BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN Direktiv för nämndernas verksamhet Investeringsbudget

UMEÅ KOMMUN 2009-05-19

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010-2012

Direktiv för nämndernas verksamhet 2010-2012 Investeringsbudget 2009-2013

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR KOMMUNSTYRELSENS OCH NÄMNDERNAS VERKSAMHETSPLANER

1. KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL 2010 - 2012

1.1 Mål för Umeås utveckling och samverkan med omvärlden

”Vi vinner i Umeå” uttrycker visionen att kommunens alla intressenter ska uppleva att de vinner på att bo och verka i Umeå. Det gäller våra medborgare, studenter, näringsliv, föreningsliv osv.

Vi samverkar över alla gränser för att skapa långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, hög attraktivitet och tillväxt med målet att nå 200 000 medborgare senast år 2050 Vi ska förstärka vår ställning som kulturhuvudstaden i norr med delmålet att bli Europas Kulturhuvudstad 2014.

Verksamheten ska präglas av öppenhet, brukar- och medborgarorientering, god demokratisk kontroll och tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv.

Jämställdhet ska, på ett konkret sätt, finnas med och tillämpas i alla verksamheter och led av beslutsprocessen

Alla ska oavsett etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, och social bakgrund ha likvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets olika områden Vi ska fortsätta stärka sin ställning som en av Sveriges ledande kvalitets- och

innovationskommuner

Vi ska bidra till förutsättningar för en god omsorg och hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Vi ska stärka vår ställning som en energihushållande kommun där energianvändningen utgår från förnybara energikällor

Vi ska utveckla kunskapsstaden Umeå med god utbildning och ett livslångt lärande, som en förutsättning för att hantera förändringar och nå en hållbar utveckling

Mål för utveckling av kommunorganisationen

Kompetensutveckling

Personalpolitiken ska främja kvalitet och produktivitet och bidra till vår förmåga at skapa värden för kommunens medborgare

Verksamhetens mål ska vara kommunicerade och väl kända så att varje medarbetare förstår sin roll och uppgift för helheten. Varje medarbetare ska känna sig sedd, hörd, respekterad och medskapande. Heltidstjänster ska vara normen och deltid en möjlighet.

Personalpolitikens övergripande mål är:

 Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser

 Engagerade medarbetare med rätt kompetens

 Öppna och tillgängliga arbetsplatser

Skatt och investeringar

 Oförändrad skatt 22,60

 Investeringar ska långsiktigt finansieras med egna medel

RESULTATMÅTT (redovisas i kommunstyrelsens verksamhetsberättelse/personalbokslutet)

1. Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser - Andel långtidsfriska

- Andel heltidsanställda

- Genomsnittlig sysselsättningsgrad - Andel tillsvidareanställda

- Personalrörlighet

- Sjukfrånvaro i % - Sjukdagar/årsarbetare

- Nöjd medarbetarindex - NMI - Faktor – arbetstillfredsställelse - Faktor – hälsa MAE

2 Engagerade medarbetare med rätt kompetens

- Nöjdmedarbetarindex- NMI - Faktor medskapande ur MAE - Årliga utvecklingssamtal/planer - Genomförda lönebeskedssamtal - Regelbundna arbetsplatsträffar

- Andel anställda med adekvat utbildning tex andel behöriga lärare

3. Öppna och tillgängliga arbetsplatser - Andel kvinnor och män

- Andel anställda med utomnordisk bakgrund - Antal praktikanter

- Antal i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, lönebidrag mfl

- Förekomst av kränkningar och trakasserier från chefer/arbetskamrater resp. brukare

Kommunfullmäktiges mål för nämnderna

Kommunstyrelsen

 Främja näringslivsutveckling och tillväxt för att nå målet om 200.000 invånare senast 2050

 Samordna den översiktliga planeringen för att skapa attraktiva livsmiljöer och långsiktig hållbarhet

 Samordna kommunorganisationens arbete med kompetensutveckling, ekonomi- och kvalitetsstyrning för att öka produktivitet, kvalitet och måluppfyllelse.

