Rasmus Hansson 0735875102 rahanso19@gmail.com
Anna Magnusson 0703692125 magnussonanna95@gmail.com
Kommunikationsplan
“Din identitet - din frihet”
Sammanfattning
Som kommunikationsbyrå har vi fått i uppdrag av Rädda Barnen Region Syd att utforma en kommunikationsstrategi samt en innehållsstrategi för deras digitala medier. Denna kommunikationsstrategi är inriktad på att nå ut till personer med ett intresse för HBTQ- frågor. Rädda Barnen saknar idag målmedveten kommunikation till målgruppen unga vuxna mellan 18 och 35 år och som är engagerade i HBTQ-frågor. En analys har genomförts där vi har undersökt hur Rädda Barnen Region Syd kommunicerar idag via sina digitala kanaler, hur omvärlden ser ut samt hur Rädda Barnen regionalt kan utveckla sin kommunikation i de digitala kanalerna. Denna kommunikationsplan presenterar därför kampanjen “Din identitet - din frihet”, som ska hjälpa Rädda Barnen Region Syd att nå ut till målgruppen.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Sammanfattning av kommunikationsstrategi ... 4
1.3 Nulägesanalys ... 5
1.4 Avgränsningar ... 7
2. Syfte ... 7
3. Mål och målgrupp ... 8
3.1 Mål ... 8
3.2 Målgrupp/publik ... 9
4. Medievalsstrategi ... 10
4.1 Instagram - stafettkonto ... 10
4.2 Facebooksida ... 10
4.3 Facebook - film ... 11
4.4 Twitter - massdelning ... 11
4.5 Ambassadörer ... 11
5. Budskap ... 12
6. Kanal/Medieval ... 13
7. Utvärdering ... 13
8. Utveckling ... 14
9. Referenser ... 14
Bilaga 1 ... 16
1.2 Facebooksida ... 24
1.3 Facebookfilm ... 29
1.4 Twitter - massdelning ... 30
2. Aktivitetsplan ... 30
3. Referenser ... 31
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Rädda Barnen är en välkänd organisation som arbetar för barns rättigheter utifrån FN:s barnkonvention som grund. Både globalt och lokalt på flera orter i Sverige anordnar Rädda Barnen möten och aktiviteter för barn och föräldrar. För att göra dessa insatser så bra som möjligt krävs ett brett perspektiv. Något som idag saknas inom Rädda Barnen är ett HBTQ-perspektiv.
Under perioden 2013-2016 fokuserade Rädda Barnen på följande områden:
• Barnets rätt till god samhällsstyrning
• Barnets rätt till trygghet och skydd
• Barnets rätt till utbildning
Det innebär att barn inte ska bli diskriminerade, och att de ska känna sig trygga i skolan och i hemmet, samt att organisationer ska arbeta för de rättigheter som Barnkonventionen föreskriver (Rädda Barnen, 2013).HBTQ-frågor är idag sällan uppmärksammade i Rädda Barnens arbete, inte heller hos Rädda Barnen Region Syd. Detta är en av Rädda Barnens svagheter som denna kommunikationsinsats avser att lösa. På uppdrag av Rädda Barnen Region Syd har vi fått ansvaret att arbeta fram en kommunikationsstrategi för deras digitala medier där även en innehållsstrategi ska utformas. En empirisk studie har
genomförts för att på bästa sätt utarbeta ett innehåll som lyckas nå ut till unga vuxna med ett intresse för HBTQ-frågor. Att få ett HBTQ-perspektiv är ett behov som genomsyrar hela organisationen, men denna rapport kommer endast att presentera
kommunikationsstrategier för Rädda Barnen Region Syd. Målet är att andra regioner ska inspireras och delta i strategin som presenteras i rapporten.
Den frågeställning kommunikationsplanen utgår från är:
• Hur ska Rädda Barnen Region Syd kommunicera för att få unga vuxna med ett intresse för HBTQ-frågor att aktivt engagera sig i HBTQ-frågor för organisationen?
1.2 Sammanfattning av kommunikationsstrategi
Kommunikationen kommer att mynna ut i en kampanjstrategi i fem delar, dessa kommer att beskrivas mer ingående senare i rapporten under punkt “3. Strategi”.
diverse personer engagerade i Rädda Barnen turas om att posta bilder och inlägg på kontot en vecka i taget. Förslagsvis är det en månad, det vill säga fyra personer, som fokuserar på HBTQ-frågor, för att sedan gå vidare till fyra nya personer med fokus på
funktionsvariation och hur det arbetet ser ut inom Rädda Barnen. En prototyp på hur detta Instagramkonto kan komma att se ut med tillhörande copytext bifogas.
