Pension för mödan

(1)

(2)

(3)

Innehåll

Förord �� 5 Sammanfattning �� 6 Inledning �� 9 Bakgrund �� 11 Dagens pensionssystem �� 12 Pensionsåldern �� 12 Pensionens olika delar �� 13 Allmän pension �� 13 Tjänstepension �� 14 Privat pensionssparande�� 14 Värdet av att ha tjänat ihop sin egen pension i dagens system ��17 Ökad medellivslängd �� 18 Medellivslängden ökar inte för alla grupper �� 19 Arbetsmiljön inom vård och omsorg �� 20 Beräkningar – så blir pensionen �� 24 Så här blir pensionen för dem som går i pension om ett par år�� 25 Pensionens storlek vid pension 66 år för olika generationer �� 25 Pensionens storlek vid pension 69 år för olika generationer �� 26 Pensionsåldern och tjänstepensionens betydelse på pensionen �� 26 Sysselsättningsgradens betydelse för den framtida pensionen �� 28 Så länge behöver man arbeta för att endast få inkomstgrundad pension �� 29 Vad blir pensionen om vi kraftigt höjer pensionsavgiften? �� 30 Sammanfattande analys och slutsatser�� 35 Kommunals förslag �� 38

(4)

Förord

Att ett långt yrkesliv ska leda till en pension det går att leva på skriver nog alla under på.

Men för många medlemmar i Kommunal blir livet som pensionär allt annat än en dans på rosor – även när man har ett helt yrkesliv bakom sig. Så ska det naturligtvis inte vara.

När välfärdsarbetare som arbetat hela sina liv ändå får garantipension och tvingas söka bostadstillägg är det något som är grundläggande fel och respektavståndet måste öka.

Det vi idag ser är att den ökande medellivslängden leder till att pensionerna blir allt lägre.

När pengarna måste räcka i flera år är lösningen från politiskt håll att alla människor ska arbeta längre upp i åldrarna. En lockande lösning som kan uppfattas som rimlig och rättvis – men vi kan konstatera att den höjning av pensionsåldern som gjordes den 1 januari 2020 och som innebär att åldern för när du kan börja ta ut din pension stegvis höjs är direkt negativt för många, inte minst medlemmarna i Kommunal.

Det handlar förstås om att många inte orkar arbeta till pensionsåldern redan innan höjningen.

Det gäller inte minst medlemmarna i Kommunal då många yrken är slitsamma så väl fysiskt som psykiskt. Det är dessutom vanligt att börja jobba i tidig ålder vilket ju automatiskt gör sträckan längre redan till den klassiska pensionsåldern 65 år.

Men det handlar också om att den ökade medellivslängden i Sverige fördelar sig olika mellan olika grupper. Den genomsnittligt återstående medellivslängden har visserligen ökat, men ökningen är mer än dubbelt så hög för de som har eftergymnasial utbildning jämfört med de som saknar. Det blir därför provocerande att det argumenteras utifrån att ”alla lever längre och därför ska alla arbeta längre” när det inte är sant.

De förändringar som nu görs måste vara noga avvägda och långsiktigt hållbara. Kommunals utgångspunkt är att välfärdsarbetarna inte ska tvingas arbeta längre bara för att

pensionssystemet inte klarar av att finansiera pensionerna för grupper som har längre utbildning, högre inkomst och som dessutom kommer in på arbetsmarknaden senare.

Pensionssystemet måste anpassas efter hur verkligheten ser ut och rättvisan i utfall måste öka.

Nu presenterar Kommunal förslag till lösningar på hur vi kan säkra en långsiktig finansiering av pensionssystemet och samtidigt minska dagens orättvisor kopplade till klass och kön. Med den här rapporten visar vi att det inte är omöjligt – det handlar om politisk vilja och mod att prioritera och satsa.

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal

(5)

Sammanfattning

• Pensionerna sjunker i takt med att medellivslängden ökar. Lösningen från politiskt håll är att höja de olika åldersgränserna i pensionssystemet. Men en höjd pensionsålder är en omöjlighet för många av Kommunals grupper som har arbeten som är belastande både fysiskt och psykiskt. De riskerar att stå utan försörjning om åldersgränserna för att gå i pension flyttas fram.

• Tjänstepensionen och deltidsarbete har en stor betydelse för pensionens storlek. Särskilt betydelsefull blir tjänstepensionen och heltidsarbete om ingen rätt till bostadstillägg föreligger. Då blir pensionen flera tusenlappar högre om man har tjänstepension. Om rätt till bostadstillägg förekommer minskar dock skillnaderna betydligt.

• Höjd pensionsålder ökar inte alltid den disponibla inkomsten för Kommunals yrkesgrupper. Detta beror på att pensionen ofta ändå blir så pass låg att individen blir berättigad till grundskyddet i form av garantipension och bostadstillägg. När den inkomstrelaterade pensionen ökar minskar garantipensionen successivt så att den som har inkomstpension får mer i total allmänpension än den som enbart har garantipension. Men den högre pensionen kan även resultera i att eventuellt bostadstillägg minskar.

• Man får vara beredd att arbeta länge för att få en fullt inkomstbaserad pension, utan att vara berättigad till grundskydd. En individ född 1960 med en månadslön på 25 000 kronor behöver arbeta till 70 års ålder. För en individ född år 2000 och som tjänar 25 000 kronor i månaden är det arbete tills 73 år som gäller.

• De höjda åldersgränserna är problematiska för Kommunals yrkesgrupper som trots ett helt arbetsliv får en mycket låg pension, och ofta måste komplettera sin inkomstpension med grundskydd, det vill säga garantipension och bostadstillägg. När uttag av grundskydd först blir möjlig att ta del av vid allt högre ålder innebär det att människor får vänta allt längre med att ha möjlighet att ta ut denna del av sin pension. Medlemmarna i Kommunal kommer alltså i många fall trots ett långt yrkesliv tvingas arbeta allt längre när åldersgränserna för grundskyddet höjs.

• Att höja pensionsavgiften med fyra procentenheter ökar inkomstpensionen betydligt. Men eftersom garantipension och särskilt bostadstillägg då skulle sänkas gynnas mest de med relativt sett höga inkomster. För en individ född år 2000 och som haft en lön på 25 000 kronor och går i pension vid 69 år blir den disponibla inkomsten 350 kronor högre. För en individ med 40 000 kronor i månadslön ökar den disponibla inkomsten däremot med över 3 000 kronor. Att inte ens en så pass stor ökning av pensionsavgiften är tillräckligt för att höja den disponibla inkomsten betydligt för dem gör att det krävs fler lösningar än enbart en höjd pensionsavgift.

• Människor måste ges möjligheten att orka jobba så länge som krävs för att få en pension som är anständig. För att detta ska vara möjligt krävs en god arbetsmiljö med bättre balans mellan krav och kontroll i arbetet. Exempelvis mer inflytande, rimligare arbetsbelastning, scheman som ger en bättre möjlighet till återhämtning och mindre tidspress. Ett viktigt stöd i arbetsmiljöarbetet är en god tillgång till multidisciplinär och kvalitetssäkrad företagshälsovård med branschkunskap.

(6)

• När man av olika anledningar är för sjuk för att kunna arbeta ska man få ersättning från sjukförsäkringen. Man ska inte behöva ta ut sin pension i förtid. Vid långvarig nedsatt arbetsförmåga ska man kunna få sjukersättning och individuell hänsyn ska tas till bland annat ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet och arbetsförmåga. Att det blir lättare att få sjukersättning är en central förutsättning för att åldersgränserna i pensionssystemet överhuvudtaget ska kunna höjas.