Resultatmått:

- Redovisning av nyckeltal för tillväxt och befolkningsökning i KS verksamhetsberättelse

- Redovisning av måluppfyllelsen för översiktsplaneringen i KS verksamhetsberättelse - Samlad redovisning av kvalitetsmått i KS verksamhetsberättelse

Överförmyndarnämnden

 Ökad rättsäkerhet för alla medborgare, även de som inte själva kan föra sin egen talan.

Resultatmått:

- Redovisning i verksamhetsberättelsen för överförmyndarnämnden

För- och grundskolenämnden, Kommundelsnämnderna och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

 En skola för alla där barns och ungdomars rätt

- att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas - till stimulerande och kreativa lärandemiljöer tillgodoses - till lärande och kunskap uppfylls

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

 Andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ska årligen öka med det långsiktiga målet att uppnå 100 procent.

 Andelen elever i gymnasieskolan som inom ramen för sin utbildning har aktiv och löpande kontakt med arbetslivet genom exempelvis APU (arbetsplatsförlagd utbild- ning), praktik, fältstudier eller genom internationella utbyten ska öka.

RESULTATMÅTT

- att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas Medelvärdet av nedanstående resultatmått anger måluppfyllelsen:

 Trygghet

 Trivsel

 Bemötande

 Kränkt mobbad /andra retas och bråkar med mig

 Inte rädd för/hotad av någon elev

 Respekterad för den jag är

 Nolltolerans/förebyggande arbete känt

 Ordningsregler finns och är kända Källa: elevenkät

Medelvärdet av nedanstående resultatmått anger måluppfyllelsen:

 Delta i planering

 Barns/elevers åsikter tas på allvar

 Kan påverka innehållet i klassrådet

 Kan påverka skolmiljön

- till stimulerande och kreativa lärandemiljöer tillgodoses Arbetsmiljöindex

Medelvärdet av nedanstående resultatmått anger måluppfyllelsen:

• Fysisk miljö

• Trygghet/likabehandling

• Inflytande

• Lugn och ro

• Arbetsbelastning

• Beröm/uppmuntran Källa: elevenkät

- till lärande och kunskap uppfylls

 andelen elever i årskurs 3 som kan läsa ska öka med målet att uppnå 100 procent (Kf) Stanine 4 och högre

 andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9 ska öka med målet att uppnå 100 procent (Kf) Betygsstatistik Skolverket

Musikskolan

 Antalet barn och unga som deltar i undervisningen inom musikskolan ska årligen öka. Fler elever ska erbjudas sitt förstahandsval. Särskild vikt ska läggas vid att öka den etniska mångfalden i att delta i musikskolans verksamhet.

Vuxenutbildningen

 Utbudet av vuxenutbildning ska tillgodose det individuella behovet av allmänna ämnen och yrkesutbildningar. För att klara kompetensförsörjningen och tillväxten i kommunen måste utbudet av yrkesutbildningar öka. Validering ska ske utifrån behov för prioriterad målgrupp.

VIVA –Kompetenscentrum

 VIVA Kompetenscentrum ska genom samlade kompetenser och i samverkan med andra aktörer möta individuella och samhälleliga behov, samt erbjuda bra

utvecklingsmöjligheter för alla som be-höver vägledning, stärka sin anställnings- barhet eller öka sin utbildningsnivå.

Resultatmått:

Socialnämnden och Kommundelsnämnderna

 Socialtjänsten stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv

 Socialtjänsten skapar mervärde för den enskilde genom gränsöverskridande samverkan.

 Socialtjänsten är öppen, tillgänglig och ger stöd och hälso- och sjukvård av god kvalitet

Resultatmått:

Kulturnämnden och Kommundelsnämnderna

 Ambitionen om kulturdriven samhällsutveckling ska stärka Umeås profil som en ledande kulturstad i ett Europeiskt perspektiv

 Tillgängligheten till kulturlivet förstärks genom fortsatt utveckling och samverkan mellan institutioner och föreningar med fokus på nya och eftersatta målgrupper

 Barnkulturen ska utveckla och erbjuda skapande verksamhet och kulturella upplevelser för alla barn och unga, i skol- och närmiljö

 Biblioteken är en prioriterad verksamhet som ska erbjuda såväl fysiska som virtuella tjänster

Resultatmått:

Fritidsnämnden och kommundelsnämnderna

 Umeå ska vara den kompletta idrottsstaden som ger möjligheter till ett brett idrottsutövande, idrott på elitnivå och ett stort utbud av arrangemang.