2. En Facebooksida för “Din identitet - din frihet”. Här delas relevanta artiklar samt kampanjens evenemang och Instagraminlägg.
3. En kortfilm på Facebook. Enligt observationer är en film just nu det mest framgångsrika sättet att föra fram ett budskap på Facebook. Filmen ska vara under två minuter lång och ha ljud, men även vara textad. På så sätt kan personer titta på filmen utan ljud. Denna sorts film kräver lågt beslutsfattande från mottagarens sida eftersom filmer på Facebook idag börjar spelas utan att användaren måste trycka på “play”.
4. En massdelning på Twitter. Twitter är ett populärt forum för all form av HBTQ- aktivism. På senare år har det varit en stark transaktivism på Twitter. Att sköta ett Twitterkonto kräver mycket jobb, istället kommer därför ett flertal aktiva twittrare med HBTQ-identitet publicera något personligt om sina upplevelser av att ha varit ett barn med HBTQ-identitet och hashtagga “#dinidentitetdinfrihet”. Det är viktigt att denna
plublicering sker ungefär samtidigt, till exempel under samma dag. Då får hashtaggen mycket fokus och andra twittrare kommer undra vad det är för något, förhoppningsvis ta efter och göra att hashtaggen får stor spridning.
5. Ambassadörer. Diverse kända personer med HBTQ-identitet, eller en person som uppmärksammats för sitt engagemang inom HBTQ-rörelsen ska användas för att sprida
“Din identitet - din frihet”. De kommer att finnas med i kortfilmen på Facebook samt som gästpostare på Instagramkontot. De blir ett ansikte för kampanjen.
1.3 Nulägesanalys
Rädda Barnen Region Syd har som enda mediekanal en Facebooksida där deras
kommunikation idag är mycket uppgiftsorienterad. Det delas kommande evenemang och
Facebooksida och deras inlägg har. Denna svaghet ska omvändas till en styrka. Att öka spridningen och aktiviteten på Rädda Barnen Region Syds Facebooksida är något som kommunikationsplanen ska sträva efter. Inläggen som publiceras måste nå ut till fler. Detta är en förutsättning för att kampanjen “Din identitet - din frihet” ska lyckas. Under
sommaren 2016 postade ungdomskommunikatörer frekvent på Rädda Barnen Region Syds Facebooksida, där många av inläggen var berättelser av barn och om deras upplevelser.
Inläggen var personliga och följdes ibland av en estetiskt tagen bild. Detta är något att arbeta vidare med.
Rädda Barnen har på nationell nivå bedrivit diverse kampanjer som till exempel “#orädd”
som uppmärksammar barn på flykt och “Kärleken är fri” som arbetar med kunskap kring hedersvåld. “Kärleken är fri” var en lyckad kampanj med stor spridning. Kampanjen “Din identitet - din frihet” kommer därför att hämta inspiration från arbetet med “Kärleken är fri” i form av hur de digitala kanalerna används, samt ett minnesvärt namn. Eftersom dagens medielandskap ständigt förändras kan det vara svårt för en så traditionsenlig organisation som Rädda Barnen att anpassa sig. Kampanjen “Kärleken är fri” var utanför ramarna i sin kommunikation och bortom de traditioner om hur Rädda Barnen brukar kommunicera. Det denna kampanj kommer satsa ytterligare på är att hela tiden återkoppla och förtydliga att avsändaren är Rädda Barnen, för att stärka varumärket och
trovärdigheten. Detta anser vi att kampanjen “Kärleken är fri” föll på, eftersom det på Instagramkontot inte var tillräckligt tydligt att Rädda Barnen stod bakom kampanjen.
Att belysa att Rädda Barnen väljer att engagera sig i HBTQ-frågor just nu ligger rätt i tiden då dessa frågor mer än någonsin står på den nationella agendan. Bland annat har Sveriges Television (SVT) gjort satsningar för att belysa transpersoners erfarenheter och vardag i serien “Tjejer som oss”. Allt fler städer runtom Sverige arrangerar Pride-parader och allt fler kommuner och företag tar steget att genomgå RFSL:s HBTQ-certifiering. På så sätt kan Rädda Barnens arbete få medial uppmärksamhet såväl som nya medlemmar utan att göra all marknadsföring på egen hand. De kan rida på den regnbågsfärgade vågen som just nu sköljer över Sverige.
Rädda Barnen är en välkänd organisation där många under en lång tid velat engagera sig i och stötta. Men idag är allmänhetens engagemang mer flyktigt och inte lika självklart.