• Nuvarande pensionssystem missgynnar dem med relativt låga löner som arbetat ett helt yrkesliv men som inte orkar arbeta längre upp i åldrarna. Ett långt arbetsliv ska ha betydelse för pensionens storlek. Det ska alltid löna sig att ha arbetat, även för de med relativt sett låga inkomster. Respektavståndet måste öka. Det ska inte ske genom att de fattigaste pensionärerna får mindre – de behöver varje krona. Högre pensionsavgift i kombination med att man får behålla grundskydd vid högre inkomstgrundad pension skulle kunna vara en möjlig lösning.

• För pensionens storlek spelar de sista åren i arbetslivet större roll än de första. Att ta ut ålderspension tidigt sänker pensionens storlek livet ut. Kommunals medlemmar börjar ofta arbeta tidigt och arbetar i fysiskt ansträngande arbeten där möjligheten att orka arbeta högre upp i åldrarna är lägre. En lösning där vissa yrkesgrupper med fysiskt ansträngande arbeten ges möjlighet att gå i pension tidigare utan att behöva ta ut ålderspension skulle möjliggöra en livslångt högre pension för denna grupp.

(7)

(8)

Inledning

För ungefär 25 år sedan gjordes pensionssystemet om. Det nya systemet skulle bli mer ekonomiskt hållbart och rättvist. Istället för att basera pensionen på de 15 bästa åren i arbetslivet skulle pensionen grunda sig på hela livets inkomster. Men det fanns farhågor om att dessa förändringar inte skulle bli populära på sikt. ”Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de som går i pension ser vad vi gjort ” sa Göran Persson, före detta statsminister, redan för 15 år sedan.

Allt fler svenskar har nu upptäckt vilka låga pensioner nuvarande pensionssystem levererar.

Pensionsupproren duggar tätt och både nuvarande och kommande pensionärer kräver högre pensioner. Andelen fattiga pensionärer i Sverige är nu högst i Norden och Sverige har till och med fler fattiga pensionärer än EU-genomsnittet. År 2018 hade cirka var femte kvinna över 65 år och var tionde man en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten¹. Åldersgränserna i pensionssystemet höjs nu för att kompensera den allt högre medellivslängden och rädda

pensionerna. Men väntar egentligen någon pension för mödan av ett långt och ofta slitsamt arbetsliv för medlemmarna i Kommunal? Eller blir pensionerna allt lägre och skillnaden mellan att ha jobbat eller inte allt mindre?

Att ha arbetat ett helt arbetsliv ska ha betydelse för pensionens storlek. Kommunals mål för pensionernas storlek är minst 72 procent i slutlön i pension för en arbetare senast år 2028 (allmän pension och tjänstepension)². Detta var nämligen den andel av slutlönen som förväntades när ålderspensionssystemet gjordes om till ett avgiftsbaserat system i mitten av 1990-talet. Det övergripande målet för pensionerna måste dock mätas i kronor eftersom inkomsten måste vara så pass hög att det går att leva ett värdigt och innehållsrikt liv. Att bara se till andel av slutlön kan dessutom bli missvisande. En person som arbetat relativt lite får ofta ut en högre andel av slutlönen än en person som arbetat mer eftersom pensionsinkomsten relateras till den tidigare lönen.

Kommunals ståndpunkt är att huvuddelen av pensionen ska utgöras av den allmänna pensionen och att tjänstepensionen ska ses som ett komplement. Till detta kan ett privat sparande tillkomma för de som önskar och har möjlighet att spara. Men varken tjänstepension eller ett privat

pensionssparande ska vara avgörande för att kunna överleva på sin pension, särskilt inte om man har ett långt yrkesliv bakom sig. Då ska det räcka med den allmänna pensionen. Men gör det verkligen det? Och hur ser det ut för dem som arbetar i dag som kommer att vara framtidens pensionärer?

Rapporten bygger på beräkningar av hur dagens pensionssystem påverkar pensionerna för medlemmarna i Kommunal. Inledningsvis presenteras en bakgrund till dagens pensionssystem, de förändringar vi ser i medellivslängden och de implikationer det får för pensionernas storlek.

Därefter görs en genomgång av pensionens olika delar och pensionernas konstruktion. Sedan presenteras själva beräkningarna utifrån födelseår och två olika sysselsättningsgrader, 100 procent respektive 75 procent. Heltidslönen är satt till 25 000 kronor vilket både är en jämn siffra men som även är den genomsnittliga heltidslönen för Kommunals avtalsområde. De olika

1 Eurostat: https://ec�europa�eu/eurostat/web/employment-and-social-inclusion-indicators/social-protection-and- inclusion/pension

2 Gemensamma långsiktiga mål för tre kongressperioder, Landsorganisationen (2015)

(9)

sysselsättningsgraderna jämförs sedan med en person som aldrig arbetat och endast uppbär grundskydd. Sist görs en beräkning med en höjd pensionsavgift på fyra procentenheter. Där jämförs pensionen för en individ som haft 25 000 kronor i månadslön med en individ med 40 000 kronor. Hela höjningen av avgiften görs på inkomstpensionen, eftersom Kommunal hellre ser att det är denna del av den allmänna pensionen istället för premiepensionen, som borde stärkas.

Därefter görs en analys av pensionsnivåerna som väntar de kommande generationerna samt vilka konsekvenser en kraftigt höjd pensionsavgift skulle kunna få på den disponibla inkomsten.

Slutligen presenteras ett flertal förslag för att stärka pensionerna här och nu men också för framtidens pensionärer.

(10)

Bakgrund

Sedan 25 år tillbaka har vi ett pensionssystem som bygger på livsinkomstprincipen, vilket innebär att hela livets inkomster påverkar pensionens storlek. Tanken med det nuvarande systemet är att det ska vara mer ekonomiskt hållbart och rättvist än det förra pensionssystemet, ATP-systemet.

ATP-systemet var istället förmånsbestämt och det räckte med 30 års arbete för att få maximalt antal arbetade år. Pensionen grundade sig sedan på de 15 bästa intjänandeåren. Systemet uppfattades som dyrt men också orättvist eftersom personer som betalat in lika mycket till systemet kunde få ut olika mycket beroende på hur inkomsterna hade varit fördelade under yrkeslivet. Arbetare som ofta börjat arbeta i unga år och hade en mer jämn löneutveckling fick en lägre pension än tjänstemän som arbetat kortare tid men fått en högre lön i slutet av karriären. När det nya pensionssystemet skapades framhöll pensionsarbetsgruppen att procentsatsen för den avgift som skulle tas ut i det nya systemet bör sättas så pass högt att pensionerna inte blir lägre än i det gamla systemet. Man räknade då med att en avgift på 18,5 procent av förvärvsinkomsten skulle ge en person som arbetar i drygt 40 år 60 procent av slutlönen³.

I vårt nuvarande pensionssystem spelar varje intjänad krona upp till avgiftstaket på 44 892 kronor per månad roll (år 2020). Ett långt arbetsliv högt upp i åldrarna kombinerat med en hög lön ger störst utdelning. Ett långt arbetsliv på heltid med en vanlig arbetarlön, men pension vid en lite lägre ålder, ger sämre utdelning. Det är nämligen inte hur mycket du arbetat under ditt liv, utan vad du tjänat och hur gammal du är när du går i pension som spelar störst roll för pensionens storlek.

Problemet vi ser med pensionerna i dag är att de blir allt lägre i takt med att medellivslängden ökar. När pengarna måste räcka i flera år är lösningen från politiskt håll att alla människor ska arbeta längre upp i åldrarna. Många inom Kommunals yrkesgrupper orkar dock inte jobba till 65 år på grund av att kroppen är utsliten⁴. Ökningen i medellivslängd är även ojämnt fördelad⁵. För kortutbildade kvinnor sjunker den till och med. Men oavsett vilket yrke man har eller vilken förväntad livslängd just ens egen utbildningsgrupp har förväntas man arbeta högre upp i åldrarna.

