Kreditbedömningen hos nischbankerna

Kreditbedömningen hos nischbankerna

Johan Öberg

Kandidatsuppsats

Huvudområde: Företagsekonomi Högskolepoäng: 15hp

Termin/år: Vårtermin 2020 Handledare: Cecilia Dalborg Examinator: Lars-Anders Byberg Kurskod: FÖ020G

Förord

Jag vill först rikta ett stort tack till samtliga respondenter och företag som ställt upp på mina intervjuer och därmed möjliggjort min undersökning. Jag vill vidare tacka min handledare Cecilia Dalborg som kommit med bra synpunkter och reflektioner under arbetets gång.

Sammanfattning

Små och medelstora företag i Sverige utgör 40% av Sveriges BNP och står för 45% av anställningarna. En förutsättning för fortsatt tillväxt är att små och medelstora företag har tillgång till finansiering. Undersökningar av Företagarna och Svenskt Näringsliv finner att små och medelstora får det allt svårare att finansiera sig genom storbankerna, samtidigt som nischbanker växer sig större i både omsättning och antal. Tidigare teori inom området har identifierat att icke-finansiella faktorer som företagsledning, relationer, omvärldshändelser och affärsidé påverkar kreditbedömningen. Andra teorier visar att finansiella faktorer som bokslutdata, kassaflöde, kreditbetyg och säkerheter påverkar kreditbedömningen. Dock avser dessa studier storbanker och består oftast av kvantitativa forskningsmetoder. Det finns därför en möjlighet att man missar viktiga delar i bedömningen som inte bygger på numeriska variabler. Det är vidare svårt att hitta studier som undersökt kreditbedömningen i nischbanker från ett kvalitativt perspektiv, vilket kan vara ett problem för små och

medelstora företag när de inte har information om hur banken bedömer deras företag och ansökningar. I den föreliggande studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en abduktiv ansats för att få en insikt i kreditprocessen och en djupare förståelse för vilka faktorer som påverkar kreditbedömningen för små och medelstora företag. Studien innefattar fyra långivare, och data har insamlats via intervjuer och genom sekundärdata.Respondenterna arbetar som kreditchef och vd hos respektive företag. Studiens resultat indikerar att finansiella faktorer som kassaflöde, bokslutsdata samt kreditbetyg i enlighet med tidigare teori är viktigt för kreditbedömningen, även för nischbankerna. Resultatet visar även att icke-finansiella faktorer som företagsledning, omvärldshändelser och affärsidé i olika grad påverkar kreditbedömningen, vilket är i enlighet med tidigare teori. Studiens resultat indikerar dock att de digitala affärsmodellerna och de höga räntorna förenade med dessa typer av långivarorganisationer gör det svårare att bygga starka relationer med kunderna, därför blir denna faktor mindre avgörande.

Nyckelord: Kreditbedömning SME, credit rating assessment, variables in lending process, business lending process, credit risk assessment

Abstract

Small and medium-sized companies in Sweden make up 40% of Sweden's GDP and account for 45% of employment. A condition for continued growth is that SMEs have access to financing. Surveys by Foretagarna and Svenskt Naringsliv find that SMEs are finding it increasingly difficult to finance themselves

through major banks, while niche banks are growing larger in both turnover and number. Previous theory in the field has identified that non-financial factors such as business management, relationships, external events and

business concept influence credit assessment. Other theories show that financial factors such as financial statements data, cash flow, credit ratings and securities influence the credit assessment. However, these studies concern large banks and usually consist of quantitative research methods. Therefore, there is a possibility of missing important parts of the assessment that are not based on numerical variables. Furthermore, it is difficult to find studies that examined the credit assessment in niche banks from a qualitative perspective, which can be a problem for SMEs when they do not have information on how the bank assesses their businesses and applications. In the present study, a qualitative method with semi-structured interviews and an abductive approach was used to gain a deeper understanding of the factors affecting the credit rating of SMEs. The study includes four lenders, and data has been collected through interviews and through secondary data. The respondents work as credit manager and CEO of each company. The study's results indicate that financial factors such as cash flow, year-end data and credit ratings in accordance with previous theory are important for the credit assessment, also for the niche banks. The results also show that non-financial factors such as company management, external events and business concept influence credit assessment to varying degrees, which is in line with previous theory. However, the study's results indicate that the digital business models and the high interest rates associated with these types of lender organizations make it harder to build strong relationships with customers, therefore this factor becomes less crucial.

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problembakgrund ... 1

1.3 Syfte och forskningsfråga ... 3

1.4 Definitioner ... 3

2 Teoretisk referensram ... 5

2.1 Kreditbedömningsprocessen ... 5

2.1.1 Finansinspektionens allmänna råd och Baselregelverket ... 6

2.2 Finansiella faktorer ... 7

2.3 Icke-finansiella faktorer ... 9

2.4 Finansiella och icke-finansiella faktorer för nischbankerna ... 10

3 Metod ... 12 3.1 Vetenskapligt synsätt ... 12 3.2 Undersökningsansats ... 12 3.3 Val av intervjupersoner ... 12 3.4 Litteraturstudie ... 14 3.5 Primär datainsamling ... 14 3.5.1 Intervjuer ... 15 3.5.2 Sekundär datainsamling ... 16 3.6 Analysmetoder ... 16

3.7 Metoddiskussion/Problem under undersökningens gång/Källkritik ... 16

3.8 Kvalitetskriterier ... 17 3.9 Etiska aspekter ... 18 4 Resultat ... 20 4.1 Kredit Bank ... 20 4.1.1 Kreditbedömningsprocessen ... 20 4.1.2 Finansiella faktorer ... 21 4.1.3 Icke-finansiella faktorer ... 22 4.2 Låneinstitutet ... 22 4.2.1 Kreditbedömningsprocessen ... 23 4.2.2 Finansiella faktorer ... 23 4.2.3 Icke-finansiella faktorer ... 24 4.3 Företagsakuten Bank ... 25 4.3.1 Kreditbedömningsprocessen ... 25 4.3.2 Finansiella faktorer ... 26 4.3.3 Icke-finansiella faktorer ... 27 4.4 Collector ... 27 4.4.1 Kreditbedömningsprocessen ... 28 4.4.2 Finansiella faktorer ... 28 4.4.3 Icke-finansiella faktorer ... 28

5 Analys ... 30

5.1 Kreditbedömningsprocessen ... 30

5.2 Finansiella faktorer ... 30

5.3 Icke-finansiella faktorer ... 32

6 Diskussion och slutsatser ... 34

6.1 Kreditbedömningsprocessen ... 34

6.2 Finansiella faktorer ... 34

6.3 Icke-finansiella faktorer ... 35

6.4 Slutsatser ... 36

6.5 Förslag till framtida forskning ... 37

Källförteckning ... 38

Bilagor Bilaga 1. Intervjuguide Tabell och figurförteckning Tabell 1. Respondenter...12

Figur 1. Icke-finansiella och finansiella faktorer som påverkar kreditbedömningen...35

1

1 Introduktion

I kapitlet presenteras en bakgrund för att skapa en generell förståelse för ämnet för att sedan redovisa problembakgrunden och sedan syftet med studien och mitt bidrag till ämnet.

1.1 Bakgrund

Idag finns det ungefär 1,2 miljoner småföretag i Sverige, 96% av dessa har färre än 10 anställda. Sett till antal utgör stora företag med fler än 250 anställda endast en promille av totala antalet företag i Sverige. Fortsättningsvis står småföretag med 0–49 anställda för 45% av anställningarna och 40% av BNP (Tillväxtverket, 2020). En förutsättning för tillväxt är att små och medelstora företag har tillgång till kapital. Dessa bolag måste kunna investera i maskiner, fastigheter, arbetskraft och forskning. Oftast kan dessa investeringar göras av egna vinstmedel men ibland behöver företag hitta externt kapital. Företagen ställs då inför två möjligheter, antingen ta in investerare och därmed minska sitt eget ägande eller lånefinansiering. När det kommer till lånefinansiering finns det ett antal olika sätt för företagen att finansiera sig, antingen genom

upplåning från kreditinstitut, banker, kunder eller leverantörer eller att ge ut obligationer (Berger & Frame, 2007).

