Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Sätoftaskolan åk F-3 med fritidshem

1

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll

Sätoftaskolan åk F-3 med fritidshem

Torsdag 18 oktober 2012

Rapporten lämnades till Barn- och

utbildningsnämnden 2012-12-17.

Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen

2

Innehåll

Bakgrund ... 2

Fakta om Sätoftaskolan F-3 med fritidshem ... 3

Resultat och kvalitet ... 3

Värdegrund och arbetsmiljö – grundskola, förskoleklass och fritidshem ... 3

Kunskap och lärande - grundskolan ... 4

Skolledningen ... 6

Sammanfattning av styrkor ... 6

Sammanfattning av förbättringsområden ... 6

Huvudmans förbättringsområden ... 6

Bakgrund

Barn- och utbildningssektorn har under år 2011 prioriterat arbetet med de nya nationella styrdokumenten bl.a. i ett projekt kallat Skola 2011. Projektet har haft som mål att samtliga medarbetare inom sektorn ska bli väl förtrogna med uppdraget från de nya nationella

styrdokumenten så att dessa kan utgöra grund för planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Arbetet inom sektorn kommer i fortsättningen att fokusera på att bedöma och värdera de resultat och den kvalitet verksamheterna åstadkommer med utgångspunkt från det nationella uppdraget.

Låga resultat och bristande kvalitet kommer att leda till förbättringsinsatser.

I enlighet med detta har BUN på sitt sammanträde 2011-11-28 tagit beslut om ett kvalitet- och utvecklingsprogram för sektorn. Programmet lyfter fram fyra prioriterade målområden för sektorns skol- och förskoleenheter.

 Ökad måluppfyllelse i grundskolan avseende kunskapsuppdraget

 Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass, fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter

 Studie- och arbetsro i samtliga verksamheter

 Ökat fokus på lärande i förskolan

Kvalitet- och utvecklingsprogrammet är en plan för sektorns systematiska kvalitetsarbete.

Systematiken gäller såväl huvudmannanivå som skol- och förskoleenheter. Varje huvudman och förskola och skola ska kontinuerligt ”planera, följa upp och utveckla utbildningen”¹.

Som en viktig del i barn- och utbildningssektorns uppföljning och utvärderingsarbete ingår

internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att BUN:s politiker ska följa upp hur verksamheten utvecklas mot de nationella målen och de av BUN prioriterade målområdena. Ett annat syfte är att åstadkomma en styrning av skolans förbättringsarbete från huvudmannanivån. En del av

internkontrollen utgörs av granskningsbesök i skolor och förskolor av politiker från BUN tillsammans med sektorsledningen. I kvalitet- och utvecklingsprogrammet beskrivs internkontrollen som ett ledningsverktyg med väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och sektorsledningen.

Granskningsbesöken omfattar arbetet och resultaten med kunskaps- och värdegrundsuppdraget med fokus på de prioriterade målområdena. Denna rapport omfattar internkontroll för skolenhet

Sätoftaskolan F–3 med fritidshem och omfattar inte tillhörande förskolor för rektorsområdet.

1 4 kap 3-4 §§ skollagen

3

Internkontrollen genomfördes torsdagen 18 oktober 2012 av Barn- och utbildningskontorets representanter Jan Gayen och David Trenneman. Från den politiska sidan deltog Susanne Asserfors (S) och Stefan Liljenberg (SD). Rapporten har kvalitetsgranskats av samtliga deltagare som deltog i internkontrollens granskningsbesök och av skolans rektor.

Fakta om Sätoftaskolan F-3 med fritidshem

Skolenheten Sätoftaskolan F-3 omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-3 samt fyra

fritidshemsavdelningar. Till rektorsområdet och rektors ansvar tillkommer även tre förskolor med vardera två avdelningar. Skolenheten leds av vikarierande rektorn Pia Strandell. Klasserna är två- parallelligt och leds av två arbetslag, åk F-1 och åk 2-3. Lärarbehörigheten är hög men behöver kompletteras med fler behöriga i matematik, naturorienterade ämnen och engelska. Antalet elever per klass är under 20 stycken i fem av de sex klasserna. På skolan går totalt 108 elever.

Fritidshemavdelningarna upplever att de 80 barn de har inskrivna är mycket i förhållande till sina lokaler. Skolan har tillgång till skolbibliotek och idrottshall. På skolgården finns tillgång till stora och inbjudande lekytor. De flesta elever bor i upptagningsområdet, men det förekommer också elever som har skolskjuts.

