området är jorden siltrik vilket innebär tjälfarlighetsklass 4. Hårdgjorda ytor dimensioneras för materialtyp 5A, tjälfarlighetsklass 4.
Rekommendationer grundläggning
I norra området ska grundläggning utföras i geoteknisk kategori 2 (GK2), frostfritt och väldränerad. Byggnation bedöms kunna grundläggas på
konventionellt sätt med kantförstyvad platta på mark på kontrollerad packad fyllning enligt CEB.212 AMA Anläggning 13. Fyllningen bör ha en minsta tjocklek av 0,3 m och täcka minst 0,5 m utanför planerad grundplatta.
All matjord, organisk och löst lagrad jord ska schaktas bort innan
grundläggning. Då förekommande jord inom området är mycket tjällyftande ska den under byggnader schaktas ur ner till frostfritt djup och ersättas jämlikt ovan. Fyllning får inte utföras med eller mot tjälad jord.
Sättningarnas storlek är beroende av påförd last och plattstorlek, dock bedöms inga besvärande sättningar uppkomma om grundläggning och markarbeten sker enligt AMA Anläggning 13.
Södra området lämpar sig för byggnation, mindre bostadshus med små laster kan sannolikt grundläggas med platta på mark. Ska större byggnader uppföras kan det bli aktuellt med kompensationsgrundläggning.
Förhållandena inom området varierar något så det går inte att säga något generellt om hur stora sättningarna blir, dock är hållfastheten så pass god att någon stor sättningsproblematik inte förväntas.
Dagvatten Fördröjning
Planområdet är idag flackt, obebyggt och består till viss del av åkermark. Fall 1:1 ligger i direkt anslutning till befintligt villaområde i öster och järnvägsspår i norr. Det finns befintliga VA‐ledningar och flera dagvattendiken som går genom Fall 1:1. Området som omfattas av detaljplanen ligger instängt och är del av ett ännu större område som är instängt. Detta innebär att dagvatten som befintligt ledningssystem inte har kapacitet att avleda riskerar att översvämma området vid kraftiga skyfall.
Idag går ett större dagvattendike genom planområdet. Diket kommer spela en viktig roll i dagvattenavledningen inom Fall 1:1 efter utbyggnad. Förslaget är att det befintliga diket formas om med släntlutningar på 1:4 och att det anpassas mot befintliga VA‐ledningar och GC‐väg i nära anslutning till diket.
Dessutom föreslås två dämmen anläggas i diket så att dagvattnet rinner långsammare och till viss del fördröjs i diket. Till diket ansluts idag två mindre diken i söder. De dikena kommer behöva läggas om i och med att de korsar mark där det planeras för bostäder. Istället föreslås att ett nytt dike med större kapacitet anläggs i naturmark i anslutning till de nya bostäderna. Utöver föreslagna diken kommer nya dagvattenledningar behöva anläggas för att avleda dagvatten från tak, vägar och andra ytor till föreslagna diken.
Dikets utformning har i den här utredningen anpassats för att kunna omhänderta och avleda flöden som beräknas uppstå vid ett regn med en återkomsttid på 10 år inklusive en klimatfaktor på 25%. För att säkerställa att inga fastigheter riskerar att skadas vid händelse av ett regn med en
återkomsttid på 100 år har en bedömning gjorts av hur stora volymer dagvatten som riskerar att ställa sig på markytan i anslutning till de planerade bostäderna.
Bedömningen är att föreslagna lösningar kommer klara av att ta hand om de flöden som uppstår vid ett 10‐årsregn och att översvämningar som riskerar att uppstå vid ett 100‐årsregn inte kommer ge upphov till skada på bebyggelse.
