Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap
Läromedel + Nationella prov = Sant...Eller?
En studie av ett läromedels anpassning till nationella
provet i svenska för årskurs tre
Anneli Zetterström
december 2009
Examensarbete C-nivå, 15 hp
Svenska i lärarutbildningen
Vetenskapligt förhållningssätt
Handledare: Olle Hammermo
Examinator: Michael Gustavsson
Abstract
Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet Språkdax 2 och närmare bestämt beståndsdelarna Läsdax 2,
Skrivdax 2 och dess lärarhandledning, Lärardax 2. Jag har tagit reda på om detta läromedel i
svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre.
Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera. För att ta reda på detta har jag intervjuat provkonstruktören för nationella provet i årskurs tre i grundskolan som också försett mig med provmaterialet som jag sedan satt mig in i.
Lärarhandledningen utlovar att läromedlet arbetar mot kursplanernas mål i svenska för årskurs tre, som också är de mål som prövas i nationella provet. Resultatet visar att eleverna får öva på och arbeta med alla mål som prövas i det nationella provet för årskurs tre i grundskolan. Men eleverna kan gå miste om kunskap som prövas i det nationella provet om exempelvis läraren inte följer läromedlets handledning eller väljer bort vissa delar i den. Samtidigt kanske läraren tillgodoser eleverna med denna kunskap på annat sätt.
Innehållsförteckning
Innehåll
Sidnummer
Inledning 4
Begrepp 6
Bakgrund 7
Läromedlet vs. Nationella provet 12
Sammanfattning 22
Några väl valda ord 24
Referenser 25
Bilaga 1: Intervjufrågor 28
Inledning
Det finns en uppsjö av olika läromedel och det är inte lätt att skilja agnarna från vetet så att säga. Som nyutexaminerad lärare kommer jag att stå inför valet av just läromedel. Vilka är bra och användbara, och vilka är dåliga och värdelösa? Med tanke på hur många läromedel det finns där ute är den frågan relevant i allra högsta grad skulle jag vilja påstå. Förhoppningsvis kommer jag att omringas av hjälpsamma kollegor med flera års erfarenhet inom läraryrket och många goda råd att ge när jag väl står där. Nu, under min sista termin som lärarstudent står jag inför uppgiften av ett examensarbete, och jag har tagit chansen att kritsikt granska ett läromedel. Läromedlet kom jag i kontakt med under min allra sista vfu-period på min partnerskola. Dock var det Språkdax 1 som min handledare använde medan jag kommer att titta närmare på Språkdax 2 i denna uppsats. Jag kommer närmare bestämt att granska delarna Läsdax 2 och Skrivdax 2 och även dess lärarhandledning Lärardax 2.
Något som alla lärare i de yngre åldrarna, inte bara vi nyutexaminerade, kommer att ställas inför är nationella prov i årskurs tre i grundskolan. De kommer att bli obligatoriska från och med år 2010. Ett bra läromedel kan då hjälpa eleverna, medan ett dåligt läromedel kan stjälpa elevernas chanser att nå målen och klara proven. Självklart beror detta inte helt och hållet på vilket läromedel du som lärare väljer att arbeta med. Men jag är övertygad om att ett bra, genomtänkt och genomarbetat läromedel kan vara till stor hjälp, speciellt för oss nyutexaminerade lärare. Läromedlet verkar då som ett stöd och en trygghet, vilket man kanske inte behöver i lika hög grad längre fram i tiden med några år på nacken inom yrket. Man vågar då lita mer till sin egen förmåga.
Min frågeställning är då följande:
• Förbereder läromedlet, Språkdax 2, eleverna för att klara nationella proven i årskurs tre i grundskolan?
För att få svar på min fråga har jag genomfört en intervju med provkonstruktören för nationella proven i årskurs tre i grundskolan. Detta för att ta mig så nära källan som möjligt och för att sätta mig in i, och växa in i ämnet på ett bra och rimligt sätt, då jag först måste sätta mig in i hur provet är uppbyggt och vilka mål som eleverna måste uppnå för att sedan kunna se hur Språkdax är
uppbyggt och vilka mål som prioriteras där. Likaså jämför jag likheter och skillnader, avvägningen mellan text och bild etcetera. Jag kommer att se på vilka slags texter som förekommer, exempelvis faktatexter och beskrivande texter. Likaså kommer jag att titta på texternas innehåll och vad, vilka mål etcetera, som prioriteras i Språkdax 2, respektive nationella proven. Jag kommer också att se på hur elever med svenska som andraspråk påverkas av målen som prövas i det nationella provet för årskurs tre. Dessutom kommer jag att titta på om eleverna får öva på att svara på frågor på samma sätt i Språkdax 2, som de kommer att få göra i nationella proven.
Litteraturen jag använt mig i arbetet har jag delvis sökt och funnit i diverse databaser likväl som min handledare har kommit med många bra tips på litteratur. Även kvinnan jag intervjuade kom med goda råd om referenser jag kunde använda mig av. I dessa har jag sedan fått tips och idéer i referenslistorna och snappat upp litteratur jag ansåg användbar.
Begrepp
Läromedel
I Svensk ordbok (2009:1863) förklaras läromedel som ett pedagogiskt hjälpmedel, vilka kan vara böcker, videoband, pedagogiska datorprogram etcetera, för direkt användning i undervisningen. Även Bonniers svenska ordbok (2002:345) säger att läromedel innebär undervisningsmaterial som man får hjälp av vid studier. I den här uppsatsen menar jag böcker i största allmänhet och i synnerhet Läsdax 2 och Skrivdax 2, när jag talar om läromedel.
Bakgrund
Skolan och läroboken
Enligt Ekvall (1997:15) anses det självklart att läromedel ska förmedla fakta och utifrån skolans fostrande roll skulle också kunskapsmål kunna förväntas involvera tillägnandet av vissa ståndpunkter. Dessa kan reflektera mer eller mindre öppna värderingar och grundantaganden i läroböcker. Inslag av instruktioner, som exempelvis laborationer, visar vidare att man i kunskap också innefattat ämnesbundna förmågor. Dylika inslag kan ha att göra med synen på hur lärande bäst gynnas och mer eller mindre förmå läraren till en viss sorts metodik. En lärobok kan också ge läsaren tecken på vilka slags läsmål denne ska sträva efter, vilket kan innebära bland annat att memorera fakta, förstå sammanhang, sammanfoga stoff med egna erfarenheter eller kunna förstå vad tillägnandet att kunskaperna ska vara bra för, samt att få ett djupare perspektiv. Eleverna tillgodogör sig inte enbart ämneskunskaper av en lärobok utan också hur de ska förhålla sig till en lärobokstext, till ämnet, till skolkunskaper och till samhället. Detta innebär att läroböckernas författare och deras dolda syn på kunskap och kunskapstillägnande kan komma att leda exempelvis innehållsval och språk.