Detta är ett idag ett hot mot organisationen men kan vändas till en styrka och möjlighet.
marknadsföra sig själva. Rädda Barnen är som organisation inte heller ensam om att hjälpa barn. Det finns diverse konkurrenter som arbetar för ungefär samma ändamål, till exempel BRIS, UNICEF och Radiohjälpen. Dessa organisationer samt Rädda Barnen har ett
specifikt och eget arbete som gör att de kompletterar varandra. För allmänheten kan det dock vara svårt att särskilja på dem på grund av att deras kommunikation inte har någon transparens. Det kan vara svårt att se vad Rädda Barnen gör, som de andra
organisationerna inte gör. Som den traditionella organisation som Rädda Barnen är idag, är det inte helt lätt att anpassa sig till det nya medieklimat som vuxit fram under senare år då det finns det en viss tröghet inom Rädda Barnen.
1.4 Avgränsningar
Kommunikationsplanen handlar om att få fler att engagera sig i Rädda Barnens arbete. Den kommer inte att fokusera på hur detta engagemang kan komma att utvecklas, dock kommer förslag på detta att ges i punkt “8. Utveckling”. Planen ämnar värva medlemmar, inte utforma dessa nya medlemmars uppgifter.Vårt arbete kommer att fokusera och utgå från Rädda Barnen Region Syd med förhoppning om att Rädda Barnen på nationell nivå kan komma att delta i kampanjen och/eller inspireras av den. Arbetet som aktualiseras från södra Sverige fyller ett behov som Rädda Barnen har inom hela organisationen. För att hjälpa så många som möjligt bör därför denna kommunikationsplan, om framgångsrik, implementeras i hela organisationen.
2. Syfte
Syftet med kampanjen samt den övergripande strategi är att engagera unga vuxna som är intresserade av att driva HBTQ-frågor för Rädda Barnen Region Syds räkning. Sedan tidigare har Rädda Barnen inget särskilt fokus för att underlätta livssituationen för HBTQ- identifierade barn. Därför måste de bredda sitt arbete för att stötta barn i olika situationer.
Genom implementeringen av denna kommunikationsplan kommer fler unga att kunna vända sig till Rädda Barnen för stöd. Att arbeta med HBTQ-frågor kommer bredda Rädda Barnens kompetens och arbetsområde, samt gynna deras image då de arbetar progressivt.
3. Mål och målgrupp
3.1 Mål
Generellt måste Rädda Barnens kommunikation förbättras för att öka ämnesinvolveringen.
Hur Rädda Barnen arbetar förebyggande nationellt och internationellt är idag inte allmänt känt. Varumärket är starkt men kunskapen om innebörden av varumärket är inte lika starkt förankrat. Att åtgärda dessa problem är ett av kunskapsmålen. Genom kampanjen kommer målgruppen att upplysas om Rädda Barnens nya arbete och om att HBTQ-frågor nu står i fokus. Det är viktigt att redogöra tydligt vad kampanjen har för syfte. Att öka
ämnesinvolveringen på detta sätt kommer i sin tur generera fler aktiva medlemmar som kan göra ett konkret arbete för Rädda Barnen.
Det är också viktigt att kampanjen upplyser om hur publiken går till väga för att kontakta Rädda Barnen om att bli volontärarbetare i HBTQ-frågorna. Annars kan inte målet om att ändra människor beteende så att de aktiverar sig uppfyllas. Rädda Barnen ska sträva efter en låg beslutsinvolvering, det ska vara enkelt och lätt om man vill engagera sig. Detta kommer att göras genom att på Instagram skriva hur följarna gör för att engagera sig, och på Facebook kommer Rädda Barnen dela information om sina evenemang.
Attitydmålen med kampanjen är att målgruppen ska känna respekt och uppskattning gentemot Rädda Barnen som organisation. Arbetet med HBTQ-frågor ska upplevas som ömsesidigt och öppet, mellan organisationens topp och de frivilliga. Detta ska vara motivationen som driver målgruppen: känslan av att kunna förändra tillsammans.
Möjligheten att förändra någons vardag med små medel. Ett engagemang kan sträcka sig från att dela ett av kampanjens inlägg på Facebook till att bli gästpostare på Instagram och föreläsa på skolor. Eftersträvansvärt är att få så många frivilliga som möjligt att engagera sig längre än sex månader.
Eftersom att engagemanget kring HBTQ-frågor inom Rädda Barnen idag är obefintligt är ett realistiskt mål att få tio personer att aktivera sig i organisationens arbete med detta. Med aktivt arbetande menas inte enbart att dela, gilla eller kommentera på Facebook och
Instagram, även om detta hjälper spridningen av frågan. Det räknas inte heller som ett aktivt engagemang att endast skänka pengar till organisationen utan det krävs ett aktivt deltagande i arbetet.