Figuren nedan, Dikessektion 1 öst‐västligt dike, visar förslag till hur det befintliga diket inom planområdet kan utformas med flackare slänter och samtidigt klara de flöden som beräknas uppstå vid ett 10‐årsregn. Diket ligger i nära anslutning till ett stråk med befintliga VA‐ledningar och en GC‐väg på andra sidan diket. För att anpassa diket mot VA‐ledningar och GC‐väg behöver delar av diket anläggas med en släntlutning på 1:2. Men största delen av slänterna bör gå att anlägga med en lutning på 1:4.
Dikessektion 1 öst‐västligt dike
Dikessektion 2 visar hur nytt dike i södra delen av planområdet kan utformas.
Hela diket föreslås anläggas med en släntlutning på 1:4.
Dikessektion 2 nord‐sydligt dike
Vid ett 100‐årsregn inklusive 25 % klimatfaktor beräknas föreslagen
dikessektion inte ha kapacitet att avleda de dagvattenflöden som enligt den hydrauliska modellen kommer att uppstå. Det kommer få till följd att
dagvattnet i diket kommer dämma över dikeskrönen och ställa sig på marken intill diket. För att inga byggnader ska riskera att skadas vid ett sådant scenario behöver översvämningsytor skapas i anslutning till diket där dagvatten
tillfälligt kan bli stående. När vattnet sedan sjunker i diket igen ska även vattnet ledas tillbaka från översvämningsytorna tillbaka till diket för vidare avledning.
Förslag till placering, volymer och utformning av översvämningsytor är redovisade i bilden nedan.
Förslag till placering av översvämningsytor för omhändertagande av 100‐årsregn.
För ytterligare fördröjning av dagvatten inom området ska takavvattning utföras med utkastare på stuprör. Skolbyggnadens tak kan anläggas med en grön takyta. De tomter som kommer ligga i nära anslutning till diken kan med fördel avleda sitt dagvatten direkt till diket om tomtens höjdsättning tillåter det.
Höjdsättningen inom fastigheterna ska utföras så att dagvatten vid extrema situationer kan avledas ovan mark utan att byggnader eller anläggningar skadas.
Dagvatten föroreningsgrad
En beräkning av dagvattnets föroreningshalter har gjorts. Det finns idag inga nationella riktlinjer för vilka föroreningshalter som är acceptabla för dagvatten och Mjölby kommun har inte listat några specifika målvärden. Därmed utgår utredningen från de vanligaste föroreningarna som återfinns i dagvatten samt Stockholms stads riktvärden för dessa, framtagna av Riktvärdesgruppen (Riktvärdesgruppen, Regionala dagvattennätverket i Stockholm län, 2009). I brist på bättre riktlinjer har de beräknade föroreningshalterna jämförts mot dessa förslag till riktvärden. Resultaten från föroreningsanalysen visar planområdet efter exploatering. Ingen stor förändring sker i
föroreningshalterna på de flesta ämnena. Borttagandet av den befintliga jordbruksmarken gör att många föroreningshalter minskar.
Kulturmiljö och arkeologi
Ingen byggnad av kulturhistoriskt värde finns inom planområdet.
Enligt riksantikvarieämbetets redovisning finns det inga fornlämningar registrerade inom planområdet. I planprogramsamrådet konstaterar
Länsstyrelsen att det inte finns några behov av någon arkeologisk förundersökning inom programområdet.
Om man vid byggnation eller markarbeten påträffar fornlämningar föreligger anmälningsplikt enligt Kulturmiljölagen (2 kap. Fornminnen). Byggnadsarbetet måste då omedelbart stoppas och arkeologisk expertis tillkallas.
Offentlig och social service
Planområdet ligger i anslutning till Mantorp station och de centrala delarna i Mantorp. Kommersiell och offentlig service ligger inom gångavstånd från planområdet. I samband med den fortsatta utbyggnaden av Fall‐området väntas kundunderlaget för kommersiell och offentlig service att öka.
Inom området planeras för en förskola med cirka 120 förskoleplatser.