I Företagarnas finansierings undersökning 2019 framkommer det att 56% av de tillfrågade företagen upplever att det är svårt att finansiera företagets

investeringar med externt kapital från storbankerna. Av de tillfrågade anser nästan hälften av företagskunderna (44%) att bankerna saknar förståelse för verksamheten och hela 59% anser att kraven på säkerhet för lånen blir för höga (Företagarna, 2019). Många företag väljer istället att vända sig till andra

finansiella institut och nischbanker (Exportkreditnämnden, 2019). Johan Karlsson som är affärsområdeschef för små och medelstora företag på

Exportkreditnämnden säger att små och medelstora företag oftast är i behov av snabba krediter för rörelsefinansiering, och att storbankerna med gamla IT-system och stora ”compliance-apparater” gör kreditbedömningsprocessen långsammare, detta är någonting som nischbankerna identifierat och format sina erbjudanden efter (Exportkreditnämnden, 2019).

1.2 Problembakgrund

Den största risken som banker är exponerade mot är kreditrisk, vilket innebär att lån inte betalas tillbaka och banken blir tvungen att realisera en kreditförlust (Yurdakul, 2013). Forskningsområdet för kreditrisk och riskbedömning är relativt utforskat, dock består tidigare forskning av kvantitativa studier som bygger på numeriska variabler med storbankerna i fokus, eller som Yazdanfar och Öhman (2015, p. 116) beskriver det:

2 ”It would also be useful to conduct qualitative studies, more specifically, interviews

with SME owners and managers and with creditors such as bank lending officers, to investigate in greater depth how they view different investment alternatives”. Som författarna påpekar finns det därför en risk att man missar viktiga delar i kreditbedömningen som inte baseras på numeriska variabler (Yazdanfar & Öhman, 2015).

Enligt Treacy och Carey (2000) spelar bankerna en allt större roll när det

kommer till att värdera små och medelstora företag. Bankernas uppgifter består av att granska potentiella kunder genom att samla information om den

föreliggande verksamheten, marknaden, kunder och potentiella säkerheter. Dessa olika faktorer utgör sedan lånevillkoren som företagaren kommer bli erbjuden (Treacy & Carey, 2000). Samtidigt som bankernas betydenhet har ökat har även bankernas kreditrelaterade verksamheter blivit allt mer komplex som en effekt av en ökad kreditefterfrågan. Bankerna har därför utvecklat

strukturella, formella och komplexa system för att bevilja krediter (Treacy & Carey, 2000). Den tidigare forskning som finns inom området är som tidigare nämnt fokuserad på storbankerna, tidigare forskning inom området visar att kreditbedömningen utgår från både finansiella faktorer men även icke-finansiella faktorer (Yazdanfar & Öhman, 2015). Insamling och tolkning av relevant information om företaget och omvärlden gör att kreditbedömningen är en komplex process för kreditbedömare (Svensson Kling, 1999).

De finansiella faktorer tidigare forskning hänvisar till är bokslutsdata i form av resultat- och balansräkning där långivare främst tittar på nyckeltal som

soliditet, skuldsättningsgrad och likviditet (Bettner, 2015). Enligt Mills och Yamamura (1998) är dock bokslutsdata alldeles för statiskt och inkluderar pensionsavsättningar och avskrivningar som inte är relevanta från ett

kreditgivningsperspektiv. Författarna menar istället att kassaflöde exkluderar dessa avsättningar och fokuserar mer på att visa det operativa kassaflödet och likvida medel tillgängliga för investeringar (Mills & Yamamura, 1998). Detta styrks även av Kwok (2002) som säger att kassaflöde är ett av de mest använda verktygen för att värdera återbetalningsförmåga hos ett företag. Vidare säger Berger och Frame (2007) att kreditbetyget är en viktig faktor att beakta i kreditbedömningen, både på företaget och huvudmannen. Enligt både

Voordeckers och Steijvers (2006) och Finansinspektionen ska även säkerheter utvärderas i kreditgivningen. Dessa faktorer har identifierats som framstående bland storbankerna. När det kommer till icke-finansiella variabler lyfter

Broomé, Elmér och Nylén (1998) företagsledning som en viktig faktor, medans Svedin (1992) nämner att kreditgivare bör beakta omvärldshändelser i

kreditbedömningen. Enligt Green (1997) är även affärsidé en viktig faktor som långivare måste ta i beaktning. Vidare visar Kang, Zardkoohi, Paetzold och Fraser (2013) på att det kan uppstå en informationsasymmetri mellan långivare

3 och låntagare, framförallt bland små och medelstora företag. För att minska

informationsasymmetrin säger Kang m.fl. (2013) att relationer kan vara viktigt för banken. Starka relationer kan delvis överbrygga informationsasymmetrin som kan uppstå genom att långivaren har god insikt i företagarens åtaganden och ekonomiska status (Kang et al, 2013). Ovanstående finansiella faktorer har identifierats som betydelsefulla i kreditgivningsprocesser i storbanker och större företag. Problemet som små och medelstora företag är förknippade med är bristen av just finansiella faktorer (Berger & Udell, 1995). Därför går

överförbarheten till nischbanker att ifrågasätta som endast arbetar med små och medelstora företag. När det gäller icke-finansiella faktorer finns det istället en problematik i att fastställa vilka icke-finansiella faktorer som är kritiska för ett företags överlevnad (Green, 1997).

1.3 Syfte och forskningsfråga

Syftet med studien är att förstå kreditbedömningsprocessen samt öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar kreditbedömningen hos

nischbanker. Genom att undersöka detta vill författaren skapa en förståelse för vad som påverkar kreditgivningen för små och medelstora företag.

För att besvara syftet har följande frågor formulerats;

 Vilka finansiella faktorer kan vara avgörande vid kreditbedömningen hos nischbankerna?

 Vilka icke-finansiella faktorer kan vara avgörande vid kreditbedömningen hos nischbanker?

 Hur ser kreditbedömningsprocessen ut hos nischbanker? 1.4 Definitioner

Storbanker (Finansinspektionen, 2017)

Det som karaktäriserar storbankerna är ett brett utbud av finansiella tjänster till både hushåll och företag samt en hög grad av systemvikt, dvs de utför många för samhället kritiska funktioner.

Nischbanker (Finansinspektionen, 2019)

En nischbank är ofta specialiserad inom ett eller några få områden, till exempel företagslån.

Dualitetsprincipen (Finansinspektionen, 2004)

Principen om ingen person ensam ska handlägga en transaktion genom hela behandlingskedjan

4 Finansiell intermediär (Riksbanken, 2016)

En finansiell intermediär är en specialiserad mellanhand som alla parter kan dra fördel av. Det tydligaste exemplet är en bank.

EIF-Garanti (Europeiska kommissionen, 2020)

En garantifacilitet upprättad av Europeiska Investeringsfonden (EIF) med syfte att utöka utlåningen till små och medelstora företag

SME (Europeiska kommissionen, 2020)

De företag som anställer färre än 250 personer, omsätter mindre än €50 miljoner och vars balansomslutning understiger €43 miljoner.

5 2 Teoretisk referensram

Syftet med detta kapitel är att förse läsaren med de relevanta teorierna och koncepten inom det aktuella området. Kapitlet redogör först kreditbedömningsprocessen då det bidrar med en djupare förståelse och är fundamentalt för ämnet. Sedan redovisas de teorier som förknippas med finansiella faktorer och icke-finansiella som tidigare visat sig påverka kreditbedömningen.

2.1 Kreditbedömningsprocessen

Banker är exponerade mot ett antal riskområden som operativ risk,

marknadsrisk, likviditets- och finansierings risk och kreditrisk. Enligt Yurdakul (2013) är bankernas största risk kreditrisken. Kreditrisken uppstår när en

långivare ställer ut en kredit som låntagaren inte kan betala tillbaka. Det

innebär att banken blir tvungen att realisera en kreditförlust då låntagaren inte kan fullfölja sina återbetalningar till banken (Yurdakul, 2013). Enligt Zhou, Lai och Yu (2010) har området för riskhantering och kreditbedömning på senare tid blivit en tydlig konkurrensfördel för de olika banker som verkar på

finansmarknaden. Fortsättningsvis säger författarna att de institutioner som bäst kan fördela sina resurser medan samtidigt begränsa sina potentiella förluster kan komma att få stora konkurrensfördelar (Zhou et al, 2010).