Kortutbildade kvinnor riskerar alltså att få en allt kortare tid som pensionär och samtidigt som deras pensioner sjunker eftersom andra mer priviligierade grupper, lever längre.

3 Den allmänna pensionsavgiften och inkomstskatten, Peter Nilsson (2017) 4 Vem kan jobba till 67 år? Landsorganisationen (2015)

5 SCB, Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå 2000–2018

(11)

Dagens pensionssystem

Varje år som en individ betalar inkomstskatt får man pensionsrätt. Hur stor pensionsrätten blir bestäms av hur stor den pensionsgrundande inkomsten är. Den pensionsgrundande inkomsten är årsinkomst upp till ett visst tak efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften. Man kan även få pensionsrätter när man inte arbetar, exempelvis när man har småbarn under 4 år eller studerar med studiemedel.

Pensionsrätterna berättigar till pension som ålderspensionär. Hur mycket det blir i praktiken den dag man går i pension är oklart och beror bland annat på hur många som arbetar när du själv blir pensionär och hur AP-fondernas värde utvecklats. Nivån på pensionen styrs också till stor del av tidpunkten för pension som påverkar det så kallade delningstalet. Vid beräkningen av individens pension delas nämligen det intjänade pensionskapitalet på den beräknade genomsnittliga återstående livslängden för åldersgruppen. Vid en låg pensionsålder, till exempel 62 år, förväntas den återstående medellivslängden vara längre än om man exempelvis går i pension vid 67 år.

Delningstalet är därför högre vid en låg pensionsålder än vad den är vid en högre pensionsålder.

Avgiften till vår allmänna pension är premiebestämd. Avgiften på 18,5 procent tas ut på den pensionsgrundande inkomsten. Den pensionsgrundande inkomsten är lika med förvärvsinkomsten minus avdraget för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent. Alltså 93 procent av lönen. Som andel av bruttolönen summerar därför individens allmänna pensionsavgift enbart upp till 17,21 procent (93*18,5=17,205). Resultatet blir cirka 7 procents lägre pension än vad det ursprungligen var tänkt när pensionssystemet gjordes om för 25 år sedan.

Pensionsåldern

I Sverige har vi ingen fast pensionsålder, men vi har olika åldersgränser i ålderspensionssystemet.

Även Lag om anställningsskydd, LAS, påverkar tidpunkten för pension. I LAS regleras hur länge arbetstagaren har rätt att ha kvar sin anställning. I juni 2019 fattades beslut om att förlänga denna rätt från 67 år till 68 år från och med 2020. Från och med 2023 kommer arbetsskyddet utökas till 69 år.

I oktober 2019 beslutade riksdagen att från och med 1 januari 2020 höja lägsta ålder för att ta ut allmän pension från 61 till 62 år. Man beslutade även om att införa en riktålder som kopplas till medellivslängdens utveckling. Åldern ska påverka när man tidigast får ta ut allmän pension eller få garantipension och bostadstillägg. År 2026 ska riktåldern börja användas och då tror man att riktåldern troligen kommer att vara 67 år. Tre år före denna ålder ska man kunna få ta ut sin allmänna pension. Rätten till garantipension och bostadstillägg föreslås gälla från riktåldern men åldersgränserna för dessa förmåner är ännu inte beslutade. I tabellerna längre fram i rapporten har vi räknat med rätt till garantipension och bostadstillägg från och med 65 års ålder, men dessa åldersgränser riskerar alltså att höjas. Konsekvensen för många medlemmar i Kommunal blir att man tvingas arbeta till riktåldern eftersom det är först då man kan få ut grundskyddet.

Medelåldern vid pensionering för en undersköterska är i dag knappt 64 år och för en barnskötare 63,5 år⁶.

6 Vem kan jobba till 67? Landsorganisationen (2015)�

(12)

Tabell 1, Förslag på tidigaste uttag av pension för olika födelseår Född: Tidigast uttag av

allmän pension: Tidigast uttag av garantipension:

1958 61 66 (2023)

1959 62 (2020) 66 (2023)

1960 62 (2020) 67 (2026)

1961 63 (2023) 67 (2026)

1962 63 (2023) 67 (2026)

1963 64 (2026) 67 (2026)

Pensionens olika delar

Man brukar säga att pensionen består av tre olika delar: allmän pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Den allmänna pensionen innefattar också ett grundskydd som är en bas för dem som haft låg eller ingen inkomst.

Allmän pension

Allmän pension är den del av pensionen som betalas ut av staten och den får alla som har arbetat eller är bosatta i Sverige. Den allmänna pensionen kan antingen utgöras av en pension som individen har arbetat ihop till själv, inkomstgrundad pension, som består av inkomstpension och premiepension. Samt för dem födda före 1954, tilläggspension, som bygger på det gamla ATP-systemet. Den kan även bestå av ett grundskydd. Grundskyddet är avsett för dem som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet och består av garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Inkomstpension

Inkomstpensionen är den pension som utgör huvuddelen av den inkomstrelaterade allmänna pensionen. Varje år man arbetar och betalar skatt avsätts motsvarande 16 procent av den

pensionsgrundande inkomsten och vissa skattepliktiga ersättningar till denna del av pensionen. Vid utbetalning av inkomstpensionen görs en beräkning där individens pensionsbehållning delas med ett delningstal. Delningstalet speglar den statistiskt förväntade återstående medellivslängden för individens åldersgrupp vid pensionstillfället och är samma för kvinnor och män.

Premiepension

Premiepensionen är den andra och mindre delen av den inkomstgrundade allmänna pensionen.

Varje år man arbetar och betalar skatt avsätts motsvarande 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten och vissa skattepliktiga ersättningar till denna del av pensionen. Individen kan själv välja hur pengarna inom premiepensionen ska placeras. Görs inget eget val placeras pengarna i det statliga förvalet AP7 Såfa.

(13)

Garantipension

Garantipensionen är en del av grundskyddet i den allmänna pensionen och är tänkt för dem som har haft en liten eller ingen arbetsinkomst under livet. Garantipensionen baseras främst på hur stor inkomstpension man har och hur länge man har bott i Sverige, men även vilket civilstånd man har är av betydelse. Personer som lever själva har rätt till en större garantipension än de som är samboende. Hur mycket man får i garantipension avgörs av hur mycket inkomstgrundade pensioner man har. Summan trappas av gentemot den allmänna pensionen men utvecklingen av fonderna i premiepensionen har ingen inverkan på garantipensionens storlek. En person som inte arbetat alls får bara garantipension medan en person som arbetat delvis kan få både inkomstpension och garantipension. Deras totala allmänna pension är då högre. För att vara berättigad till garantipension måste man ha varit bosatt i Sverige i minst 40 år under perioden 16- 64 år eller fått uppehållstillstånd som flykting. Många som har kommit till Sverige som vuxna har inte gjort det och de kan, om pensionen är mycket låg, få äldreförsörjningsstöd.

Äldreförsörjningsstöd

Har man inte rätt till full garantipension finns det möjlighet att ansöka om äldreförsörjningsstöd vilket är ett behovsprövat bidrag som beräknas utifrån ett belopp för skälig levnadsnivå. Gruppen som får äldreförsörjningsstöd är ofta personer som kommit till Sverige sent i livet och inte kunnat tjäna in till någon inkomstpension och samtidigt saknar pension från hemlandet. Till skillnad från garantipension reducerar alla inkomster, även de från utlandet, äldreförsörjningsstödets storlek.

Bostadstillägg

Bostadstillägget fungerar som ett skattefritt tillägg till den allmänna pensionen och kan endast beviljas till den som har låg pension och inte har stora tillgångar utöver den bostad där man är folkbokförd. Bostadstillägget reduceras eller beviljas inte alls om man har tillgångar som sommarstuga eller ett kapital över 100 000 kronor. Den 1 januari 2020 höjdes taket för den högsta bostadskostnad som bostadstillägget beräknas på. Taket för den högsta boendekostnaden är numera 7 000 kronor för ogifta och 3 500 kronor för gifta. Man kan inte få bostadstillägg för hela boendekostnaden, maximalt kan man få 6 540 kronor.