Sociala aspekter
Jämställdhet och mångfald
Detaljplanen ger möjlighet till olika bostadstyper och olika ägandeformer. En blandning av flerfamiljshus, hyresrätter och bostadsrätter skapar
förutsättningar för ett integrerat område med socioekonomisk mångfald, olika kultur och ett levande område. En blandning av bostadsstorlekar och
upplåtelseformer i en stadsdel skapar möjlighet att bo kvar i ett område, även om ens krav och behov förändras.
Områdets närhet till kollektivtrafik underlättar för att alla ska ha goda förutsättningar att ha ett fungerande vardagsliv. Detta är en viktig aspekt ur jämställdhets‐ och mångfaldhetssynpunkt. Säkra gång‐ och cykelvägar som underlättar kopplingen till stationen och tätortens centrala delar innehållande skola och annan service, norr om järnvägen, är en viktig aspekt i att skapa en hållbar stadsdel. Stadsplaneringen ska främja god tillgänglighet för alla. Detta oavsett om man har bil, åker kollektivt, går eller cyklar.
Barnperspektivet
Gångvägar och en separerad gång‐ och cykelväg kommer att anläggas inom planområdet vilket gör det enkelt, tryggt och säkert för barn att röra sig inom området och till och från planerad förskola.
Trygghet
För att skapa trygga och trivsamma miljöer bör särskild vikt läggas vid utformning av belysning så att områden där människor rör sig och vistas upplevs tillgängliga och trygga under fler timmar av dygnet.
Gator och trafik Gatunät och biltrafik
Inom planområdet finns en befintlig gatustruktur som delvis kommer att utgöra stommen i detaljplanens tänkta gatusystem. Befintligt gatusystem består av Stationsvägen och västra delen av Parkvägen. Stockebyvägen ersätts med en ny gata längre öster ut men kommer fortfarande binda samman Stationsvägen med gatorna söder om planområdet mot Tollstad och Mantorps gård. Del av gatan är enligt planförslaget vägreservat. Syftet med det västra vägreservatet är att på kort sikt möjliggöra biltrafik och på längre sikt enbart tillåta gång‐ och cykelväg. Syftet med det östra vägreservatet är att på lång sikt, i samband med
kommande utbyggnadsetapper, bygga ut huvudgatan söderut och på så vis ersätta trafikföringen på det västra vägreservatet.
Tillfart till planområdet kommer att ske via Hargsvägen/Stationsvägen.
Stationsvägen går längs med befintligt järnvägsspår för att sedan vika av mot söder och övergår till en ny huvudgata som ersätter Stockebyvägen.
Huvudgatan fortsätter genom planområdet för att i framtiden kunna kopplas ihop med utbyggnadsområden söder ut och för att skapa en väl fungerande kvarterstruktur i planområdet samt i nästkommande etapper.
Från huvudgatan ansluter en gata i västlig riktning mot förskolan och två gator i östlig riktning som möjliggör rundkörning i detaljplanens östra kvarter.
Parkvägen som ligger öst om planområdet kommer endast kopplas ihop med gatorna inom detaljplanen via en gång‐ och cykelväg.
Den nya huvudgatan och gatan mot förskolan föreslås få en gatubredd om 6,5 meter. Stationsvägen samt kvartersgatorna föreslås få en gatubredd på 5,5 meter. En separat gång‐ och cykelväg på cirka 3 meter planeras utmed Stationsvägen och den nya huvudgatan och skiljs från gatuområdet med en grönyta. Se föreslagen typsektion nedan. Utrymme för att höja standarden på gatuområdet finns inom föreslaget användningsområde i planen.
Typsektion Stationsvägen, gång- och cykel avskild från körbana.
I samband med genomförandet av planen kommer Hargsvägen att byggas ut med en separat gångbana. Hargsvägens bredd föreslås bli 5,5 meter och gångbanan 2 meter bred med kantstöd. Se typsektion nedan. För att kunna möjliggöra föreslagen utformning av väg behöver all mark längs med Hargsvägen och till befintliga fastighetsgränser tas i anspråk. Föreslagna förändringarna inryms inom gällande detaljplan för Hargsvägen och befintlig kommunal fastighet.