När det kommer till de privata marknaderna där främst små och medelstora företag finansierar sig skiljer de sig strukturellt från de mer öppna marknaderna där stora bolag finansierar sig menar Berger och Udell (1998). De öppna

marknaderna där stora bolag ofta finansierar sig är väldigt strukturerade och komplexa samtidigt som information om företagen finns lättillgängligt och är relativt pålitlig. Det motsatta gäller för de privata marknaderna där små och medelstora företagen finansierar sig, här är information om företagen snarare en bristvara och bokslutsdata är inte alltid pålitlig. Bankerna spelar därför en kritisk roll när det kommer till att bedöma kvaliteten och hantera

informationsproblemen som är förankrade med små och medelstora företag. Detta gör bankerna generellt genom screening, upphandling och övervakning av företagen. Mer specifikt granskar banken företagens potentiella kunder genom att genomföra en s.k. ”due-diligence”. Här samlar banken in

information om verksamheten, marknaden och potentiella säkerheter som företaget kan ställa upp med. Bankerna kommer sedan bestämma villkor,

säkerheter, löptid utifrån den information som insamlats (Berger & Udell, 1998).

Enligt Treacy och Carey (2000) har kreditbedömningsprocessen blivit allt mer automatiserad som en effekt av att antalet låntagare vuxit. Detta har i sin tur ökat påfrestningarna på de traditionella metoderna för kreditbedömning. Bankerna har därför utvecklat nya strukturella, formella och komplexa system

6 för att bevilja krediter. Författarna finner i sin studie att automatiserade

modeller för kreditbedömning har multiplicerats under de senaste tio åren, men nämner även att det inte bara finns en modell som fungerar. Då bankernas produktmix, finansiering och låneportfölj är olika behöver de utveckla egna modeller baserat på respektive risknivå. Författarna säger att en risk med detta är att bedömningen blir mindre beroende av enskilda handläggare, vilket gör att det finns risker att personliga incitament influerar bankens automatiska modeller. Författarna menar därför att det är viktigt att kontinuerligt kontrollera och säkerställa att de beviljanden som görs ligger i linje med

bankens interna policy och inte drivs av personliga incitament (Treacy & Carey, 2000).

2.1.1 Finansinspektionens allmänna råd och Baselregelverket

Finansinspektionen (Fi) är en statlig myndighet vars uppgift är att övervaka finansmarknaden. Finansinspektionen utvecklar regler och kontrollerar samt kontrollerar att dessa efterföljs, med syfte att säkerställa ett stabilt finansiellt system och ett gott konsumentskydd (Finansinspektionen, 2020). När det kommer till incitament och eventuella belöningssystem finns det några

allmänna råd och instruktioner som kreditinstitut och värdepappersbolag ska efterfölja. Fi har ett antal faktorer som banker måste ta hänsyn till under

kreditbedömningen. (1) ett riskmedvetet förhållningssätt till kreditfrågor (2) en god kunskap om kunden (3) en ändamålsenlig och effektiv kreditprocess (4) ändamålsenliga manualer för det praktiska arbetet i kreditprocessen (5)

ändamålsenliga processer och funktioner som förebygger oönskade händelser och felbedömningar samt överträdelser av befogenheter (6) att ingen person ensam ska handlägga ett kreditärende genom hela processen (7) kontroll över att eventuella belöningssystem inte främjar en osund risk kultur för kreditrisker (Finansinspektionen, 2020).

Fortsättningsvis ska långivare enligt Finansinspektionen föreskrifter och allmänna råd om hantering av kreditrisker i kreditinstitut och

värdepappersbolag 4 kap. Kreditprövning;

3 § Kreditprövningen ska beakta både den enskilda kredittagaren och den samlade riskbilden för en grupp av kunder med inbördes anknytning samt hur

återbetalningsförmågan påverkas av inbördes anknytning. Om det finns en borgensman ska även denne kredit prövas

”4 § Kreditprövningen ska göras på ett underlag som ger en god bild av kredittagarens återbetalningsförmåga, ställda säkerheter och andra kreditrisk-reduceringar,

7 Baselregelverken består av ett antal riktlinjer vilket har resulterat i nya

kapitalkrav som etablerats av en kommitté vars mål är att skapa finansiell stabilitet i banker värden över. Detta skapas genom att stärka balansräkningen hos dessa banker och motverka att banker använder sig av för mycket hävstång samt minska exponering mot specifika risker som kreditrisk, operationell risk och marknadsrisk (BIS, 2020).

2.2 Finansiella faktorer

Kreditbetyget kan beskrivas som ett statistiskt tillvägagångssätt för att beräkna sannolikheten att en låntagare inte kan fullgöra sina betalningsskyldigheter (Berger & Frame, 2007). En av de största leverantörerna av kreditbetyg i Sverige är UC som tillämpar fem stycken olika riskklasser. Från riskklass (1) som är svag till riskklass (5) som är stark. UC använder sig av information från skatteverket, bolagsverket och kronofogden som underlag för sina modeller. Några variabler som UC använder sig av för kreditbetyget är

bokslutsinformation, betalningsanmärkningar, styrelseinformation och övrigt. I bokslutsinformationen hittar användare bland annat nyckeltal som

konsolideringsgrad, avkastning på totalt kapital, soliditet, kassalikviditet, rörelseintäkter, kassaflöde i förhållande till totala skulder. UC jämför sedan nyckeltalen med branschsnitt för att ge långivaren en indikation på hur företaget presterar jämfört med branschen (UC, 2020).

Kreditbetyget har sedan slutet på 90-talet blivit allt viktigare för långivare menar Berger och Frame (2007). Fortsättningsvis beskriver författarna att kreditbetyget länge har använts för att bedöma konsumentkrediter som kreditkort och bolån. Det var inte förrän slutet på 90-talet som amerikanska finansiella institutioner började applicera samma metodologi på små och medelstora företag. Detta gjorde långivarna främst för att bristen på finansiella data fortfarande var ett faktum för små och medelstora företag, analytiker insåg istället att en stor del av bedömningen av dessa företagskrediter kunde baseras på bedömningen av borgenären (Berger and Frame, 2007). I en nyare studie utförd av Berger, Cowan och Frame (2011) stärker författarna att långivare i större utsträckning använder sig av kreditbetyg av borgenären för att komplettera informationsbristen som råder i små och medelstora företag, framförallt när låneansökan understiger＄50 000 (Berger et al, 2011).

Utöver kreditbetyget förlitar sig långivare även på bokslutsdata för att bedöma kreditvärdigheten hos företag enligt Bettner (2015). När det kommer till

bokslutsdata ligger vikten av bedömningen på att utvärdera kredittagarens möjlighet att återbetala lånet. Mer specifikt är företagets förmåga att generera intäkter över tiden för lånet intressant att undersöka. Det är därför viktigt för kreditgivare att bokslutsdata som resultat- och balansrapporter är lättillgängligt

8 och pålitligt. Nyckeltal som kan hjälpa kreditgivare är soliditet,

skuldsättningsgrad och likviditet (Bettner, 2015)

Enligt Mills och Yamamura (1998) är dock bokslutsdata som resultat- och balansräkningar statiskt och förespråkar istället kassaflöde för att bedöma återbetalningsförmåga. Författarna menar att resultaträkningen innehåller pensionsavsättningar, amortering och avskrivningar vilket inte är relevanta för kreditgivare. Författarna säger istället att kassaflöde exkluderar dessa och fokuserar istället på vad aktieägare är intresserade av, nämligen likvida medel tillgängliga för investeringar och operativa kostnader (Mills & Yamamura, 1998). Detta styrks även av Kwok (2002) som menar att kassaflöde är ett av de mest använda verktygen för att värdera återbetalningsförmåga hos ett företag, fortsättningsvis säger författaren att kassaflödet ofta går att utröna från

offentliga årsrapporter och bokslut men även andra källor (Kwok, 2002).

Det faktum att långivare behöver ställa säkerheter för lånet är inte speciellt ovanligt när det kommer till kreditgivning, framförallt tenderar det att minska sannolikheten av eventuella kreditförluster när goda säkerheter finns

tillgängliga (Voordeckers & Steijvers, 2006). Det finns dock teoretiker som riktar viss kritik mot den frekventa användningen av säkerheter för lån. I en studie av Manove, Padilla och Pagano (2001) riktar författarna kritik mot bankerna och den frekventa användningen av säkerheter för lån. Författarna menar att högt ställda säkerheter kan minska bankernas incitament att undersöka de

underliggande värden i dessa företag. Vidare argumenterar författarna för att bankerna är i en bra position för att bedöma varje företag och projekt men att högt ställda säkerheter kan minska bankens incitament att göra en grundlig bedömning. Författarna säger att detta faktum blir extra tydligt i små och medelstora företag, här tenderar bankerna att förlita sig på säkerheter i ännu större utsträckning, ibland till den grad då kreditbedömning, undersökning och säkerheter kan ses som synonyma (Manove et al, 2001).