Inkomstprövningen förändrades också i samband med att bostadstillägget gjordes om.

Garantipension, änkepension, förmögenhetstillägg och kapitalinkomster räknas med till 100 procent. Inkomster som har sin grund i arbete, så som inkomstgrundad pension och tjänstepension, räknas med till 93 procent. Är den totala pensionen inklusive tjänstepension högre än 16 500 kronor efter skatt (2020) kan man i regel inte få något bostadstillägg.

Inkomst- och tilläggspension är följsamhetsindexerade. Det innebär att de följer inkomstindex minus normen på 1,6 procent, givet att inte bromsen slår till och pensionerna istället följer balanseringsindex. Bromsen, som också kallas för den automatiska balanseringen, finns till för att säkra framtida pensionsutbetalningar. Eftersom pensionssystemet är ett fristående system behöver pensionsutbetalningarna justeras och ibland till och med minska när skulderna i systemet överstiger tillgångarna.

Garantipensionernas nivå följer däremot prisutvecklingen i samhället. Det kan leda till att garantipensionerna halkar efter i tider med god löneutveckling. Samtidigt är det viktigt att garantipensionen är värdesäkrade utifall att priserna ökar i högre takt än lönerna.

Äldreförsörjningsstödet följer gränsen för skälig levnadsnivå.

(14)

Tjänstepension

Den andra delen av pensionen är tjänstepension. Tjänstepension har de som arbetat på en arbetsplats med kollektivavtal eller annan arbetsplats där arbetsgivaren valt att betala in pengar till pension för sina anställda. Dessa pengar placeras oftast i en traditionell försäkring eller fondförsäkring som har stark koppling till utvecklingen på aktiemarknaden.

Nio av tio anställda har tjänstepension (avtalspension)⁷. Avsättningen till tjänstepensionen motsvarar inom de flesta kollektivavtal 4,5 procent av lönen under 7,5 inkomstbasbelopp vilket motsvarar en lön på 40 250 kronor i månaden (år 2019). För den del av lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp avsätter arbetsgivaren motsvarande 30 procent.

Privat pensionssparande

Den tredje delen är den privata pension som individen sparar till själv med skattade pengar. Före år 2016 var detta sparande avdragsgillt och då var det vanligt att man sparade i ett individuellt pensionssparande (IPS) eller i en privat pensionsförsäkring. Denna möjlighet gynnade dem med inkomster över brytpunkten för statlig skatt. Men även de med lägre inkomster valde att spara.

Att ett privat sparande var vanligt bland nyblivna pensionärer skrev Kommunal om i rapporten Efter sista löneutbetalningen (2016)⁸. I dag hänvisas den som vill spara privat att göra det på investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring. Även amortering på exempelvis bostadslån ses av många som en form av privat pensionssparande då den på sikt minskar räntekostnaderna för bostadslånet.

7 https://www�pensionsmyndigheten�se/forsta-din-pension/tjanstepension/det-har-ar-tjanstepension 8 Efter sista löneutbetalningen, Kommunal (2016)

(15)

(16)

Värdet av att ha tjänat ihop sin egen pension i dagens system

En stor andel av Kommunals tidigare medlemmar har garantipension.⁹ För dagens pensionärer har arbetslivet sett annorlunda ut än vad det gör i dag. För ett antal decennier sedan arbetade många kvinnor deltid eller inte alls av olika anledningar. Barnomsorg och heltidstjänster saknades ofta. I dag är sysselsättningsgraden för dem mellan 16-64 år runt 80 procent för både kvinnor och män¹⁰. Men kvinnors genomsnittliga tjänstgöringsgrad är fortfarande lägre än mäns¹¹.

I takt med att medellivslängden och därmed delningstalen ökar, kommer den andel som har

garantipension troligen att växa. Vad har det då för betydelse att pensionen är inkomstgrundad eller utgörs av grundtrygghetsförmåner om pensionen ändå blir lika hög?

Individen är mer fri om den har en inkomstgrundad pension. Inkomstpension, premiepension, tjänstepension och privat pensionssparande är, åtminstone i dagsläget, att betrakta som individens egna pengar som man fritt kan använda hur man vill. Bostadstillägg däremot är en del av

pensionssystemet som endast kan användas till bostadskonsumtion. Det är inte heller indexerat utan justeras med ojämna mellanrum av politiska beslut. För en individ som bor billigt och istället har höga transportkostnader är ett höjt bostadstillägg till föga hjälp.

Det är positivt att garantipension och bostadstillägg finns men det bästa vore om alla hade tillräckligt hög inkomst så att de kunde tjäna ihop till sin egen pension och att dessa delar av pensionen inte skulle behövas. En högre inkomst får vi om fler får möjligheten att jobba heltid och lönerna höjs. En högre lön under arbetslivet möjliggör också ett privat pensionssparande.

Skillnaden mellan att jobba heltid eller att jobba 75 procent är vid en heltidsinkomst på 25 000 kronor i månaden ungefär 4 500 kronor efter skatt. Om man har möjlighet att sätta av cirka 1 000 kronor av dessa i ett långsiktigt månadssparande ökar pensionen med flera tusenlappar.

9 Pensionen en kvinnofälla, Kommunal (2015)�

10 Arbetskraftsundersökningen, SCB (2019) 11 SCB, lönestrukturstatistiken, 2017

(17)

Ökad medellivslängd

I Sverige ökar medellivslängden för både kvinnor och män. Kvinnor lever i genomsnitt till 84 års ålder och män till 81 års ålder. Sedan millennieskiftet är det en ökning med två år för kvinnor och fyra år för män. Statistiska centralbyrån uppskattar i sina befolkningsframskrivningar att kvinnor i genomsnitt kommer leva till 88 års ålder och män till 86 års ålder år 2060. Den återstående medellivslängden vid 65 år har också den ökat kraftigt. En 65-årig man som börjar ta ut sin ålderspension 2017 väntas leva på sin pension 1 200 dagar längre än en man som gick i pension 1994 när det nya systemet infördes. För en kvinna är motsvarande siffra 750 dagar¹².

Det är den allt högre medellivslängden som gör att vi behöver arbeta längre för att pensionerna inte ska minska. Ju längre tid vi lever desto fler år ska pensionen räcka. Som nämnts tidigare har en majoritet av partierna i riksdagen under hösten 2019 därför beslutat att åldersgränserna i pensionssystemet måste höjas. Man tycker att det är rimligt att vi arbetar en del av den ökade levnadstiden.

(18)

Medellivslängden ökar inte för alla grupper

Att medellivslängden kommer fortsätta öka i framtiden ses ofta som en sanning. Men denna realitet är på väg att ifrågasättas i andra delar av världen. Hur levnadsvillkoren ser ut inom ett land påverkar risken för att dö och därmed medellivslängden. I exempelvis USA sjunker medellivslängden för tredje året i rad enligt National Center for Health Statistics (NSHS)¹³. Utvecklingen av medellivslängden varierar redan mellan olika grupper. I Sverige har

medellivslängden under de senaste 20 åren ökat för hela befolkningen, med undantag för den tiondel av kvinnorna som tjänar minst och för kvinnor som har förgymnasial utbildning¹⁴. Skillnaderna i återstående medellivslängd vid 30 års ålder för personer som är födda i Sverige är i dag cirka sex år. En kvinna med eftergymnasial utbildning har i genomsnitt 57,2 år kvar att leva medan en kvinna med förgymnasial utbildning har 51 år. För män är skillnaderna 54,3 år respektive 48,5 år. Återstående medellivslängd för individer med gymnasial utbildning är ungefär tre år längre än för dem som saknar gymnasieutbildning. Mest ökar medellivslängden för män med eftergymnasial utbildning medan medellivslängden för kvinnor med förgymnasial utbildning sjunker något mellan 2010-2018¹⁵.

