Hälsopedagogik. Kursansvariga.

www.gu.se

Hälsopedagogik

Eva-Carin.lindgren@ped.gu.se

Monica.Petersson@ped.gu.se

Peter.Korp@ped.gu.se

Emmalee.Gisslevik@ped.gu.se Silwa.Claesson@ped.gu.se

Carina Carlund

sprakhandledningen.carina@gu.se Ej Hillevi

Kursansvariga

Pedagogik handlar om

Lärande- och

kommunikationsprocesser

Påverkans- och förändrings processer

Pedagogik Didaktik

Varför?

Vad?

Hur?

www.gu.se

Hälsopedagogik

• Reflektion över val av arbetssätt och innehåll, så att man kan

• …bidra till insikt och medvetenhet (genom kunskap och reflektion) att livsstilsfaktorer påverkar hälsan

• …skapa förutsättningar för individer att förändra levnadsvanor

• …ge ”verktyg” som gör att individen kan vara aktiv i sin egen hälsoutvecklande process

(empowerment)

Innehåll

• Kursen ger en introduktion till lärande kring frågor om hälsa.

• Grundläggande pedagogiska begrepp och teorier om lärande med fokus på socialisation och mediering av kunskap och kompetens tas upp.

• Centrala hälsopedagogiska och didaktiska

frågeställningar om motivation, medvetandegörande och påverkan för hälsoinriktad förändring behandlas också, liksom hälsopedagogik ur ett historiskt och

internationellt perspektiv.

www.gu.se

Forts. innehåll

• Därutöver tas även pedagogikens och

utbildningsväsendets allmänna bidrag till folkhälsoarbete och hälsofrämjande

verksamhet upp, med speciellt fokus på jämlikhets- och mångfaldsfrågor.

• Didaktiska modeller används som

utgångspunkt för diskussioner vid planering, genomförande och värdering av

undervisnings- och lärandesituationer.

Kursmål: Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna

•Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala pedagogiska begrepp och teorier om lärande inom hälsopedagogik.

• redogöra för hälsopedagogiska förutsättningar ur ett historiskt perspektiv

www.gu.se

Färdighet och förmåga

• tillämpa pedagogiska begrepp och teorier inom ramen för hälsopedagogiska frågeställningar

• självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera en

utbildningsinsats med fokus på fysisk aktivitet och/eller kost utifrån en målgrupps behov och önskemål, etiska hänsyn samt relevant teori

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förståelse för jämlikhets- och mångfaldsfrågor inom hälsopedagogisk verksamhet

• visa en förmåga att reflektera över sitt eget lärande utifrån kursens mål och innehåll

www.gu.se

Former för bedömning

• Kursen har tre examinationer varav två är gruppuppgifter (g) och en är individuell (i).

• Betygskriterier

• Vid bedömning används tregradig skala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

• För att erhålla G på hela kursen krävs G på alla examinationer.

• För att erhålla VG på hela kursen krävs VG på RET:en och att

kravet på godkänd är uppfyllda på examination 1 och 2. Se nedan.

• (G) Skriftlig reflektion (g)

• (G) Studentlett seminarium (g)

• (G, VG) Reflexiv Extraherande Tentamen (RET) (i)

Litteratur

•Utöver kurslitteraturen skall minst tre vetenskapliga artiklar väljas ut av dig som student och sedan

tillkommer Silwas kapitel.

www.gu.se

Gruppindelning

• Basgrupper A, B, C och D.

• Studiegrupper16 st (3-4 st)

• Studiegruppen är den grupp ni kommer att arbeta tillsammans med när det gäller t ex dubbel-loggarna, studiegruppsuppgifter och vid de båda gruppexaminationerna (Examination 1 och 2).

På ett studiegruppsseminarium diskuteras och dokumenteras den uppgift som ska behandlas exempelvis bearbetning av

kurslitteratur och föreläsningar, producering av gruppens texter eller arbete med gruppexamination.

Närvaro – obligatoriska moment

• Endast de examinerande seminarierna är

examinationsgrundande och därför också obligatoriska.

MEN

• Vårt sätt att lägga upp kursen bygger på ett sociokulturellt perspektiv på lärande

www.gu.se

Sociokulturellt perspektiv

 Lärande är en funktion av interaktion med andra:

• Genom aktivt deltagande i studiegrupperna optimerar du både ditt eget och andras lärande och kompetenser.

• Inför varje studiegruppsseminarium - studera och reflektera kring litteraturens innebörd och konsekvenser – för att sedan diskutera det i studiegruppen.

 Mediering genom språkliga kategorier och fysiska redskap blir världen

förtolkad för oss enligt specifika mönster - behärskningen av språkliga eller intellektuella redskap är därför ett centralt inslag (Säljö, 2000 s. 81)

 Lärandets lokala och situerade natur: beroende på kultur/samhällen och epoker. Man kan exempelvis lösa svåra uppgifter i en viss situation utan att nödvändigtvis kunna göra det i en annan.

http://www.youtube.com/watch?v=fTznEIZRkLg

Enkönade grupper?