Ekvall (1997:29) talar om naturkunskapsböcker för barn som förekom mellan åren 1820 och 1842, vilka kan antas vara påverkade från ett flertal håll. Bland annat kan diverse bildningsideal ha dominerat inom olika skolformer eller samhällsklasser. Ett formativt ideal härskade inom folkundervisningen och fattiga barn skulle absolut fostras till lydiga och troende medborgare. Ett av hjälpmedlen för detta ändamål var katekesen, som också var den viktigaste läro- och läseboken under den här tiden. Själva undervisningen togs om hand av socknens klockare eller någon uttjänt soldat. Kyrkan kontrollerade sedan dessa stadgade kunskaper genom bland annat husförhör.
På landsbygden var ämnena få och det fanns en strävan mot en mer omfattande folkundervisning, särskilt gällande statsbarnen menar Ekvall (1997:29). Redan år 1625 befallde Gustav II Adolf att alla medborgare i Jönköping skulle placera sina barn i skola så snart barnen uppnått sju års ålder. De skulle undervisas i läsning, skrivning, räkning och bokhålleri eller hantverk. Dock kom denna befallning att bli totalt verkningslös och Comenius visioner om en bottenskola i Sverige under 1640-talet fick sitt genomslag långt senare. Statliga befallningar om allmänna folkskolor fick en minimal verkan då socknarna var fattiga. Fattigskolor uppstod i
städerna under andra delen av 1700-talet, vanligtvis i form av någon slags välgörenhetsskola som startats av privatpersoner eller sällskap. I början av 1800-talet lades ämnen som historia och geografi till i fattigskolorna där ämnena tidigare varit få. Men även staten startade skolor, exempelvis vid garnisonerna för soldatbarn.
Folkskolans ställning växte sig långsamt men säkert starkare under 1800-talets andra hälft påtalar Ekvall (1997:88). Införandet av folkskoleinspektörer i början av 1800-talet var bland annat en av orsakerna till denna utveckling. Dessa inspektörer åkte runt i landet och besökte skolor som de sedan avlade rapporter om.
Enligt Ekvall (1997:88) utkom den första läroplanen, gällande folkskolan, år 1878. Den stadgade hur undervisningen skulle förläggas i olika sorters folkskolor. Det var bland annat hur många klasser som undervisades samtidigt av en lärare som gav riktlinjer angående vilken sort av folkskola det handlade om. Läroplanen eller den så kallad normalplanen som den också namngavs, ökade verkligen utgivningen av läroböcker. Samhällsintresset för innehållet och utformningen av läroböcker blev samtidigt större i och med detta.
Enligt regeringens (2007:190,192) utsaga har läroplaner och kursplaner funnits länge i den svenska skolan. Omkring år 1860 infördes en ämnesindelning av innehållet i den obligatoriska skolan och undervisningsplanen som kom år 1919 kan ses som den första läroplanen. Men själva begreppet läroplan infördes först i skolutredningar på 1940-talet. Att det måste finnas möjlighet att ändra och anpassa läroplaner till förändringar i samhället slogs fast i och med 1962 års läroplan. Därefter har nya läroplaner introducerats åren 1969, 1980 och 1994. Läroplanernas roll ska bland annat tjänstgöra som tydligt underlag för dem som utvecklar och arbetar fram läromedel.
I en studie gjord av skolverket (2006:14) talas det om läromedlens roll i skolan. Där forskning visar att läromedel ofta används som vägvisare i undervisningen. Bland annat påverkar läromedlet innehållet som behandlas. Beroende på vilket slags ämne som åsyftas spelar läromedlet in. I ämnen där delar av ämnesstoffet konsekvent bygger på varandra, så som matematik, språk och naturorienterande ämnen uppfattas läromedlen ha störst inflytande. Men dess inflytande är inte lika betydande inom ämnen där själva ämnesstrukturen inte anses lika given, som exempelvis samhällskunskapen.
Skolverket (2006:14) menar att förutsättningarna för arbetet i skolan delvis har förändrats på grund av informationsteknikens utveckling och elektroniskt baserade redskap. Exempelvis har framväxten av datorer ökat tillgången till information, både på gott och ont. För elever som har
svårt för att arbeta med en lärobok är detta positivt, då deras möjligheter ökar. På samma gång har de nya elektroniska läromedlen bidragit till att generera nya problem.
Nationella Prov
För skolan kan de nationella proven fungera som instrument som kan bidra till en bättre jämlikhet i bedömningen av elevernas kunskaper enligt regeringens (2007:11) utlåtande angående mål och kunskapskrav i grundskolan. Enligt deras yttrande försvåras utformningen av effektiva nationella prov på grund av kursplanernas otydlighet, bristen på ämnesinnehåll och på kommentarer till kursplanerna.
Nationella provens uppkomst för årskurs tre kommer av ett beslut från regeringen (2006), där Jan Björklund och Maria Caryll gav statens skolverk i uppdrag att föreslå mål att uppnå i årskurs tre, samt nationella prov. Regeringen ville införa regelbundna och ofrånkomliga kontrollstationer för att stödja elevernas utveckling mot målen, samtidigt som de ville ha en lägsta garanterad nivå för lärarnas fortlöpande utvärdering och uppföljning. Tidigare hade en utredare tillkallats, vars uppgift var att granska hur mål- och uppföljningssystem för grundskolan kunde utvecklas och förbättras för att höja kvaliteten i utbildningen. Bland annat måste processmålen, kunskapsmålen och målen i läroplaner och kursplaner bli färre och tydligare ansågs det. Likaså ansåg regeringen att det borde införas ett antal regelbundna och obligatoriska kontrollstationer. Detta för att öka den nationella likvärdigheten och för att förbättra förutsättningarna att reducera variationen i elevernas resultat. En av orsakerna till utredningen var att kursplanernas struktur och deras innehåll upplevdes som otydliga. Därför ansåg regeringen att det var viktigt att målen i årskurs tre i ämnena svenska och matematik skulle bli klara och tydliga, för att bidra till en likvärdig bedömning. Vidare menade regeringen att det skulle vara möjligt att konstruera nationella prov utifrån målen, för att kunna utvärdera hur den individuella eleven sedan nått upp till målen. Regeringens beslut innebar att skolverket först skulle föreslå innehåll i mål att uppnå i svenska och matematik för årskurs tre, och därefter utforma nationella prov i tidigare nämnda ämnen och årskurs. Likaså för svenska som andraspråk. Innehållet i målen skulle sedan skolverket redovisa till regeringskansliet i juni 2007. Skolverket skulle också se till att proven skulle kunna användas för första gången under vårterminen 2009. På skolverkets hemsida kan man läsa att från och med 2010
är nationella prov i matematik, svenska och svenska som andraspråk obligatoriska för elever i årskurs tre i grundskolan.
Enligt skolverket införs mål och nationella prov i årskurs tre på grund av att kunskapsresultaten i svensk skola tenderar att sjunka, samtidigt som antalet elever utan tillräcklig behörighet för att komma in på gymnasiets nationella program ökar. Genom att införa mål och nationella prov redan i årskurs tre i grundskolan hoppas man tidigt kunna se varje elevs individuella behov av stöd och hjälp.