Förutom skillnaderna som finns i livslängd finns det skillnad i antalet levnadsår med

aktivitetsnedsättning mellan olika utbildningsgrupper. Där personer med kort utbildning har fler förväntade år med aktivitetsnedsättning än vad personer med hög utbildning har. Spridningen i hälsa mellan olika utbildningsgrupper är alltså stor och de försvårar en generell förlängning av arbetslivet för alla grupper.

Diagram 1, Antal återstående hälsovägda levnadsår från 30 års ålder efter grad av aktivitetsnedsättning, kön och utbildningsnivå 2016-2017¹⁶

13 https://www�cdc�gov/nchs/hus/contents2017�htm?search=Life_expectancy 14 Klassamhället och döden No 58� Rapport 19, Katalys

15 SCB, Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå 2000–2018 16 Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige (2018), SCB

Diagram 1. Antal återstående hälsovägda levnadsår från 30 års ålder efter grad av aktivitetsnedsättning, kön och utbildningsnivå 2016-2017¹⁶.

(19)

Arbetsmiljön inom vård och omsorg

För att det över huvud taget ska vara möjligt att arbeta högre upp i åldrarna krävs det att arbetsmiljön är god och att balansen mellan krav och kontroll i arbetet finns där. Inom vård och omsorg är arbetsmiljön ofta påfrestande. Det visar den officiella arbetsmiljöundersökningen 2017.¹⁷ Den visar att inom vård och omsorg är arbeten med hög anspänning vanligare än inom något annat yrkesområde. Undersköterska är den yrkesgrupp som relativt oftare exponeras för hög anspänning i arbetet: det är dubbelt så ofta som genomsnittet på arbetsmarknaden eller tre gånger så ofta som byggnadsarbetare.

Hög anspänning uppstår när kravet i arbetet är stort samtidigt som kontrollen är liten, enligt den så kallade krav-kontroll modellen. I den utökade krav-kontroll-stöd modellen förvärras konsekvenserna av hög anspänning om det sociala stödet också är litet, särskilt viktigt är stöd från närmaste chef. Långvarig hög anspänning kan vara orsak till olika arbetssjukdomar, men också till allvarliga kroniska sjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar.

Med krav menas både fysiska och psykosociala krav och kontroll handlar om både inflytande och resurser av olika slag som är nödvändiga för att utföra arbetsuppgifterna.

I arbetsmiljöundersökningen 2017 (se diagram 2) rapporterar närmare 80 procent av undersköterskorna och 35 procent av genomsnittet på arbetsmarknaden att arbetet är rent kroppsligt. Andelen bland undersköterskor som upplever att arbetet är fysiskt påfrestande är cirka 60 procent, medan motsvarande andel för genomsnittet på arbetsmarknaden är cirka 28 procent.

Den dåliga arbetsmiljön bidrar i sin tur till att fler blir sjuka. Samtidigt har det skett förändringar kring möjligheterna att erbjudas ekonomiskt stöd vid kort- eller långtidssjukskrivning och för de som har en permanent nedsatt arbetsförmåga och inte längre kan arbeta.

Åtstramningarna i sjukförsäkringen har drabbat sjukskrivna medlemmar i Kommunal hårt.

Att söka annat arbete, som inte kräver fysiska ansträngningar är inte realistiskt för de flesta som under hela sitt yrkesliv har arbetat inom samma bransch. Sannolikheten är liten för att arbetslivserfarenheterna eller utbildningen skulle passa in i andra branscher då yrkenas natur skapar mycket begränsad rörlighet på den övriga arbetsmarknaden. Ohälsa tillsammans med ålder begränsar också möjligheten till en omställning genom en ny utbildning.

17 Arbetsmiljöundersökningen 2017� SCB (Statistiska centralbyrån 2018)� En egen bearbetning av SCB:s data�

(20)

Diagram 2, Fysiska faktorer i arbetet, undersköterskor jämfört med samtliga yrken¹⁸

Undersköterskor upplever hög arbetsbelastning oftare än genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt rapporterar 85 procent (se figur 2) att de saknar inflytande över tiden för arbetets utförande, motsvarande för genomsnittet på arbetsmarknaden är cirka 42 procent.

Kommunal har också visat i sina medlemsundersökningar att medlemmar som arbetar inom vård och omsorg ofta arbetar under tidspress och hög arbetsbelastning. De upplever att de har små möjligheter att påverka arbetsbelastningen, vilket har negativ påverkan på möjligheten till återhämtning¹⁹. Den ansträngda arbetsmiljön har stor betydelse för möjligheterna att arbeta högre upp i åldrarna. Och de som blir sjuka ska fångas upp av sjukförsäkringssystemet – inte av pensionssystemet.

18Arbetsmiljöundersökningen, SCB (2017)

19 Wondmeneh Y� Personal som stannar – en rapport om arbetsmiljön i äldreomsorgen� Kommunal (2018)

Diagram 2. Fysiska faktorer i arbetet, undersköterskor jämfört med samtliga yrken ¹⁸.

(21)

Diagram 3, Krav och inflytande, undersköterskor jämfört med samtliga yrken²⁰

För att komma till rätta med de stora problemen med höga krav i kombination med begränsade resurser som resulterar i höga sjukskrivningstal för sektorn, tecknades under 2016 en

avsiktsförklaring mellan parterna i kommunal- och landstingssektorn²¹. Bland annat har följande gjorts inom ramen för avsiktsförklaringen:

1. Styrning och ledning för hållbar hälsa och minskad sjukfrånvaro. Synliggöra kostnader och visa på vinster med arbetsmiljöarbete.

2. Lokalt stödpaket. Sunt arbetslivsresursteam har inrättats för att stödja kommuner och regioner.

3. Stärka chefers förutsättningar i arbetsmiljöarbetet. Nya verktyg för chefer för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

4. Bättre användning av företagshälsovård.

5. Avtal om samverkan och arbetsmiljö för att ta vara på medarbetarnas engagemang.

6. Stärkt samverkan och högre kvalitet i rehabiliteringsprocessen.

7. Nya vägar tillbaka från sjukskrivning.

8. Verksamhetsspecifika insatser.

Diagram 3. Krav och inflytande, undersköterskor jämfört med samtliga yrken ²⁰.

(22)

(23)

Beräkningar – så blir pensionen

Så hur hög pension blir det för medlemmarna i Kommunal? I detta avsnitt presenteras ett antal tabeller och diagram som visar på hur olika födelseår och pensionsålder påverkar pensionens storlek.

Vi undersöker tjänstepensionens och deltidsarbetets betydelse. Vi räknar även på hur en kraftig höjning av pensionsavgiften på fyra procentenheter skulle kunna påverka storleken på pensionen.

För att se hur mycket deltidsarbete påverkar pensionsinkomsten gör vi beräkningar med två olika tjänstgöringsgrader, 100 procent respektive 75 procent. Lönen är då 25 000 eller 18 750 kronor.

Deltidsarbete är mycket vanligt inom Kommunals avtalsområde. Enligt SCB (2018) arbetar cirka 30 procent av anställda inom Kommunals avtalsområde kort deltid, det vill säga 1-27 timmar, 26 procent arbetar lång deltid, 28.37 timmar och 44 procent arbetar heltid²². 25 000 kronor är den genomsnittliga månadslönen vid heltid för Kommunals avtalsområde²³. Heltidsarbetaren och deltidsarbetaren jämförs även med en individ som inte arbetat alls. I båda fallen börjar individen arbeta vid 20 års ålder och arbetar varje år med samma tjänstgöringsgrad och lön fram till sin pension. Nedan redovisade beräkningar är alltså vad pensionen blir i bästa fall utom några som helst förvärvsavbrott. Heltidsarbetaren och deltidsarbetaren jämförs även med en individ som inte arbetat alls. I samtliga fall är individen ensamstående, saknar förmögenhet och har en hyra på 7 000 kronor.