Typsektion Hargsvägen
I och med att tillfart till området planeras via Stationsvägen och Hargsvägen kommer det bli en ökad trafik längs med Hargsvägen. Detta innebär att
fastigheter utanför planområdet, längs med Hargsvägen blir mer störda av vägtrafikbuller än tidigare, läs mer under rubriken Trafikbuller – Befintliga bostäder.
Gång- och cykeltrafik
Öster om planområdet i anslutning till befintlig bebyggelse finns utbyggd gång‐
och cykelbana som knyter samman Stationsvägen, Ubbarpsvägen och Parkvägen. Inom planområdet finns idag ingen gång‐ och cykelväg.
Längs Hargsvägen planeras en 2 meter bred gångväg. Gångvägen planeras övergå till en gång‐ och cykelväg vid Stationsvägens början för att leda fram till stationen.
En gång‐ och cykelväg planeras i Parkvägens förlängning genom detaljplanens östra kvarter och vidare till förskolan.
Kollektivtrafik
Planområdet är lokaliserat i nära anslutning till Mantorp station där tillgång till kollektivtrafik med tåg är god. Även viss busstrafik finns. Under järnvägen vid tågstationen finns en gångtunnel som leder till busstationen på Magasins‐vägen och till norra perrongen.
Parkering och angöring
Mjölby kommun har ingen gällande parkeringsnorm.
I planprogrammet för Fall‐området framgår det att med tanke på områdets närhet till goda kollektivtrafikförbindelser kan det uppskattas ett lågt bilinnehav i området.
För området gäller att parkering ska lösas inom respektive fastighet. Förutom bilparkering bör det även finnas god möjlighet till cykelparkering på respektive fastighet för att uppmuntra till att ett ökat användande av cykel.
I anslutning till Mantorps station finns allmänna parkeringsplatser i form av pendlarparkering.
Miljö- och riskfaktorer
En samlad bedömning av den inverkan som detaljplanens genomförande bedöms medföra på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser har gjorts under rubriken Behovsbedömning.
Bedömningen har resulterat i att ingen miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram, men en kortare beskrivning och bedömning av nedanstående
miljöaspekter har bedömts behövas.
Förorenad mark
En miljöteknisk markundersökning har genomförts för del av Fall 1:1, tidigare traktorverkstad och på senare tid skatehall.
Utförda analyser påvisar att inga halter överstiger tillämpat riktvärde inom aktuellt område. Några föroreningar i grundvattnet har inte kunnat konstateras och Tyréns bedömer att ytterligare åtgärder för grundvatten inte behövs. Med den planerade markanvändningen bedöms de noterade halterna i jord, inte
utgöra någon risk för människors hälsa och/eller miljön på det undersökta området.
En miljöteknisk markundersökning har även genomförts för förskoletomten.
Resultatet av den miljötekniska markundersökningen visar generellt på låga föroreningshalter i marken, men uppmätta arsenikhalter kan utgöra en risk för människors hälsa vid den planerade markanvändningen. Eftersom det planeras för förskoleverksamhet inom området bör kompletterande provtagning av ytliga jordlager utföras inom områden som kommer vara tillgängliga för barn (ej hårdgjorda ytor inom skolområdet). Alternativt kan dessa ytor täckas med rena massor för att undvika exponering via intag av jord.
Trafikbuller
Planområdet ligger i närheten av järnvägen som är den dominerande
bullerkällan i området. Den 1 juni 2015 trädde en ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader i kraft. Förordningen innehåller bestämmelser om riktvärden för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flygplatser vid bostadsbyggnader. Då området påverkas av trafikbuller har kommunen tagit fram en bullerutredning, ÅF, 2020‐09‐18. I genomförd utredning motsvarar prognostiserat framtida trafiktal år 2040.