Det finns två typer av mål i dagens skola, mål att uppnå och mål att sträva mot. Målen för årskurs tre är mål att uppnå, vilka beskriver vad eleverna minst måste kunna när de gått sina tre första år i grundskolan. Därmed betyder inte det att mål att uppnå ska styra undervisningen utan de utgör en slags lägst kunskapsnivå, vilka alla ska ges förutsättningar att uppnå. Det som styr planeringen av undervisningen är målen att sträva mot. Själva syftet med nationella proven är att de ska bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna själva, samtidigt som de ska kunna visa på elevers starka och svaga sidor, samt stödja en rättvis och likvärdig bedömning menar skolverket.
Vidare menar skolverket att för lärarna innebär målen och nationella proven i årskurs tre ett hjälpmedel för dem att stämma av kvaliteten på undervisningen i dessa yngre åldrar. Läraren kan, med hjälp av målen att uppnå, få kunskaper om det möjligtvis finns ett behov av stödinsatser för den enskilda eleven och vad denne behöver utveckla och träna mer på. Nationella proven i årskurs tre, samt målen att uppnå, kan även fungera som ett stöd för läraren i sitt möte med vårdnadshavare. De kan också underlätta för vårdnadshavarna genom att de visar på vad eleverna minst måste kunna efter de tre första årskurserna i grundskolan. Vårdnadshavare får också lättare att hävda sin rätt till stöd om eleven inte uppnår målen att uppnå i årskurs tre. I och med en tidig kvalitativ uppföljning redan tidigt i grundskolan kan behovet av särskilda stödinsatser senare i skolgången undvikas i högre grad.
Författarna bakom Läsdax
På Helena Bross hemsida, www.helenabross.se, kan du läsa att Helena Bross är en författarna bakom läromedlet Språkdax som innefattar bland annat läsdax, skrivdax och lärardax 2, och som är ett basläromedel i svenska för år ett till tre. Helena är lågstadielärare sedan år 1973 och även barnboksförfattare. År 1978 kom hennes första böcker ut och har därefter blivit betydligt fler. Bland
annat har hon skrivit många lättlästa böcker för nybörjarläsare; exempelvis har hon skrivit böckerna om Klass 1b och Pia och Pappa. Likväl har hon skrivit kapitelböcker för barn, kusinböckerna och Ensamma i huset för att nämna några. Hon har även gjort biografier för barn om bland andra Astrid Lindgren och Olof Palme.
Clas Rosvall, www.forfattarformedlingen.se, är även han en av författarna bakom Språkdax
2 och är bland annat verksam som barnboksförfattare. Räkna med språk, Barnen på
språkmakargatan och Rimsalabim är några av de verk han åstadkommit. Dessutom har han skrivit versböcker, exempelvis Jag vet en hund som heter Hugo och Från Topp till Tå. Han genomför även författarbesök på såväl förskolor som på gymnasiet. Där han använder sig av sitt eget skrivande för att inspirera både lärare och elever till eget skrivande.
Tillsammans har de båda, Helena Bross och Clas Rosvall, inklusive Anna Hansen författat läromedlet Språkdax.
Läromedlet vs. Nationella provet
Läsdax 2 och Skrivdax 2 är uppbyggda efter grundtankar som utgår från den ryske pedagogen
Vygotskijs tankar enligt Bross och Hansen (2008b:5) som skrivit lärarhandledningen Lärardax 2. De har tagit fasta på Vygotskijs tankar om att inlärning sker bäst i samspel tillsammans med andra, exempelvis kamrater eller vuxna som kan lite mer än eleven själv. Det är när svårighetsgraden ligger precis över elevens egna utvecklingsnivå, den proximala utvecklingszonen, som själva inlärningen sker. Genom att möta eleverna med positiva förväntningar, stöd och hjälp på deras egen nivå utvecklas deras läsförmåga såväl som deras självförtroende vilket gör det möjligt för eleverna att klara av mer komplicerade texter längre fram.
I kursplanen med kommentarer framgår det att målen som eleverna ska ha uppnått i slutet av tredje skolåret är en slags lägsta kunskapsnivå och att de flesta elever bör och ska även kunna komma längre i sin kunskapsutveckling. När det gäller målen angående läsning ska eleven som minst kunna läsa texter som är elevnära och bekanta för eleven med flyt, kunna läsa skönlitterära texter som även de är elevnära, och sedan kunna återberätta handlingen skriftligt eller muntligt. Eleven ska även kunna läsa faktatexter och instruktioner som är elevnära och sedan också kunna beskriva och använda sig av innehållet i texten antingen muntligt eller skriftligt.
I Läsdax 2, av Bross, Hansen och Rosvall (2008) får eleverna läsa texter som handlar om sådant som ligger dem nära, både gemensamt och individuellt. Det finns flera olika teman med flera varierande kapitel, exempelvis berör innehållet olika sport, väder, djur, rymden, kläder, fantasy och mycket mer. I kapitlet Ponnyhoppning på Hagens Ridcenter, är texten och bilderna framställda som i en serietidning. När eleverna sedan går vidare och arbetar med detta kapitel i Skrivdax 2 ska de samtala om bilder som tidigare förekommit i Läsdax 2, och därefter ska de skriva egen text till bilderna. I en annan uppgift ska de både rita och skriva en egen serie utifrån fyra korta rubriker.
Ett kapitel på sidan 99 i Läsdax 2 handlar om Cristofer Columbus och är formad som en faktatext. I Skrivdax 2, på sidan 52-53, ska eleverna sedan följa instruktioner och sätta ut siffror vid olika länder på en världskarta. De ska också följa instruktioner och skriva ut bland annat Columbus namn på ett visst ställe och rita x antal båtar på ett annat. Sedan får eleven kryssa i en ruta där denne bockar för att den har följt instruktioner och skrivit sitt namn med stor bokstav. Ett annat exempel där eleverna får läsa en faktatext handlar om moln på sidorna 78-79 i Läsdax 2, och sedan får de följa instruktioner på sidorna 38-39 i Skrivdax 2. Där får eleven efter avklarade uppgifter sedan
kryssa för att han eller hon har följt instruktionerna.
I delprov C och D i det nationella provet prövas målen som säger att eleven ska kunna läsa elevnära skönlitterära texter samt faktatexter, och därefter kunna återberätta, beskriva och använda sig av innehållet antingen muntligt eller skriftligt. Eleverna läser en skönlitterär text, Blodligan, och en faktatext, Människor och djurs språk. Till båda texterna finns instruktioner om att läraren inledningsvis ska samtala med eleverna om innehållet, bilderna, personerna och rubrikerna, samt dra paralleller till elevernas egna erfarenheter och kunskaper inom områdena. I Läsdax 2 inleds varje kapitel genom samtal om det berörda området enligt lärarhandledningen Lärardax 2. Barbro Hagberg-Persson påpekar att de till år 2009 års prov inte hann med att utpröva målen som säger att eleven ska kunna läsa med flyt och skriva läsligt för hand, men att dessa kommer att finnas med och prövas i 2010 års prov.
