• No results found

Verksamhetsplan. för förskolan i

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Verksamhetsplan. för förskolan i"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Verksamhetsplan

för förskolan i

FOLKHÄLSANS DAGHEM BANTIS

2015-2016

(2)

Verksamheten i vår förskola grundar sig på Pargas stads läroplan för förskolan. Den reviderade läroplanen tillämpas gällande

specialdagvården och elevvården.

I vår verksamhetsplan för läsåret 2015-2016 står kort om förskolegruppen, vår verksamhetsidé, arbetsmetoder, de mål vi har för verksamheten och de metoder vi använder oss av. Vidare står det om viktiga händelser under året och om samarbete och utvärdering av verksamheten.

Förskolegrupperna i Folkhälsans daghem, Bantis, är:

Blåklockor:

17 förskolebarn: 10 flickor och 7 pojkar

Förskollärare: Jeanette Höglund Assistenter: Gunlög Öhman och Christina Salminen

Vitsippor:

17 förskolebarn: 6 flickor och 11 pojkar Förskollärare: Micaela Fröberg

Assistent: Ditte Harmaa

(3)

ARBETSTIDER

Förskolans arbetstider: 9-13.00 Hösttermin:18.8 - 22.12.2013 Höstlov:15 - 16.10.2013

Vårtermin:7.1 – 4.6.2014 Sportlov:22.2 - 26.2.2014

VERKSAMHETSIDÈ

Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Förskolan skall ge barnet möjlighet att växa och utvecklas utgående från sina egna resurser och färdigheter. Barnet skall utgående från sina egna kunskaper och färdigheter stärkas i sin positiva

självuppfattning. Förskolan erbjuder barnet en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet tillsammans med leken. Undervisningsspråket i förskolan är svenska.

ARBETSMETODER OCH TEMAARBETE

Vi vuxna lyssnar aktivt på barnens förslag och idéer kring hur vi tillsammans kan utforma verksamheten och den pedagogiska miljön. Genom intervjuer, frågor, teckningar, lek och diskussioner får vi reda på vad barnet är intresserat av. Vi planerar temahelheter utgående från barnens intresse och önskemål. Vi upplever, upptäcker, experimenterar och reflekterar tillsammans. Vi uppmuntrar barnen att prova själv med muntliga instruktioner från oss vuxna, samt en hjälpande hand. Vi visar att vi tror att de kan!

Vi på Bantis betonar hälsofrämjande aktiviteter; som återvinning, natur och miljö. 2013 certifierade vi oss som ett hälsofrämjande daghem. Våren 2014 beviljades Bantis rätten att använda Grön Flagg. 2014 arbetade vi med temat minskning av avfall. Januari 2015 röstade barnen i miljörådet fram temat ett sunt liv som fortsätter detta läsår.

Vi använder oss av Trulle som är ett språkprogram där barnen får leka fram den språkliga medvetenheten i sin egen takt. Språkstödjande material såsom Språkplantan används och barnen har en egen förskolebok: Karlavagnen F, matematik för förskolan skriven av Leena Grönroos, Sirpa Haapaniemi, Maria Laaksonen

(4)

I vår förskola, som också i övriga förskolor i Pargas, lägger vi tyngdpunkten på läslust, högläsning, läsförståelse och muntligt berättande vilket är oerhört viktigt för grunden i läsinlärningen. Bantis förskola kommer att arbeta extra mycket med sagor.

Vi läser både bilderböcker och

högläsningsböcker för barnen. Barnen får vara delaktiga i valet av böcker eftersom vi regelbundet kommer att besöka biblioteket.

Vi har en sagoväska som barnen regelbundet får ta hem och sätta en bok i som de vill delge sina förskolekompisar. Vi ställer ut böckerna som vi läst för att inspirera föräldrar till

högläsning. Vi använder oss av e-skolan som är en webbaserad tjänst som erbjuder flera tusen e-böcker och ljudböcker till barn och föräldrar. Vi delar ut användarnamn och koder till varje vårdnadshavare så att de kan läsa sagor tillsammans med sina barn.

Vi flyttar en del av vår pedagogiska verksamhet ut i naturen. Det finns stort utrymme i verksamheten för fysisk aktivitet.

Under året jobbar vi med delar av Stegvis programmet, där vi tränar empati, impulskontroll, problemlösning, och självkontroll för att stärka barnets sociala färdigheter.

Förskolebarnen i Bantis kommer att få ta del av grupptheraplay, vilket betyder att vi på ett tryggt och roligt sätt leker tillsammans i en vuxenledd och strukturerad grupp. I gruppen använder vi oss av samspelslekar och stärker gruppens samhörighet, utvecklar barnens självkänsla och omsorg om sig själva och andra. Barnen får positiva erfarenheter av att vara i grupp och stärker känslan av att vara värdefull.