Målen för kampanjen är:
• Tio nya aktiva medlemmar genererade av kampanjen “Din identitet - din frihet”
• 500 följare på Instagramkontot @dinidentitetdinfrihet under de första fyra månaderna efter kampanjens början
• 1000 visningar av Facebookfilmen
• 20 personer med minst 1000 följare som delar en tweet med hashtaggen
“#dinidentitetdinfrihet” på Twitter
3.2 Målgrupp/publik
Målgruppen är unga vuxna, åldern 18-35 år med HBTQ-identitet eller personer med ett engagemang i frågorna. Det är alltså främst engagemanget och intresset för ämnet i fråga som definierar målgruppen, inte en HBTQ-identitet per se. Målgruppen kommer
förmodligen vara bosatta i södra Sverige då kampanjen utgår från Rädda Barnen Region Syd. Den så kallade passiva och medvetna publiken ska göras aktiv. Deras
ämnesinvolvering ska öka för att de sedan ska engagera sig i Rädda Barnens arbete. De sedan tidigare aktiva medlemmarna, med ett intresse för HBTQ-frågor, kan
förhoppningsvis finna ett intresse i att engagera sig i “Din identitet - din frihet”.
Målgruppen för kampanjens kommunikation är också personer som är aktiva i andra organisationer och föreningar i södra Sverige som uppmärksammar HBTQ-frågor.
Kampanjen vill engagera unga vuxna med ett intresse för att förändra levnadssituation för barn med HBTQ-identitet. Reell kompetens är inte ett krav, målet är att engagera såväl HBTQ-personer med levd erfarenhet såväl som yrkeskompetens i form av samarbeten med organisationer som RFSL och Malmös Trans- och tjejjour. Personerna som kommer engagera sig i kampanjen vill föra en kamp för alla människor lika värde och rätten att definiera sig själv som en vill. Målgruppen kan relatera till att det kan vara svårt att växa upp med HBTQ-identitet eftersom de troligtvis har erfarenhet av detta själva. Intressen kan därmed vara aktivism inom HBTQ-frågor, politiskt engagemang, volontärarbete eller ett intresse för barn. Intressen kan även vara sociala medier och att uttrycka sig i skrift, då gästpostare på Instagramkontot eftersöks. Engagemang är möjligt inom flera områden och kan därmed komma att attrahera människor med olika intressen, förhoppningsvis kommer detta bli en medial succé såväl som ett regelbundet stöd för barn i den fysiska verkligheten.
4. Medievalsstrategi
4.1 Instagram - stafettkonto
Att ett konto på Instagram fungerar som ett stafettkonto innebär att olika personer tar över kontot och publicerar egna bilder och texter. Personerna byts vanligtvis ut varje vecka. Det kan vara svårt för en person att upprätthålla ett bra flöde av bilder och texter med olika perspektiv. På så sätt hjälper ett stafettkonto till, där olika personer har ansvar för kontot och kan fokusera på flera frågor och olika perspektiv och historier lyfts fram. Om
personerna på stafettkontot byts ut varje vecka skapar det också en bild av att det är något nytt som händer, vilket upprätthåller intresset bland följarna. Förslagsvis innehas kontot en vecka i taget av frivilliga och anställda inom Rädda Barnen. Under en veckas tid kommer den så kallade gästpostaren posta minst ett inlägg per dag. Där kan den dela något
personligt, sina tankar eller berätta om sitt engagemang inom organisationen. För att ytterligare engagera följare kan kontot även ha teman, som löper under en månads tid.
Förslagsvis kan första månaden vara fokuserad på HBTQ-frågor, nästa månad funktionsvariation, därefter barn på flykt, våldsutsatta barn etcetera.
Som nämnts i nulägesanalysen publicerade ungdomskommunikatörerna personliga inlägg på Rädda Barnen Region Syds Facebooksida. Dessa inlägg hade potential. Det är viktigt att alla inlägg är enhetliga när det kommer till citationstecken och att de avslutas på samma sätt. Vidden av enhetlighet ska inte underskattas för att inge ett professionellt intryck.
Exempel på lyckade stafettkonton som är aktiva idag på Instagram är: @kvinnohat,
@makthavarna, @svenskakyrkan, @landskronastad.
4.2 Facebooksida
Förhoppningen är att kampanjen “Din identitet - din frihet” kan komma att få så stora resurser att en eller flera anställda kan arbeta med kampanjen. På så sätt kan kampanjen likt “Kärleken är fri” få större fokus och få en mer djupgående effekt. På Facebooksidan delas relevanta artiklar om HBTQ-frågor, det delas evenemang för kampanjen och Instagramkontots inlägg publiceras även där. Ett exempel på ett inlägg som skulle lämpa sig på Facebooksidan denna ordlista som Nyheter24 sammanställt:
http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/764185-manniskor-forvantar-sig-att-man-ska-vara- antingen-eller.