Sverige – annat land?

I en skolsituation - I en idrottsförening ? Hemma – på arbetsplatsen?

Zone of proximal development

Dagens samhälle kräver nya sätt att arbeta på:

Förmågan att samarbeta, att kommunicera, att lyssna och att

koordinera. SAMARBETE/SAMVERKAN mellan människor med olika KOMPETENSER i projektform blir en vanligare arbetsform.

Den närmaste utvecklingszonen – återerövra läraren – ledaren - coachen

www.gu.se

Dubbel-logg (

• Inför och i samband med ett studiegruppsseminarium kan man arbeta med en dubbel-logg. Om man ska

förmedla det man själv lärt till någon annan, måste man först strukturera och befästa kunskaperna hos sig själv.

En metod som främjar detta är en sk. dubbel-logg (se figur 1 nedan).

Steg 1:

Studera litteraturen individuellt.

Sammanfatta

litteraturen, skapa och formulera 2 frågor.

Steg 2:

Studiegruppen träffas och diskuterar kurslitteratur och frågorna.

Gör en gemensam sammanfattning av

kurslitteraturen + skriv en analys och reflektion av utvalda frågor (ev. nya frågor) i relation till litteraturen. Detta ligger sedan till grund för grupptentamen samt förberedelse för de studentledda examinationerna.

Dubbel-logg en lärandesituation utifrån ett sociokulturellt perspektiv

GEMENSAM

REFLEKTION

GEMENSAM REFLEKTION

Ny erfarenhet…

www.gu.se

Examination - Studentledda seminarium

• Exemplet: Obligatoriskt seminarium 1*

• Utgå från dessa frågeställningar eller gör valfri analys.

• Beskriv vad som menas med hälsopedagogiska verktyg. Motivera för- resp.

nackdelar med ett verktyg du själv väljer.

• Argumentera varför det är viktigt att som hälsopedagog ha kunskap om teoretiska modeller/perspektiv att utgå från.

• Läs kap 3 och välj ut 1-2 av begreppen empowerment, KASAM, endogena och

exogena motivationsteorier, den transteoretiska modellen, självuppfyllande profetior och skriv ner på vilket sätt du kan tillämpa dessa i praktiskt hälsofrämjande arbete.

• Ge exempel från texten i kapitlet som du anser har relevans för din kommande profession. Gör en analys.

• Obligatoriskt seminarium 2*

• Obligatoriskt seminarium 3*

• Obligatoriskt seminarium 4*

Bedömning Examination 2 – Studentledda seminarium

Studenterna visar att de har förmåga att:

God Kan utvecklas

1. Planera, genomföra och utvärdera pedagogisk verksamhet

1. Formulera mål som är utvecklingsbara

1. Välja relevanta arbetsformer som är anpassade till

målgruppen

1. Skapa delaktighet och inflytande genom ett demokratiskt ledarskap

1. Bearbeta och omsätta innehållet i kurslitteratur

www.gu.se

Studiegruppsseminarium 6

• Varje studiegrupp arbetar under detta seminarium med Examination 3. Skriftlig reflektionen. Senast 17.00 12/3

• Uppgiften innebär att varje studiegrupp

använder sig av de gemensamma dokument som tagits fram under studiegruppsseminarium 1-3 som grund för arbetet med Examination 1 (läs mer om uppgiften under Examination 1 och hur arbetet laddas upp på GUL) och all kurslitteratur som stöd.

Examination – Skriftlig reflektion

1a) Redogör för vad lärande ur ett sociokulturellt perspektiv innebär och hur ett hälsopedagogiskt arbete kan läggas upp utifrån det

perspektivet.

2.a) Ge förslag på kreativ hälsovägledning utifrån kost och/eller fysisk aktivitet på gruppnivå.

b). Utifrån förslaget; motivera valet av två hälsopedagogiska verktyg.

3 Problematisera vad det är för utmaningar som finns, etiskt och didaktiskt, när det gäller att utgå från ett intersektionalitetsperspektiv inom hälsopedagogiskt arbete.

Omfattning minst 1,5 och max 2 A4-sida, Times New Roman, 12 pkt, enkelt radavstånd. Utgå från de gemensamma dokument som tagits fram under studiegruppsseminarium 1-4 och kurslitteraturen.

www.gu.se

Bedömning - Skriftlig reflektion

Underkänt Godkänt

 Endast

åsiktsdeklarationer, inga kopplingar till litteraturen

 Åsikter eller reflektioner med ett något

strukturerat innehåll med liten koppling eller

utgångspunkt i litteraturen

 Enbart referat av fakta, ej reflektion

 Åsikter eller reflektioner med ett något strukturerat innehåll med mer än en eller flera

återkommande kopplingar eller utgångspunkter i litteraturen

 Flertal referat av fakta med reflektioner, flera

återkommande kopplingar eller utgångspunkter i litteraturen

 Återkommande reflektioner med hjälp av flertal begrepp ur litteraturen

Examination - Reflektiv

Extraherande Tentamen (RET)

Den som skriver en RET skall i tre frågor försöka fånga essensen i en kurs genom att referera till litteraturen och reflektera över detta.