Vid behov skall barnet ges stöd i sin utveckling och i sitt lärande i ett tidigt skede. Stödet som ges barnet, planeras och genomförs enligt en trestegsmodell, där stödet stärks stegvis från det allmänna stödet till det intensifierade stödet och det särskilda stödet.

Daghemmets specialbarnträdgårdslärare Anja Vainio deltar i vår verksamhet en dag i veckan och vid behov oftare. För barn med särskilda behov erbjuder vi extra stöd tillsammans med henne enskilt eller i grupp.

MÅL FÖR VERKSAMHETEN

(5)

Vi skall ge barnen möjlighet att utveckla sitt språk Vi uppmuntrar barnen till kommunikation, att svara själv och tänka efter. Vi vuxna lyssnar aktivt på barnen och låter dem berätta klart. Vi samtalar mycket med barnen om det vi ser, gör och känner. På så sätt lär sig barnen nya begrepp och utökar sitt ordförråd. Vi läser böcker, berättar sagor, berättar vitsar, leker ordlekar, sjunger och använder rim och ramsor. Vi tränar munmotoriken genom blåslekar, lek med ord och ljud.

Vi uppmuntrar barnen att hitta på egna sagor och berättelser som de själva ritar, berättar och lekskriver.

Vi använder skriftspråket på ett medvetet sätt genom att uppmärksamma barnen på det skrivna språket genom att läsa för dem på skyltar, mjölkburkar ordbilder etc, och

uppmuntrar barnen att skriva.

Vi skall ge barnen möjlighet att utveckla sitt matematiska tänkande

Vi tar tillvara alla tillfällen att kommunicera om vardags matematik med barnen. Det finns siffror uppsatta synligt på väggen. Vi räknar allt som kan räknas och uppmuntrar barnen att sortera, klassificera och jämföra storlek, mängd, form och färg.

Vi ramsräknar, räknar baklänges och använder ordningstal. Vi använder oss av dags-, vecko- och månadsschema med bilder, där barnen blir bekanta med tidsbegrepp som datum, månader, årstider och klockan.

Vi arbetar med rumsorientering och ord för det som t.ex. framför, bakom, under, över. Vi bygger med olika material, små och stora klossar, kaplastavar och lego, och använder oss av begrepp stor-liten, hög-låg m.m. Vi leker, häller och mäter med vatten.

Vi skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska frågor.

Vi diskuterar olika etiska frågeställningar tillsammans med barnen: att visa respekt, att lyssna på kompisarna och att svara varandra. Det är viktigt att kunna acceptera andras tankar, känslor och vilja eftersom vi alla har olika behov.

Vi vuxna visar tydligt vad som kan och inte kan

accepteras i samvaron med andra och samtalar om hur man skall vara mot varandra. Vi ger varandra beröm och visar varandra uppskattning.

(6)

Vi skall ge barnen tillfälle till positiva upplevelser i naturen Vi gör utfärder både till förskolans närmiljö och till skogen.

Utomhus får barnen uppleva årstidsväxlingar, bli bekanta med djur och växter samt lära sig ta hänsyn till och uppskatta naturen. Trafikfostran integreras i den verksamhet som sker i närmiljön. Vi vuxna sorterar avfallet tillsammans med barnen.

Vi skall ge barnen förståelse för att ta hand om sin hälsa, kropp, säkerhet och personlig hygien.

Vi vuxna uppmuntrar barnen till att bli självständiga att sköta på- och avklädning.

Vi vägleder barnen till hälsosamma matvanor och ett gott bordsskick. Barnen

serveras frukt, grönsak eller bär både till morgonmål och mellanmål.

Vi vistas dagligen utomhus med barnen eftersom frisk luft främjar barnets hälsa.

I Verksamheten ingår avslappning i form av massagesagor, kompismassage och lugn musik.

Barnen tvättar händerna regelbundet (på morgonen, efter utevistelsen, efter wc besök och före matsituationer).

Xylitolpastill eller xylitoltuggummi bjuder vi på efter lunchen.

Vi skall ge barnen förutsättningar för att utveckla sin sociala kompetens och lekförmåga.

Leken är en central del av den dagliga verksamheten i förskolan. Vi vuxna följer med barnens lek, iakttar barnet enskilt och i grupp. Det är vårt ansvar att se till att det blir en bra lek för alla barn. Vi vuxna hjälper till och

inspirerar barnen att föra leken vidare så att barnen håller fast vid leken en längre stund.

Vi påvisar för barnen att när man leker behöver man komma överens, lyssna på varandra och samarbeta, prata om hur och vad man ska leka.

(7)

Uppstår det konflikter, stöttar vi barnen i att reda ut vad som hände och komma överens igen så att de kan gå vidare med leken. Barn som är i konflikt med varandra måste få uttala sin känsla för vad som hänt och bli lyssnad på. Det leder till att barnen förstår varandra och sig själva bättre. Vi använder oss mycket av Stegvis programmet.