 Kommunen ska tillsammans med föreningslivet erbjuda förutsättningar för ett rikt och utvecklande idrotts- och fritidsutbud.

 Umeå ska erbjuda en utvecklande, främjande och trygg miljö att växa upp i med fokus på ungas delaktighet.

 Umeå ska erbjuda invånarna en livsmiljö som främjar god folkhälsa med möjligheter till spontanidrott, motion, rekreation och friluftsliv.

Resultatmått:

Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden, Miljö- och Hälsoskyddsnämnden samt Organisationsnämnden

 Medborgare i kontakt med kommunen ska uppleva att tillgängligheten till och kvaliteten på information och rådgivning är tillfredsställande.

Resultatmått:

Tekniska nämnden

 Det offentliga rummet ska ha hög kvalitet vad gäller tillgänglighet, utformning och gestaltning och erbjuda trygga attraktiva kostnadsfria miljöer för alla medborgare.

 Brandförsvar och säkerhet ska i nationella jämförelser tillhöra de främsta i landet inom sina verksamhetsområden, dvs inom olycksförebyggande, räddningstjänst och

säkerhet.

 Kommunen skall vara en säker och trygg kommun att vistas och bo i samt att kommun invånarna skall känna trygghet för sitt liv och sin hälsa, miljö och egendom med avseende på skydd mot olyckor.

 Invånarna skall ha förmåga att skydda sig själv och andra mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats.

 I händelse av olycka då den enskildes förmåga inte räcker till, skall kommunala räddningstjänsten ha en god förmåga att förhindra skador och/eller begränsa konsekvenserna av olycka för människor, hälsa, miljö och egendom.

Resultatmått:

Tekniska Nämnden

 Anläggningar i form av gator, vägar, torg, broar, vägbelysning med mera ska kontinuerligt underhållas så att kvaliteten på anläggningarna långsiktigt garanteras.

 Park- och naturmark ska vara säker, attraktiv och stimulerade för barn och ungdomars utveckling.

Resultatmått:

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

 Det långsiktiga och förebyggande miljöarbetet ska stärkas och präglas av helhetssyn och miljönytta. Samverkan med andra aktörer inom området utvecklas.

 Tillsyns- och kontrollarbetet ska utformas för att främja en hälsosam och god miljö och livsmedelssäkerhet och djurskydd så att det samlade tillsynsbehovet på sikt minskar.

Resultatmått:

Byggnadsnämnden

 Andelen medborgare som upplever att tillgängligheten till och kvaliteten på information och rådgivning är god eller mycket god i kontakt med

Byggnadsnämndens verksamheter ska vara minst 90 % senast 2010.



Resultatmått:

2. DIREKTIV FÖR VERKSAMHETSPLAN 2010 – 2012

2.1 Alla nämnder ska i verksamhetsplanen arbeta in sina bidrag till:

- Mål för Umeås utveckling och samverkan med omvärlden - Mål för utveckling av kommunorganisationen

- Kommunfullmäktiges mål för respektive nämnd - Folkhälsomål för Umeå kommun

- Mål för jämställdhet - Mål för mångfald - Mål för tillgänglighet

- Övriga mål som kommunfullmäktige fastställt för nämnderna - Uppfyllande av nämndsreglementen, lagar,

förordningar och åtaganden enligt inspektioner, revisionsrapporter etc

2.2 Kommunfullmäktiges mål och direktiv ska föredras för respektive nämnd senast i september

Nämndernas verksamhetsplaner ska anmälas till kommunfullmäktige i december. Planen ska innehålla ett styrkort med resultatmått för såväl fullmäktigemål, som för kompletterande nämndsmål.

Tidplanen ska ge utrymme för medskapande, samverkan mellan nämnder och MBL.

2.3 Program för kostnadsanpassning

För arbetet med att anpassa verksamheterna till den svaga utvecklingen av skatteintäkterna 2010-2012 gäller:

Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen

Det innebär att:

- mål kan behöva modifieras eller att måluppfyllelsen skjuts framåt i tiden

- ingen enhet eller avdelning har rätt att överskrida budgeten utan särskilt beslut på högre nivå. Ett sådant beslut måste omfatta omfördelning av medel från annan verksamhet.