Till både den skönlitterära texten och faktatexten ställs i det nationella provet frågor med svarsalternativ i kryssform. Några sådana frågor med svarsalternativ i kryssform förekommer inte i
Skrivdax 2. Där får eleverna skriva svar på rader men de får bekanta sig med att bocka, eller kryssa,
i en ruta efter varje avklarat kapitel. I rutorna får de bocka av exempelvis att de börjat alla meningar med stor bokstav, att de förstår hur man gör serier, att de skrivit så bra de kan, att de kan alfabetet etcetera. Till de båda texterna i nationella provet får eleverna också skriva egna texter, eller berätta muntligt, och bland annat berätta vad texten handlar om och vad de lärt sig. Enligt instruktionerna avgör eleven själv, i samråd med läraren, om denne vill svara på uppgiften skriftligt eller muntligt.
I Skrivdax 2 får eleverna tillfälle att öva på att skriva olika slags texter, vilket kan innebära att skriva några faktameningar, skriva dikter, beskriva ett djur med så många meningar de kan, skriva en bokrecension och sedan läsa upp den för klassen. Det kan också vara att skriva en berättelse om ett rymdtroll, beskriva och rita hur elevens egna kläder ser ut, skriva ett brev med mera.
Läsdax 2 innehåller texter som är skrivna för att fånga elevernas intresse för både innehåll
och form, och texterna tar ofta sin början i något som eleverna redan känner till och är bekanta med. Ett flertal texter är också långa just för att alla elever ska få en utmaning. Dock är inte tanken den att alla elever ska läsa precis allt i Läsdax 2 utan att alla ska kunna läsa någonting. Därmed läser alla elever på sin egen nivå, men de elever som inte läser hela texten själv får ändå tillgång till hela innehållet i texten tack vare storboken som eleverna läser tillsammans med läraren menar Bross och Hansen (2008a:8) i Lärardax 2 . I Läsdax 2 tas exempelvis faktatexter, dikter, rim, sagor, berättande texter och beskrivande texter upp och eleverna får på så sätt bekanta sig med flera olika typer av
texter och genrer. Fridolfsson (2008:47) anser att eleverna ges möjlighet att upptäcka hur en saga är språkligt uppbyggd när de får en saga berättad för sig. De ger eleverna en grund för att sedan själva kunna hitta på och berätta sagor för varandra.
Bross och Hansen (2008a:14) menar i Lärardax 2 att det ska vara spännande att börja med ett nytt tema och att det därför är bra att börja arbetet med en gemensam gruppaktivitet, för att inspirera eleverna. Därefter bör läraren samla eleverna kring storbokens temastartsida och samtala om bilden och temats titel. För att skapa förståelse för det som ska komma och för att lotsa eleverna in i temat bör eleverna samtala om bilderna och temats titel, och berätta vad de ser och vad de tror att texten kommer att handla om. Dessa samtal och laborationer fungerar sedan oftast som utgångspunkt för uppgifterna i Skrivdax 2 och behandlar både innehåll och form. Storbokens format gör det också lätt för läraren att samla alla elever kring texterna menar Bross och Hansen (2008a:8) i Lärardax 2 . Eftersom storboken är laminerad kan läraren göra markeringar direkt i boken med en whiteboardpenna och därefter bara torka bort dem med en trasa eller liknande menar Bross och Hansen (2008:8) i Lärardax 2 .
Det är en gemensam samling runt storboken som allt arbete kring varenda text utgår ifrån. Det är där som samtalet mellan lärare och elev, och mellan elev och elev är en mycket viktig del av undervisningen. Lärardax 2 har färdiga samtalsfrågor som hjälp på traven men även som inspiration. För läraren gäller det att verkligen lyssna till eleverna, deras tankar och funderingar, och att vara beredd på att arbetet kan ta oanade vägar påpekar Bross och Hansen (2008a:11) i Lärardax
2.
Bross och Hansen (2008a:10) menar i Lärardax 2 att varje text behandlas enskilt men att samma arbetsstruktur följer alla texter åt genom hela boken. Det förekommer alltid en resumé när det gäller vilken slags text som behandlas och även en kort beskrivning av innehållet. Oberoende av temat uppmärksammas alltid det språkliga i texten som eleverna själva kan välja att arbeta med. Textens syfte och användningsområde återkommer även det text efter text. Även den ständigt befintliga arbetsgången som är uppdelad i fyra tillfällen återkommer likaså text efter text. Bross och Hansen (2008a:11) påpekar i Lärardax 2 att alla elever ställs inför samma text och alla elever deltar också utifrån sina individuella kunskaper och erfarenheter. Det är sedan utifrån det gemensamma arbetet i storboken som eleverna övergår till det individuella arbetet, och utifrån sin kunskapsnivå gör eleverna sedan liknande uppgifter på egen hand.
I Läsdax 2 menar Bross och Hansen (2008a:11) i Lärardax 2 att själva arbetssättet utgår från att eleverna lär sig i ett sammanhang och genom att härma. Läraren blir därmed en sorts mall
för eleverna gällande både skrivning och läsning, och på så vis blir eleverna även bekanta med hur de kan göra och får därmed också verktyg som hjälper dem att klara av sina uppgifter. Fridolfsson (2008:68) säger att den vuxne ska fungera som både förebild och inspirationskälla. Likväl som den ska kunna hjälpa eleven att välja ut en bok med rätt anpassad svårighetsgrad och med ett engagerande innehåll, vilket kan vara svårt för eleven själv.
Målen som eleven lägst ska uppnå i kursplanen för svenska och kursplanen för svenska som andraspråk när det gäller skrivning, är att den ska kunna skriva läsligt för hand, kunna skriva berättande texter som har en tydlig handling men också kunna skriva simpla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet ska vara klart och tydligt. Eleven ska även kunna stava ord som är vanligt förekommande för eleven själv när han eller hon skriver och som ofta förekommer i elevnära texter. Samt att eleven, i sina egna texter, ska kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken.
Alla dessa ovanstående mål, utom tidigare nämnda skriva läsligt för hand, prövas i 2009 års nationella delprov E, F och G påtalar Barbro Hagberg-Persson. I del E ska eleverna skriva en text om rädsla, och denna ska skrivas för hand. Däremot är det tillåtet för eleverna att skriva den beskrivande texten på dator. Instruktionerna säger också att läraren bland annat ska tala om för eleverna att de ska tänka på att skriva en beskrivande text och inte en saga eller berättelse. Liksom tidigare uppgifter och texter i nationella provet inleds även dessa uppgifter genom samtal.