4.3 Facebook - film
I kampanjen “Din identitet - din frihet” ska Rädda Barnen publicera en eller flera kortfilmer för att väcka intresset om att engagera sig i HBTQ-frågor hos organisationen.
Dessa ska inte vara längre än två minuter. Vad som är viktigt med filmerna är att de har undertexter. Detta gör att mottagaren inte behöver klicka på videon när den dyker upp i Facebookflödet för att förstå vad den handlar om. Den spelas direkt och det räcker för mottagaren att läsa texten för att förstå vad filmen handlar om. Dessutom gör detta att den är tillgänglig både för syn- och hörselskadade.
Filmen kommer att vara regisserad men målet är att den ska kännas genuin och trovärdig.
Exempel på filmer som har bra dramaturgi:
• https://www.facebook.com/fordetvidare/videos/1300882003255461/
En film i kampanjen “För det vidare” som ska uppmuntra andra att bli lärare.
• https://www.facebook.com/KIT.Sverige/videos/1845672412334194/
En film av KIT i samarbete med RFSL som handlar om HIV.
4.4 Twitter - massdelning
2014 lanserades kampanjen #fattatattoo där 100 personer under en dag delade bilder på sig själva med en låtsastatuering av loggan från rörelsen Fatta. Fatta är en rörelse som pågår än idag och verkar mot sexuellt våld och för en samtyckeslag. Att låta många personer dela samma sak vid ett givet ögonblick ger otroligt mycket tyngd och ger enkel medial
spridning. På samma sätt kan kampanjen “Din identitet - din frihet” värva
twitterpersonligheter med HBTQ-identitet att under en och samma dag dela en tweet där de delar med sig om något personligt om att växa upp som HBTQ-person. Det kan vara allt från en person i deras närhet som betydde mycket, något som var svårt, något de tänkte mycket på och så vidare. Tweeten avslutas med hashtagen “#dinidentitetdinfrihet” för att samla alla tweets. Twitterkontot “raddabarnensyd” kommer att retweeta några av dessa tweets för att lyfta det ytterligare, samt dela egna tweets med information om kampanjen och länkar till kampanjens konton på andra sociala medier. Poängen är att dagens
ungdomar inte ska behöva känna sig ensamma och utsatta på grund av sin HBTQ-identitet, utan att deras lokala Rädda Barnen-organisation finns där som stöd.
4.5 Ambassadörer
som uppmärksammats för sitt engagemang inom HBTQ-rörelsen. Exempel på ambassadörer är: Silvana Imam, Yolanda Bohm, Kakan Hermansson, Anton Hysén, Magnus Betnér, Vanessa Lopez, Saga Becker. Alla dessa är personer med någon form av HBTQ-identitet. Som medverkande i filmen och eventuellt som gästpostare på
Instagramkontot kommer ambassadörerna att få dela med sig av sin historia, och eventuellt vad det arbete som Rädda Barnen nu inleder skulle ha betytt för dem.
5. Budskap
Budskapet som ska förmedlas genom kampanjen är att Rädda Barnen nu uppmärksammar HBTQ-frågor. Detta för att HBTQ-frågan är aktuell och viktig, samt att Rädda Barnen har känt att arbetet kring detta kan utvecklas och att det finns behov att fylla. Kollektivitet ska genomsyra kampanjen. Det är viktigt att det kommuniceras på en jämlik nivå där det framkommer att Rädda Barnen behöver andra människors erfarenheter och perspektiv för att utveckla och föra arbetet framåt. Rädda Barnen behöver så många som möjligt för att på bästa sätt kunna stötta och hjälpa barn som hamnar i utanförskap på grund av sin
HBTQ-identitet. Kommunikationen ska vara både uppgiftsorienterad; med information och fakta, men främst socialt orienterad. Tankar, känslor och erfarenheter väcker empati och medkänsla hos människor.
De texter, bilder och filmer som publiceras ska arbeta med utgångspunkt i ethos, pathos och logos. Ethos innebär att utstråla trovärdighet. För att få mottagarnas tillit krävs att innehållet är professionellt gjort, att de är sammanhängande och att de följer en ordning som är lätt att följa och förstå. Det ska vara lättläslig text, hög upplösning på bilder och det ska inte kännas rörigt. Att använda sig av pathos för att väcka medkänsla hos mottagarna är önskvärt. Genom att ha med personliga erfarenheter, tankar och känslor från
ambassadörerna väcks empati hos människor. Logos innebär fakta och information. Även detta krävs för att utstråla ett helhetsintryck som pålitligt. Siffror, och information som gäller HBTQ-frågor ska vara med för att innehållet ska bli fulländad. Att Rädda Barnen sedan tidigare redan är en väl förankrad organisation och redan har en stark tillförlitlighet bland allmänheten är en fördel.