- varje budgetansvarig arbetsledare/chef ansvarar fullt ut för att verksamheten klarar sig inom beslutade ramar. De arbetsuppgifter som är mest värdeskapande för brukaren ska prioriteras vid kostnadssänkande åtgärder.

Löne- och volymökningar utöver budget ska klaras genom effektiviseringar som godkänns av respektive nämnd. Det kan ske genom produktivitetsökning, sänkta ambitionsnivåer och

slopande av verksamheter. Löneutrymme utöver ram kan också skapas genom friskare arbetsplatser och minskade sjukkostnader. KSau beslutar om slutliga löneramar utifrån en helhetsbedömning för kommunen.

Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.

Grundtanken är att dagens medborgare ska finansiera sig egen kommunala välfärd inklusive investeringar och pensionsåtaganden. Om bokslutet ändå resulterar i underskott ska

kommunfullmäktige besluta om hur det egna kapitalet ska återställas inom tre år.

För att klara ett utfall i balans ska alla nämnder göra månadsvisa uppföljningar.

Nämnder med underskott mot budget ska redovisa åtgärder till kommunstyrelsen varje månad.

För att möjliggöra en god hushållning med resurser och en mer långsiktig planering får 100 % av överskott på nämndsnivå tas med till kommande år. Det gäller under förutsättning att målen för verksamheten har uppnåtts. Det visas genom resultatmåtten i styrkortet som ingår i nämndens verksamhetsberättelse. Nämnderna beslutar själva hur överskott i avdelningar och enheter hanteras inom den egna förvaltningen.

Nämnd som redovisar underskott i bokslutet ska återbetala detta inom det följande årets budgetram. Efter särskild prövning och beslut av kommunfullmäktige kan underskott i vissa fall återbetalas inom ramen för de två följande årens budgetar.

 Program och riktlinjer för olika politikområden ska samordnas med verksamhetsplanerna i syfte att minska antalet styrdokument och förenkla tillämpningen i verksamheterna.

 Medborgarnyttan och brukarnyttan ska alltid stå i centrum för förbättringsarbetet.

Det ska följas upp att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha likvärdig service.

 Samverkan med landstinget, universitetet andra kommuner och andra aktörer ska eftersträvas i syfte att skapa effektiv och resurssnål verksamhet.

 Konkurrensutsättning av egen verksamhet skall användas som metod för att främja kvalitet och produktivitet samt stimulera näringslivsutveckling inom traditionellt kommunala områden.

 Alla nämnder ska genomföra produktivitetshöjande aktiviteter

 De totala inköpskostnaderna ska sänkas genom maximalt nyttjande av ramavtal

 Alla möjligheter till naturliga personalminskningar i samband med pensioneringar och andra tjänstevakanser ska prövas genom omfördelning av arbetsuppgifter och rationalisering av arbetsuppgifter

 Alla enheter ska med god framförhållning avveckla personal som inte ryms inom tilldelad budget

 Den externa finansieringen av utvecklingsarbete mm ska öka genom maximalt nyttjande av EU-program och andra finansieringskällor

 Förbättra och förenkla information och service till medborgare och brukare genom att ta tillvara utvecklingen av ny IT-teknik i syfte att förbättra information och servicenivå gentemot medborgarna.

 Intraprenader ska främjas för att utveckla kvalitet och produktivitet i verksamheten.

Intraprenaderna styrs genom tydliga mål- och uppdragsbeskrivningar från respektive nämnd/förvaltning. Intraprenaderna ska liksom övrig kommunal verksamhet följa övergripande mål och riktlinjer.

 Effektivt lokalutnyttjande. Alla verksamheter ska se över möjligheterna att begränsa lokalkostnaderna genom att minska ytor, anpassa uppvärmning och städning, sänka elkostnader mm.

 Kommunens interna elpris anpassas till marknadspris fr o m 2010-01-01

 Minska de administrativa kostnaderna dels genom att effektivisera kommunens samtliga stödprocesser inklusive övergripande administration och dels ompröva administrativa funktioner och nivåer i verksamheten. Den nya IT-teknikens

möjligheter ska tas till vara och stordriftsfördelar ska så långt möjligt utnyttjas. Den interna möteskulturen ska ses över och förändras så att mer tid kan avsättas för verksamhetens huvuduppgifter.

