Minnesanteckningar avgränsningssamråd för MKB för Täby ÖP 23 september 2019
Deltagare: Från länsstyrelsen:
Anna Knight, enheten för samhällsplanering Karin von Sydow, enheten för samhällsplanering Eva Darolf, enheten för samhällsplanering
Ylva Othzén, enheten för landskap och naturskydd Johan Aspfors, enheten för kulturmiljö
CJ Carlbom, enheten för mark- och vattenskydd
Från kommunen:
Marie Broberg, översiktsplanerare Jonas Hallberg, översiktsplanerare Jenni Brink Bylund, hållbarhetsstrateg
WSP:
Robin Andersson Emma Hell Lövgren
Knäckfrågor Huvudsakliga knäckfrågor:
Utveckling av kapacitetsstark regional kollektivtrafik och lokal kollektivtrafik i olika system (när kommunen inte har rådighet över hela frågan).
Öka andelen hållbara resor (när befintlig bebyggelsestruktur skapar behov av bilresor)
Framkomlighet i vägnätet
Hantering av dagvatten i ett förändrat klimat samt klara MKN vatten i detaljplanering inom den täta stadsstrukturen.
Utveckling av kommundelscentrum utifrån deras olika förutsättningar
God urban livsmiljö - utveckling av täta stadsmiljöer i befintliga bebyggda områden där det redan råder brist på gröna miljöer.
Utveckling av näringslivet och fler arbetstillfällen i befintliga företags- och verksamhetsområden och i nya stadsmiljöer.
Minskade barriäreffekter (sociala och ekologiska)
Energiförsörjning (platser för produktion, distribution) som är effektiv, ekonomiskt hållbar och har låg klimatpåverkan
Bostadsförsörjning
Prioriterade frågor i
miljökonsekvensbeskrivningen
Kulturmiljö
Påverkan på riksintressen för kulturmiljövården Natur- och friluftsliv
Fragmentering av Rösjökilen.
Påverkan på sammanhängande grönområden med naturvärdesklassning klass 1 och 2 som idag saknar lagstadgat skydd.
Påverkan på Rönninge by – Skavlötens naturreservat.
Mark- och vattenmiljö
Påverkan på andelen gröna områden i kommunen ”Halva Täby grönt”.
Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten.
Befolkning och människors hälsa
Tillgång till tysta platser och bostadsnära mötesplatser för social samvaro.
Påverkan på miljökvalitetsnormer för luft som ett resultat av ökning av biltrafik på främst E18 och väg 265.
Påverkan på bullernivåer.
Risker kopplat till transporter av farligt gods.
Klimat
Påverkan på mängden utsläpp av växthusgaser.
Risk för översvämning.
Hushållning med naturresurser
Påverkan på brukningsvärd jordbruksmark.
Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen överväger att komplettera ovanstående punkter med:
Risk för ras, skred och erosion
Påverkan på fornlämningsmiljöer
Påverkan på lokala kulturmiljövärden samt landskapsbild
Påverkan på ekologisk konnektivitet
Mellankommunala frågor/
Konsekvenser i andra kommuner
Möjliga miljöeffekter som bedöms kunna leda till konsekvenser i andra kommuner bedöms vara:
ökad eller minskad andel transporter med bil med ökade eller minskade utsläpp av växthusgaser som påverkar lokalt, regionalt och globalt
fragmentering av eller stärkta samband i den regionala grönstrukturen
sämre eller bättre rening av dagvatten (MKN för
Vallentunasjön, Ullnasjön, Karbyån, Ullnaån, samt Stora Värtan)
Kommunen har fortsatt diskussion med grannkommuner som lämnar synpunkter på underlaget. MKB kompletteras
allteftersom.
Alternativ Kommunen har i det här läget inte övervägt vilka andra rimliga alternativ som ska utredas utöver planalternativet och
nollalternativet.
Länsstyrelsen föreslår att kommunen i miljökonsekvens- beskrivningen för ett resonemang om alternativ utifrån de diskussioner som förs under planprocessen. Ett alternativ behöver inte vara ett helt fristående planalternativ utan kan behandla en mindre del av planförslaget. T.ex.
utformning/lokalisering av ett utbyggnadsområde eller
anläggning. Om kommunen inte avser att göra en bedömning av
andra alternativ är det bra om det av miljökonsekvens- beskrivningen framgår varför man har bedömt att det inte är lämpligt eller nödvändigt.
Nollalternativ: Utveckling enligt ÖP 2010
Kompensationsåtgärder Inga kompensationsåtgärder har diskuterats i det här skedet av miljöbedömningen/planprocessen.
Avser kommunen att samråda om avgränsningen av MKB:n med andra kommuner eller myndigheter?
