Vi lever allt längre och pensionernas storlek i förhållande till tidigare lön sjunker som en
konsekvens av detta. Men livslängden ökar inte för alla och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd vid 30 års ålder för olika utbildningsgrupper. Antalet förväntade år med
aktivitetsnedsättning är också olika mellan utbildningsgrupper. Personer med högskoleutbildning lever i genomsnitt sex år längre och har fler friska levnadsår än de som saknar gymnasieutbildning.
Även om utvecklingen i hälsa generellt är positiv finns det ingen generell möjlighet för alla i befolkningen att arbeta högre upp i åldrarna.
Även arbetsmiljön skiljer sig åt bland olika yrkesgrupper. Arbetsmiljön för Kommunals största yrkesgrupp, undersköterskor, är krävande. Andelen bland undersköterskor som upplever att arbetet är fysiskt påfrestande är cirka 60 procent, medan motsvarande andel för genomsnittet på arbetsmarknaden är cirka 28 procent. Samtidigt rapporterar 85 procent att de saknar inflytande över tiden för arbetets utförande, motsvarande för genomsnittet på arbetsmarknaden är cirka 42 procent.
Beräkningarna i denna rapport visar att senare generationer kommer få betydligt mindre i pension om de går i pension vid samma ålder som tidigare generationer. De som är födda senare delen av 1900-talet eller i början av 2000-talet behöver gå i pension flera år senare om de vill få samma kompensationsgrad som tidigare generationer. Vissa saknar dock möjlighet att skjuta upp sin pensionering och orkar helt enkelt inte jobba ytterligare år. För dem är det viktigt att det finns en möjlighet att kunna sluta arbeta men ändå kunna skjuta upp sitt pensionsuttag.
Det spelar stor roll för pensionen om man har haft tjänstepension eller inte. De som är födda 1980 och har jobbat heltid med tjänstepension får vid en pensionering vid 66 år 15 750 kronor. Saknas däremot tjänstepension går individen miste om 3 550 kronor. Vid pensionering vid 69 år växer summan till tjänstepension till drygt 4 050 kronor.
Har man arbetat deltid blir pensionen också lägre. Vid 66 år blir den totala pensionen före skatt 11 800 kronor. Vid 69 år kan man ta del av grundskyddet och då kompletteras den inkomstgrundade pensionen med en garantipension på 1 050 kronor och i vissa fall bostadstillägg på 3 150 kronor.
Pensionen blir då nästan 15 100 kronor före skatt. Ser man däremot till den disponibla inkomsten efter skatt och bostadstillägg blir skillnaderna mellan att ha arbetat heltid, deltid eller inte alls, samt om man har tjänstepension, väldigt liten. Men långt ifrån alla får bostadstillägg. Omkring 20 procent av Svenska Kommunal Pensionärers medlemmar har bostadstillägg .
Man får vara beredd att arbeta länge för att få en fullt inkomstbaserad pension, utan att vara berättigad till grundskydd. En individ född 1960 med en månadslön på 25 000 kronor och som under hela yrkeslivet har haft tjänstepension behöver arbeta till 70 års ålder. Har individen arbetat utan tjänstepension får hen arbeta till 73 år. För en individ född år 2000 och som tjänar 25 000 kronor i månaden är det arbete tills 73 år som gäller – om personen har haft tjänstepension. Annars får hen arbeta till 76 år.
Pensionen en kvinnofälla, Kommunal (2015)
26
26
En höjd pensionsavgift föreslås ofta vara lösningen på problemet med de låga pensionerna.
Beräkningarna i den här rapporten för en individ som är född år 2000 och går i pension vid 69 år visar att en höjning av den allmänna pensionsavgiften på fyra procentenheter som väntat skulle ge en högre inkomstpension. Men inte nödvändigtvis en märkbart högre pension totalt sett. Orsaken är att den samlade inkomstgrundade allmänna pensionen i form av inkomst- och premiepension för Kommunals yrkesgrupper blir så pass låg att de efter ett helt yrkesliv får rätt till grundskydd. Om en höjning av inkomstpensionen inte hade minskat garantipensionen och bostadstillägget skulle däremot en höjd pensionsavgift få stor effekt på pensionens storlek.