Även finansinspektionen föreslår att säkerheter för lån måste vara inkluderad i kreditbedömningen (Finansinspektionen, 2020).

“13 § Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelser. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger särskilda skäl att avstå från säkerhet.”

Det finns ett antal olika former av säkerheter däribland inteckning i fast egendom i form av bostadsfastighet, affärsfastighet eller mark. Även olika former av borgen är vanligt, här åtar sig borgenären att betala skulden om låntagaren inte kan betala (Verksamt, 2020).

9 2.3 Icke-finansiella faktorer

Ett problem som förknippas med små och medelstora företag är bristen på information menar Berger och Udell (1995). Vidare beskriver författarna att banker tenderar att överbrygga problemet med asymmetrisk information i små företag genom att bygga starka relationer med låntagaren. Författarna finner att relationer med långivaren även kan gynna låntagaren i form av lägre räntor och mindre säkerheter i genomsnitt, jämfört med företag som inte har upprättat starka relationer med sin bank (Berger & Udell, 1995).

När det kommer till den relationsbaserade kreditgivningen kan detta även vara en risk för banker menar Kang m.fl. (2013). Författarna beskriver att banker som bygger starka relationer med sina kunder löper större risk att anta dåliga lån och löper därmed större risk för kreditförluster. Författarna finner i sin studie att små banker i mindre län eskalerar sitt engagemang för dåliga lån jämfört med små banker i större län, även efter att ha kontrollerat för psykologiska och sociala faktorer som påverkar upptappningsbeteendet (Kang et al, 2013).

Enligt Uchida, Udell och Yamori (2012) karaktäriseras den transaktionella kreditgivningen av att bedömningen utgår från finansiella faktorer i kreditbedömningen, medans den relationsbaserade kreditgivningen

karakteriseras av att bedömningen inte endast utgår från finansiella faktorer, utan även en stor del icke-finansiella faktorer som genereras från relationen mellan låntagaren och långivaren. Vidare menar författarna att till skillnad från finansiella faktorer är icke-finansiella faktorer inte lika enkelt att kvantifiera, och består oftast av information som långivaren samlat på sig från relationen med låntagaren under en längre tid. Fortsättningsvis finner författarna att icke-finansiell information tenderar att genereras när kontakten med låntagaren är hög, informationen är således en effekt av relationen mellan låntagare och handläggare, och inte relationen mellan låntagare och bank. Vidare säger författarna att små banker oftast är mer aktiva under

kreditbedömningsprocessen, vilket utmynnar i att små banker är bättre på att generera icke-finansiella data (Uchida et al, 2012). Detta stöds även av Comeig, Fernández och Ramirez (2015) som menar att starka relationer mellan långivare och låntagare kan minska informationsasymmetri då långivaren har en bättre insikt i låntagarens finanser vilket bör underlätta kreditbedömningen (Comeig et al, 2015). Även Grunert och Norden (2012) framhäver att banker som lånar till små och medelstora företag till stor del måste förlita sig på icke-finansiella variabler då finansiella variabler och bokslutsdata ofta saknas. I en studie försöker författarna utröna vilka icke-finansiella variabler som påverkar lånevillkoren för en låntagare. Författarna finner att de som visar god

ledarskapsförmåga och karaktär av låntagaren tenderar att få bättre lånevillkor (Grunert & Norden, 2012).

10 Andra icke-finansiella faktorer som kreditanalytiker bör ta hänsyn till är

företagsledning och styrelsen menar Broomé, Elmér och Nylén (1998). Mer specifikt beskriver författarna att kreativitet, kompetens och ledarskap är egenskaper kreditbedömare bör hitta i en företagsledning (Broomé et al, 1998). Enligt Svedin (1992) bör även långivare utföra en omvärldsanalys under

kreditbedömningen. Till exempel bör långivare undersöka konkurrenter, kundsegment och branschen (Svedin, 1992). Enligt Green (1997) är även

affärsidé viktigt att beakta i kreditbedömningen. Vidare säger Green (1997) att det är viktigt för kreditbedömaren att urskilja om affärsidén är realistisk, därför bör kreditbedömaren se till företagarens erfarenhet och kompetens inom den aktuella branschen. Det kan dock vara utmanande att fastställa vilka icke-finansiella faktorer som är kritiska för kreditbedömningen (Green, 1997).

2.4 Finansiella och icke-finansiella faktorer för nischbankerna

Det blir tydligt att finansiella faktorer som kan utröna återbetalningsförmåga är viktigt, dessa tycks främst vara bokslutsdata i form av resultat- och

balansräkning (Bettner, 2015) samt kassaflödes- och likviditetsprognoser (Mills & Yamamura, 1998; Kwok, 2002). Även kreditbetyg av företaget och dess huvudman används frekvent i kreditbedömningen (Berger & Frame, 2007). Utöver dessa är även säkerheter i form av personliga borgensåtaganden och eventuella företagsinteckningar viktiga faktorer när det kommer till

kreditbedömningen (Manove et al, 2001). Enligt Berger och Udell (1998) har banker som arbetar med små och medelstora företag en större utmaning då de inte kan förlita sig på finansiell information till samma utsträckning. Istället visar teori att små banker tenderar att överbrygga detta problem med hjälp av starka relationer mellan långivare och låntagare (Comeig et al, 2015). Icke-finansiella faktorer som är viktiga i kreditbedömningen är dels företagsledning och dess styrelse, kreativitet, gott ledarskap och kompetens är egenskaper handläggare bör finna i en företagsledning (Broomé et al, 1998; Grunert & Norden, 2012). Svedin (1992) säger att omvärldsanalyser är viktigt att utföra i kreditbedömningen, fokus ligger på att identifiera det föreliggande företagets kunder, marknad och bransch. Samtidigt beskriver Green (1997) att det är viktigt att bedöma affärsidén, författaren beskriver att huvudmannens

erfarenhet och kompetens inom den aktuella branschen kan hjälpa handläggare att bedöma om huvudmannens affärsidé är realistisk. Samtidigt säger Treacy och Carey (2000) att kreditbedömningsprocessen blir allt mer automatiserad som en effekt av ökad efterfrågan på krediter. Vidare beskriver Green (1997) att det kan vara utmanande att fastställa vilka icke-finansiella faktorer som är kritiska för kreditbedömningen, vilket i sin tur kan vara ett problem för små och medelstora företag om de inte har information om hur långivaren bedömer deras företag och potentiella ansökningar. Samtidigt utgår de finansiella

11 överförbarheten till nischbanker ifrågasättas eftersom de endast arbetar med

12 3 Metod

Syftet med studien är att förstå kreditbedömningsprocessen samt vilka faktorer som påverkar kreditbedömningen hos nischbankerna. Följande kapitel kommer redogöra tillvägagångssätt samt varför en kvalitativ metod ansågs lämplig.

3.1 Vetenskapligt synsätt

Syftet med studien är att bygga en djupare kunskap om vilka faktorer som påverkar kreditbedömningen hos nischbankerna samt skapa en förståelse för kreditbedömningsprocessen. Undersökningen har utgått från bankernas perspektiv då avsikten var att bygga en förståelse för vilka faktorer som bidrar till ett kreditbeslut. Fortsättningsvis var det viktigt att välja en kvalitativ

undersökning för denna studie då syftet är att bygga en förståelse utifrån de olika erfarenheter och kunskaper som respondenterna besitter i kontexten av experter inom området (Collis & Hussey, 2014).

3.2 Undersökningsansats

Forskningen inom området av kreditrisk och riskhantering är relativt

omfattande och tidigare forskning har identifierat olika faktorer som påverkar kreditbedömningen hos storbankerna. Litteraturstudien som gjordes initialt indikerar att en stor del utgörs av kvantitativ forskning på storbankerna (se 3.4). Det verkar inte finnas relevant forskning som utgått från ett kvalitativt

perspektiv av nischbankerna. Därför kommer denna studie utgå från tidigare teori som presenterats i relationen till storbankerna. Att forskaren rör sig från det generella till den enskilda är någonting som kännetecknar den deduktiva metoden medans den induktiva kännetecknas av att forskaren utgår från vad den observerat och därmed bildar en slutsats (Bryman & Bell, 2017). Syftet med studien har inte varit att validera tidigare teorier utan snarare att använda dessa som stöd i sökandet efter förståelsen för vilka faktorer som påverkar

kreditbedömningen, därför är det svårt att argumentera för en helt deduktiv metod (Bryman & Bell, 2017). Fortsättningsvis finner författaren det svårt att dra generella slutsatser från det som observeras då antalet respondenter varit begränsade, samt att forskningsområdet redan består av en mängd olika teorier. Metoden kan därför beskrivas som en kombination av induktiv och deduktiv, s.k. abduktiv metod. Den abduktiva processen karakteriseras av forskarens möjlighet att vandra mellan empiri och teori, valet av ansats innebär också att forskaren kan arbeta mer förutsättningslöst och riskerar inte att fastna i tidigare bestämda teorier (Bryman & Bell, 2017).