Resultat och kvalitet

Resultaten för Sätoftaskolan F-3 visar på en uppåtgående trend. Tidigare resultat från nationella ämnesprov visade på avvikande måluppfyllelse. Störst avvikelse fanns i resultatet från ämnesproven i svenska och matematik år 2011 då endast 43 % av eleverna i åk 3 klarade kraven. För nuvarande år ligger resultaten av de nationella ämnesproven i svenska och matematik på 79 %. Kvalitetsarbetet i grundskolan pågår med att stärka analys och diskussioner om skolans resultat samt arbetet efter framtagna förbättringsinsatser för ämnet svenska. De dokument som rör elevers IUP visar var eleven befinner sig i förhållande till målet samt vad som behöver utvecklas och hur läraren och eleven ska bidra till det. Statistik i IUP-systemet InfoMentor används för att identifiera vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i varje ämne. Elever som identifierats har åtgärdsprogram enligt rektorn.

Insatserna i åtgärdsprogrammen behöver konkretiseras samt förtydligas med när och hur

uppföljningen av insatserna ska följas upp och utvärderas. Skolan har utarbetat en processkarta för arbetet med åtgärdprogram.

Fritidshemmen i Höör har en gemensam fritidshemsplan som de arbetar efter. Den revideras en gång om året. Kvalitetsdokumentet Vägen till framgång gäller för både fritidshem och förskoleklass.

Vägen till framgång är processinriktat och följs upp och utvärderas varje månad. Arbetet behöver förbättras i utvärderings- och analysdelen med rektorns delaktighet samt att ansvar för

förbättringsinsatserna förtydligas. Viss begreppsförväxling mellan mål, syfte och metoder förekommer i dokumentationen.

I skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ingår och deltar alla verksamheter på skolenheten i arbetet. Planen behöver kompletteras med utfallet av föregående års åtgärder för att kunna följas över tid.

Värdegrund och arbetsmiljö – grundskola, förskoleklass och fritidshem

Eleverna uppger att de känner sig trygga och att det finns rastvakter ute på skolan att vända sig till vid konflikter. De är lätta att känna igen på sina gula reflexvästar. Endast vid ”sid-sidan” saknades det ofta rastvakter. En ”kompis-sten” finns på skolgården. Där kan man ställa sig om man inte har någon kompis och då kommer ofta kompisar och tar med en i leken. En elev som varit utåtagerande har fått

4

extra vuxenstöd och eleverna upplever att tryggheten ökat efter det. De känner att de blir lyssnade på och att det är ett bra klimat mellan elever och elever samt mellan elever och vuxna. De har svårt att räkna upp några ordningsregler, men säger att de diskuterar regler på klassråd och elevråd. Några elever nämner att de har klassrumsregler som säger att man ska räcka upp handen och inte prata rakt ut. De är nöjda med sin delaktighet i klass- och elevråd. Sättet de väljs in i dessa sammanhang skiftar mellan klasserna. Studieron i klassrummen beskrivs som god. Äldre elever springer ibland utanför klassrummen och knackar på dörrarna vilket stör enligt eleverna.

Skolans elevantal har ökat de senaste åren och personalen upplever att de är trångbodda. Alla extra rum har tagits i anspråk för att inrymma de nya klasserna. Lärarna har haft som ambition att hålla ihop lågstadiet och mellanstadiet med hjälp av gemensamma aktiviteter som planeras ihop. Centrala direktiv om att prioritera ämnesundervisningen istället för schemabrytande aktiviteter och

svårigheter att hitta gemensam planeringstid för samarbete mellan stadiegränserna har gjort att detta inte genomförs längre, önskan kvarstår dock hos personalen. Arbetet inriktas istället på att få till samarbetet mellan parallellklasserna och arbetslagen samt samverkan med förskoleklass och fritids. Även detta samarbete beskrivs av lärarna som mindre på grund av att de är mer

arbetsbelastade och att bristen på lokaler skapar logistikproblem. Enligt rektorn har skolan istället prioriterat att ha fler klasser men med mindre antal elever än genomsnittet. Utöver detta även kunna dela upp grupperna i samarbete med fritids- och förskoleklasspersonal.

