• No results found

Lärarhandledning. Så undervisar du om vattnets väg genom Falkenberg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Lärarhandledning. Så undervisar du om vattnets väg genom Falkenberg"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärarhandledning

Så undervisar du om vattnets väg genom Falkenberg

(2)

Förslag på hur du kan lägga upp dina lektioner

Skolportalen är en del av projektet Skydda Ätran. Som en del i arbetet med att skapa vattenskyddsområdet vill vi även bidra till att öka kunskapen och förståelsen om vattnet i vårt samhälle.

Vatten är ett återkommande tema genom hela skolundervisningen och vi hoppas att du kan få ett stöd av denna skolportal i din undervisning om vatten. Vi föreslår att du delar upp vattenundervisningen på flera lektioner.

Sidan är upplagd för att du ska kunna dela upp vattenundervisningen i sju olika lektioner. När du gått igenom hela sidan har du behandlat några centrala delar i kursplanerna för biologi, geografi, kemi och teknik.

Under nästan varje avsnitt i lärarhandledningen hittar du följande tre rubriker:

Behandlar vissa centrala delar i kursplan för

Här berättar visar vi vilka centrala delar av undervisningen i de samhälls- orienterande ämnena vi kopplar våra avsnitt till.

Experimentera

Här tipsar vi om lämpliga experiment som ni kan genomföra som passar lektionen. Experimenten hjälper eleverna att visualisera vad de läst på sidan.

Att diskutera

Här tipsar vi om frågor som kan diskuteras i klassrummet kopplat till avsnittet.

(3)

Lektion 1: Vattnets kretslopp

Efter avslutad lektion bör eleven ha fått kunskaper om vattnets olika former, vattnets betydelse för vår planet, skillnaden mellan yt- och grundvatten och vattnets kretslopp.

Behandlar vissa centrala delar i kursplan för:

Geografi:

• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till.

Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Fysik:

• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna:

avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår.

Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

Experiment

Gör ditt eget kretslopp.

Att diskutera

• Var finns det vatten?

• I vilka former finns det vatten?

• Var kommer vattnet ifrån?

• Hur får vi nytt vatten?

• Varför regnar det?

(4)

Lektion 2: Ätran – Vattnets historia

Efter avslutad lektion bör eleven ha fått kunskaper om vattnets historia i Falkenberg. Hur människorna fick vatten och gick på toaletten innan det fanns rinnande vatten i kranen. Eleven bör även känna till vattnets roll för utvecklingen av staden.

Behandlar vissa centrala delar i kursplan för:

Geografi:

• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till.

Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

Att diskutera

• Vad hände med människornas hälsa efter att man byggt ett vattenverk?

• Vad tror ni skulle hända med stadens industrier om vårt dricksvatten skulle bli dåligt?

(5)

Lektion 3: Ätran – Vattenskydd

Efter avslutad lektion bör eleven ha fått kunskaper om att det mesta av dricksvattnet i Falkenberg kommer från Ätran och vilka de största riskerna och hoten för Ätran är.

Behandlar vissa centrala delar i kursplan för:

Geografi:

• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel

översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Experiment

Oljeutsläpp i vatten.

Att diskutera

• Vad skulle hända om Ätran blev förorenad?

• Vad kan du och jag göra för att minska risken för att Ätran ska bli förorenad?

(6)

Lektion 4:

Hur vatten blir till dricksvatten

Efter avslutad lektion bör eleven ha fått kunskaper om att vattnet renas i ett vattenverk innan det skickas ut till kranarna. Eleven bör även känna till begreppet konstgjort grundvatten, och vad ett vattentorn är och vad de används till.

Behandlar vissa centrala delar i kursplan för:

Biologi:

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Teknik:

• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten och avloppssystem samt system för

återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Experiment

Rena dricksvatten

Att diskutera

• Vad tror du händer om vi skulle dricka vattnet direkt från Ätran?

• Hur tror du att kvaliteten på dricksvattnet är i Sverige jämfört med andra länder?

(7)

Lektion 5:

Vad använder du ditt vatten till?

Efter avslutad lektion bör eleven ha fått kunskaper om hur mycket vatten vi dagligen använder per person i Sverige och kunna ge några exempel på vad vattnet används till. Eleven ska även känna till att man ska lämna giftiga ämnen (till exempel målarfärg) på en miljöstation och gammal medicin till apotek.

Behandlar vissa centrala delar i kursplan för:

Biologi:

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Geografi:

• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Teknik:

• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten och avloppssystem samt system för

återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Experiment

Vattenbrist - ett praktiskt exempel

Att diskutera

• Vad använder du vatten till?

• Hur kan vi tänka vattensmart för att minska vår förbrukning av vatten?

• Hur ser vattenfördelningen ut i världen?

• Hur mycket/lite vatten som behövs för olika ändamål.

• Vad kan du göra för att minska andelen kemikalier som kommer ut i naturen?

(8)

Lektion 6: Våra ledningar

Efter avslutad lektion bör eleven ha fått kunskaper om vad det är för skillnad mellan dricks-, spill- och dagvatten. Eleven bör även känna till vad som kan hända i rören om man spolar ner skräp i toalettstolen.

Behandlar vissa centrala delar i kursplan för:

Teknik:

• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten och avloppssystem samt system för

återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Experiment

Vad händer i våra ledningar om man

”fulspolar”?

Att diskutera

• Vad händer med våra avloppsledningar när man

spolar ner skräp i toaletten? Vem tror ni får betala för det?

• Vart slänger man allt skräp som inte ska vara i toaletten?

• Vad skulle hända om alla spolar ner fel papper i toalettstolen?

(9)

Lektion 7: Reningsverket

Efter avslutad lektion bör eleven ha fått kunskaper om att avloppsvattnet renas i flera steg innan det släpps ut i närmaste vattendrag. Eleven bör även känna till att det finns goda bakterier i reningsverket som skadas och dör när man spolar ner giftiga ämnen i avloppet.

Behandlar vissa centrala delar i kursplan för:

Biologi:

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Teknik:

• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten och avloppssystem samt system för

återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

Experiment

Rena avloppsvatten

Att diskutera

• Vad får man spola ner i toaletten?

• Vad händer om du spolar ner farliga kemikalier i avloppet? Till exempel färg eller nagellack?

References

Related documents

(Jmf Asp-Onsjö, 2006) Oavsett hur stort problem skolan anser sig ha med en elev så bör det finnas pedagogiska lösningar för att möta dessa utmaningar. Det är därför viktigt, som

matematikboken som i övriga ämnen. Efter vad vi har kunnat förstå, är matematikboken någonting som eleverna arbetar med självständigt. Matematikundervisning blir på detta sätt

Här kan sekretessen vara ett hinder för samverkan mellan de två olika systemen och det som avgör är ifall föräldrarna tillåter att skolan får ta del av socialtjänstens

Resultaten visar att de professionella har erfarenheter av att ju längre en hemmasittande elev har varit borta från skolan desto svårare blir det för eleven att komma tillbaka.. Den

Flera lärare hade också generella tips och många tankar och funderingar om hur man i praktiken arbetar för att motivera dessa elever, dock kan man tycka att lärarutbildningen,

Dock kom vi fram till att en, eller två, intervju(er) med elever inte hade gett oss så mycket utan bara gjort frågeställningen tudelad då vi skulle behöva behandla två

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fun- gerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets

Barn faller mellan stolarna, föräldrar står handfallna och ingen i beslutsposition verkar veta vad som ska ske. Detta är ett problem som upplevs på flera håll så min