3.3 Val av intervjupersoner

Den utvalda populationen var nischbanker som arbetar med företagslån för små och medelstora företag. Den initiala tanken var att endast intervjua företag som innehar en banklicens i Sverige, men information visar att det finns en

13 ökad trend av finansiella institut och kreditmarknadsbolag som också arbetar primärt med kreditgivning av företagslån, därför blev det även intressant att inkludera en av dessa i studien (Exportrådet, 2019). Det finns i dagsläget 13 registrerade nischbanker med licens och en handfull finansiella institut och kreditmarknadsbolag. Av dessa arbetar ungefär ett tiotal med kreditgivning mot små och medelstora företag.

Ett problem som visade sig påtagligt i denna studie var att hitta respondenter som var villiga att delta i undersökningen, framförallt då ämnet är känsligt och till viss del affärskritiskt. Vidare var Covid-19 pandemin en faktor som

påverkade då många hänvisade till tidsbrist som en effekt av pandemin. Det initiala mailutskicket skickades till fjorton potentiella respondenter, varav tre bekräftade att de gärna deltog i studien. Respondenterna består av två

registrerade banker, ett finansiellt institut samt sekundärdata från Collector som är en registrerad bank.

För att studiens respondenter ska kunna besvara de olika frågorna är det viktigt att de har god insyn i kreditbedömningsprocessen. Följande kriterier ställdes därför på respondenterna; (1) vd eller kreditchef på respektive företag; (2) företaget arbetar med kreditgivning av företagslån (3) Minst 3 års erfarenhet inom området

Då några respondenter ställde krav om konfidentialitet med hänvisning till ämnets känslighet accepteras detta, samtliga respondenter och företag är därför anonyma i studien. Därför kommer respondenterna som för bankens talan och företagen omnämnas som följande fortsättningsvis (Se tabell 1).

Tabell 1. Respondenter

Företagsnamn: Kredit Bank Låneinstitutet Företagsakuten Bank

Collector Bank

Omsättning 1–2 miljarder 50–90 mkr 1–2 miljarder 2,9–3,5 miljarder

Antal anställda 30–40 5–10 280–300 350–380

Kunder Små-medelstora Små-medelstora Små-medelstora Små-medelstora Banklicens Ja Nej Ja Ja

Respondent R1 R2 R3 - Typ av tjänst Vd Kreditchef Kreditchef - Erfarenhet inom

området

10–14 år 3–5 år 15–20 år -

Samtliga företag i studien har som huvudsaklig verksamhet att arbeta med kreditgivning, det finns dock vissa skillnader mellan företagen. Kredit Bank, Företagsakuten Bank samt Collector upprätthåller en banklicens som innebär att de får ta emot insättningar från allmänheten, dessa insättningar skyddas

14 sedan av insättningsgarantin upp till niohundrafemtio tusen kronor per person och institut (Riksgälden, 2020). Detta innebär en billigare finansieringskostnad för dessa företag, dock kommer licenserna med regulatoriska utmaningar och kostnader då företagen står under finansinspektionens tillsyn. Låneinstitutet är istället registrerat som ett finansiellt institut, detta innebär att företaget inte står under tillsyn av finansinspektionens. Det finns istället vissa regler för hur finansiella institut får finansiera sig, finansiella institut får tillskillnad från banker inte ta emot insättningar från allmänheten. Detta innebär en högre kostnad för kapital för Låneinstitutet jämfört med Kredit Bank, Företagsakuten Bank och Collector. Samtidigt omfattas inte Låneinstitutet av samma regelverk som övriga långivarorganisationer i studien (Finansinspektionen, 2020).

3.4 Litteraturstudie

Genom att utforska vad andra har bidragit med till forskningsfältet kommer författaren vara i en bättre position för att identifiera en specifik forskningsfråga eller forskningsproblem, fortsättningsvis bör detta hjälpa forskaren att förstå de huvudsakliga problemen inom forskningsfältet (Collis & Hussey, 2014). Vidare kan nyckelord underlätta när ett teoretiskt ramverk ska etableras. Nyckelord som användes i den här studien var; kreditbedömning SME,

kreditbedömningsprocessen, credit rating assessment, variables in lending process, business lending process, credit risk assessment, credit risk banks. De databaser som användes i litteraturstudien var DiVA, JUNO, Ebsco, Source premier, Web of Science samt Google Scholar. Kategorierna som växte fram genom litteratursökningen var kreditbedömningen, finansiella faktorer som påverkar kreditbedömningen samt icke-finansiella faktorer som påverkar

kreditbedömningen. Vidare tillåter den abduktiva processen att teori och empiri utvecklas parallellt genom studiens gång. Efter primärdatat hade samlats in gjordes ytterligare en litteratursökning för att säkerställa att de kategorier som identifierats i empirin överensstämmer med teorin inom området, vilket ledde till att viss revidering och förfining av teorin (Bryman & Bell, 2017).

3.5 Primär datainsamling

Insamlingen av den empiriska datan gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Valet för typ av intervju grundades till stor utsträckning på forskningsområdets känslighet. Collis och Hussey (2014) föreslår att ostrukturerad eller semistrukturerad är lämpligt att använda när ämnet är känsligt eller konfidentiellt, alternativt när respondenten kan vara motvillig att vara sanningsenlig. In en semistrukturerad intervju förbereder intervjuaren ett antal frågor för att uppmuntra respondenten att prata om de aktuella

ämnesområdena (Collis & Hussey, 2014). Strukturen till intervjuerna skapades med hjälp av tidigare forskning inom området för kreditbedömning av

storbanker samt sekundärdata. Intervjuguiden (se bilaga 1) inkluderar således frågor kring finansiella faktorer (Berger & Frame, 2007; Mills & Yamamura,

15 1998; Voordeckers & Steijvers, 2006), icke-finansiella faktorer (Uchida et al,

2012; Berger & Udell, 1995; Kang et al, 2013), kreditbedömningen (Yurdakul, 2013; Zhou et al, 2010; Treacy & Carey, 2000) tillsammans med information om regelverk och lagar (Finansinspektionen, 2020). Fortsättningsvis konstruerades dessa frågor med hänsyn till studiens forskningsfrågor och syftet med studien.

Då avsikten var att intervjuerna skulle skötas objektivt och professionellt har författaren tagit del av de råd som Collis och Hussey (2014) föreslår att en intervjuare bör följa under en intervju. Intervjuaren ska vara aktiv men inte påträngande samt att intervjuaren skall vara etiskt medveten om de faktorer som kan ge upphov till oro för respondenten (Collis & Hussey, 2014). Under intervjuerna var dessa faktorer ständigt närvarande hos intervjuaren och visade sig på olika sätt under intervjuerna. Då ämnet är känsligt ville intervjuaren sätta respondenten i en jobbig situation, intervjuaren fick därför ständigt väga de olika frågorna mellan syftet med studien och respondentens integritet.

Fortsättningsvis var många frågor öppna, vilket tillät en längre redogörelse från respondenten. Inte vid något tillfälle avbröt intervjuaren respondenten, istället tilläts längre redogörelser för att inte påverka eventuella fynd.

3.5.1 Intervjuer

Respondenterna kontaktades först genom ett mail, om respondenten inte besvarade det första mailet följdes detta med ett telefonsamtal. För de

respondenter som valde att ställa upp i studien skedde all korrespondens via mail. I det första mailet beskrevs syftet med studien och hur respondenterna kan hjälpa mig besvara min forskningsfråga. Efter respondenterna accepterat att ställa upp i studien följdes detta upp av en inbjudan där respondenterna fick ta del av tillvägagångssätt, ämnesområde och hur datan ämnades att användas.

Innan intervjuerna testades de tekniska programmen för att säkerställa att ljud och bild var tydligt. Vidare testades även intervjuguiden på studentkollegor och vänner för att säkerställa att frågeställning och ordningsföljd var tydligt. I början av intervjun blev samtliga respondenter tillfrågade om de hade några frågor eller funderingar kring undersökningen och dess användning.