Buller från vägar och spårtrafik bör inte överskrida;
60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnad.
a
För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad.
Om ljudnivåer ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrides mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasad.
Om den ljudnivå om 70 dBA maximalnivå enligt ovan ändå överskrids, bör nivån dock inte överskrida mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timma mellan kl 06.00 och 22.00.
Bostäder
Ljudnivå vid fasad blir högst 60 dBA och klarar Trafikbullerförordningens riktvärden oaktat val av planlösning. Samtliga byggnader klarar riktvärden utan åtgärd i form av bullerskydd vid spåret.
Bilaga B0 från bullerutredning, ÅF, 2020‐09‐18
Uteplats för bostäder måste anordnas på sida bortvänt från järnvägen och huvudgatan för att klara gällande riktvärden. För att säkerställa att bostädernas utemiljö efterlever riktvärdet om 50 dBA har en planbestämmelse införts på plankartan som anger att – Balkong eller uteplats ska ordnas mot tyst sida med högst 50 dBA dygnsekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå mellan 22.00 och 06.00 (f1).
Förskola
Bullerkravet som ställs är högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå på lekytor
(innefattar även vila och pedagogisk verksamhet) och högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå på ”övriga vistelseytor”, riktvärden enligt Naturvårdsverkets rapport NV‐01534‐17. Dessutom ställs krav på högst 70 dBA maximal ljudnivå då skolan används. I genomförd bullerutredning antas att skolan endast används dag‐ och kvällstid, dvs som längst mellan kl 06‐22.
Generellt är det ekvivalenta ljudnivåer som begränsar förskolans placering, snarare än maximala ljudnivåer.
Kravet på högst 50 dBA ekvivalent ljudnivåer på skolgård avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet gör att det blir svårt att anlägga skolgård utan bullerskydd norr om förskolan. Skolgårdsytan som klarar kravet blir utan skydd begränsad. I bullerutredningen har därför effekten av en
bullerskyddsvall undersökts. Beräkningarna utgår från att en 2 meter hög bullerskyddsvall uppförs längs järnvägsspåret norr om förskolan. Skärmen löper parallellt med spåret ca 340 m. Beräkningarna redovisas på höjden 1,5 meter över marknivån.
Ekvivalent ljudnivå blir högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå söder om förskolan och riktvärde uppfylls enbart för del av yta för pedagogisk verksamhet. Väster om förskolan blir ljudnivån högst 55 dBA och innehåller riktvärdet för övriga vistelseytor. Riktvärdet på högst 70 dBA maximal ljudnivå uppfylls både väster och söder om förskolan. Med bullerskyddsvall blir ekvivalent ljudnivå högst 50
dBA även väster om förskolan. Maximal ljudnivå blir högst 65 på stora områden med hjälp av bullerskyddsvallen och kommer bidra till en mycket bättre ljudmiljö för barnen. Tillsammans med bullerskyddsvallen blir ljudnivån runt hela förskolan inte högre än att lokala bullerskydd kan tillföras för att skapa ljudnivå som innehåller riktvärdet 50 dBA ekvivalent ljudnivå.
Ljudutbredning vid förskolan. Utan bullerskyddsvall till vänster och med bullerskyddsvall till höger.
För att säkerställa att förskolan får en god utemiljö som lever upp till gällande riktvärden föreslås en bullervall längs järnvägen vilket regleras på plankartan (m1) med villkor för startbesked för förskolan.