Den grundmodell för budskapsstrategi som kommunikationen utgår ifrån är emotionellt
krävs det främst att budskapet väcker känslor. Det är ett ämne som berör mångas känslor.
Att vara HBTQ som ung ofta är svårt på ett känslomässigt plan. Vi vill att mottagaren ska känna igen sig och relatera till innehållet, och därför vilja engagera sig i Rädda Barnens arbete. Vår målgrupp har sedan tidigare ett intresse i HBTQ-frågor och identifierar sig troligtvis som detta själva. Därmed är deras motivation hög. En HBTQ-identifierad person som sedan tidigare inte har någon motivation i HBTQ-frågor är troligtvis inte den bästa ambassadören eller stödet för barn med HBTQ-identitet - vi vill åt de unga vuxna som har ett intresse i frågorna eftersom de kommer sprida vårt budskap bäst och troligtvis göra ett bättre arbete.
6. Kanal/Medieval
Unga vuxna spenderar generellt mycket tid på sociala medier. Medieplattformar som är vanliga i åldern 18-35 år är Facebook, Twitter, Instagram och Snapchat etcetera. Det är på dessa sociala medier unga vuxna söker information, hittar nyheter och håller sig
uppdaterade om omvärlden. Kampanjens kommunikationsmål lämpar sig bäst för
Facebook och Instagram. All information om kampanjen kommer att finnas på kampanjens Facebooksida där relevanta artiklar delas, uppdateringar om kampanjens arbete och
delningar av Instagraminlägg. Det kommer inte att upprättas en ny hemsida för kampanjen eftersom det inte är relevant för kampanjens målgrupp och för att det ska bli tydligare vilka avsändaren är. På Rädda Barnens hemsida kommer däremot en del av hemsidan att
tillägnas kampanjen, precis som med kampanjen “Kärleken är fri”.
7. Utvärdering
Efter sex månader skulle en utvärdering av kampanjen kunna göras för att se om kommunikationsinsatserna har uppnått de konkreta målen. För att tydligt se hur många som engagerat sig på grund av kampanjen “Din identitet - din frihet” skulle Rädda Barnen enkelt kunna ställa en fråga vid varje nytt medlemskap om hur de fick reda på Rädda Barnens arbete.
8. Utveckling
En organisations kommunikation kan alltid utvecklas, likaså efter denna kampanj. En förlängning av kampanjen “Din identitet- din frihet” vore att förändra kommunikationen så att den når även äldre vuxna. Då vore exempelvis en hemsida kanske bättre för att locka och fånga upp äldre.För att långsiktigt göra Rädda Barnens kommunikation inkluderande för alla är ett förslag att anlita ett företag som är inriktat på korrekturläsning av text, av till exempel Genusredaktörerna. På så sätt kan Rädda Barnen försäkra sig om att inte
eventuella slarvfel som resulterar i exkludering inträffar. Ett annat steg för att ytterligare arbeta för inkludering är att genomgå en HBTQ-certifiering via RFSL, på nationellt plan eller enbart inom region syd.
För att alla ska känna sig välkomna i Rädda Barnens aktiviteter och känna sig träffade av texterna är det viktigt att språket är inkluderande. När vi talar om världen så skapar vi den.
Genom att till exempel skriva “tjejer och killar” i sin kommunikation, exkluderar Rädda Barnen alla som inte identifierar sig som tjejer eller killar. Många HBTQ-personer idag är väldigt normkritiska och därför är det viktigt att Rädda Barnen i sin kommunikation visar att de hänger med i språkets mer inkluderande utveckling.
Precis som under kampanjen “Kärleken är fri” hoppas vi att arbetet med “Din identitet - din frihet” kommer att fortgå på liknande sätt med undervisande besök i skolor,
föräldramöten och eventuellt en stödchatt. För att bryta skadliga normer och strukturer samt ge stöd och kunskap till så många barn som möjligt är det viktigt att jobba
förebyggande. Förhoppningsvis kan Rädda Barnen anställa kunniga inom HBTQ-frågor för att arbeta med kampanjen under en period för att försäkra sig om att arbetet fortlöper.