Att skriva läsligt för hand tränas eleverna väldigt mycket på i Skrivdax 2, då majoriteten av frågorna kräver skriftliga svar av eleverna. I varje kapitel finns en utmaning för eleverna, bland annat ska eleverna beskriva ett djur med så många meningar de kan, göra en serie om sport, recensera en bok de läst och därefter läsa upp den för klassen, skriva en berättelse som innehåller orden: sol, måne, oväder, åska och regn, skriva en femstegsdikt och välja en flygfarkost från kapitlet Människan i luften och skriva fakta om den.
Varje nytt temaområde och kapitel i Läsdax 2 inleds genom samtal, där läraren utifrån instruktioner från Lärardax 2 får hjälp med vad han eller hon ska tala med eleverna om och vad han eller hon bör göra eleverna uppmärksamma på. Det kan vara att uppmärksamma stor bokstav, punkt, komma, frågetecken, utropstecken, ordupprepning, utropsord, namn, talstreck och så vidare. När eleverna sedan avklarat uppgifterna i Skrivdax 2 efter varje kapitel får de kryssa i en ruta att de exempelvis skrivit med stor bokstav, punkt, har skrivit så bra den kan, kan använda beskrivande ord, följt instruktioner, skrivit faktatexter med mera.
Läsdax och Skrivdax både engagerar, utmanar och utvecklar deras läs- och skrivförmåga, samtidigt som de får arbeta i riktning mot de nationella målen i årskurs tre. Eleverna får i Läsdax 2, Skrivdax
2 och Läxdax 2A och 2B argumentera, skriva olika typer av texter och genrer, uttrycka sig genom
estetiska former, uppleva läsglädje tillsammans med andra men också på egen hand. Eleverna får också läsa för att utöka ordförrådet, kommunicera och lära, upptäcka hur olika texttyper är uppbyggda, läsa och lyssna till olika texttyper och genrer, samtala, tolka och reflektera över budskap i bilder/texter och händelser.
Barbro Hagberg-Persson menar att det är ett mycket stort arbete att välja ut texter, frågor och uppgifter till nationella provet. Arbetet påbörjas ett år i förväg, där en grupp av bland annat lärarutbildare, forskare och verksamma lärare letar efter texter. De måste leta texter på två sätt då det ska förekomma en skönlitterär text och en faktatext. Det innebär att de har väldigt många texter att gå igenom och avfärda innan de hittat passande texter. De letar efter texter som är elevnära för att passa nioåringar, samtidigt som texterna ska vara autentiska. Det ska också förekomma lagom mycket text och innehållet ska stämma för barn oavsett kön, kulturell bakgrund eller var de bor. Barbro Hagberg-Persson påpekar också att dessa texter inte skrivs specifikt för ändamålet nationella provet utan texterna härstammar från böcker som redan finns ute på marknaden. De samarbetar också med gruppen som konstruerar nationella provet i matematik för årskurs tre. Tillsammans inriktar de sig på att ha ett tema varje år som den skönlitterära texten ska anknyta till. Faktatexten ska ta upp fakta om något som man kan säga att alla elever i hela Sverige, på ett likvärdigt sätt, kan läsa sig till. Texten måste vara allmängiltig men samtidigt ha ett faktainnehåll som inte är helt och hållet kopplat till att eleverna kan få det i sin vardag, vilket skulle ge dessa elever en stor fördel då de har erfarenhet av det hemifrån.
Anledningen till ett gemensamt temaområde som knyter samman provet för matematik och provet för svenska menar Barbro Hagberg-Persson beror på att eleverna bara är nio år gamla, vilket innebär att undervisningen inte är speciellt ämnesintegrerad utan att arbetet ofta sker tematiskt. Att ämnena glider in varandra ger därmed eleverna en naturlig anknytning till hur de vanligtvis arbetar i skolan. På samma gång är tanken att både lärare och elever ska känna sig förtrogna med att de båda ämnena kan anknyta till samma tema. Nova och Troj är de två figurer som förekommer i båda proven och som fungerar som en gemensam ingång men som i provet i svenska sedan försvinner. Barbro Hagberg-Persson påpekar också att det nationella provet ska känns som en naturlig del av undervisningen och att de vid själva utformningen av provet lägger in pedagogiska och didaktiska funktioner.
Läsdax 2 och Skrivdax 2 är uppbyggda kring olika temaområden, där flera kapitel ingår i
samma tema. Kort om sport och Väder och vind är några av temaområdena som berörs. I temat Kort om sport får eleverna jobba med kapitel som bland annat handlar om skoljoggen, ponnyhoppning och basket. Olika väder, årstider och moln är några av kapitlen som finns inom temat Väder och vind.
I Lärardax 2 påpekar Bross och Hansen (2008a:8) att Läsdax 2 innehåller tio olika teman med växlande innehåll. Eleverna får bekanta sig med diverse genrer och typer av texter för att på så sätt öka progressionen och skapa förståelse för att texter är uppbyggda på olika sätt. Exempelvis finns flera faktatexter med fotografier och en pjäs. Elevernas förståelse för vad de kan förvänta sig när de möter olika typer av texter ökar på grund av de olika genrer de får möta och undervisas i, samtidigt som de lär sig hur de själva ska bygga upp texter de skriver. Ekvall (2004:47) menar att en lärobok i exempelvis natur- eller samhällsorienterandeämnen kan hjälpa eleverna att insupa kunskaper och insikter om världen, men också strategier för att läsa och förstå sig på informativa texter samt attityder till innehållet och till genren. Hur lärobokens utformning ser ut har också betydelse för elevernas egen skrivutveckling, eftersom den vanligtvis bildar mönster för elevernas egna faktainriktade texter. Kanske är dessa ovanstående aspekter på lärobokens roll extra viktiga när det gäller unga elever, för vilka läroboken kan komma att vara deras första möte med facklitteratur.
Bilderna i nationella provet är tecknade av olika illustratörer. I nationella provet för årskurs tre år 2009 finns ett speciellt bildhäfte med, som används som overhead-underlag. Häftet innehåller en bild med en rädd flicka, en bild med tre pojkar som ser på tv och flera mindre bilder av djur som uttrycker känslor på sitt språk, kroppsspråket. Framsidan av bildhäftet visar upp en bild på Nova och Troj. Alla bilder anknyter till temat och texterna i själva provet.
Till texten Blodligan i provhäftet finns en illustration under textens titel och under textens fortgång på tre sidor förekommer en liten illustration på varje sida och två illustrationer på textens sista sida. Bilderna visar textens huvudpersoner och vad de gör, vilket eleverna kan få reda på även genom att bara läsa texten. När eleverna sedan får svarshäftet som tillhör texten Blodligan infinner sig samma illustration på dess framsida som fanns på titelsidan till texten tidigare. Därefter förekommer inga bilder i svarshäftet som rör texten Blodligan. I den sista uppgiften som handlar om Blodligan ges eleverna själva tillfälle att illustrera en bild som rör Blodligan.
