• No results found

Inför upphandling av teckenspråksfilmer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Inför upphandling av teckenspråksfilmer"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Inför upphandling av

teckenspråksfilmer

(2)

Denna information har vi tagit fram för att göra det enklare för dig som ska göra webbsidor tillgängliga på teckenspråk och alltså ska upphandla översättningstjänster.

Sveriges Dövas Riksförbund genomförde 2011 projektet Kvalitets- säkring av teckenspråksfilmer. Projektet finansierades av Allmänna Arvsfonden. Syftet med projektet var att tydliggöra vad som krävs för att webbsidor på svenskt teckenspråk ska fylla sin funktion, med hög användbarhet och tillgänglighet. Kriterierna fick vi fram genom en studie av användarnas önskemål och hur de använder teckenspråksfilmer på webbsidor.

Rapporten finns på vår webbsida www.sdr.org och hos Allmänna Arvsfonden.

(3)

Teckenspråksfilm – filmad teckenspråkig översättning som publiceras på webbsidor och digitala medier.

Översättning – En tolk översätter muntliga anföranden och samtal medan en översättare översätter skrivna texter.

Aktör – Den person som framför den översatta texten.

Teckenspråkssymbolen har tagits fram av Swedish Standards Institute och används för att visa att informationen finns på teckenspråk.

Symbolen används på webbsidor och i tryckt material.

(symbolerna är hämtade från www.sdr.org)

Viktiga begrepp

Teckenspråkssymbol

(4)

Teckenspråkiga personer i Sverige har svenskt teckenspråk som sitt första språk och kommunikationsspråk. Det svenska språket är ett andra språk för teckenspråkiga personer, och då i dess synliga form, skrift. Teckenspråk är ett visuellt språk som uppfattas med synen.

Teckenspråk finns även i taktil form för personer med dövblindhet vars syn inte räcker för att uppfatta visuellt teckenspråk.

Precis som det svenska språket har teckenspråk sina glosor (fasta tecken) och regler för hur dessa kan sättas samman. Den talade och skrivna svenskan är uppbyggd linjärt, medan teckenspråk har möjlighet till simultan (= samtidig) språkproduktion. Tecken- språk har till exempel en rumslig aspekt, så att man genom att utnyttja området framför kroppen kan uttrycka information. Det finns en samtidighet där man med ansikte och överkropp uttrycker känslostämningar, form och storleksbeskrivning och satstyp.

Varför översätta?

(5)

Teckenspråk och svenska skiljer sig alltså i uppbyggnaden. Många döva elever får inte skillnaderna förklarade för sig på ett tillfreds- ställande sätt och det är vanligt att de får problem att utveckla sin förmåga att lära sig läsa och skriva. Därför är det viktigt att texter på webbsidor och i andra medier även finns tillgängliga på teckenspråk.

Vad gäller döva invandrare skriver SOU 2006:54 att många i praktiken är språklösa eftersom de inte haft tillgång till någon kommunikation på dövas villkor i sitt hemland. De behöver först utbildning i svenskt teckenspråk för att sedan kunna tillgodogöra sig undervisning i skriven svenska (s 173). Slutsatsen att många av dem har problem med svenska, är given.

(6)

Europeisk masterutbildning i översättning är uppbyggd av nedan- stående kompetenser, som man efter genomgången utbildning ska behärska. Till dess att en formell yrkesutbildning finns att tillgå erbjuder EMT en kvalitetsmärkning som är tillämpbar. Förutom dessa kompetenser så rekommenderar vi ytterligare två, baserade på resultatet i projektet.

• Kompetens för att leverera översättningstjänster

• Språklig och interkulturell kompetens

• Kompetens i informationssökning

• Teknisk kompetens

• Ämneskompetens

• Kompetens att presentera en text på teckenspråk i videoformat

• Mediateknisk kompetens med avseende på teckenspråk

EMT:s kvalitetsmärkning

Vi rekommenderar att följande kompetenser även finns med:

(7)

• Ange textmängd, typ av text och målgrupp. E-delegationen rekommenderar att man väljer ut den information som ska översättas utifrån organisationens uppdrag och vilka ärenden målgruppen antas ha på webbplatsen och att detta görs i sam- råd med målgruppen och personal med kännedom om gruppen.