9. Referenser
För det vidare - Facebook (2016-10-04)
https://www.facebook.com/fordetvidare/videos/1300882003255461/
Hämtad: 2016-10-17
KIT - Facebook (2016-10-16)
https://www.facebook.com/KIT.Sverige/videos/1845672412334194/
Nyheter24 (2014-03-08) http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/764185-manniskor-forvantar- sig-att-man-ska-vara-antingen-eller
Hämtad: 2016-10-21
Rädda barnen verksamhetsinriktning (2013)
https://www.raddabarnen.se/Documents/om-oss/sa-har-arbetar- vi/Verksamhetsinriktning_2013-2016.pdf
Hämtad: 2016-10-10
Bilaga 1
1. Innehållsstrategi
1.1. Instagram
På Instagram kommer en person ha hand om kontot en vecka i taget. En person anställd på Rädda Barnen kommer vara huvudansvarig för kontot och se till så att gästpostaren gör sitt jobb samt att kommentarsfältet inte innehåller kränkande kommentarer eller är irrelevanta. Mellan varje gästpostare byts lösenordet på kontot av personen på Rädda Barnen som fungerar som administratör för kontot.
Gästpostaren bör lägga upp minst en bild om dagen och informera kontoansvarig på Rädda Barnen om vad gästpostarens vecka kommer att handla om, för att undvika gästpostare som inte delar Rädda Barnens värdegrund. Förhoppningsvis kommer gästpostarna ha ett engagemang i Rädda Barnen som de kan dela med sig av för att visa på kopplingen mellan gästpostaren och organisationen och öka intresset för Rädda Barnens arbete.
Det är viktigt att Instagramkontot, och kampanjen, tydligt är kopplat till Rädda Barnen. Detta kan tydliggöras exempelvis via visningsbilden, typsnittet och i texterna på inläggen. I biografin bör kampanjens syfte och varaktighet beskrivas samt
kontaktuppgifter till Rädda Barnen finnas med. Bilden nedan är prototyp på hur kontot för kampanjen skulle kunna se ut:
Första bilden som publiceras på Instagramkontot ska vara en presenterande bild som berättar om kampanjen och syftet med Instagramkontot. Det ska framgå vem avsändaren är även här och hur stafettkontot kommer att fungera. Bilder som kan följa efter det
presenterande inlägget är till exempel en bild som uppmanar personer att höra av sig till Rädda Barnen om de vill bli gästpostare på kontot, eller om de vill engagera sig i HBTQ- frågor inom Rädda Barnen Region Syd. Vad som ska vara genomgående i alla inlägg är ett
också kunna läggas upp bilder med anonyma citat från barn med HBTQ-identitet som Rädda Barnen har stött på i sitt arbete.
Gästpostarnas bilder kommer oundvikligt skilja sig ifrån varandra motiv- och
kvalitémässigt. Det kan komma att publiceras bilder från gästpostarnas vardag men också andra bilder som de finner lämpliga för det de vill förmedla i sin text. Det är alltså
huvudsakligen texten som är i fokus eftersom det är den som oftast berättar själva historien.
Önskvärt är dock att bilden knyter an till texten på något vis om så möjligt. Likaså språket kommer skilja sig mellan gästpostarna. Detta behöver inte vara något problem eftersom det kan förtydliga att det är en ny gästpostare som publicerar. Som gästpostare har man
ansvaret att bildtexterna inte är slarviga eller exkluderande.
Några punkter att komma ihåg gällande spridning på Instagram är att följande sorters bilder genererar fler gilla-markeringar:
• Ljusa bilder
• Bilder med blå ton snarare än röd
• Bilder på ett ansikte istället för ett föremål
• Bilder istället för videos (Welin, 2014)
1.2 Facebooksida
Här bör det också vara tydligt att avsändaren är Rädda Barnen. Att publicera
regelbundet är viktigt för att få bra spridning på sidan. Språket bör vara korrekt men ledigt. Korrekt i form av grammatiskt korrekt men även politiskt korrekt. Ledigt i form av lättillgängligt och vänskapligt, för att förenkla relatering från mottagarens sida.
• Dela händelser i kampanjens utveckling för att öka transparens. Till exempel ny gästpostare på Instagram, besök i skolor och möten.
• Dela aktuella, relevanta artiklar/krönikor/reportage/dokumentärer för att öka trovärdighet för kampanjen och kunskap hos mottagarna. Till exempel:
• 5 tips till media från Yolanda Bohm från SVT Edit:
• En SVT-dokumentär om en transkille:
http://www.svtplay.se/video/5008612/en-vanlig-fucking-manniska/en- vanlig-fucking-manniska-
2?cmpid=inl%3Afb%3Apl%3A20161015%3Avanligfucking%3Aedi
• Transpersoners framtidsdrömmar från SVT Edit:
https://www.facebook.com/svtedit/videos/1321558081234522/
• Dela roliga men politiska klipp och memes (rolig bild med rolig text) då detta är väldigt populärt bland unga samt unga vuxna. På så sätt skapas en mer ömsesidig relation och en respekt för kampanjen från de ungas sida då den uppfattas som aktuell och anknytningsbar.