Texten Människor och djurs språk, som läraren ska läsa högt för eleverna, har även den en liten illustration på titelsidan, vilket texten om Djurs och människors språk som eleverna läser också har på framsidan. Men i texten som eleverna läser förekommer därefter små illustrationer av hästar,
elefanter och apor som visar hur de talar genom sitt kroppsspråk. Även här finns informationen som bilderna förmedlar i textens innehåll och precis som i den föregående texten, Blodligan, förekommer inga bilder där eleverna ges utrymme att kryssa i svarsalternativ. Eleverna ges även här tillfälle att själva rita en bild som rör djurs och människors språk.
Till skillnad från nationella provets upplägg där bilderna tar mycket liten plats och texten utgör den största delen, låter Bross, Hansen och Rosvall (2008) i Läsdax 2 bilderna ta betydligt mer plats. I det allra första kapitlet, Zingas valpar, förekommer illustrationer till varenda mening. Men allt eftersom utgör texten större delen av kapitlet och bildernas betydelse minskar. Bilderna i
Läsdax 2 är tecknade av flera olika illustratörer för att att skapa variation och för att eleverna ska
lära sig tolka olika slags bilder. Speciellt i början av boken har bilderna och texterna en stark anknytning till varandra för att hjälpa eleverna att förstå innehållet enligt Bross och Hansen (2008a:8) i Lärardax 2.
Bross och Hansen (2008b) har i Skrivdax 2 låtit en del bilder från Läsdax 2 följa med till arbetsboken. Vissa bilder är desamma som i Läsdax 2, men inte alla bilder. Jag fortsätter med kapitlet Zingas valpar som exempel, där Zinga och hennes valpar återkommer på bilder i Skrivdax 2 men det är bilder som inte visats tidigare i Läsdax 2. I ett annat kapitel, Ponnyhoppning på Hagens Ridcenter, återkommer samma bilder i Läsdax 2 och i Skrivdax 2, dock inte alla bilder utan några stycken.
Nationella provet i svenska för årskurs tre är uppbyggt i flera delprov, A till G. Barbro Hagberg-Persson menar att provet är uppbyggt på detta vis eftersom målen hela tiden fungerar som utgångspunkt för arbetet. Uppgifterna görs mot målen muntlig språkutveckling, läsutveckling och skrivutveckling. Regeringen (2006:2) anser att läsförståelse, skrivkunnighet och matematik bör utgöra fokus i årskurs tre, då dessa är vitala för att eleverna ska kunna ta till sig den fortsatta utbildningen. På grund av detta framträder inte den muntliga delen lika starkt i nationella provet menar Barbro Hagberg-Persson, som samtidigt anser att den muntliga språkutvecklingen ligger till grund för läs- och skrivutvecklingen.
Jag ställer mig också frågande till regeringens utlåtande om att fokus bör ligga på läsförståelsen och skrivkunnigheten. Varför anses dessa viktigare än den muntliga språkutvecklingen? Fridolfsson (2008:20) menar att barnets språkliga förmåga är en av de viktigaste grundförutsättningarna för en lyckad läsinlärning och läsutveckling. Den språkliga förmågan är till stor nytta när det gäller att förstå en texts innehåll och för att eleven själv ska klara av att formulera en text. Den språkliga förmågan är även av betydelse när det gäller avkodning eftersom eleven då
får en visuell bild av orden. Samtidigt anser Fridolfsson (2008:18) att läsning och skrivning borde vara den viktigaste förmågan att lära sig under de första skolåren. Läs- och skrivinlärning borde därför ha en framträdande roll under elevernas första skolår.
Fridolfsson (2008:77) anser att både talspråket och skriftspråket i grund och botten är kommunikation, och används för att överföra budskap mellan människor. Förmågan att tillägna sig och förstå en skriven text stimuleras av det muntliga språket, på samma gång som den muntliga färdigheten förbättras vid läsning av en text. Genom muntligt samspel med andra människor och genom att lyssna på någon som läser eller själv läser en text, utvecklas språket.
Våren 2009 genomförde en projektgrupp bestående av tre lärarutbildare, projektledaren för nationella provgruppen och den provansvarige för ämnesprovet i årskurs tre, en fältstudie för att samla erfarenheter och utvärderingar av utprövningsomgången 2009. Detta för att kunna utveckla de kommande ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk. I Fältstudiens instruktioner till läraren framkommer att delprov A och B prövar elevernas muntliga förmåga. Delprov A prövar om eleven tydligt kan berätta och beskriva så att innehållet framgår men också att eleven kan ge och ta emot muntliga instruktioner. Elevens förmåga att kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från sina egna, och andras, erfarenheter, texter samt bilder, genom att ställa frågor, kommentera och framföra sina egna åsikter prövas i delprov B. Bross, Hansen och Rosvall (2008) övar elevernas kunskaper beträffande dessa nyligen nämnda mål i varje kapitel tillhörande Läsdax 2 och Skrivdax
2.
I kapitlen som ingår i temat Våra fyrfota vänner får eleverna själva berätta om husdjur de känner till och enligt Lärardax 2 av Bross och Hansen (2008:23) kan läraren låta elever med egna husdjur få berätta om dem, exempelvis hur de sköter djuret, var djuret sover och så vidare. Under alla kommande teman och kapitel förekommer alltid något slags samtal enligt Lärardax 2. Varje nytt tema och kapitel kräver också att läraren tillsammans med eleverna går igenom texten i Läsdax
2, och därefter ger dem instruktioner om vad de förväntas göra sedan i Skrivdax 2 eller någon annan
gruppaktivitet. På så sätt övas eleverna i att kunna ta emot enkla muntliga instruktioner, berätta om och beskriva vardagliga händelser, samt kunna samtala om ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, kommentera och framföra sina egna åsikter.
Kursplanen för svenska och svenska för andraspråk säger att eleven minst ska kunna berätta och beskriva alldagliga händelser så att handlingen klart och tydligt framgår när det gäller målen för tal och samtal. Eleven ska också kunna ge enkla muntliga instruktioner och kunna ta emot sådana. Dessutom ska eleven kunna föra samtal om frågor och ämnen, vare sig de kommer från egna eller
andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, kommentera och framföra sina egna åsikter. Av tidigare nämnda mål kommer de alla att prövas i 2010 års nationella prov, medan målen att skriva läsligt för hand och läsa med flyt inte hann prövas ut till 2009 års prov och därför inte finns med där menar Barbro Hagberg-Persson.
Enligt instruktionerna angående nationella provet, gäller det för elever med svenska som andraspråk att utveckla en säkerhet i talet så att de vågar, vill och kan uttrycka sig i ett flertal olika sammanhang, där fokus bör ligga på i vilken uppfattning eleven kan förstå och bli förstådd av andra och inte på eventuella grammatiska fel.
Enligt kursplanen för svenska och svenska som andraspråk är målen som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av tredje skolåret uppdelade i mål för läsning, mål för skrivning och mål för tal och samtal desamma. Enligt Barbro Hagberg-Persson, som är en av provkonstruktörerna för nationella proven i årskurs tre, kommer detta utfall efter en noggrann utredning gjord av kunniga personer inom ämnet svenska som andraspråk. Där utredde bland annat forskare om det skulle vara samma mål att uppnå för alla elever i årskurs tre oberoende om de hade svenska som modersmål eller som andraspråk.