Fortsättningsvis var det viktigt att intervjuaren uppmärksammar frågor och svar från respondenten, därför kan det underlätta att inte behöva föra anteckningar (Bryman & Nilsson, 2018). I början av intervjuerna tillfrågades respondenterna om godkännande att spela in intervjuerna, vilket samtliga godkände. Detta gjordes genom att använda Zoom samt att intervjuaren

använde sin telefon med inspelningsfunktion som säkerhetskopia. Intervjuerna transkriberades sedan med hjälp av Express Scribe för att sedan raderas i

16 3.5.2 Sekundär datainsamling

Den insamlade sekundärdata är inhämtad från Collectors årsredovisningar och hemsida. Under riskhantering beskriver Collector generellt hur de arbetar med riskhantering och kreditbedömning (Collector, 2020). Det finns även material som är relevant i företaget årsredovisningar där det framgår hur de arbetar med kreditrisk och riskhantering. En nackdel med sekundärdatat är att det blir mycket hänvisning till regelverk och policy, det saknas därför längre och djupare redogörelser vilket kan påverka överförbarheten i analysen.

3.6 Analysmetoder

Studiens resultat analyserades med hjälp av generellt analytiskt

tillvägagångssätt (Collis & Hussey, 2014). Fördelen med detta är att det inte är bundet till någon specifik datainsamlingsmetod men kommer bidra till att analysen utförs på ett systematiskt och strukturerat sätt (Collis & Hussey, 2014). Arbetsgången presenteras som följande, reducering av data, visning av data och sedan dra slutsatser och verifiera validiteten i dessa slutsatser.

Analysen påbörjades genom att läsa igenom utskrifterna för att skaffa mig en helhetsbild och notera mina första intryck. Författaren gick sedan vidare för att markera delar i texten som ansågs relevanta för studien (Collis & Hussey, 2014). Under kodningsprocessen har författaren utgått från den teoretiska

referensramen, bestämda teorier och begrepp för att begreppsliggöra

underliggande mönster där författaren försökt vara så neutral och saklig som möjligt (Collis & Hussey, 2014). Slutligen har de koder som inte bidrog till syftet med studien filtrerats bort och de som bidrog till samma tema har grupperats.

3.7 Metoddiskussion/Problem under undersökningens gång/Källkritik Ett problem med intervjuer som metod är att det ibland kan vara svårt att utröna om respondenten ger ett svar som hänvisar till företagspolicy eller om det är respondentens egna åsikter (Collis & Hussey, 2014). Ett annat problem är att respondenten kan ha vissa förväntningar och därför inte svarar utifrån verkligheten utan istället från vad de tror är rätt eller fel svar (Collis & Hussey, 2014). Fortsättningsvis finns det en tendens att intervjuaren kan ändra sin retorik och kroppsspråk beroende på om respondenten är manlig eller kvinnlig. Detta kan medföra att vissa respondenter blir mer villiga att delge vissa detaljer och information än andra (Collis & Hussey, 2014).

Den initiala tanken var att hålla intervjuerna hos bankerna för att öka tillförlitligheten. Tyvärr var inte detta möjligt att genomföra då

folkhälsomyndigheten uppmanat till begränsad fysisk kontakt under tiden av intervjutillfällena. Författaren har därför valt att använda sig av videofilmade intervjuer över Zoom. Anledningen till detta var att det skulle råda samma förutsättningar under samtliga intervjuer och minimera risken för bortfall.

17 Därför kan viss kritik riktas mot studien i detta avseende då det är svårt att få med alla detaljer över ett videosamtal. Vidare gäller banksekretess vilket gör det svårt för respondenterna att exemplifiera olika typer av ärenden, de har dock generellt pratat om kreditbedömningen utan att detaljerat beskrivit vissa fall.

Då syftet med studien var att identifiera de finansiella och icke-finansiella faktorer som kan påverka kreditbedömningen har utgångspunkten varit att använda sig av teori som inte var föråldrad. Detta hade kunnat påverka överförbarheten samt att intervjuerna skulle grundas på frågor som inte är relevanta för vår samtid. Fortsättningsvis var det viktigt att använda

kvalitetsgranskade artiklar som blivit citerade. Författaren har haft ett kritiskt förhållningsätt mot artiklar där författaren eller tidskriften inte framgår (Collis & Hussey, 2014)

3.8 Kvalitetskriterier

Tillförlitligheten bedöms utifrån fyra delkriterier trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman & Bell 2017, s.380). Trovärdighet i resultaten grundas i att forskningen följs i enlighet med regler men även att forskaren rapporterar resultatet till respondenterna som deltar i studien. För att styrka trovärdigheten har ett antal åtgärder tagits. Den teori som utgör den teoretiska referensramen ska av kvalitetsgranskad och

publicerade artiklar. Fortsättningsvis ska teorin vara relevant för området och inte föråldrad (Bryman & Bell, 2017). Ingen respondent har ombetts att

meddelas innan publicering. Dock har samtliga bett att då ta del av studien efter, vilket samtliga kommer få göra.

Med överförbarhet menas hur överförbara resultaten är till en annan kontext. Inom kvalitativ forskning handlar det om att skapa en ”tät” beskrivning som kan förse andra personer med en databas med vars hjälp de kan bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö (Bryman & Bell, 2017). Syftet med studien har inte varit att skapa ny teori. Istället har syftet med studien varit att skapa en djupare förståelse av vilka faktorer som påverkar

kreditbedömningen för små och medelstora företag utifrån befintlig teori inom området. Fokus har varit på att samla djupa redogörelser från respondenter med stor erfarenhet och insikt inom området för att närmare förstå hur tidigare teori används i praktiken. Vissa krav om befattning och erfarenhet inom

området ställdes därför på respondenterna. Valet av semistrukturerade

intervjuer bidrog vidare till längre och djupare redogörelser av respondenterna. Dessa redogörelser från experter inom området kan istället användes som en databas för fortsatte studier inom området.

18 Pålitlighet avser om studien klarar en kollegial granskning (Bryman & Bell,

2017). Författaren har genom hela studien försökt vara transparent med tillvägagångssätt och resultat. Fortsättningsvis har författaren under tiden för studien erhållit handledning från handledare på Mitt Universitet samt

konsekvent bett studenter läsa uppsatsen.

Möjlighet att styrka och konfirmera handlar om hur forskarens personliga åsikter och erfarenheter reflekteras i resultat (Bryman & Bell, 2017). Författaren av uppsatsen har en god förförståelse för området genom tidigare arbete hos låneförmedlare, ett helt objektivt synsätt kan därför vara svårt att erhålla. Dock har författaren försökt utgå från ett neutralt förhållningsätt. Detta gjordes genom att reflektera över bedömningar och slutsatser utifrån erhållet material, och inte låta personliga åsikter reflekteras i resultatet.

Äkthet bedöms utifrån rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet samt taktisk autenticitet (Bryman & Bell, 2017).

Rättvis bild beskriver huruvida studien ger en tillräcklig bild av de olika

uppfattningar som finns bland respondenterna (Bryman & Bell, 2017). Det finns en risk att forskaren går miste om vissa perspektiv genom att inte använda sig av kredithandläggare i studien. Men då syftet var att förstå vilka kriterier som ligger till grund för kreditbedömningen valdes kreditchef och vd då de sätter regler och rutiner för resten av organisationen samt de bör ha mest erfarenhet inom området.

Med hänsyn till övriga delkriterier som avser till vilken utsträckning

respondenterna fått en större förståelse för sin sociala situation, eller en bättre bild hur andra personer upplever saker och ting (Bryman & Bell, 2017). Dessa kriterier är svåra att applicera på studien då respondenterna framförallt bidragit med sitt kunnande inom området och inte livsberättelser eller

personliga upplevelser. Genom att respondenterna har frågats om ämnet kan de behöva reflektera över arbetssätt och dess miljö, vilket förhoppningsvis kan bidra med nya insikter och tankar.

3.9 Etiska aspekter

Det finns ett antal riktlinjer som etablerats av Vetenskapsrådet (2002) som forskaren måste förhålla sig till. Etiska frågor kan uppstå flertalet gånger under förloppet av studien och är viktiga att inte bortse ifrån. I denna studie har samtliga respondenter blivit informerade om syftet med studien och hur det kommer att presenteras. Informationen förmedlades dels genom

mailkorrespondens i form av introduktionsbrev samt vid tillfället för intervjun. Respondenterna har även blivit informerade om att de själva har rätt att

bestämma vilka villkor de medverkar på och hur länge i enlighet med

19 hanteras i linje med de krav som Dataskyddsförordningen och GDPR ställer.