RET:en fostrar till ett akademiskt skrivande

www.gu.se

Frågorna – 3 st

•Studenten formar själv sina frågor och svar

•Frågorna och svaren skall representera ett kunnande från kursen, presenterat på ett specifikt sätt

•Friheten att formulera sina frågor själv,

skall landas i ett strukturerat skrivande

Grupphandledning RET:en

• 3 frågor

• Grupphandledning i studiegrupperna (alla i Basgruppen ska ha

granskat allas RET: frågor och ska ge feedback (kritiska reflektioner) till varandra. Detta tillfälle är till för att komma igång – få en bra start!

• Lärarna är också med och ger feedback, men det bygger på att alla ni tränas i att ge feedback till varandra för ett ökat lärande gemensamt i gruppen. Varje student får feedback ca 5 min (men man lär sig av att lyssna på vad andra får för feed-back också).

• Arbetet skickas via e-mail till Eva-Carin, Monica + alla i basgruppen.

• 13.00-14.30 Basgrupp A (Monica), Basgrupp D (Eva-Carin)

• 15.00-16.30 Basgrupp B (Monica), Basgrupp C (Eva-Carin)

www.gu.se

Formulering av frågorna – viktig!

•Det är svaret som bedöms, men eftersom frågan styr svaret blir konstruktionen av frågan mycket viktig.

- TIPS! gå ut på fältet och leta

”pedagogiska/didaktiska” problem) intressanta att reflektera över (koppling teori/praktik)

- Frågan skall uppmana studenten till;

•Anknytning till kurslitteraturen

•Att svara med ett större inslag av reflexion än referat

•Analyserande och gärna originella svar

Föreläsning 6: Skriva för att lära + work- shop

• En föreläsning som tar upp råd kring hur ni kan utveckla ert skrivande.

• Ni får verktyg för att kunna ge respons på varandras texter.

• Efter den inledande föreläsningen där Carina pratar om text och respons kommer ni att få diskutera och ge feedback på varandras texter.

• Detta tillfälle är till för att komma vidare i skrivprocessen i examinationen RET:en

www.gu.se

RET - bedömning

Varje svar på en fråga bedöms och får ett kvantitativt värde. Det finns tre

aspekter att värdera i en RET.

1. Förhållandet mellan Referat och Reflektion

2. Relationen mellan teorier, fakta (från forskning) och egna reflektioner

3. Samlade kvalitetsaspekter

1. Förhållandet mellan Referat och Reflektion

• Enbart referat eller reflektion 0 p.

• Nästan bara referat eller reflektion 1 p.

• Lika mycket referat och reflektion 2 p.

• Något mer reflektion än referat 3 p.

www.gu.se

2. Relationen mellan teorier, fakta och egna reflektioner

Inga samband, endast omnämnande 1 p

Linjära samband 2p

Integrerade samband 3p

3. Samlade kvalitetsaspekter

• Relevans för kursen 0-3p

• Originalitet 0-3p

• Antal referenser 0-3p

• Formellt riktiga referenser 0-3p

• Läsbarhet 0-3p

• Praktikanknytning 0-3p

≥ 15 = 3 9 - 14 = 2 ≤ 8 = 1

www.gu.se

Frågan får ett samlat värde

Poäng från Referat och Reflektion +

Poäng från

Relationen mellan Teori, fakta och ref

Varje svar för sig – ex på 1 fråga

X

Totalsumman av

Kvalitets-

aspekter =

(2+3) X 2 = 10

Helhetsbedömning

Exempel på en RET med exemplarisk spridning av sina frågor och svar

Reflektion

Didaktik

Lärande

www.gu.se

Helhetsbedömning

Här ser vi att tre frågor och svar i stort sett

handlar om samma sak.

Spridningen är dålig.

Stora områden av kursen är lämnade utan

referenser och /eller reflexioner.

OBS! Alltför liten spridning är underkänd RET, oavsett

övriga poäng.

Betyg

•45-54 = VG

•24-44 = G

•0-23= U

•Frågornas spridning:

•Utmärkt

•God

•Liten, och därmed

underkänd oavsett

totalpoäng

www.gu.se

Övriga punkter – RET:en

• All kurslitteratur inklusive 3 vetenskapliga artiklar skall finnas representerad – dock inte i varje fråga

• RET:en skall belysa alla teman i kursen: didaktik, lärande och reflektion (i relation till hälsa på något sätt så klart)

• Lämna samtidigt in 2 bedömningsformulär– ett som ni bedömer er själva och ett som examinatorn bedömer er (finns i slutet av studiehandledningen)

• Lämna in i samband med kursavslut (samla ihop erfarenheter, reflektioner, DFU och RET:en)

• Enkelt radavstånd gäller, Times New Roman 12 pkt

• Vid frågor kontakta Eva-Carin

• eva-carin.lindgren@ped.gu.se

Kursvärdering

• Formativt (Deltagar Formulerad Utvärdering)

• Summativt (enkät via GUL)

www.gu.se