Forskarna ansåg att det kunde vara samma mål oavsett om eleverna har svenska som andraspråk eller som modersmål, om språksynen stämmer överens med att många elever inte har svenska som modersmål. Alltså prövas alla elever mot samma mål bortsett från modersmål och andraspråk. Det förekommer också instruktioner om att förförståelsen måste skiljas åt beroende på vilka elever läraren har framför sig. Kanske måste läraren lägga ner mer tid på förarbetet med elever som har svenska som andraspråk innan de börjar med uppgifterna anser Barbro Hagberg-Persson.
Sjöqvist (1997:68) anser att elever med svenska som andraspråk konstant ställs inför dubbla arbetsuppgifter då de både ska tillägna sig kunskaper i alla skolämnen samtidigt som de ska lära sig språket de studerar på. Ändå är det samma läroplan som ställer krav på elever med svenska som andraspråk när det gäller att uppnå minst godkänd nivå. Vidare påpekar Sjöqvist (1997:70) att språkutvecklingen av andraspråket hos andraspråkselever kan stoppas upp om krav på skriftlig korrekthet ställs allt för tidigt, vilket ofta händer när andraspråkselever följer modersmålssvenskans kursplan.
För elever med svenska som andraspråk och läs- och skrivsvårigheter påpekar Barbro Hagberg-Persson att de har möjlighet till viss hjälp. Till exempel när eleverna läser texterna och de inte förstår ett ord är det tillåtet att räcka upp handen så att läraren kan förklara ordet. Men läraren ska absolut inte läsa texten för eleven om uppgiften handlar om läsförståelse. Detta för att pröva det
målet är tänkt att pröva. Nationella provet innehåller två skrivuppgifter där eleverna ska skriva en berättande text och en beskrivande text. Den berättande texten ska eleverna skriva för hand för att på så sätt komma ifrån stavningskontroller etcetera. Den beskrivande texten får skrivas på dator eftersom det är innehållet som är det väsentliga där menar hon.
Fridolfsson (2008:45–46) menar att eleverna ofta förväntas att just skriva egna berättelser och sagor i skolan. Men den sortens aktivitet är väldigt svår för många barn med språksvagheter, då de språkliga svårigheterna gör att eleverna får stora problem med att återberätta historier och händelser både skriftligt och muntligt. Kraven som ställs på eleverna i en sådan uppgift är bland annat att de ska hitta ord och formuleringar som både beskriver och förklarar själva händelseförloppet. Samtidigt ska de också berätta om händelsen i kronlogisk ordning för att göra det begripligt för mottagaren, därför är det viktigt att eleverna får träna på det muntliga berättandet innan de påbörjar det skriftliga berättandet.
Barbro Hagberg-Persson tror att nationella proven kan komma att styra undervisningen, vilket kan vara en fara. Provet är trots allt bara en liten del av elevernas kunskaper och provet mäter bara det provet är gjort för och ger ingen djupare kunskapsinsikt. Eleverna kan också misslyckas på provet på grund av att de kanske helt enkelt har en dålig dag eller så kanske eleverna skärper sig då provet görs. Provet är som sagt bara en liten skärva av det som eleverna kan menar hon.
Sammanfattning
I kursplanen med kommentarer framgår det att målen som eleverna ska ha uppnått i slutet av tredje skolåret när det gäller målen angående läsning, består i att eleven ska som minst kunna läsa texter som är elevnära och bekanta för eleven med flyt, kunna läsa skönlitterära texter som även de är elevnära, och sedan kunna återberätta handlingen skriftligt eller muntligt. Eleven ska även kunna läsa faktatexter och instruktioner som är elevnära och sedan också kunna beskriva och använda sig av innehållet i texten antingen muntligt eller skriftligt.
I Läsdax 2 tas exempelvis faktatexter, dikter, rim, sagor, berättande texter och beskrivande texter upp och eleverna får på så sätt bekanta sig med flera olika typer av texter och genrer.
I Läsdax 2, av Bross, Hansen och Rosvall (2008) får eleverna läsa texter som handlar om sådant som ligger dem nära, både gemensamt och individuellt. Det finns flera olika teman med flera varierande kapitel, exempelvis berör innehållet olika sport, väder, djur, rymden, kläder, fantasy och mycket mer.
I delprov C och D i det nationella provet prövas målen som säger att eleven ska kunna läsa elevnära skönlitterära texter samt faktatexter, och därefter kunna återberätta, beskriva och använda sig av innehållet antingen muntligt eller skriftligt. Eleverna läser en skönlitterär text, Blodligan, och en faktatext, Människor och djurs språk. Till båda texterna finns instruktioner om att läraren inledningsvis ska samtala med eleverna om innehållet, bilderna, personerna och rubrikerna, samt dra paralleller till elevernas egna erfarenheter och kunskaper inom områdena. I Läsdax 2 inleds varje kapitel genom samtal om det berörda området enligt lärarhandledningen Lärardax 2.
Kursplanen för svenska och svenska för andraspråk säger att eleven minst ska kunna berätta och beskriva alldagliga händelser så att handlingen klart och tydligt framgår när det gäller målen för tal och samtal. Eleven ska också kunna ge enkla muntliga instruktioner och kunna ta emot sådana. Dessutom ska eleven kunna föra samtal om frågor och ämnen, vare sig de kommer från egna eller andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, kommentera och framföra sina egna åsikter.
Det är en gemensam samling runt storboken som allt arbete kring varenda text utgår ifrån. Det är där som samtalet mellan lärare och elev, och mellan elev och elev är en mycket viktig del av undervisningen. Lärardax 2 har färdiga samtalsfrågor som hjälp på traven men även som inspiration menar Bross och Hansen (2008a:11) i Lärardax 2.
Till både den skönlitterära texten och faktatexten ställs i det nationella provet frågor med svarsalternativ i kryssform. Några sådana frågor med svarsalternativ i kryssform förekommer inte i
Skrivdax 2. Där får eleverna skriva svar på rader men de får bekanta sig med att bocka, eller kryssa,
i en ruta efter varje avklarat kapitel.
Målen som eleven lägst ska uppnå i kursplanen för svenska och kursplanen för svenska som andraspråk när det gäller skrivning, är att den ska kunna skriva läsligt för hand, kunna skriva berättande texter som har en tydlig handling men också kunna skriva simpla och elevnära faktatexter och instruktioner där innehållet ska vara klart och tydligt. Eleven ska även kunna stava ord som är vanligt förekommande för eleven själv när han eller hon skriver och som ofta förekommer i elevnära texter. Samt att eleven, i sina egna texter, ska kunna använda sig av stor bokstav, punkt och frågetecken
I Skrivdax 2 får eleverna tillfälle att öva på att skriva olika slags texter, vilket kan innebära att skriva några faktameningar, skriva dikter, beskriva ett djur med så många meningar de kan, skriva en bokrecension och sedan läsa upp den för klassen. Det kan också vara att skriva en berättelse om ett rymdtroll, beskriva och rita hur elevens egna kläder ser ut, skriva ett brev med mera.