Befintliga bostäder
Planförslaget innebär en trafikökning på Hargsvägen. Prognosticerad trafikmängd i nollalternativ, dvs. en uppräkning av trafiken utan utbyggt planförslag, blir ca 240 bilar i medeldygnstrafik 2040. I utbyggt planförslag är prognosticerad trafikmängd ca 1300 bilar. Då spårtrafiken är den dominerande bullerkällan ger ökningen av vägtrafik dock marginella skillnader i
beräkningsresultat. Några fastigheter har över 60 dBA ekvivalent ljudnivå både före och efter den beräknade trafikökningen. Skillnaden är ca 1‐2 dB för
samtliga fastigheter närmast Hargsvägen. Riktvärdet för när åtgärder ska övervägas är både 55 dBA och 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad beroende på när huset är byggt. Flerbostadshuset som får över 55 dBA i och med trafikökningen är, enligt det kommunala bostadsbolaget, byggt före 1995 och riktvärdet 65 dBA vid fasad överskrids inte. Övriga villor i området förefaller också, i huvudsak, vara byggda före 1995 och riktvärdet 65 dBA kan inte sägas överskridas i och med trafikökningen på Hargsvägen. En fastighet har högre nivåer än 65 dBA men har det redan idag och ligger så pass nära spåret att trafikökningen på Hargsvägen kommer inverka marginellt på den totala
ljudnivån. Inga bullerreducerande åtgärder bedöms därför behöva vidtas som följd av detaljplanen.
Risk för olyckor
Tvärs igenom Mantorp och strax norr om planprogramsområdet löper ett järnvägsspår, Södra stambanan. Södra stambanan är dubbelspår och trafikeras av persontåg och godståg, däribland godståg med farligt gods. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga
egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om det inte behandlas på rätt sätt.
Den dominerande risken, i anslutning till järnväg, är urspårning med efterföljande kollision med byggnad eller människor. Riskområdet för
urspårning beräknas till cirka 25‐30 meter från järnvägen(räknat från spårmitt från närmsta spår), vilket är det avstånd som urspårade vagnar i de flesta fall hamnar inom. Det är även genom urspårning och sammanstötningar som det är mest sannolikt att behållare med farligt gods skadas, vilket bland annat kan ge upphov till betydande påverkan genom brand, explosion och/eller utsläpp av toxiska ämnen.
I samrådsförslaget för aktuell detaljplan föreslogs bostadskvarter längs Stationsvägen inom riskområde för järnvägen. I granskningsförslaget har kvarteren närmast järnvägsspåret tagits ur detaljplanen och närmaste bostadskvarter är nu på ett avstånd av ca 150 m från järnvägen.
Med anledning av risker förknippade med urspårning av tåg och urspårning av tåg med farligt gods togs en övergripande riskbedömning tagits fram av WSP, 2018‐06‐26. Resultatet visar att riskerna går att hantera med riskreducerande åtgärder eller att bebyggelse som uppmuntrat till stadigvarande vistelse, t.ex.
bostäder utan riskreducerande åtgärder ska placeras minst 40 meter från järnvägen.
Genomförd riskbedömningen har även beaktat risker kopplat till industrier, norr om järnvägen, som använder ammoniak i sin produktion. Beräkningarna som baseras på värsta troliga scenario istället för på värsta tänkbara scenario visar att ammoniakhanteringen på Lantmännen Unibakes verksamhet inte blir styrande för utformningen av planområdet. Från den svenska matfabriken AB:s anläggning rekommenderas att området inom 120 meter från anläggningen utformas sådant att det inte uppmuntrar till stadigvarande utomhusvistelse för stora personantal, t.ex. torg, utomhusanläggning för idrott eller annan
samlingsplats.
Detaljplanens utformning medger inga bostäder eller verksamheter närmare än ca 300 meter från riskkällan. Detaljplanen anses därmed vara anpassad till de riktlinjer som genomförd riskutredning föreslår.
Vibrationer
I områdets östra del har det genomförts en vibrationsundersökning som utgick från dagens förhållanden. Vid undersökningen användes riktvärdet för
miljökvalitet, 0,4 mm/s. De uppmätta vibrationsvärdena samt beräkningarna visar att vibrationsnivåerna från spårtrafiken förväntas hamna i området för sannolik störning enligt Svensk Standard. Vid byggnation inom 50 meter från spårmitt rekommenderas särskilda hustyper. Upp till 100 meter
rekommenderas en komfortzon med anvisningar om utförande av grundläggning för att erhålla miljömålet på 0,4 mm/s RMS.