 Alternativa driftformer med konkurrensinslag. Den kommunala verksamheten är öppen för olika produktionsalternativ genom entreprenadupphandlingar och socialt företagande.

 Ökad samordning av verksamhetens ledning och styrning.

 Förvaltningsorganisationen ska utvecklas och samordnas för att frigöra resurser och möta nya behov:

- för att öka medborgar-/brukarnyttan

- för att klara kommande volym- och löneökningsbehov - för att öka utvecklingskraften i verksamheterna

- för personalutveckling, rekrytering och god arbetsmiljö.

- heltidstjänster ska eftersträvas genom kombinationstjänster såväl inom, som mellan förvaltningar, t ex mellan olika skolor, hemtjänst och förskoleverksamhet samt mellan hemtjänst och särskilda boenden osv.

- samordningen av åtgärder mellan skolans elevvårdsverksamhet och socialtjänsten individ- och familjeomsorgsverksamhet ska förbättras.

- ökad områdesmässig samordning bör övervägas mellan förvaltningarna.

 För att förbättra verksamhetens produktivitet, d v s förmågan att producera tjänster med hög kvalitet till lägsta möjliga kostnad, ska varje nämnd se över serviceutbudet, effektivisera arbetsprocesserna utifrån ”lean”-inspirerade metoder och använda rationaliserande teknik. Genom systematiska jämförelser, benchmarking, med

jämförbara kommuner kan man hitta goda exempel på produktivitetsförbättrande åtgärder.

 Goda resultat och goda förebilder ska i ökad utsträckning uppmärksammas för att inspirera hela organisationen till utveckling av kvalitet och produktivitet.

 Avgiftsfinansiering. Samtliga avgifter och taxor ska ses över fortlöpande för att anpassas till kostnadsläget enligt självkostnadsprincipen. Samtidigt ska alla möjligheter till rationaliseringar tas till vara i syfte att hålla konkurrenskraftiga avgifter. Avgifter och taxor kan användas för att minska nettokostnaderna för

verksamheten, men också för att reglera efterfrågan på tjänster. Införandet av avgifter kan också användas för att bibehålla service som annars inte ryms inom

budgetramarna.

2.4 Kvalitetsstrategi

Kommunfullmäktiges kvalitetsstrategi innebär att samtliga verksamheter:

 ska utarbeta kvalitetsdeklarationer för respektive verksamhetsområde som tydligt beskriver vad medborgarna/brukaren kan förvänta sig av verksamheten.

 ska för egen del beskriva arbetssätten för hur man säkerställer att servicen uppfylls.

 ska följa upp servicen genom att;

- fånga in synpunkter från medborgarna/brukarna för att utveckla verksamheten - jämföra sig med föredömen (benchmarking)

- årligen mäta den brukarupplevda kvaliteten

2.5 Verksamhetsplanering, medskapande, styrning och uppföljning

Nämnderna ska utforma målen i verksamhetsplanerna så att de kan följas upp genom tydliga resultatmått som redovisas i verksamhetsberättelsen, avvikelser mot de av fullmäktige antagna målen ska anges i tertialrapporten.

Verksamhetsplanen ska utarbetas i medskapande i arbetslagen och i samverkan personalorganisationerna.

Styrmodellen för Umeå bygger på två hjul. Processerna planeras utifrån årshjulet i syfte att göra rätt saker vid rätt tidpunkt. Årshjulet ska tydliggöra för alla förtroendevalda och medarbetare hur verksamhetsplaneringen sker steg för steg och hur uppföljningen av verksamheten sker i månads- och tertialrapporter samt i den årliga verksamhetsberättelsen.

Årshjulet är ett hjälpmedel för att förenkla och tydliggöra planering och beslut. Årshjulet ska säkerställa att partigrupperna får rätt underlag och tillräckligt med tid för diskussioner om mål, riktlinjer, uppdrag och ekonomiska ramar under våren. Det ska också möjliggöra tillräcklig tid till medarbetarnas medskapande och nämndernas verksamhetsplanering utifrån kommunfullmäktiges beslut i juni om mål, ramar och uppdrag.

