1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

(1)

3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

3B. Behov finns inte av samordning av rehabilitering

4. Träff med FK efter samtycke –

ärendediskussion och planering

5. FKs samordnar rehabiliteringen

Behov finns inte av samordning – se 3B

6. Gemensam kartläggning i form av ett avstämningsmöte med Individ, AF och övriga parter, vården.

7. Förberedande insatser

Arbetlivsinriktade insatser

8A. Hel eller delvis

arbetsförmåga

8B. Saknar arbetsförmåga

8A. Helt eller delvis

arbetsförmåga

8B.Saknar arbetsförmåga

(2)

8A.. Hel eller delvis

arbetsförmåga

en individ som socialsekreteraren bedömer har sin arbetsförmåga nedsatt pga. fysisk eller psykisk

sjukdom/ohälsa. Nedsättning av arbetsförmågan på

grund av sjukdom kan vara styrkt genom läkarintyg

eller andra medicinska underlag. Det kan också ha

framkommit efter bedömningar av till exempel AF,

AME/AMI, EB etc.

(3)

arbetsförmåga

2A Har inget läkarintyg/medicinskt underlag Finns behov av sjukskrivning? Arbeta mot att vid

behov stödja individen i kontakt med vården tex brev telefonsamtal trepartsamtal etc. Blir inte individ

sjukskriven, arbeta mot arbetsmarknaden.

X

(4)

8. Hel eller delvis

arbetsförmåga

Saknar arbetsförmåga

Helt eller delvis arbetsförmåga

2B: Har läkarintyg/medicinskt underlag

• Granska läkarintyget utifrån DFA-kedjan (Diagnos, Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsning) vid behov med stöd av ”Försäkringsmedicinskt beslutsstöd” (www.socialstyrelsen.se.)

• Styrker läkarintyget att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom – det finns inga normalt förekommande arbeten man kan klara att utföra?

Uppstår frågor om det föreligger en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom så ta

kontakt med vården (rehab koordinatorn)för att få förtydligande/komplettering av läkarintyget/

medicinska underlag. Möjlighet finns även för socialsekreteraren att boka trepartssamtal hos vården.

• Socialsekreteraren tar ställning till planering i förhållande till läkarintyg/medicinskt underlag Planeringen ska dokumentaras i

journalanteckning.

• Syftet med ställningstagande och dokumentation är att identifiera individer som är i behov av stöd i sin rehabilitering för att kunna återfå sin

funktions- och arbetsförmåga, och att snarast ge detta stöd.

X

(5)

arbetsförmåga

3A: Det kan finnas behov av samordning av rehabiliteringen. Kontakta FK.

Det som avgör om en individ har rätt till samordning av rehabiliteringsinsatser är om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och om det finns behov av samordning av rehabiliteringsinsatser eller inte.

Rehabiliteringsinsatser kan behöva samordnas om flera parter är inblandade, t.ex. när det är aktuellt med medicinsk rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering parallellt. Det spelar ingen roll om individen får ersättning från sjukförsäkringen eller inte.

Försäkringskassans samordningsuppdrag gäller om följande krav är uppfyllda:

• Individen ska vara försäkrad i Sverige (6 kap 6 § och 5 kap 9 § SFB)

• Individens arbetsförmåga ska vara nedsatt på grund av sjukdom (dock behöver ingen viss grad av nedsättning vara uppfylld, 29 kap 2 § SFB)

• Individen behöver rehabiliteringsinsatser för att återfå sin arbetsförmåga (29 kap 2 § SFB).

Kontakta FK om ovanstående kriterier är uppfyllda.

Tag kontakt med kontaktperson – se lista.

X

(6)

arbetsförmåga

3B Inget behov av samordning av rehabiliteringen genom FK.

Samordnad rehabilitering är inte aktuellt. Kan t.ex. bero på följande:

• Individens arbetsförmåga är inte nedsatt pga. sjukdom.

Läkarintyget styrker inte nedsättningen, eller nedsättningen beror på annat, t.ex. sociala faktorer.

• Individen är just nu för sjuk för att påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. Man kan behöva avvakta en förbättring av hälsan.

Samråd vid behov med vården kring prognos för att starta en arbetslivsinriktad rehabilitering.

Finns ingen rehab potential – kan vara aktuellt att ansöka om sjuk- eller aktivitetsersättning.

Varaktig/längre nedsättning: söka sjuk- eller aktivitetsersättning

• Sjukersättning är för den som fyllt 30 men inte 65 och troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela

arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för individer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag. Alla rehabiliterings möjligheter ska också vara uttömda.

• Aktivitetsersättning är för den som är ung och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Aktivitetsersättning kan beviljas från det år man fyller 19 till och med månaden innan man fyller 30. Ersättningen är tidsbegränsad ex 1 år 2 år etc. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för individer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag.