Detaljplanens utformning medger inga bostäder eller verksamheter närmare än ca 150 meter från riskkällan och omfattas därför inte av rekommendationer eller bestämmelser för utförande eller grundläggning med hänsyn till vibrationer.
Teknisk försörjning Vatten och avlopp
Kommande bebyggelse ska anslutas till det allmänna vatten‐ avloppsnätet. I samband med en utbyggnad av området kommer befintligt ledningsnät behöva förstärkas och nya ledningar kommer att läggas i tillkommande gator. Endast källarlös bebyggelse kan avledas med självfall till allmänna spill‐ och
dagvattenledningar.
Befintliga allmänna va‐ledningar finns utbyggda i och i anslutning till
planområdet. En tryckavloppsledning och vattenledning går norr om befintligt dike som går mellan befintlig bebyggelse och planerat område. Ledningarna viker sedan av i sydlig riktning för att sedan fortsätta väster ut, längs med parkvägens norra sida. Nordöst om befintlig dagvattendamm finns en pumpstation.
De allmänna dagvattenledningarna dimensioneras för ett 10‐årsregn med 10‐
minuters varaktighet. Med ett 10‐årsregn avses ett regn som i genomsnitt återkommer en gång under en tioårsperiod. Dimensioneringen innebär att dagvattennätet ska kunna dämma ett 10‐årsregn upp till marknivån. När kraftigare regn, 100‐årsregn, belastar ledningsnätet samlas dagvattnet upp inom fördröjningsytor inom planområdet.
Dagvattnet från området leds via befintliga diken till det väst‐östliga diket genom planområdet. Diket ansluter sedan till en dagvattendamm som ligger öst om planområdet. Dagvattnet från planområdet rinner mot Östra Olofstorp och vidare i diken mot Höljebäcken och Svartån. Inriktningen för planarbetet är att skapa fördröjning av dagvatten som medför naturligt utflöde ur området, så att markavvattningsföretagets villkor klaras.
För ytterligare fördröjning av dagvatten inom området har bestämmelse införts om att takvatten ska avledas ovan mark, t.ex. med utkastare, innan det leds vidare i dagvattennätet. Höjdsättningen inom fastigheterna ska utföras så att dagvatten vid extrema situationer kan avledas ovan mark utan att byggnader eller anläggningar skadas.
Brandposter behöver anordnas i lokalgatorna för räddningstjänstens behov.
Fjärrvärme
Området är inte anslutet till fjärrvärmenätet. Mjölby–Svartådalens energi AB, MSE, är nätleverantör till området.
Fjärrvärmeledningar finns i anslutning till planområdet men kapacitet för att försörja ett nytt område finns inte i befintliga ledningar. För att kunna erbjuda fjärrvärme behöver planområdet anslutas till ledningar som finns norr om järnvägen, i anslutning till Trumpetarevägen.
El
Tekniska verken Linköping AB är ledningsägare i området. En transformatorstation ligger utanför planområdet utmed Parkvägens förlängning.
El‐ledning finns längs med Stationsvägen och fortsätter sedan utmed Stockebyvägen. Ytterligare en ledning finns öster om Stockebyvägen, några meter in. Ledningarna kommer att behöva flyttas i samband med att området exploateras.
Tele och opto
Teleledningar finns utbyggt i området, troligtvis i enlighet med tankarna kring genomförande med gällande detaljplan. Flertalet av befintliga ledningar kommer att behöva flyttas i samband med byggnation av området.
Ledningsägare är Skanova.
Optoledning finns norr om Parkvägen och ligger längs med vägen. Ledningen fortsätter längs med Stockebyvägen och korsar vägen för att sedan fortsätta under järnvägen. Ledningsägare är Tekniska verken och MSE genom ett samägt bolag, Utsikt bredband.