Den tjänstepension som används i beräkningarna för individerna födda före 1986 är kommun- och regionanställdas tjänstepensionsavtal KAP-KL²⁴. För individer födda 1986 eller senare är det AKAP-KL som gäller. De olika tjänstepensionsavtalen inom kommun och region skiljer sig något åt i sin konstruktion. Pensionsavgiften är i huvudsak avgiftsbestämd och uppgår till 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp. För de som har KAP-KL och har en inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp ges även rätt till en förmånsbestämd tjänstepension. För dem som har KAP-KL betalas istället en avgift motsvarande 30 procent av lönen över 7,5 inkomstbasbelopp (41 750 kronor per månad 2020) för dem som har AKAP-KL. Men dessa höga tjänstepensioner kräver en så pass hög lön att det mycket sällan är aktuellt för medlemmarna i Kommunal.

Beräkningarna är gjorda i Pensionsmyndighetens Typfallsmodell från november 2019. För att vara jämförbara med andra beräkningar använder vi samma antagande för fondavkastning som Pensionsmyndigheten gör i sina beräkningar, det vill säga 2,1 procent före avgifter. Samma avkastning i premiepensionen och tjänstepensionen gäller. Beräkningarna är gjorda i dagens penningvärde och således ingen inflation eller tillväxt. Vid beräkning av inkomstpensionen har 0 procent ränta använts. Beräkningarna är gjorda i typfallsmodellen från 2019-11-04. Den versionen inkluderar de nya beslut som tagits i riksdagen under 2019 angående införande av riktålder,

höjning av lägsta åldern för uttag av allmän pension, samt höjd garantipension och bostadstillägg.

Riktåldern kommer att styras av medellivslängden och ska beräknas första gången 2020 och sedan tillämpas från 2026. De olika åldersgränserna i pensionssystemet ska sedan kopplas till riktåldern.

Det förslag som finns på att höja åldersgränserna för garantipension och bostadstillägg, men som ännu inte är beslutade av riksdagen, är med i denna version av modellen. Beräkningarna i denna rapport utgår alltså från att dessa förslag blir verklighet. I beräkningarna kopplas även uttaget av tjänstepension till åldersgränserna för uttag av allmän pension. Dessa åldersgränser är dock något som arbetsmarknadens parter beslutar om och dessa avtal följer oftast skattelagstiftningens lägsta ålder som för nuvarande är 55 år.

22 SCB statistik beställd och bearbetad av Kommunal (2018)

(24)

Så här blir pensionen för dem som går i pension om ett par år

Den genomsnittliga pensionsåldern för den som arbetar inom Kommunals avtalsområden är 64 år.

Då blir pensionen ofta väldigt låg. Vid 65 år ska man inte längre kunna ta del av grundskyddet och skatten på pension är dessutom mycket högre, eftersom grundavdraget höjs först det år man fyller 66 år. Därför blir pensionen efter ett arbetsliv på heltid 15 300 kronor, vilket blir 11 300 kronor efter skatt. Vid 65 år blir pensionen en dryg tusenlapp högre före skatt och 600 kronor högre efter skatt.

Vid 66 år blir skatten betydligt lägre och då blir pensionen före skatt 17 100 kronor men efter skatt 13 900 kronor. Har man även rätt till bostadstillägg blir skillnaden i disponibel inkomst markant jämfört med två år tidigare då skatten var både högre och ingen rätt till grundskydd förelåg.

Tabell 2. Pension för individ född 1960, 25 000 i månadslön arbetar heltid.

Födelseår 1960 Heltid Heltid Heltid Heltid Heltid Heltid Heltid Heltid

Pensionsålder 64 65 66 67 68 69 70 71

Inkomst pension 10 648 11 138 11 844 12 609 13 452 14 381 15 407 16 534 Premiepension 1 372 1 465 1 571 1 688 1 813 1 950 2 101 2 266

Garantipension Ej möjlig 169 7 0 0 0 0 0

Tjänstepension 3 308 3 501 3 654 3 821 4 002 4 199 4 415 4 652 Total pension brutto 15 328 16 273 17 076 18 118 19 267 20 530 21 923 23 452 Efter skatt 11 275 11 887 13 919 14 658 15 461 16 345 17 320 18 388 Andel av slutlön

(före skatt) 61 % 65,1 % 68,3 % 72,5 % 77,1 % 82,1 % 87,7 % 93,8 %

Bostadstillägg Ej möjligt 2 486 2 023 1 423 760 32 0 0

Disponibel inkomst efter skatt

och bostadstillägg 11 275 14 373 15 942 16 081 16 221 16 377 17 320 18 388

Pensionens storlek vid pension 66 år för olika generationer

I det här avsnittet undersöks pensionens storlek vid 66 år. Orsaken till att det inte är 65 är två:

1. De yngre generationerna, födda 1980 och senare, förväntas kunna få ut pension först från att de är 66 år gamla.

2. Vid 66 år är skatten på pension betydligt lägre. Så vill man jämföra pensionen efter skatt blir jämförelsen mellan 66 år och 69 år mer korrekt än om man jämför mellan pension vid 65 och 69 år då en stor del av skillnaden i pension istället beror på skillnaden i skatt.

Efter att ha arbetat heltid från 20 års ålder fram till 66 år kan en person som är född 1960 som under hela sitt arbetsliv haft tjänstepension förvänta sig cirka 17 000 kronor i pension före skatt och ett eventuellt bostadstillägg. Det motsvarar 68 procent av slutlön i pension. En individ som är född år 2000 får däremot vid 66 år endast 14 300 kronor, vilket motsvarar 57 procent av slutlönen.

Anledningen till att pensionens storlek minskar för de som är födda senare är att den förväntade medellivslängden gör att yngre individer behöver arbeta fler år för att få lika stor pension som

(25)

tidigare generationer. Ser man till pensionen efter skatt så ska den som är född 1960 klara sig på knappt 14 000 kronor, den som är född 1980 på en tusenlapp mindre. Och den som är född år 2000 får klara sig på knappt 12 000 kronor.

Tabell 3, Pension före respektive efter skatt samt andel av slutlön vid pension vid 66 år.

Födelseår Allmän pension Tjänstepension Total pension Total pension efter skatt Andel av slut- lön före skatt

1960 13 422 3 654 17 076 13 919 68 %

1970 12 768 3 128 15 896 13 071 64 %

1980 12 195 3 552 15 747 12 965 63 %

1990 11 506 3 471 14 977 12 410 60 %

2000 11 003 3 320 14 323 11 941 57 %

Pensionens storlek vid 69 år för olika generationer

Vid pensionering vid 69 år är pensionen betydligt högre än vid 66 år. Efter 49 års arbete på heltid kan en person som under hela sitt arbetsliv haft avsättningar till tjänstepension och är född 1960 förvänta sig en pension på 20 500 kronor före skatt. Det motsvarar 82 procent av slutlön i pension.

Efter skatt blir det 16 345 kronor. En person född år 2000 som har haft tjänstepension får cirka 17 000 kronor i pension före skatt, vilket är 68 procent av slutlönen och samma som för en individ född 1960 som får sin pension vid 66 år.

Tabell 4. Pension före respektive efter skatt samt andel av slutlön vid pension vid 69 år.