På fritids finns flera olika rum att leka i, barnen är nöjda och trivs, men säger att det förekommer mycket bråk emellanåt. Personalen upplever att ljudnivån blir hög med många barn samtidigt.

En elev som åker skolbuss beskriver att de äldre eleverna är stökiga och hoppar runt i bussen.

Chaufförens tillsägelser räcker inte till och skolbussen blir ibland sen av denna anledning.

Dokumentation

I skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ingår och deltar alla verksamheter på skolenheten i arbetet. Varje år revideras planen tillsammans med personalen, eleverna och föräldraföreningen. Planen behöver kompletteras med utfallet av föregående års åtgärder för att kunna följas över tid. Skolan har ordningsregler för årskurs F-9. Elevernas delaktighet och inflytande i dessa framgår inte².

Kunskap och lärande - grundskolan

Intervju med elever i årskurs F-3, lärare, förskoleklasslärare och fritidspedagoger

Planering

Eleverna har svårt att berätta om vilka kunskaper och förmågor de ska utveckla. Begreppen är för abstrakta för dem. De ger istället konkreta exempel på vad de arbetar med, men kan inte sätta ord på vad det är de ska kunna, eller hur de får visa det de ska kunna. Elevernas svar är övergripande –

”att lära oss att skriva och räkna”. Flera av eleverna minns att de har haft utvecklingssamtal, de har återigen svårt att återge vilka mål de har att arbeta med i sin IUP. En elev berättar från

utvecklingssamtalet att hon var bra i läsning och matte. Några elever berättar att de hade bättre handstil som utvecklingsmål. Lärarna arbetar olika aktivt med IUP i undervisningen. Någon lärare använder elevens val till att arbeta med målen i IUP med eleverna. Ett annat sätt som beskrivs är att varje elev har en planeringsbok med individuella utvecklingsmål. En av lärarna upplever det svårt att planera tematiskt efter de nya kursplanerna. Det blir alldeles för många kunskapskrav i olika ämnen att hålla reda på i en tematisk planering, svarar läraren. I undervisningen kompletterar lärare och fritidspedagoger varandras kompetenser.

2 Lgr 11 kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande

5 Genomförande

Eleverna får utmaningar av sina lärare i undervisningen om de blir klara med sina uppgifter. De har svårt att sätta ord på hur varierad undervisningen är. De beskriver att läraren har genomgång, skriver på tavlan, förklarar vad de ska göra och sedan arbetar de med samma eller olika uppgifter. De berättar att de får hjälp i undervisningen med att förstå uppgifter eller hjälp att komma ifatt. Det förekommer lagom mycket läxa anser eleverna. En lärare beskriver att förutom den ordinarie ämnesundervisningen arbetar eleverna med sin framåtsyftande IUP-plan på elevens val. Elevens val genomförs på olika sätt i klasserna och införs från och med åk två.

Uppföljning och utvärdering

Eleverna får berätta sina lösningar för varandra och läraren går runt och bedömer svaren. De får även enskilda samtal eller skriftliga kommentarer med återkoppling på sitt lärande. Någon lärare använder en ”IUP-bok” och en annan lärare använder matriser där eleven kryssar i vad den lärt sig.

Utvecklingssamtalet är det tillfälle då ordentlig återkoppling görs svarar några lärare. Lärarna beskriver att eleverna trots detta inte upplever att de får vara med både i planering och i utvärdering.

Dokumentation

Lärarna dokumenterar elevernas IUP och åtgärdsprogram i datasystemet InfoMentor. I elevernas IUP är ofta fokus på enskilt ämnes kunskapskrav istället för ämnesövergripande förmågor. Rektorn använder InfoMentor för att få ut statistik över elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen. I

statistiken syns vilka elever som riskerar att inte nå målen och om de har åtgärdsprogram eller inte.

Skolan har i en kvalitetsrapport i svenska redovisat vilka insatser de ska vidta för att alla eleverna ska nå kunskapskraven i ämnet. Åtgärdsprogrammen behöver förtydliga vilka behov eleven har i

ämnet/na och vilka åtgärder som ska kopplas till dessa behov samt hur skolan följer upp och utvärderar dessa. Vidare kan åtgärdsprogrammen stärkas med att se över hur elevernas behov kan tillgodoses på grupp- och organisationsnivå.

Fritidshem och förskoleklass dokumenterar sitt målarbete i Vägen till framgång.

Fritidshemspersonalen reviderar fritidshemsplanen centralt en gång om året.