• Det är viktigt att föra en dialog med mottagarna. Lämnas en fråga eller en kommentar på Facebooksidan är det viktigt att personen får ett ordentligt svar.
Följande är exempel på inlägg som kan göras på Facebook:
Detta är ett exempel på ömsesidig och transparent kommunikation där Rädda Barnen visar att de behöver hjälp för att utvecklas. Det är även tydligt och enkelt att förstå hur mottagaren gör för att engagera sig eller få veta mer.
Här delas ett kort, roligt och informativt klipp från SVT Edit. På så sätt måste inte Rädda Barnen göra all research och producera allt innehåll själva för att kunna göra regelbundna uppdateringar.
De olika plattformarna integreras för att knyta samman kanalerna. Språket är ledigt men korrekt.
1.3 Facebookfilm
Filmen ska anspela på ethos, pathos och logos, det vill säga trovärdighet, medkänsla och fakta/expertis. Detta kan till exempel uppnås genom att en person som är välkänd och omtyckt figurerar i filmen (ethos), pratar om något personligt (pathos) och att siffror från Folkhälsomyndigheten visas (logos). Filmen ska vara avskalad, med snabba klippningar och starka färger. Budskapet ska vara överhängande positivt och tydligt: engagera dig i Rädda Barnen - du kommer få mycket tillbaka. Filmen ska vara textad och under två minuter lång.
Studier visar att en förklarande video ska vara max 90 sekunder lång, men att en video för att samla engagemang kring ett projekt ska vara mellan två och tre minuter lång (Hornung, 2014).
Exempel på filmer att ta inspiration ifrån:
• https://www.facebook.com/fordetvidare/videos/1300882003255461/
En film i kampanjen “För det vidare” som ska uppmuntra andra att bli lärare.
Förslag på hur dramaturgin i filmen läggs upp:
1. Börja med siffror - “mer än var tredje transperson har allvarligt övervägt att ta sitt liv det senaste året” och “HBTQ-personer har sämre hälsa än resten av befolkningen” etcetera (Folkhälsomyndigheten, 2015).
2. Sedan får ambassadören berätta kort om sina egna upplevelser och livserfarenheter.
Till exempel hur personen känt sig ensam i sin HBTQ-identitet, inte haft någon vuxen att vända sig till, känslan av att vara “fel”.
3. Avslutas med att ambassadören berättar om Rädda Barnens kampanj och varför den är viktig. “Genom kampanj kan vi undvika att fler barn behöver gå igenom detta”.
4. Sist i filmen kommer information om hur man gör för att engagera sig.
Kontaktuppgifter till Rädda Barnen Region Syd.
1.4 Twitter - massdelning
För att få spridning på #dinidentitetdinfrihet på Twitter vill vi att människor som har många följare och som är engagerade i HBTQ-frågor på Twitter hjälper till att få spridning. Under en given dag kommer 20 personer skriva en tweet om hur det var att växa upp med HBTQ-identitet samt avsluta med hashtaggen. Om dessa 20 personer har minst 1000 följare var innebär detta att kampanjen når minst 20 000 personer.
Hashtaggen utgår från kontot Räddabarnensyd, där information om kampanjen beskrivs och länkar till Facebook och Instagram delas. Här kommer inte någon ny information utgå, utan främst fungera som samlingsplats för Twitterambassadörernas tweets.
2. Aktivitetsplan
För att nå bästa möjliga effekt med dessa mediestrategier är det viktigt att planera in lanseringen av dem så att tajmingen blir rätt. Facebooksidan och en flik på Rädda Barnens hemsida kommer att sättas upp först, och detta kommer att göras samtidigt.
Här kommer även ett pressmeddelande skickas ut. Två dagar senare lanseras kortfilmen på Facebook och massdelningen på Twitter. För att öka viraliteten ska
målgruppen. När kampanjen och dess namn blivit någorlunda välkänt lanserar vi Instagramkontot, cirka en vecka efter att kampanjen startades. Vid denna tidpunkt har förhoppningsvis några frivilliga tagit kontakt med Rädda Barnen och gästpostare har anmält sig.
3. Referenser
Folkhälsomyndigheten (2015-06-01)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2015/juni/ohalsa- och-stor-utsatthet-bland-transpersoner/
Hämtad: 2016-10-17
Welin, Markus (2014-09-22)
http://mwcom.se/2014/09/22/sa-lyckas-varumarken-pa-instagram/
Hämtad: 2016-10-17
Hornung, Yoav (2014-05-02)
http://thenextweb.com/socialmedia/2014/05/02/optimal-length-video-marketing-content- short-possible/
Hämtad: 2016-10-25