Vi skall dagligen låta barnen känna glädjen av att röra på sig Vi vuxna ska erbjuda barnen mångsidiga möjligheter att utveckla sina fin-och grovmotorik, koordinationsförmåga, balans,

kroppsuppfattning och rytmkänsla. Barnen har tillgång till lek och rörelse, dans och rörelseäventyr i stora salen. Där finns olika redskap som t.ex ribbstolar, bollar, hopprep, styltor, studsbollar,

magbräde, innebandyklubbor och mål, höjdhoppsställning, trampolin, snurra, stora

byggklossar, balansbänkar, material till att bygga egna hinderbanor, ärtpåsar och fallskärm.

Utomhus har barnen tillgång till två stora gårdar att leka på, en fotbollsplan intill huset att röra sig på samt på gångavstånd simhall, ishall, idrottsplan, skog och strand, som vi

regelbundet besöker. Pausgymnastik som miniröris, röris 6,hoppa på och lilla chilla används dagligen.

Barnen får många möjligheter till att pyssla, baka, snickra och sy.

Dagligen får barnen utföra en liten papper-penna uppgift.

Vi skall ge barnen möjlighet att utveckla sin skapande förmåga.

Vi vuxna ger barnen tillfällen att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i lek, sång och musik, dans och drama. Vi sjunger dagligen och med stödbilder är det lättare att lära sig nya sånger.

En gång i månaden har vi gemensam sångstund tillsammans med alla barn i Bantis. Barnen får möjlighet att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och redskap. Det är viktigt att barnen får en känsla av att lyckas under

arbetets gång, samt känna sig stolta med att ordna en utställning med sina arbeten.

Vi ser teater, besöker Hembygdsmuséet, konstutställningar och håller egna uppträdanden.

SAMARBETE

Samarbete med föräldrarna sker genom den dagliga kontakten, föräldramöten och

utvecklingssamtal. Vi välkomnar varmt föräldrarna att komma och följa med verksamheten under en dag och vi är lyhörda för föräldrarnas synpunkter och önskemål.

Samarbete mellan förskolegrupperna sker dagligen bland annat genom gemensamma sångstunder, utevistelse.

(8)

Under läsåret kommer vi att samarbeta med Sarlinska högstadiet där elever kommer att läsa sagor för förskolebarnen.

SPECIELLA EVENEMANG UNDER ÅRET

 24.9 skördefest

 5.10 uppmärksammar vi den internationella barndagen

 Kultur i dagis, oktobermånad; dansglädje med Marjo Paavola

 Vi ordnar en Hitta Vilse stig i skogen

 Sportdag på Pajbacka idrottsplan

 Under vintern ordnar föräldraföreningen ett familjejippo i Bantis

 Vi går till Adventskyrkan

 Vi firar Luciadagen och uppträder med sång vid luciakröningen

 Vi ordnar julfest i december

 Vi dansar ut julen

 Vi skidar i Finby

 Vi uppmärksammar 112-dagen

 Vi firar Alla hjärtans dag

 Under våren bjuder vi in far-och morföräldrar till förskolan

 Vi ordnar Vappenmaskerad

 Vi besöker Påskkyrkan

 Vi gör en endags utfärd med förskolan i maj, kl.9.00-ca.16.00.

 Vi ordnar vårfest i maj

UTVÄRDERING

Vi vuxna reflekterar och utvärderar verksamheten tillsammans med barnen. Vi är lyhörda vad barnen tycker om sin förskola och beaktar föräldrarnas åsikter i vår verksamhet.

(9)

References

Related documents

Tidigare har det även framkommit att för att LVU skall bli aktuellt måste tre förutsättningar vara uppfyllda (Socialstyrelsen, 2020:35), och då studien inte har som avsikt

Wikland (2013) nämner även att tillgång till lekredskap som exempelvis bollar och cyklar har visat sig stimulera till aktivitet. fl., 2012) har visat att barn som får vistas i en

- Ja alltså det kan ju vara såna där saker som att man bara helt enkelt säger att …ja men nu, nu blir hon snart fem och nu måste hon ju… det här med och hur tränar ni med

Det jag lärde mig genom att intervjua föräldrar är att jag förut inte fullt ut begripit hur osäker man känner sig när man för första gången skolar in ett barn i förskolan, hela

Det är ju något annat, något som ligger bakom, något som man inte kan fånga eller fatta, och allt detta som fyller ut ens dag och som man uppgår i, det är bara liksom ett

Även Vygotskij var inne på samma spår med exponering och menade att det ”är genom interaktion med andra som barnet exponeras för och tar till sig de sätt att tänka och agera

vara lyhörda för dessa. Den vuxna ser även barnets individualitet, dess villkor och försöker ge barnet kontroll över sin tillvaro. Med detta synsätt ser jag likheter med synen på

I takt med tiden har alltså synen på förskolebarnet förändrats hos pedagoger och i förskolans styrdoku- ment, inte minst blir detta tydligt i den nya revidering av förskolans