Kvalitets- och produktivitetshjulet åskådliggör att arbetet med ständiga förbättringar mäts genom årliga undersökningar av brukarupplevd kvalitet m f l kvalitetsindikatorer samt genom ett kontinuerligt produktivitetsarbete. Arbetet med att utveckla produktiviteten syftar till att varje år få ut mer verksamhet för varje satsad krona.

Verksamhetsplanen ska utformas så att den uppmuntrar utvecklingsarbete, kreativitet och flexibilitet i förhållande till brukarnas behov.

Verksamhetsplanen ska samtidigt vara styrande för vad som ska utföras på nämndsnivå samt i avdelningar och enheter. För att stärka styrningen är det viktigt att mål alltid kopplas till tydligt ansvar med rätt befogenheter och resurser.

Syfte/uppdrag

Visioner

Värdering/kännetecken Profil

Budgetmål/nyckeltal

-yttre kvalitet

-inre kvalitet

-ekonomi

-produktivitet Uppföljning/

rapporter Strategi

Planeringsstruktur

Om-/invärldsanalys

Planering/budget Utvärdering

Aktiviteter Personal/

organisation Uppföljning

Exempel på förutsättningar för planering -Visioner -Policy -Regler -Lagar -VP-direktiv -Andra värderingar i organisationen

+

PRODUKTIVITET Mäts i kvantitet, t ex antal utförda tjänster

Yttre KVALITET Medborgarnas och brukarnas upplevelse av kvaliteten

Inre KVALITET Medarbetarnas upplevelse av kvaliteten i arbets- miljö och

processer EKONOMI

Mäts i kvantitet och kronor.

Personal, lokaler och övriga

resurser

STYRMODELLEN

för Umeå kommun

3. SÄRSKILDA UPPDRAG

(se särskild redovisning av samtliga uppdrag i bilaga 7)

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4.1 Skattesats

Skattesatsen för år 2010 är oförändrat 22,60.

4.2 Befolkningsutvecklingen

Kommunens övergripande mål 200 000 invånare år 2050 innebär att befolkningstillväxten bör vara drygt 2 000 personer, ca 1 400 nya bostäder bör byggas och ca 850 nya jobb tillskapas per år.

För planeringsperioden 2010 – 2012 bedöms befolkningen växa med i genomsnitt ca 1 100 personer per år. Varje förvaltning har ansvar att bidra med åtgärder så att detta mål uppnås.

4.3 Priser och personalkostnader

Nämnders och styrelsers budgetramar för personal, drift, lokalkostnader och köpt verksamhet har inte räknats upp för planeringsperioden. Intäkterna är uppräknade med 1,5 % per år.

Ramarna för personalkostnader har sänkts med 0,8 % eftersom arbetsgivaravgiften sänks från 41,52 % till 40,45 %. För löneökningar åren 2010 – 2012 finns en central ej utfördelad pott på 1,5 % per år.

5. RAMAR I DRIFTBUDGETEN 2010-2012

De ekonomiska ramarna bygger på fastställd budget för år 2009 och verksamhetsplanen för åren 2009-2011. Kommunstyrelsens arbetsutskott har utifrån de av nämnderna redovisade behoven och kommunens ekonomiska situation lagt förslag till budgetramar för

styrelser/nämnder och verksamhetsområden enligt bilaga 2.

De behov som nämnderna redovisat och därav följande krav på utökade budgetramar har bara till vissa delar kunnat tillgodoses.

Nämndernas ekonomiska förutsättningar Tkr

STYRELSE/NÄMND ÖVER/UNDER- SKOTT 2008

TOTAL INTECKN I EGET KAPITAL

RESURSTILL- SKOTT 2009

Kommunstyrelsen (exkl ut- vecklingsansl och kraften)