Samtliga respondenter har försäkrats om konfidentialitet och anonymitet vilket innebär att personerna och organisationerna kommer förbli helt anonyma i arbetet och riskerar inte att bli nämnda i studien. Författaren har därför undvikit att nämna fakta i studien om företagen och personerna som skulle innebära att en läsare skulle kunna förstå vilka som deltagit i enlighet med konfidentialitetskravet och autonomikravet (Vetenskapsrådet, 2002). Detta har uppfyllts genom att samtliga intervjuer och kodning har förvarats i säkra lösenordskyddade filer.

20 4 Resultat

I empirikapitlet presenteras information som erhölls av respektive bank. Kapitlet visar informationen som de olika intervjuerna genererade. Bankernas information hålls separerat för att läsaren ska kunna urskilja respektive banks ståndpunkt. Collectors data består av sekundärdata som inhämtats via företagets hemsida och årsrapporter.

4.1 Kredit Bank

Kredit Bank arbetar framförallt med små och medelstora företag. Majoriteten består av mikroföretag med en till fem anställda. Banken innehar banklicens i dagsläget och omfattas av kapitalkraven. Banken finansieras huvudsakligen genom inlåning från privatpersoner men även genom upplåning från

kreditinstitut, emitterade värdepapper samt efterställda förlags- och

obligationslån. Förutom företagslån erbjuder banken även factoring, krediter, och fakturaköp. Banken har mellan trettio till fyrtio anställda och omsätter mellan en till två miljarder (Kredit Banks respondent, 2020).

4.1.1 Kreditbedömningsprocessen

Respondenten från Kredit Bank (R1) har tretton års erfarenhet av

kreditbedömning och sitter nu som VD på Kredit Bank. R1 börjar med att beskriva generellt hur strukturen ser ut. Kredit Bank sätter först en kreditpolicy på koncernnivå, här sätts de generella ramarna som sedan tillämpas på

gruppnivå. Ramverket lämnas sedan över till företagets kreditinstitution som sätter mer konkreta riktlinjer för banken och dess anställda. Kreditprocessen börjar med att förslag till kreditbeslut ställs av kund eller affärsansvarig på kreditenheten, majoriteten av ansökningarna kommer via Kredit Banks hemsida eller låneförmedlare. Enligt R1 har Kredit Bank två olika processer, dels en automatiserad process för belopp som understiger en halv miljon och en manuell process för ansökningar som överstiger en halv miljon. R1 uppskattar att ungefär en tredjedel av ansökningarna överstiger en miljon.

Enligt R1 behövs ingen större manuell handläggning i den automatiserade processen. Kunden får ett preliminärt beslut om antingen godkänt, avslag eller godkänt med komplettering via hemsidan. Då består det manuella jobbet av att validera och identifiera innehållet i ansökan och huvudmannen, samt ta in eventuella kompletteringar innan lånen kan betalas ut.

I den manuella processen blir erfarenheten hos handläggaren mer viktigt, R1 säger att en handläggare med erfarenhet brukar kunna identifiera avvikelser i vilket är viktigt när det gäller större belopp. Det sker även en mer frekvent kontakt med låntagaren från att ansökan kommer in till att den blir utbetald. På frågan om hur frekvent kontakten är mellan Kredit Bank och låntagare svarar

21 R1: ”I den automatiserade processen blir den mindre frekvent och sker främst i slutet av processen, [...] i den manuella processen är kontakten med kund mer frekvent, [...] och i den manuella processen sker kundkontakt genom hela processen.”

Har Kreditbank någon specifik modell eller teori som de utgår ifrån?

Kredit Bank följer ingen generell teori eller modell när det kommer till

kreditbedömning. Enligt R1 skapar Kredit Bank egna modeller och processer utifrån den riskpolicy och regelverk som finns. På frågan om vad R1 själv tror skiljer en storbanks process från Kreditbanks svarar R1:”vi kan ta relativt snabba beslut då våran kreditkommitté kan träffas med tio minuters varsel, [...] hos

storbankerna kanske detta tar en vecka, [...] vi sitter även på samma våning så vi kan gemensamt mellan avdelningar utreda specifika fall under en kort tid.”. R1 säger vidare att storbankernas storlek och hierarkiska struktur kan bli till deras nackdel i detta avseende.

4.1.2 Finansiella faktorer

R1 nämner kreditbetyget, bokslutdata och kassaflöde som viktiga faktorer i kreditbedömningen. R1 säger vidare att Kredit Bank inhämtar bokslutsdata och kreditbetyg från externa källor som UC, för att sedan utvärdera nyckeltal som likviditet och skuldsättningsgrad av låntagaren. För att närmare utvärdera återbetalningsförmåga beskriver R1 att Kredit Bank tar in kassa- och

likviditetsprognoser från låntagaren för att sedan göra en egen bedömning om rimligheten i låntagarens antaganden. R1 nämner att de använder främst UC för att inhämta bokslutsdata och kreditbetyg. Utöver detta använder de även tjänster som visar offentliga uppgifter som aktuella skuldsaldon. R1 nämner också att de inte kan titta på enskilda nyckeltal som kassaflöde, utan att det är viktigt att göra en helhetsbedömning av kunden. R1 säger att det finns företag med lågt kassaflöde men som istället har goda underliggande tillgångar, ett exempel är jordbruksfastigheter.

På frågan om säkerheter är relevanta vid kreditbedömningen svarar R1: “I de företag som vi jobbar mot är balansomslutningen ofta väldigt låg i förhållande till det belopp som de vill låna.” R1 säger vidare att Kredit Bank använder sig nästan uteslutande av personlig borgen, framförallt när ansökningar understiger en halv miljon. När ansökningar överstiger en halv miljon blir det även aktuellt att komplettera med andra säkerheter. R1 nämner säkerheter som

företagsinteckningar, pantbrev i fastigheter. R1 säger att Kredit Bank gör detta för att skydda borgenären om företaget skulle komma på obestånd. R1 säger också att företagsinteckningar används hos Kredit Bank relativt frekvent,

framförallt när beloppen bli större, R1 säger att med hjälp av företagsinteckning kan Kredit Bank först likvidera tillgångarna i företaget innan de behöver gå till borgenären, vilket är något Kredit Bank vill undvika i den mån det går.

22 4.1.3 Icke-finansiella faktorer

R1 säger att Kredit Bank gör en grundlig kontroll av huvudmannen i varje kreditbedömning. R1 beskriver att det är att antal varningssignaler de

undersöker som tidigare konkurser, om huvudmannen är dömd för brotteller om det finns en tendens att gå in och ut ur företag som går i konkurs. Vidare säger R1 också att Kredit Bank utför omvärldsanalyser vilket kan göra Kredit Bank mer restriktiva mot specifika branscher med i hänsyn till den totala

låneportföljen. R1 säger att de exempelvis blivit mer restriktiva i utlåningen mot restaurang och besöksnäringen som en effekt av den utbredda covid-19

pandemin.

På frågan om affärsidé påverkar kreditbedömningen svarar R1 att de måste långivaren förstå syftet och art av lånet av regulatoriska skäl. R1 säger vidare att Kredit Bank ibland kan få ansökningar där krediten avser finansiering av ett projekt eller liknande, men att dessa typer av ansökningar blir mer komplex och tidskrävande, dels för att de behöver förstå avtalen och de inblandade parterna, samt de juridiska frågor som kan vara kopplat till avtalet. R1 säger att de

exempelvis blivit mer restriktiva i utlåningen mot restaurang och besöksnäringen som en effekt av den utbredda covid-19 pandemin.

På frågan om hur erfarenhet påverkar kreditbedömningen svarar R1: ”Om huvudmannen har dokumenterad erfarenhet så är detta en positiv parameter som väger in i bedömningen”. Vidare redogör R1 för hur relationer kan påverka

bedömningen: “Då vi inte träffar kunden så kan det vara svårt att bygga den där relationen som man kanske annars har och där man känner tilliten till kunden.” R1 beskriver att deras digitala närvaro och det faktum att de sällan träffar kunderna fysiskt gör det svårt att få den trygghet som krävs för att bygga en tillit mellan långivare och låntagare.

Vilka stora risker ser Kredit Bank med kreditgivningen?