Födelseår Allmän pension Tjänstepension Total pension Pension efter

skatt Andel av slutlön med tjänstepen- sion före skatt

1960 16 331 4 199 20 530 16 345 82 %

1970 15 454 3 575 19 029 15 295 76 %

1980 14 687 4 042 18 729 15 086 75 %

1990 13 793 4 003 17 796 14 432 71 %

2000 13 144 3 818 16 962 13 837 68 %

Pensionsåldern och tjänstepensionens betydelse på pensionen

Hur länge man har möjlighet att jobba och vänta med att ta ut sin pension får stor betydelse för pensionens storlek. För en individ född 1980 beräknas riktåldern bli 69,8 år, alltså nästan 70 år. Lägsta möjliga pensionsålder för att ta ut inkomstgrundad pension prognostiseras bli 66 år.

Grundskyddet kommer dock bli möjligt att ta del av först tre år senare, vid 69 år. Att gå i pension vid 65 år som ofta ses som den klassiska pensionsåldern kommer inte längre vara möjligt för den som är född på 80-talet.

Vid tidigast möjliga ålder för uttag av ålderspension (66 år) blir pensionen före skatt 15 750 kronor.

Det blir knappt 13 000 kronor efter skatt. Väntar man till 69 år blir pensionen 18 750 kronor i pension före skatt vilket efter skatt blir 15 100 kronor. Det motsvarar som andel av slutlön 63 respektive 75 procent. Vid 69 år blir alltså pension efter skatt drygt 2 000 kronor högre än om

(26)

samma individ går vid 66 år. Vid 69 år blir det även möjligt att få del av grundskyddet, så då kan även ett bostadstillägg på en dryg tusenlapp tillkomma. Då blir den totala disponibla inkomsten hela tre tusenlappar högre än för den som går i pension vid 66 år.

Det gör även stor skillnad på pensionen om man har haft tjänstepension eller inte. De som saknar tjänstepension och går i pension vid 66 år går miste om 3 550 kronor och vid pensionering vid 69 år växer summan från tjänstepensionen till drygt 4 050 kronor.

Tabell 5. Pension vid olika åldrar för en individ född 1980 som arbetat heltid sedan 20 års ålder och har tjänstepension.

Födelseår 1980

Pensionsår 65 66 67 68 69 70 71

Månadslön ^{25 000} ^{25 000} ^{25 000} ^{25 000} ^{25 000} ^{25 000} ^{25 000}

Inkomstpension ^{Ej möjligt} ^{9 898} ^{10 514} ^{11 190} ^{11 919} ^{12 725} ^{13 611}

Premiepension Ej möjligt 2 297 2 443 2 598 2 768 2 952 3 154

Garantipension Ej möjligt Ej möjligt Ej möjligt Ej möjligt - - -

Tjänstepension ^{Ej möjligt} ^{3 552} ^{3 702} ^{3 864} ^{4 042} ^{4 234} ^{4 445}

Total pension

brutto ^{Ej möjligt} ^{15 747} ^{16 659} ^{17 652} ^{18 729} ^{19 911} ^{21 210}

Efter skatt ^{Ej möjligt} ^{12 965} ^{13 620} ^{14 331} ^{15 086} ^{15 911} ^{16 819}

Som andel av

slutlön före skatt ^{Ej möjligt} ^{63 %} ^{67 %} ^{71 %} ^{75 %} ^{80 %} ^{85 %}

Bostadstillägg Ej möjligt Ej möjligt Ej möjligt Ej möjligt 1 070 389 - Disponibel

inkomst ^{Ej möjligt} ^{12 965} ^{13 620} ^{14 331} ^{16 156} ^{16 300} ^{16 819}

Skillnad dis- ponibel inkomst inklusive bostad- stillägg jämfört med heltid utan tjänstepension

Ej möjligt 2 597 2 661 2 778 555 559 920

Skillnad jämfört med aldrig arbetat

Ej möjligt -1 166 -511 200 2 025 2 169 2 688

Har man arbetat deltid blir pensionen lägre. Vid 66 år blir den totala pensionen före skatt 11 800 kronor och efter skatt 10 050 kronor. Vid 69 år kan man ta del av grundskyddet och då kompletteras den inkomstgrundade pensionen med en garantipension på 1 050 kronor och i vissa fall

bostadstillägg på 3 150 kronor. Pensionen blir då nästan 15 100 kronor före skatt och 12 500 kronor efter skatt. Till detta kan alltså även ett bostadstillägg tillkomma. Pensionen vid 66 år motsvarar 63 procent av slutlönen och vid 69 år 80 procent av slutlönen. Skillnaden i disponibel inkomst för de som haft tjänstepension och de som inte har haft det är för 66-åringarna drygt 2 000 kronor i månaden och ökar med åldern fram till 69 år. Ett eventuellt bostadstillägg gör att skillnaden mellan att ha haft tjänstepension och att inte ha haft det minskar till knappt 500 kronor.

(27)

Tabell 6. Pension vid olika åldrar för en individ född 1980 som arbetat 75 procent sedan 20 års ålder och har tjänstepension.

Födelseår 1980 med tjänstepension på 75%

Pensionsålder ⁶⁵ ⁶⁶ ⁶⁷ ⁶⁸ ⁶⁹ ⁷⁰ ⁷¹

Månadslön ^{18 750} ^{18 750} ^{18 750} ^{18 750} ^{18 750} ^{18 750} ^{18 750}

Inkomstpension ^{Ej möjligt} ^{7 424} ^{7 886} ^{8 393} ^{8 940} ^{9 545} ^{10 209}

Premiepension ^{Ej möjligt} ^{1 715} ^{1 823} ^{1 939} ^{2 066} ^{2 203} ^{2 355}

Garantipension ^{Ej möjligt} Ej möjligt Ej möjligt Ej möjligt 1 052 919 781

Tjänstepension ^{Ej möjligt} ^{2 664} ^{2 777} ^{2 898} ^{3 031} ^{3 175} ^{3 334}

Total pension brutto ^{Ej möjligt} ^{11 803} ^{12 486} ^{13 230} ^{15 089} ^{15 842} ^{16 679}

Efter skatt Ej möjligt 10 059 10 598 11 154 12 490 13 031 13 634

Andel av slutlön Ej möjligt 63 % 67 % 71 % 80 % 84 % 89 %

Bostadstillägg Ej möjligt Ej möjligt Ej möjligt Ej möjligt 3 169 2 735 2 252 Disponibel inkomst

efter skatt ^{Ej möjligt} ^{10 059} ^{10 598} ^{11 154} ^{15 659} ^{15 766} ^{15 886}

Skillnad disponibel inkomst jämfört med deltid utan tjänstepension

Ej möjligt 2 058 2 163 2 243 481 453 475

Skillnad jämfört

med aldrig arbetat ^{Ej möjligt} Ej möjligt Ej möjligt Ej möjligt 1 528 1 635 1 755

Sysselsättningsgradens betydelse för den framtida pensionen

För en individ född 1980 som går i pension vid 69 års ålder blir pensionen högst för den som arbetat heltid och har haft tjänstepension. Den totala pensionen blir då, inklusive tjänstepension före skatt cirka 18 750 kronor. Näst högst pension får den som arbetat deltid på 75 procent och har haft tjänstepension. Den individen får drygt 15 100 kronor, vilket faktiskt är mer än den som arbetat heltid utan tjänstepension som får 400 kronor lägre pension. Kompensationsgraden är högst för den som arbetat deltid med tjänstepension, 80 procent. Lägst kompensationsgrad har den som arbetat heltid utan tjänstepension. Då blir pensionen 59 procent av lönen efter 49 års heltidsarbete.

Pensionen före skatt och bostadstillägg blir för både dem som arbetat heltid och deltid betydligt högre än den som aldrig arbetat som enbart får garantipension på knappt 8 600 kronor.

Högst disponibel inkomst får den individ som har arbetat heltid och haft tjänstepension. Det ger en disponibel inkomst som är 2 000 kronor högre än för den som aldrig arbetat. För den som arbetar deltid utan tjänstepension är skillnaden minst, drygt 1 000 kronor.