2 355 0 6 343

Revisionen 248 1 320

Organisationsnämnden -3 933 52 332 2 000

Socialnämnden -15 195 27 252 16 698

Fritidsnämnden -2 814 7 390

Kulturnämnden 943 1 114 1 000

För- & grundskolenämnden -823 -4 703 47 870

Gymnasie- &

vuxenutbildningsnämnden -3 688 12 004 4 301

Holmsund/Obbola kdn -1 885 1 749 4 396

Hörnefors kdn -1 487 3 354 2 623

Sävar kdn 439 3 656 5 112

TOTALT -25 840 105 468 90 343

Resursförändringar i budget för åren 2010-2012 Tkr

Nämnd År 2010 År 2011 År 2012

Kommunstyrelse

Reserv för indexkompensation -10 455 -15 996 -21 436

Lönereserv -19 100 -51 816 -72 916

Utvecklingsanslaget -7 184 -7 935 -8 129

Datautvecklingsanslaget -3 522 -3 643 -3 674

Oförutsedda behov, övrigt -7 592 -7 863 -7 934

Ramsänkning -5 000 -5 000 -5 000

Central lönepott 1,5 % 51 000 102 000 153 000

NorrlandsOperan AB*) 1 442 1 485 1 530

Museet*) 2 400

Konstnärligt campus 5 000

Finsam 2 500 2 500 2 500

Krafthandeln intäktsökning -37 212 -37 212 -37 212 För- och grundskolenämnden

Ramsänkning -25 000 -25 000 -25 000

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Ramsänkning -10 000 -10 000 -10 000

Fritidsnämnd

Ramsänkning -2 000 -2 000 -2 000

Kulturnämnden

Ramsänkning -2 000 -2 000 -2 000

Miljö- och hälsoskyddsnämnd

Ramsänkning -1 000 -1 000 -1 000

TOTALT -75 123 -63 480 -31 871

*) Under förutsättning att Landstinget tillskjuter sin andel enligt avtalet.

Tekniska förändringar av budgetramar

Ramarna har justerats ner för vissa nämnder med anledning av sänkta hyreskostnader i enlighet med gällande internhyresmodell.

Kommunstyrelsens anslag för Dragonen mäss och konferenscenter flyttas till Fritidsnämnden.

6. RAMAR FÖR INVESTERINGAR 2009 - 2013

Investeringar får bara igångsättas under förutsättning att därav åtföljande drift- och kapitalkostnader kan rymmas inom berörd nämnds driftbudgetram och att en totalkalkyl upprättats i enlighet med Kalkylhandboken.

Vid upprustning av centrala stans gator och torg ska 5 % av projektkostnaderna avsättas för konstnärlig utsmyckning.

7. BESLUT

Kommunfullmäktige beslutar

att fastställa skattesatsen år 2010 till 22,60.

att fastställa mål på fullmäktigenivå för styrelser och nämnder

att fastställa kommunstyrelsens förslag till nettokostnadsramar totalt för driftbudgeten för åren 2010-2012

att fastställa kommunstyrelsens förslag till nettoinvesteringsramar totalt för investeringsplanen för åren 2009-2013

att fastställa kommunstyrelsens förslag till nettokostnadsramar 2010-2012 och nettoinvesteringsramar för åren 2009-2013 för respektive styrelse eller nämnd.

att bemyndiga respektive styrelse och nämnd att fastställa verksamhetsplan 2010-2012 och investeringsplan 2009-2013 inom fastställda ramar, mål och verksamhetsplan på

kommunfullmäktigenivå.

att styrelsers och nämnders verksamhetsplaner ska anmälas till kommunfullmäktige i december 2009.

att godkänna att Kommunstyrelsen får göra tekniska förändringar av budgetramar under förutsättning att nämnderna är överens och att förändringarna är kostnadsmässigt neutrala i kommunens budget, samt får fördela de effektiviseringsvinster som kommer av uppdrag 2010:1 till nämnder med volymökningar främst inom det sociala området.

att i övrigt fastställa kommunstyrelsens förslag till budget 2010-2012 samt direktiv för verksamhetsplan 2010-2012 och investeringsbudget 2009-2013.

Bilagor

Bilaga 1. Kommunens ekonomiska situation 2008-2012 Bilaga 2. Nettokostnadsramar för åren 2010-2012 Bilaga 3. Volymförändringar

Bilaga 4. Nettoinvesteringsramar 2009-2013

Bilaga 5. Resultat- och finansieringsbudget 2009-2012 Bilaga 6. Sammandrag ekonomi 2009-2012

Bilaga 7. Redovisning av status för ej slutredovisade uppdrag

i 2007 - 2009 års budget samt nya uppdrag i 2010 års budget