Grannkommuner TRF
Inspel från Länsstyrelsen Ras, skred och erosion: Har kommunen bedömt risken för ras, skred och erosion? Bör miljöaspekten ”risk och säkerhet”
kompletteras med risken för ras, skred och erosion?
Översvämning: Hanteringen av översvämningsrisker för ny bebyggelse behöver gå i linje med våra rekommendationer för skyfall och för Östersjön.
Klimatrelaterade risker: Observera det nya tillägget i PBL om klimatrelaterade risker.
Hushållning med naturresurser: I underlaget konstateras att det inom kommunen finns flera jordbruksmarker av klass 3 och 4 vars markanvändning behöver prioriteras för att Sverige på nationell skala ska bryta trenden med en minskande
självförsörjningsgrad. I översiktsplanearbetet är det bra att göra en analys av om brukningsvärd jordbruksmark kan komma att tas i anspråk Viktigt med tydliga ställningstaganden angående brukningsvärd jordbruksmark på översiktsplanenivå.
Kulturmiljö: Avsnittet om kulturmiljö kan med fördel kompletteras med en bedömning av potentiell påverkan på fornlämningsmiljöer. Har kommunen gjort en bedömning av potentiell påverkan på landskapsbild och lokala
kulturmiljövärden? Kommunen har uppdrag att ta fram ett kulturmiljöprogram, kommer inte vara färdigt innan översiktsplanen.
Förorenade områden: I översiktsplanen bör man beskriva den allmänna föroreningssituationen i kommunen, med särskilt fokus på föroreningar som berörs av förändringar av mark- och
vattenanvändningen.
Strandskydd: I underlaget nämns att Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd är överklagat. Det är bra att ha i åtanke att Länsstyrelsens beslut gäller tills regeringen har fattat beslut.
Hälsa: Kan vara bra att reflektera kring vilka konsekvenser ett förändrat klimat kan ha på människors hälsa.
Risk: Det är bra om underlaget kompletteras med information om vilka utredningar kommunen avser att ta fram.
I avsnitt 7 Betydande miljöaspekter under Befolkning och människors hälsa behandlas frågor om risk och säkerhet.
Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att göra en
inventering över riskobjekt och skyddsvärda objekt. Baserat på en sådan inventering kan kommunen analysera om det finns konflikter mellan riskobjekt och skyddsobjekt idag och hur kommunen kan arbeta för att minska dessa i den kommande planeringen. Det kan också visa sig att den kommande
planeringen kan förstärka konflikterna, om inget görs. Det kan exempelvis handla om att rekommenderat vägnät för farligt gods står i konflikt till önskad bebyggelseutveckling av bostäder.
Detta kan gå att påverka men det är ofta ett långsiktigt arbete som krävs. Att försöka lösa frågan i detaljplaneskede är ofta svårt att hinna med.
Nya underlag Inom ÖP tas följande nya underlag fram:
Kommunövergripande kartering av skyfall(100 års regn och Köpenhamnsregn), översvämningsrisk och ras- och skredkänsliga områden till följd av ett förändrat klimat, samt konsekvensbeskrivning och framtagande av strukturplan för vatten.
Kommunövergripande kartering av ekosystemtjänster (enl Boverkets indelning).
Inom pågående arbete med att ta fram en ny grönplan tas följande nya underlag fram (som ligger till grund även för arbetet med ÖP):
Sociala värden i Täbys grönområden
Naturvärdesanalys för Täby kommun
Integrerad landskaskaraktärsanalys för Täby kommun
GIS-analyser; rekreativa värden i Täbys grönområden Övriga frågor Kommunens övriga frågor:
Kommunsamrådet – något särskilt att uppmärksamma?
Länsstyrelsen har inga råd gällande kommunens samråd om avgränsningen med andra kommuner.
När är det lämpligt med nästa dialogtillfälle Täby – Länsstyrelsen?
Länsstyrelsen ser gärna att kommunen tar kontakt för ett möte när det finns saker som behöver stämmas av/diskuteras under planprocessen. Behöver inte vänta till samrådet.
Samla statliga intressen (riksintressen, strandskydd, MKN, mellankommunala/regionala intressen) i en flik att föredra?
Bättre att redovisa intressen mer samlat istället för att särskilja på statliga och andra intressen som hanteras i översiktsplanen.
Barnkonventionens ikraftträdande?
Länsstyrelsen har inte fått information om nya krav på kommunernas planarbete som ett resultat av att
barnkonventionen blir lag. Däremot har Boverket fått i uppdrag
att undersöka hur kommuner och länsstyrelser arbetar med barnperspektivet i samhällsplaneringen. Detta skulle i ett senare skede kunna leda fram till tydligare vägledning eller liknande.