X

(7)

arbetsförmåga

4 Träff för gemensam bedömning och planering

• Det kan framkomma i samråd med FK att de medicinska underlag som finns behöver

förtydligas/kompletteras för att individen ska få möjlighet till samordnad rehabilitering.

Handläggaren på Soc eller individen själv kontaktar vårdenheten.

• Rehabkoordinatorn på vårdenheten kan vara en lämplig kontaktväg för EB. Kommer nya underlag in till EB får handläggaren göra en ny bedömning av dessa enligt ruta 2.

X

(8)

arbetsförmåga

5: FK samordnar arbetlivsinriktad rehabilitering.

• Handläggarna på EB och FK har i dialog bedömt att det är styrkt att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och det finns behov av samordning av rehabiliteringen.

• FK startar upp och ansvarar vidare för samordning av rehabiliteringen. Detta ska göras tydligt inför individen och involverade parter. Samordningsansvaret medför inte att FK övertar ansvar för andra parters

genomförande och kostnader för eventuella insatser för individen. (T ex specialistbehandlingar eller

arbetsprövningar.)

• Att samordna är att aktivt arbeta med att foga samman rehabiliteringsåtgärder så att de länkar i varandra, löper parallellt eller på annat sätt bildar en väl fungerande helhet. I detta ingår också att stötta den försäkrade i kontakten med andra rehabiliteringsansvariga och att verka för att dessa tar en aktiv del i

rehabiliteringsprocessen. Detta förutsätter att alla som har en del i processen kontinuerligt hålls/håller sig informerade om vad som händer och om eventuella förändringar.

• Om EB har information utöver det som står i det aktuella medicinska underlaget, till exempel angående historik om sjukdom eller insatser som prövats, kan det finnas behov av att EB informerar FK.

X

(9)

arbetsförmåga

• FK har nu ansvaret för samordningen av

rehabiliteringen och upprättande av individens rehabiliteringsplan.

• FK träffar individen och kallar individen och

samverkansparterna till avstämningsmöten inom ramen för en Gemensam kartläggning

tillsammans med AF.

• Syftet med avstämningsmötet är att klarlägga de medicinska och arbetlivsinriktade

förutsättningarna för arbete. Målet med mötet är

att kunna lägga en rehabiliteringsplan som syftar

till återgång i arbete/att bli arbetsför.

(10)

arbetsförmåga

• Gemensamt beslut av Fk och Af handläggare att skriva in individen i aktiva insatser antingen i form av förberedande insatser eller arbetslivsinriktade.

• Under genomförandet ansvarar FK och Af

tillsammans för uppföljning. Alla har ett ansvar för att rehabplanen följs och blir justerad vid behov.

• Målet är att individen ska komma ut i/tillbaka till

ett arbetsliv och en egen försörjning. När FK

avslutar samordnad rehabilitering ska avslutet

tydliggöras för individen och de involverade

parterna. Om individens fortsatta planering ska

drivas av en annan part ska det framgå.

(11)

arbetsförmåga

8A: Har hel eller delvis arbetsförmåga

• När rehabplanen genomförts kan det framkomma att individen nu har en arbetsförmåga på heltid eller på deltid. Arbeta vidare efter dessa

förutsättningar, mot arbetsmarknaden på hel- eller deltid, och eventuellt mot en sjuk- eller aktivitetsersättning på deltid.

X

(12)

arbetsförmåga

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

en individ som socialsekreteraren bedömer har sin arbetsförmåga nedsatt pga. fysisk eller psykisk

sjukdom/ohälsa. Nedsättning av arbetsförmågan på

grund av sjukdom kan vara styrkt genom läkarintyg

eller andra medicinska underlag. Det kan också ha

framkommit efter bedömningar av till exempel AF,

AME/AMI, EB etc.

2A Har inget läkarintyg/medicinskt underlag Finns behov av sjukskrivning? Arbeta mot att vid

behov stödja individen i kontakt med vården tex brev telefonsamtal trepartsamtal etc. Blir inte individ

sjukskriven, arbeta mot arbetsmarknaden.

X

2B: Har läkarintyg/medicinskt underlag

• Granska läkarintyget utifrån DFA-kedjan (Diagnos, Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsning) vid behov med stöd av ”Försäkringsmedicinskt beslutsstöd” (www.socialstyrelsen.se.)

• Styrker läkarintyget att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom – det finns inga normalt förekommande arbeten man kan klara att utföra?

Uppstår frågor om det föreligger en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom så ta

kontakt med vården (rehab koordinatorn)för att få förtydligande/komplettering av läkarintyget/

medicinska underlag. Möjlighet finns även för socialsekreteraren att boka trepartssamtal hos vården.

• Socialsekreteraren tar ställning till planering i förhållande till läkarintyg/medicinskt underlag Planeringen ska dokumentaras i

journalanteckning.

• Syftet med ställningstagande och dokumentation är att identifiera individer som är i behov av stöd i sin rehabilitering för att kunna återfå sin

funktions- och arbetsförmåga, och att snarast ge detta stöd.

