Landstingsstyrelsen 2016-12-07
Magnus Persson, Utvecklingsdirektör
Landstingets fokusområden 2016
Mål:
Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet
I vårt fokus:
Bra bemötande och delaktighet
Främja hälsa
Digitalisering och innovativa lösningar
En av Sveriges bästa arbetsplatser
Ltkalmar.se
Stor spridning av studie kring kirurgisk behandling av nyfödda
Ltkalmar.se
Pia Glatz överläkare vid Anestesi- och intensivvårdskliniken på länssjukhuset och doktorand har fått sin forskning om barns eventuella långtidseffekter av narkosmedel publicerad i JAMA Pediatrics.
Forskningen visar att farhågorna att narkos och kirurgi i unga år skulle öka risken för sämre inlärningsförmåga och försämrade skolresultat är obefogade.
Studien har fått spridning både nationellt och internationellt.
Publikation: "Association of Anesthesia and Surgery During Childhood With Academic Performance"
Ltkalmar.se
Konferens jämlik hälsa 30 november
• Jämlik hälsa barn och unga Kalmar län
• Länsgemensam kraftsamling
• Inspirerande föreläsningar
• Goda exempel
– Lokala – Regionala – Nationella
Ltkalmar.se
Folktandvården rekryterar och arbetar för tobaksfritt län
• Swedental nordens största tandvårdsmässa, där Folktandvården deltog för att rekrytera till länet.
• Seminarium om tobak – vårt arbete med Tobaksfri Utmaning.
• Tobaksfria veckan – 300 nya kontrakt Tobaksfri Duo!
Tandhygienist Johanna deltog i Tandvård mot tobaks seminarum.
Tandsköterska Ann-Cathrin besökte bland andra eleverna
på Albäcksskolan under Tobaksfria veckan.
Medarbetardagar Psykiatriförvaltningen
Föreläsningar, gruppdiskussioner, tillbakablick och framåtblick för samtliga över 600 medarbetare.
Dela upplevelser, erfarenheter och tankar över avdelnings- och yrkesrollsgränserna.
Ltkalmar.se
Markörbaserad journalgranskning för psykiatri
Charlotta Brunner
Varför markörbaserad journalgranskning?
Hur vi har fångat avvikelser
Avvikelserapporter
Patientvägledare/-ombudsmän Enskildas klagomål via IVO
Lex Maria
Patientförsäkringen LÖF Läkemedelsförsäkringen Patientnämnden
Analys av dödsfall Kvalitetsregister
?
Hur vi kan fånga avvikelser
Avvikelserapporter
Lex Maria
Patientnämnden
Markörbaserad journalgranskning
Patientvägledare/-ombudsmän Enskildas klagomål via IVO
Patientförsäkringen LÖF
Analys av dödsfall
Läkemedelsförsäkringen
Kvalitetsregister
Princip för markörbaserad journalgranskning
Metod för att identifiera skador och bedriva egenkontroll inom en verksamhet.
Retrospektiv analys av patientjournaler
Systematiskt letande
Markörer kan indikera avsteg från det normala vårdförloppet
Antal skador, allvarlighetsgrad, undvikbarhet och typ antecknas
Mätning över tid
Metodik: Granskningsproceduren
Välj patient- journaler
1.
Patientjournal System
•Slutenvård och öppenvård
•Minst 30 dagar sedan
•Komplett journal
•3 månader bakåt i tid
Journalgranskning
Positiv:
Markörer finns Negativ:
Inga markörer
2.
Värdering av
markörfynd En eller flera skador
Inga skador 3.
Skador
Markörer
4.
Kategorisering
URVAL AV PATIENTJOURNALER*GRANSKNINGSPROCESS* SKADA* SAMMANSTÄLLNING AV DATA*
1. Patient- journal
2. Markör- sökning
3. Fördjupad granskning
4. Samman- ställning
Granskningsperiod
Tid Tid
Öppenvård Slutenvård
Gransknings- period*
*Granskningsperiod = 3 månader i vuxenpsykiatri och 6 månader i rättspsykiatri
Start av granskning
Granskning sker av vård som ligger minst 30 dagar bakåt
i tiden 30 dagar
All öppenvård och slutenvård
granskas
Vad är en positiv markör?
Uppfyller markördefinitionen
Är indikation på att skada kan ha förekommit
Arbetsmaterial i granskningsarbetet
…men kan vara positiv utan att skada har inträffat!
Positiv markör med skada
Mer än två olika antipsykotiska läkemedel
Patient behandlas med tre antipsykotiska
läkemedel och har tardiv dyskinesi (ett neurologiskt tillstånd orsakat av långtids- eller
högdosbehandling med dopaminantagonister).
Positiv markör utan skada
Mer än två olika antipsykotiska läkemedel
Patient behandlas med tre antipsykotiska läkemedel men mår utmärkt.
Moduler med markörer
Vårdmarkörer (V)
Beroendemarkörer (Y)
Markörer för tvångsvård (T)
Läkemedelsmarkörer (B)
Kontinuitets- och övergångsmarkörer (R)
Skadeområde Skada som registreras
Psykisk skada 1. Lidande
2. Kränkning
Förlängt sjukdomsförlopp 3.Obehandlat sjukdomstillstånd 4. Otillräcklig behandlingseffekt 5. Avbruten behandling
6. Försämring av sjukdom Avsiktligt självdestruktiv handling 7. Suicid
8. Suicidförsök
9. Avsiktligt självdestruktiv handling utan suicidavsikt
Läkemedelsrelaterad skada 10. Metabol påverkan
11. Extrapyramidala symptom 12. Allergisk reaktion
13. Läkemedelsberoende
14. Övrig läkemedelsrelaterad skada Åtgärd utan laga stöd 15. Olaga frihetsberövad
16. Olaga tvångsåtgärd
Kroppslig skada 17. Anestesirelaterad skada
18. Fallskada
19. Trycksår kategori 2-4 20. Kognitiv störning 21. Övrig kroppslig skada
Övrig skada 22. Övrig skada
Kvalitetsbrister syns också
Markörer pekar på risker
Följsamhet till riktlinjer och rutiner syns
Kvalitetsbrister syns även om patienten inte skadats
Verktyg för systematisk egenkontroll
Resultat från genomförda granskningar i projektet
Resultaten bygger på
17 deltagande landsting
471 granskade patienter
Könsfördelning
241 Kvinnor
230 Män
Data
4 674 granskade öppenvårdsbesök
503 granskade slutenvårdstillfällen
212 patienter Kombination öppenvård - slutenvård
Totalt 1 179 positiva öppenvårdsmarkörer
Totalt 1 326 positiva slutenvårdsmarkörer
Köns- och åldersfördelning
159
48
29
5 143
63
23
1 0
20 40 60 80 100 120 140 160 180
18-49 år 50-64 år 65-84 år 85 år - äldre
Kvinnor Män
Skadeutfall för kvinnor och män
92
43 58
28
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Skada Vårdskada
Kvinnor Män
Vad händer nu?
Handboken
Förslag till nationell datainsamling under 2017
6 månaders mätning, 1 mars – 31 augusti
Gemensamt slumpmässigt urval av journaler
Samlad ansats
…ger nationellt perspektiv på skador, vårdskador och kvalitetsbrister
= ny kunskap!