• Vi rekommenderar att originaltexten används som grund till översättning. Vi rekommenderar inte Lättläst eller någon annan förenklad version.

Definiera kvalitet på levererat material

• Vi rekommenderar att ni använder kravprofilen i rapporten Kvalitetssäkring av teckenspråksfilmer (rapporten finns på www.sdr.org). Det underlättar granskning av inkomna anbud och ökar möjligheterna att slutprodukten blir tillgänglig och användbar för teckenspråkiga.

• Filmen bör ha HD-kvalitet och det ska finnas möjlighet till full- skärmsvisning. Vi rekommenderar att aktuell standard, HTML5 eller motsvarande används.

Definiera den text som ska översättas

(8)

• I Sverige finns idag ingen formell yrkesutbildning för över- sättare mellan svenskt teckenspråk och svenska. Endast ett fåtal har läst ämnet översättning på Stockholms universitet.

Så länge detta är fallet så rekommenderar vi att översättare och aktörer behärskar de båda språken på minst nivå C1 (kompetent språkanvändning) enligt Europarådets referens- ramar för språk. Vi rekommenderar även att tekniker och redigerare har teckenspråkskompetens.

• I riktlinjerna från CEN (European Committee for Standard- ization) rekommenderas att använda döva aktörer.

• Det är viktigt att vara medveten om att det är en översättning och inte en tolkning som ska göras. Tolkning används vid direktkommunikation där båda parter finns i rummet, medan en översättning skall vara bearbetad så att den fungerar på samma sätt som förlagan, dvs för envägskommunikation.

Definiera språkkrav

Definiera uppdraget

(9)

• Ange när översättningsuppdraget kan påbörjas och när det ska vara avslutat.

• Idag saknas en formell granskningsnämnd och auktorisation av översättare till och från svenskt teckenspråk. Endast ett fåtal översättare har en teoretisk översättarutbildning från Stockholms universitet. Vi rekommenderar därför att en kom- petensnivå motsvarande EMT, European Masters of Translation, efterfrågas.

• Beskriv även hur ni tänkt granska inkomna anbud, exempelvis genom en testgrupp för att titta på den språkliga delen. Den tekniska delen finns till stor del att hämta i rekommenda- tionerna i kvalitetssäkringsrapporten. Vi hoppas att det inom kort finns en formell granskningsfunktion att tillgå.

Definiera tidsramar

Definiera granskning av anbud

och levererat material

(10)

• De flesta översättningsföretagen debiterar pris per minut för färdigt material.

• I prissättningen tas hänsyn till textens innehåll, syfte, karaktär och produktionstid.

För ytterligare upplysningar kontakta oss!

Sveriges Dövas Riksförbund Tel: 08 442 14 61

E-post: sdr@sdr.org www.sdr.org

Kontakt

Definiera prissättning

(11)

Sveriges Dövas Riksförbund www.sdr.org Form: Annalena Caffa, zoor.se Tryck: Alloffset 2012

(12)

References

Related documents

När det gäller förmågorna att formulera sig och kommunicera på teckenspråk och att anpassa språket efter olika sammanhang ligger progressionen, såväl inom ramen för elevens

Med utgångspunkt i avhandlingens flerdimensionella flerspråkighetsper- spektiv, här konkretiserat genom svenskt teckenspråk och svenska samt engelska och spanska, vill jag i

Men då denna studie inte syftar till att bestämma tecknets ordklass i svenskt teckenspråk utan inom det svenska språket, där ordet ut inte är ett verb, utan snarare en verbpartikel,

Deras enkätundersökning innehåller flera olika frågor om huruvida bokstaverade tecken, sammansatta tecken, tecken med sifferinkorporering och tidslinje tillämpas, samt om

Ett centralt syfte med undervisningen i teckenspråk för hörande är att eleverna ska få kunskaper om och utveckla förståelse av olika livsvillkor samt kulturella och

Det finns inget som säger att just de verktyg som använts för det här arbetet måste användas för något annat liknande projekt.. 3.2

Den som talar ett nationellt minoritetsspråk eller tillhör en nationell minoritet ska kunna utöva sin kultur och använda sitt språk inom olika delar av samhället.. Det

102 Unesco folkbiblioteksmanifest 1994. 103 Minnesanteckningar från Konferensen ”Läsning och litteratur för döva” 24 oktober 2002. Guidelines for Library Services to Deaf