X

3A: Det kan finnas behov av samordning av rehabiliteringen. Kontakta FK.

Det som avgör om en individ har rätt till samordning av rehabiliteringsinsatser är om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och om det finns behov av samordning av rehabiliteringsinsatser eller inte.

Rehabiliteringsinsatser kan behöva samordnas om flera parter är inblandade, t.ex. när det är aktuellt med medicinsk rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering parallellt. Det spelar ingen roll om individen får ersättning från sjukförsäkringen eller inte.

Försäkringskassans samordningsuppdrag gäller om följande krav är uppfyllda:

• Individen ska vara försäkrad i Sverige (6 kap 6 § och 5 kap 9 § SFB)

• Individens arbetsförmåga ska vara nedsatt på grund av sjukdom (dock behöver ingen viss grad av nedsättning vara uppfylld, 29 kap 2 § SFB)

• Individen behöver rehabiliteringsinsatser för att återfå sin arbetsförmåga (29 kap 2 § SFB).

Kontakta FK om ovanstående kriterier är uppfyllda.

Tag kontakt med kontaktperson – se lista.

X

3B Inget behov av samordning av rehabiliteringen genom FK.

Samordnad rehabilitering är inte aktuellt. Kan t.ex. bero på följande:

• Individens arbetsförmåga är inte nedsatt pga. sjukdom.

Läkarintyget styrker inte nedsättningen, eller nedsättningen beror på annat, t.ex. sociala faktorer.

• Individen är just nu för sjuk för att påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. Man kan behöva avvakta en förbättring av hälsan.

Samråd vid behov med vården kring prognos för att starta en arbetslivsinriktad rehabilitering.

Finns ingen rehab potential – kan vara aktuellt att ansöka om sjuk- eller aktivitetsersättning.

Varaktig/längre nedsättning: söka sjuk- eller aktivitetsersättning

• Sjukersättning är för den som fyllt 30 men inte 65 och troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela

arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för individer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag. Alla rehabiliterings möjligheter ska också vara uttömda.

X

4 Träff för gemensam bedömning och planering

• Det kan framkomma i samråd med FK att de medicinska underlag som finns behöver

förtydligas/kompletteras för att individen ska få möjlighet till samordnad rehabilitering.

Handläggaren på Soc eller individen själv kontaktar vårdenheten.

• Rehabkoordinatorn på vårdenheten kan vara en lämplig kontaktväg för EB. Kommer nya underlag in till EB får handläggaren göra en ny bedömning av dessa enligt ruta 2.

X

5: FK samordnar arbetlivsinriktad rehabilitering.

• Handläggarna på EB och FK har i dialog bedömt att det är styrkt att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och det finns behov av samordning av rehabiliteringen.

• FK startar upp och ansvarar vidare för samordning av rehabiliteringen. Detta ska göras tydligt inför individen och involverade parter. Samordningsansvaret medför inte att FK övertar ansvar för andra parters

genomförande och kostnader för eventuella insatser för individen. (T ex specialistbehandlingar eller

arbetsprövningar.)

rehabiliteringsprocessen. Detta förutsätter att alla som har en del i processen kontinuerligt hålls/håller sig informerade om vad som händer och om eventuella förändringar.

• Om EB har information utöver det som står i det aktuella medicinska underlaget, till exempel angående historik om sjukdom eller insatser som prövats, kan det finnas behov av att EB informerar FK.

X

• FK har nu ansvaret för samordningen av

rehabiliteringen och upprättande av individens rehabiliteringsplan.

• FK träffar individen och kallar individen och

samverkansparterna till avstämningsmöten inom ramen för en Gemensam kartläggning

tillsammans med AF.

• Syftet med avstämningsmötet är att klarlägga de medicinska och arbetlivsinriktade

förutsättningarna för arbete. Målet med mötet är

att kunna lägga en rehabiliteringsplan som syftar

till återgång i arbete/att bli arbetsför.

• Gemensamt beslut av Fk och Af handläggare att skriva in individen i aktiva insatser antingen i form av förberedande insatser eller arbetslivsinriktade.

• Under genomförandet ansvarar FK och Af

tillsammans för uppföljning. Alla har ett ansvar för att rehabplanen följs och blir justerad vid behov.

• Målet är att individen ska komma ut i/tillbaka till

ett arbetsliv och en egen försörjning. När FK

avslutar samordnad rehabilitering ska avslutet

tydliggöras för individen och de involverade

parterna. Om individens fortsatta planering ska

drivas av en annan part ska det framgå.

8A: Har hel eller delvis arbetsförmåga

• När rehabplanen genomförts kan det framkomma att individen nu har en arbetsförmåga på heltid eller på deltid. Arbeta vidare efter dessa

förutsättningar, mot arbetsmarknaden på hel- eller deltid, och eventuellt mot en sjuk- eller aktivitetsersättning på deltid.

X

• När rehabplanen genomförts kan det framkomma att individen saknar arbetsförmåga. Man kan