Avfall
Avfallshämtning sker genom kommunens försorg.
Genomförande av detaljplanen
I detta kapitel redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av
detaljplanen. Genomförandefrågorna har ingen självständig rättsverkan utan utgör en del av planhandlingarna och ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen.
Organisatoriska frågor Tidplan
Planprocessen handläggs med ett utökat förfarande enligt Plan‐ och bygglag (2010:900).Planprocessen beräknas i huvudsak kunna följa nedanstående tidplan.
Samråd Augusti ‐ september 2018
Granskning Mars 2021 ‐ april 2021
Antagande Sommar 2021
Laga kraft, tidigast Sommar 2021
Tidigare tidplan har skjutits fram pga. komplicerad utredning. Uppdaterad tidplan är preliminär.
Genomförandetid
Planens genomförandetid är angiven till fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft.
Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för t.ex. förlorad byggrätt.
Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Allmän plats
Kommunen avses vara huvudman för allmän platsmark (PARK, NATUR och GATA) i planen. Det innebär att kommunen bekostar och ansvarar för utbyggnad och skötsel av dessa områden.
Kvartersmark
Exploatörer bekostar genomförandet av planen med utbyggnad, drift och underhåll av kvartersmark. Kommunen blir huvudman för förskola.
Trafikverket ansvarar för järnvägsområde T.
Teknisk försörjning
Nätbolagen ansvarar för utbyggnad och skötsel av de allmänna ledningar som finns inom planområdet. Exploatören bekostar utbyggnad inom fastigheten.
Vissa ledningar (spillvatten‐, dagvatten‐, el‐ samt dataledningar) behöver flyttas vid ett genomförande av planen. Detta kommer att ske i dialog med
ledningsägare vid planens genomförande och bekostas av exploatören Mjölby kommun om inte annat avtalas.
Markanvisning, optionsavtal och markköp
Något exploateringsavtal är inte aktuellt då kommunen äger all mark, eller har slutit avtal om markköp såsom för del av Stockeby 1:1. Kostnader regleras istället genom köpeavtal.
Optionsavtal om markanvisning har upprättats med GBJ Bygg AB och med Östgötahus AB. Avtalen är giltiga sex månader efter att planen vunnit laga kraft och får ej överlåtas till annan entreprenör utan kommunens samtycke. Avtalet kommer att fullföljas genom köpeavtal i samband med att fastighetförrättning fått laga kraft och bygglov beviljats. I planen reserveras även tomt för framtida LSS‐boende, den typ av boende som regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Markbyte med Trafikverket
Avtal om markbyte och kompletterande köp sker mellan kommunen och Trafikverket staten, enligt beskrivning nedan. Avtal kommer även upprättas med arrendator av Trafikverkets förråd för friköp och fortsatt tak renovering norr om järnvägen.
Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Fastighetsägare
Detaljplanen berör del av fastigheten av Fall 1:1 och del av Ubbarp 1:124 som ägs av Mjölby kommun samt del av Veta 6:1 och som ägs av Trafikverket och del av Stockeby 1:1, där köpeavtal upprättats med ägaren.
Fastighetsbildning mm.
Nedan redovisas de fastigheter som berörs av fastighetsrättsliga frågor som detaljplanens genomförande medför.
Fastighet Erhåller mark
från: Avstår mark till Föreslagen
markanvändning
Veta 6:1 Ubbarp 1:124, Fall 1:1
Fall 1:1 och Viby‐
Olofstorp 4:4
T – Järnväg GATA
Fall 1:1 Veta 6:1 Veta 6:1 GATA
Stockeby 1:1 Fall 1:1 BOSTAD
Viby‐Olofstorp 4:4
Veta 6:1 och Viby 22:1 för vidare försäljning till ny
Viby 22:1
Oförändrad plan för handel och centrumfunktion