Ser man däremot till den disponibla inkomsten efter skatt och bostadstillägg blir skillnaderna mellan att ha arbetat heltid, deltid eller inte alls, samt om man har tjänstepension, väldigt liten. Men långt ifrån alla får bostadstillägg. Omkring 20 procent av Svenska Kommunal Pensionärers (SKPF) medlemmar har bostadstillägg²⁵. Skillnaden i disponibel inkomst efter rätt till bostadstillägg mellan att ha arbetat heltid eller deltid, är i både fallen med eller utan tjänstepension cirka 400 kronor.

(28)

Tabell 7. Pension individ född 1980, pension vid 69 år.

Född 1980 Heltid (100%) Deltid (75%)

Aldrig arbetat Pension 69 år Utan tjänste-

pension Med tjänste-

pension Utan tjänste-

pension Med tjänste- pension

Inkomstpension ^{11 919} ^{11 919} ^{8 940} ^{8 940} ⁰

Premiepension ^{2 768} ^{2 768} ^{2 066} ^{2 066} ⁰

Garantipension ⁰ ⁰ ^{1 052} ^{1 052} ^{8 597}

Tjänstepension ⁰ ^{4 042} ⁰ ^{3 031} ⁰

Total pension före

skatt ^{14 687} ^{18 729} ^{12 058} ^{15 089} ^{8 597}

Andel av slutlön

(före skatt) ^{59 %} ^{75 %} ^{64 %} ^{80 %} ^{0 %}

Bostadstillägg ^{3 401} ^{1 070} ^{4 917} ^{3 169} ^{6 540}

Disponibel

inkomst efter skatt ^{15 601} ^{16 156} ^{15 178} ^{15 659} ^{14 131}

Skillnad disponibel inkomst jämfört med aldrig arbetat

1 470 2 025 1 047 1 528

Så länge behöver man arbeta för att endast få inkomstgrundad pension

En individ som tjänar 25 000 kronor behöver i samtliga fall arbeta till minst 70 år om pensionen ska bli så pass hög att man inte längre är berättigad till grundskydd – i det här fallet bostadstillägg. En person utan tjänstepension behöver arbeta tre år längre än en person med tjänstepension. För att få en fullt inkomstbaserad pension, utan att vara berättigad till grundskydd, kommer en individ född 1960 och som arbetat heltid och har tjänstepension behöva arbeta till 70 års ålder. Har individen arbetat utan tjänstepension får hen arbeta till 73 år. För en person född år 2000 och som tjänar 25 000 kronor i månaden är det arbete tills 73 år som gäller – om personen har haft tjänstepension.

Annars får hen arbeta till 76 år.

(29)

Tabell 8. Ålder då pensionen hamnar över grundskydd.

Född år Med tjänstepension Utan tjänstepension Riktålder

1960 70 73 68,2

1970 70 74 69

1980 71 74 69,8

1990 72 75 70,6

2000 73 76 71,3

Vad blir pensionen om vi kraftigt höjer pensionsavgiften?

Höjd pensionsavgift sägs ofta vara lösningen på de allt lägre pensionerna. Att avsätta mer pengar i dag skulle kunna leda till att yngre generationer inte behöver arbeta fullt så länge för att få en rimlig pension som riktåldern visar. Ett förslag som ofta hörs i samhällsdebatten är att pensionsavgiften ska återställas till 18,5 procent som det var menat när pensionssystemet gjordes om eftersom den egentliga avgiften bara är 17,21 procent. En sådan höjning av avgiften skulle ge ungefär sju procent högre inkomstgrundad pension. Nackdelen med en höjd avgift är att det skulle kosta och pengarna måste tas någonstans ifrån. Exempelvis skulle en höjning av pensionsavgiften kompenseras av en sänkning av den allmänna löneavgiften som i dag mer fungerar som en skatt på arbete utan att ge något försäkringsskydd eller pension för löntagarna.

Men vad skulle effekten av en höjd avgift bli på pensionen för Kommunals yrkesgrupper som i dag har relativt låg pension? Är det lösningen även för deras pensioner som ofta blir så låga att man får både garantipension och bostadstillägg? För att ta reda på hur stor höjning av den disponibla inkomsten som en person som uppfyller kraven för bostadstillägg skulle få, har vi gjort beräkningar där vi höjer pensionsavgiften. För att få en lite mer markant genomslag av en höjning av pensionsavgiften görs beräkningar med en höjning av pensionsavgiften på hela fyra procentenheter. Avgiften höjs därmed från 18,5 procent till 22,5 procent. Den faktiska avgiften blir alltså något lägre eftersom inte hela inkomsten är pensionsgrundande. Hela höjningen görs av inkomstpensionen. Andelen av bruttoinkomsten som går till premiepensionen bibehålls och är därmed 2,5 procent. Andelen som går till inkomstpensionen höjs däremot med fyra procentenheter från 16 procent och uppgår istället till 20 procent. Detta summerar upp till 22,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten.

För att få igenom den fulla effekten av en höjning av avgiften görs beräkningarna med höjd pensionsavgift på dem födda år 2000 istället för som tidigare för individer födda 1980. I

beräkningsexemplen nedan är det möjligt att få garantipension och bostadstillägg vid 69 års ålder.

Effekten av en höjd pensionsavgift för den som tjänar 25 000 kronor i månaden

Vid beräkningar av en höjd pensionsavgift på fyra procentenheter för en person född år 2000 ökar inkomstpensionen med 2 700 kronor; från 10 900 kronor till 13 600 kronor. Skillnaden efter skatt blir cirka 2 000 kronor mer om ingen rätt till bostadstillägg finns. Uppfyller individen kriterierna för bostadstillägg blir skillnaden disponibel inkomst efter skatt och bostadstillägg endast 350 kronor. Förklaringen är att när inkomstpensionen blir högre minskar samtidigt bostadstillägget med cirka 1 600 kronor och bostadstilläggen minskar från 2 100 kronor till 500 kronor.

(30)

Diagram 4. Disponibel inkomst efter skatt, 25 000 kronor i månadslön med tjänstepension, 69 år.

Effekten av en höjd pensionsavgift för den som tjänar 18 750 kronor i månaden För den som arbetat 75 procent blir resultatet av en höjning av pensionsavgiften att

inkomstpensionen ökar med drygt 2 000 kronor, men då sänks samtidigt garantipensionen med 1 000 kronor. Efter skatt leder höjningen av avgiften till en ökning av pensionen på 800 kronor.

Föreligger rätt till bostadstillägg är ökningen i disponibel inkomst knappt 200 kronor. Vinsten av högre inkomstpension försvinner därmed till stor del när grundskyddet blir mindre.

(31)

Diagram 5. Disponibel inkomst efter skatt 18 750 kronor i månadslön med tjänstepension, 69 år.

Effekten av en höjd pensionsavgift för den som tjänar 40 000 kronor i månaden

För en individ med en inkomst på 40 000 kronor i månaden skulle däremot en höjning av pensionsavgiften med fyra procentenheter ge en kraftig höjd allmän pension. Inkomstpensionen skulle bli 4 350 kronor högre, vilket efter skatt blir ungefär 3 000 kronor. Förklaringen

till att skillnaden blir så pass mycket större än för de lägre inkomstgrupperna är att den

pensionsgrundande inkomsten vid den lönenivån är högre och att pensionen redan innan en höjd pensionsavgift hamnar över nivån för grundskydd. Individen med en inkomst på 40 000 kronor går alltså inte miste om någon garantipension eller eventuellt bostadstillägg när inkomstpensionen ökar.

(32)

Diagram 6, Disponibel inkomst efter skatt 40 000 kronor i månadslön med tjänstepension, 69 år.

(33)