Före ett eventuellt bostadstillägg skulle den pensionen efter skatt bli 2 000 kronor högre för den som arbetat heltid och 800 kronor högre för den som arbetat 75 procent. Under förutsättningen att man har rätt till bostadstillägg skulle den disponibla inkomsten däremot endast öka med ett par hundralappar. De med högre inkomster kommer däremot att tjäna betydligt mer på en höjning av pensionsavgiften. För en individ med en inkomst på 40 000 kronor skulle en höjning av pensionsavgiften med fyra procentenheter ge 3 000 kronor mer i plånboken efter skatt. Vid den här inkomstnivån finns heller ingen rätt till grundskydd, så varken garantipension eller bostadstillägg riskeras att sänkas när den inkomstpensionen ökar.
Viktigt att komma ihåg är att de personer som arbetat heltid under sin förvärvsaktiva tid har haft en betydligt högre livsinkomst och därmed större möjlighet till en bättre ekonomi och ekonomisk självständighet under livet än vad någon med lägre inkomst har haft. Tyvärr riskeras heltidsarbetets fördel att försvinna när man går i pension eftersom pensionssystemets utformning gör att vanliga löner ger en så pass låg lön att man hamnar i nivå med grundskyddet.
En högre lön under arbetslivet möjliggör dock ett eget långsiktigt sparande till pensionen.
Skillnaden mellan att jobba heltid eller att jobba 75 procent är vid en heltidsinkomst på 25 000 kronor i månaden ungefär 4 500 kronor efter skatt. För den som haft möjlighet att sätta av exempelvis 1 000 kronor av dessa i ett långsiktigt månadssparande kan pensionen bli flera tusenlappar högre per månad.
Avräkningen av garantipensionen vid högre inkomstpension är problematisk. När man lägger till bostadstillägg blir den svåra frågan med respektavståndet extra påtaglig. Betydelsen av ett helt yrkesliv blir för pensionen väldigt liten. Huvudorsaken är förstås att lönerna är för låga och måste bli högre. Men en annan möjlig lösning skulle kunna vara att man får behålla garantipensionen och bostadstillägg vid högre inkomster och att grundskyddet inte räknas ner eller försvinner när den inkomstgrundade pensionen ökar.
En höjning av pensionsavgiften är inte universallösningen för mer pengar i plånboken för medlemmarna i Kommunal så länge pensionssystemet och grundskyddet är uppbyggt så som det är i dag. Problemen med låga lönenivåer, stor andel visstids- och deltidsanställda, ansträngd arbetsmiljö, höga sjuktal och sjukskrivningar, liten möjlighet till sjukersättning, svårt att orka jobba högre upp i åldrarna samt sjunkande medellivslängd, är alla parametrar som spelar roll för pensionernas storlek.
Det som är allra viktigast för pensionens storlek är att ta ut pensionen senare så att pensionen delas upp på färre år. Tidigast möjliga ålder för uttag av ålderspension är 66 år för dem som är födda 1980. Pensionen före skatt blir då 15 750 kronor. Väntar man med pensionsuttaget till 69 år
blir pensionen istället 18 750 kronor i pension före skatt. Det motsvarar som andel av slutlön 63 respektive 75 procent. Vid 69 år blir det även möjligt att få del av grundskyddet, så då kan även ett bostadstillägg på en dryg tusenlapp tillkomma. Då blir den totala disponibla inkomsten hela 3 000 kronor högre än för den som går i pension vid 66 år.
Men att arbeta fler år är inte en möjlighet för alla. Skillnaden i återstående medellivslängd och antal levnadsår med aktivitetsnedsättning varierar mellan olika utbildningsgrupper. Den fysiska belastningen inom exempelvis undersköterskeyrket är hög. De höjda åldersgränserna är alltså problematiska för Kommunals yrkesgrupper som trots ett helt arbetsliv får en mycket låg pension.
De blir ofta beroende av garantipension och bostadstillägg. När uttag av grundskydd först blir möjlig att ta del av vid allt högre ålder innebär det att människor får vänta allt längre med att ha möjlighet att ta ut denna del av sin pension. Medlemmarna i Kommunal kommer därför i många fall tvingas arbeta allt högre upp i åldrarna när åldersgränserna för grundskyddet höjs eller få en mycket låg pension.
Förtjänsten på pensionen av att ha jobbat heltid ett helt yrkesliv måste bli större. För medlemmarna i Kommunal väntar knappast någon pension för mödan med dagens pensionssystem. Den
disponibla inkomsten efter bostadstillägg för en person född 1980 blir efter nästan femtio års heltidsarbete i sämsta fall bara en tusenlapp högre än om man har arbetat deltid eller inget alls.