Utveckling- och förbättringsarbete

De pedagogiska samtalen på skolan handlar i nuläget om hur de ska kunna bedöma elevernas kunskaper i ämnen där det bara finns kunskapskrav för årskurs 6. Därutöver pågår arbetet med att tolka och ta till sig den nya läroplanen med kursplaner.

Kvalitetsdokumentet Vägen till framgång gäller för både fritidshem och förskoleklass. Denna innehåller fem målområden som ligger till grund för kontinuerlig uppföljning, utvärdering och förbättring av fritidshemsverksamheten och förskoleklassverksamheten. En gång i månaden följer personalen upp målen i Vägen till framgång.

Samverkan mellan våra verksamheter och övergångar är områden vi försöker utveckla säger personalen och rektorn. Idag utnyttjas inte allas kompetens på bästa sätt samt att vi behöver stärka ämnesbehörigheten i matematik, naturorienterande ämnen och engelska.

Sammanfattning

Rektorn leder ett utvecklingsarbete med att hitta bra former för planering, genomförande och uppföljning av undervisningen med eleverna. Elevernas delaktighet och förståelse av

undervisningsinnehållet samt hur de kan visa sina kunskaper och förmågor ska ha fortsatt

prioritering³. Formerna för elevens val varierar, syftet är att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen⁴. Dokumentationen i Vägen till framgång behöver stärkas i utvärderings- och

3 Allmänna råd – planering och genomförande av undervisningen, Skolverket och Lgr 11 kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande

4 10. kap 4 § skollagen

6

analysdelen med rektorns delaktighet, samt att ansvar för förbättringsinsatserna förtydligas. Viss begreppsförväxling mellan mål, syfte och metoder förekommer.

Skolledningen

Skolenheten Sätoftaskolan F-3 omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-3 samt fyra

fritidshemsavdelningar. Skolenheten leds av vikarierande rektorn Pia Strandell. Rektorn ansvarar också för tre förskolor, vilka inte omfattas av denna internkontroll. Skolan tar största delen av tiden.

Varje vecka har rektorn schemalagda möten med sin personal. Rektorn beskriver att för att lyckas med det nationella och kommunala uppdraget krävs systematik, logistik och process. Skolans planerings- och uppföljningsmöten följer en kommunal årsklocka. Denna struktur hjälper mig att få både nutid- och framtidsperspektiv, svarar rektorn. Arbetet efter denna årsklocka och att

implementera våra lokala och BUN:s kartlagda processer ska ge hela verksamheten struktur och tydlighet, fortsätter rektorn. Härnäst ska skolan introducera BUN:s kartläggning av

undervisningsprocessen, som utgår från Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen. Rektorn får stöd av huvudmannen, men som vikarierande rektor saknar hon rektorsutbildning.

Sammanfattning av styrkor

 Trygga elever

 Stor skolgård som inbjuder till varierande lek- och bollaktiviteter

 Satsar på färre elever per klass

 Rektor som leder utvecklingsarbetet

 Mycket bra personalsamarbete och utvecklingsintresse

 Uppåtgående trend i kunskapsresultaten

 Kunskaper om sina förbättringsområden

Sammanfattning av förbättringsområden

 Skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling behöver kompletteras med utfallet av föregående års åtgärder för att kunna följas över tid.

 Åtgärdsprogrammen behöver förtydliga vilka behov eleven har i ämnet/na och vilka åtgärder som ska kopplas till dessa behov samt hur skolan följer upp och utvärderar dessa. Vidare kan åtgärdsprogrammen stärkas med att se över hur elevernas behov kan tillgodoses på grupp- och organisationsnivå.

 Skolans ordningsregler är inte kända av eleverna

 Formen för elevens val erbjuder inte bredd och fördjupning i enskilda eller flera ämnen.

 Arbetet med den skriftliga framåtsyftande planen i elevernas IUP kan förbättras. Fokus är ofta på enskilda ämneskunskapskrav i kärnämnena och mer sällan på ämnesövergripande förmågor.

 Lärarnas egen planering och målkommunikation i undervisningen med eleverna varierar.

Huvudmans förbättringsområden

 Värdegrundsutbildning med konflikthantering för skolbusschaufförerna

 Genomsyn av skolors rutiner för åtgärsprogram

 Genomsyn av skolors plan mot diskriminering och kränkande behandling