Att skriva läsligt för hand tränas eleverna mycket på i Skrivdax 2, då majoriteten av frågorna kräver skriftliga svar av eleverna. I varje kapitel finns en utmaning för eleverna, bland annat ska eleverna beskriva ett djur med så många meningar de kan, göra en serie om sport, recensera en bok de läst och därefter läsa upp den för klassen, skriva en berättelse som innehåller orden: sol, måne, oväder, åska och regn, skriva en femstegsdikt och välja en flygfarkost från kapitlet Människan i luften och skriva fakta om den.
Förbereder då läromedlet, Språkdax 2, eleverna för att klara nationella provet i årskurs tre? Alla mål som prövas i nationella provet har eleverna möjlighet att arbeta med och öva på i Läsdax 2 och Skrivdax 2. Litar läraren till lärarhandledning, Lärardax 2, där Bross och Hansen (2008a:5,7) utlovar att eleverna får arbeta i riktning mot de nationella målen i årskurs tre är svaret ja. Men läraren kan också välja att arbeta med läromedlet på olika sätt. Följer läraren exempelvis inte handledningen kanske eleverna går miste om en del kunskap som prövas i nationella provet. Att bortse från vissa delar av läromedlet och dess handledning behöver inte för den sakens skull innebära att eleverna inte tillgodogör sig dessa kunskaper, då läraren kan se till att eleverna tillgodogör sig den kunskapen på något annat sätt.
Några väl valda ord
Läraren spelar en väldigt stor roll i läromedlets inverkan på eleverna och denne kan både hjälpa och stjälpa ett läromedel. Samtidigt kan ett bra respektive ett mindre bra läromedel spela stor roll, kanske speciellt för en nyutexaminerad lärare, då handledningen skulle kunna ge honom eller henne ett stöd vilket skänker en trygghet. Jag skulle vilja ta tillfället i akt och påpeka att ett läromedel kan bli vad du gör det till.
Referenser
Bonniers svenska ordbok, 2002. Åttonde reviderade upplagan. Stockholm. Albert Bonniers förlag
AB.
Bross, Helena, www.helenabross.se (hämtad 19 oktober, 2009, kl 10.48)
Bross, Helena och Hansen, Anna, 2008a: Lärardax 2. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Bross, Helena och Hansen, Anna, 2008b: Skrivdax 2. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Bross, Helena, Hansen, Anna och Rosvall, Clas, 2008: Läsdax 2. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Ekvall, Ulla, 2004. ”Läroboken – Begriplig och intressant?” I: Strömqvist, Siv. Läroboksspråk. Om
språk och layout i svenska läroböcker. (Ord och Stil 26.) Uppsala: Hallgren och Fallgren
studieförlag AB, 1995. Andra upplagan, andra tryckningen.
Ekvall, Ulla, 1997, Formativt, figurativt, operativt i läroböcker för barn. Hur syn på kunskap och
kunskapstillägnande påverkat naturkunskapsböckers innehåll, språk och struktur. Del 1, utvecklingen under 1800-talet. Svensk sakprosa nr 12. Institutionen för nordiska språk. Lunds
universitet. Lund..
Fridolfsson, Inger, 2008. Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Kursplan i Svenska
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska (Hämtad 21 oktober 2009, klockan 08.32)
Kursplan för svenska som andraspråk
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3891/titleId/SVA1010%20-%20Svenska%20som%20andraspr%E5k (Hämtad 21 oktober 2009, klockan 08.35)
Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret i ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk.
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f0077007700770034002e00 73006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003000380030002f0077007 4007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f007700700075006200650 0780074002f0074007200790063006b00730061006b002f005200650063006f00720064003f006b00 3d0032003100340032/target/Record%3Fk%3D2142 (Hämtad 21 oktober 2009, klockan 09.13)
Nationella provet 2009. Inklusive fältstudier och instruktioner med tillhörande bilagor.
Regeringen, U2006/8951/S, regeringsbeslut II:17, Uppdrag till statens skolverk att föreslå mål att uppnå och nationella prov i årskurs 3, av Jan Björklund och Maria Caryll, 2006.
Regeringen, Uppdrag till statens skolverk att föreslå mål att uppnå och nationella prov i årskurs 3. 2006.
Regeringens remiss, Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan, Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem. Stockholm 2007.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/14/28/7dbcfd0d.pdf (Hämtad 1 oktober 2009, klockan 13.00).
Rosvall, Clas, http://www.forfattarformedlingen.se/viewwriter.asp?pid=9&wid=248 (hämtad 19 0ktober 2009 kl 11.10 om Clas Rosvall)
Sjöqvist, Lena, 1997. ”Att arbeta i en mångkulturellskola.” I: Ut med språket! En bok om
språkutveckling och pedagogisk praktik. Birgitta Garme (red.). (Svensklärarföreningens årsskrift,
svensklärarserien nummer 218.) Stockholm: Natur och kultur.
Skolverkets rapport nr 284, Läromedlens roll i undervisningen.2006.
Skolverket, Mål och nationella prov i årskurs 3. Skolverket, http://www.skolverket.se/sb/d/276
(hämtad 19 oktober 2009, kl 07.00)
Intervjufrågor
1. Varför ett nationellt prov i årskurs tre? 2. Hur väljs texter, frågor och uppgifter ut?
3. Vad ligger bakom den första delen i nationella provet där svenska och matematik hänger ihop?
4. Hur redovisas resultaten av de avlagda proven?
5. Som jag har förstått det så är nationella provet uppdelat i flera delprov, A till G. Vad är tanken bakom upplägget? Vid provtillfällena, ska dessa tas i alfabetiskt ordning eller är det upp till läraren vilken ordning de tas i?
6. Nationella provet är ett och samma oberoende av om eleven har svenska som modersmål eller som andraspråk, varför är det så?
7. Har elever med svenska som andra språk, och läs- och skrivsvårigheter möjlighet till extra hjälp och stöd?
8. Hur mycket tid bör avsättas för nationella proven?
9. Tror du undervisningen påverkas på grund av nationella proven i årskurs 3? På vilket sätt i så fall?
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk FUMS
Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk
Kopiering av material från provgruppens arkiv
Namn:________________________________________________________________________
Datum:________________________________________________________________________ Material som kopieras:____________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________________________ Materialet ska användas till:________________________________________________________ _____________________________________________________________________________
Vid användning av materialet förbinder jag mig att:
• avidentifiera elevtexterna vid användning
• lämna ett exemplar till provgruppen av den uppsats eller artikel till vilken provmaterialet utgjort underlag.
• inte använda materialet till något annat än det jag angivit ovan Underskrift:__________________________________