R1 säger att den största risken de ser är bedrägeririsken, något som också ökat väldigt mycket de senaste tio åren. Därför lägger Kredit Bank mycket energi på att validera att kunden är en seriös företagare, detta görs främst genom att kolla huvudmannen och företagsledningen. När Kredit Bank identifierat att kunden är en seriös aktör undersöker de även affärsrisken. R1 säger avslutningsvis att när det gäller seriösa företag är den största risken företag som bara har en till två kunder, om ett sådant företag tappar en kund försvinner stora delar av likviditeten.

4.2 Låneinstitutet

Låneinstitutet erbjuder ett antal olika som företagslån, rörelsekrediter och fastighetslån. Företaget består av ett mindre team med varierande bakgrund inom finansbranschen. Företaget är registrerat som ett finansiellt institut och

23 står inte under tillsyn av finansinspektionen. Låneinstitutet är mellan 3–10

anställda och omsätter mellan 50–90 miljoner.

4.2.1 Kreditbedömningsprocessen

Respondenten från Låneinstitutet (R2) har tre till fem års erfarenhet inom kreditbedömningen och arbetar nu som kreditchef på Låneinstitutet. R2 beskriver att majoriteten av ansökningarna kommer organiskt genom det nätverk som Låneinstitutet etablerat, medan en mindre del kommer från konsulter eller jämförelsesajter online. De vanligaste ansöknings beloppen hos Låneinstitutet ligger mellan en och tio miljoner kronor. På frågan vilka typer av lån som är vanligaste hos Låneinstitutet svarar R2 att de vanligaste

anledningarna till lån är förvärv, utveckling eller nyproduktion av fastigheter.

Har Låneinstitutet någon specifik modell eller teori som de utgår ifrån?

Låneinstitutet följer ingen speciell modell eller teori i sin kreditbedömning och processen är väldigt manuell i dagsläget. R2 beskriver att varje ansökning är unik och kräver olika typer av handläggning vilket gör det svårt att skapa en unik modell för samtliga ansökningar. Enligt R2 går initiala arbetet i

kreditprocessen till att undersöka icke-finansiella faktorer och validera om ansökan är seriös, efter detta Vidare betonar R2 vikten av helhetsbedömning. På frågan hur R2 tror att Låneinstitutets kreditbedömning skiljer sig från

storbankerna svarar R2 att Låneinstitutet hanterar relativt få transaktioner, men desto större i belopp. Därför blir inte automatiserade modeller och nyckeltal lika relevant, det blir istället en väldigt manuell process där erfarenhet hos handläggaren spelar en allt större roll. När det kommer till hur frekvent kontakten med låntagaren är beskriver R2 att det är väldigt varierande, och beror på hur komplext projektet eller ansökan är. Som exempel säger R2 att om företaget äger tillgångarna och ska förvärva en fastighet med egna medel kräver det mindre kontakt. Om det istället är ett skalbolag där det är många olika personer inblandade krävs det mer kontakt med låntagaren, men generellt är kontakten med låntagaren hög.

4.2.2 Finansiella faktorer

R2 säger att eftersom Låneinstitutet arbetar mycket med fastighetsfinansiering, lägger de inte speciellt mycket vikt vid återbetalningsförmåga. R2 beskriver istället att den stora delen av bedömningen går till att värdera tillgångarna i företaget, alternativt det företag som ämnas att förvärvas. R2 säger att de använder sig av bokslutsdata och kreditupplysningar, men nämner även

problematiken i att de är tillbakablickande, i den nisch som de arbetar med kan situationen ändras fort och drastiskt för kunderna menar R2. Fortsättningsvis säger R2 att det därför finns en risk för att Låneinstitutet missar vissa detaljer om de enbart skulle titta på kreditupplysning och bokslutsdata.

24

Vilka typer av verktyg finns tillgängliga för låneinstitutet?

Enligt R2 används externa tjänster som UC för att se över huvudmannens styrelseengagemang, andra äganden och bolagshistorik. R2 säger att

Låneinstitutet gör en samlad bedömningen av den grupp som den sökande är förknippad med. Utöver kreditupplysningen utför Låneinstitutet externa sökningar för att kolla om huvudmannen har något brottsregister. R2 nämner att det finns verktyg som tillåter långivaren att få en bättre inblick i låntagarens ekonomiska situation men att de i dagsläget kräver en stor teknisk insats i form av integrationer

På frågan om säkerheter är relevant i kreditbedömningen svarar R2:

“Vid ett tillfälle tog vi in två olika värderingar från två ackrediterade firmor, där en värderade fastigheten till 100 mkr och den andra till 200 mkr.” R2 säger att Låneinstitutet framförallt använder sig av säkerheter i mark och fastigheter, men även företagsinteckningar används ibland. För att värdera fastigheterna använder sig Låneinstitutet ibland av externa värderare med expertis inom området. R2 nämner dock att det kan skilja sig extremt mycket beroende på vilka de använder som värderare och att väldigt små parametrar gör att värdet kan revideras kraftigt.

4.2.3 Icke-finansiella faktorer

Efter att ansökan har kommit till Låneinstitutet lägger de stort fokus på att värdera huvudmannen och företagsledning enligt R2. Dels undersöker

Låneinstitutet att huvudmannen inte varit aktiv i bedrägerisammanhang, men även för att utvärdera kundens kapacitet att driva igenom projektet i fråga. R2 säger vidare att de ibland kan få tips från deras nätverk om duktiga kunder, därför nämner respondenten att relationer kan bli viktigt för att bedöma trovärdigheten hos den sökande. Utöver kreditupplysningen gör även Låneinstitutet externa sökningar för att kolla om huvudmannen har något brottsregister. Fortsättningsvis beskriver R2 att det sällan är dåligt med bra presentationer och projektplaner, problemet som R2 hänvisar till är att deras historiskt sämsta affärer nästan alltid haft de bästa presentationerna. Enligt R2s erfarenhet är personer som är duktiga på att genomföra projekt ofta dåliga på just presentationer, därför blir sådana typer av variabler inte så värdefulla.

Vilka stora risker ser Låneinstitutet med kreditgivningen?

R2 nämner dels bedrägeririsken som finns i den nisch som Låneinstitutet är verksamma inom. För att förebygga bedrägeririsken utförs en grundlig undersökning av huvudmannen och samtliga personer och företag denna är kopplad till. Vidare säger R2 att Låneinstitutet har en stor del av deras säkerheter i mark och fastigheter, och en eventuell fastighetskrasch skulle innebära att Låneinstitutet behöver realisera en kreditförlust.

25 4.3 Företagsakuten Bank

Företagsakuten Bank innehåller en banklicens i dagsläget och omfattas av kapitalkraven. Banken finansierar sig i huvudsak genom inlåning från

allmänheten. Bankens företagsutlåning består till största del av leasingaffärer men även en betydande andel företagslån. Förutom företagslån erbjuder banken även factoring, krediter, och fakturaköp. Banken är mellan 280–300 anställda och omsätter mellan en till två miljarder.

4.3.1 Kreditbedömningsprocessen

Respondenten från Företagsakuten Bank (R3) har arbetat med olika tjänster inom kreditrisk dom senaste tjugo åren och arbetar nu som kreditchef på Företagsakuten Bank. Enligt R3 uträttas kreditbesluten hos Företagsakuten i dualitet, detta gäller om processen är automatiserad eller manuell. Det kan dock fattas beslut av endast en person när det gäller mindre krediter, men då finns det istället stöd av kreditbedömningsmallar. I vissa produkter kan även systemgenererade beslut fattas, men även här är ett krav att besluten fattas enligt dualitetsprincipen. Enligt R3 kommer ansökningarna till Företagsakuten antingen genom deras egen hemsida eller via låneförmedlare. Enligt R3 har Företagsakuten två olika typer av processer för kreditbedömningen, där det slutgiltiga beslutet tas manuellt.

R3 säger att om krediten understiger en halv miljon kronor är processen till stor utsträckning automatiserad. Den automatiserade processen bidrar till att

låntagaren kan få ett snabbt svar med antingen godkänt, godkänt med krav eller avslag enligt R3. Får kunden ett svar som är godkänt med krav behövs någon typ av komplettering av information som prognoser,

likviditetsrapporter, resultat- och balansräkningar. När det gäller ansökningar som överstiger en halv miljon kronor är processen fortfarande helt manuell bortsett från själva ansökan som oftast görs online. R3 säger vidare att även om processen och regelverket liknar det automatiserade så utförs den manuellt av en kreditanalytiker hos Företagsakuten. R3 säger fortsättningsvis att analytikern istället en manuell slagning hos UC samt fastighetsregistret och bolagsverket på låntagaren.

Har Företagsakuten Bank någon specifik modell eller teori som de utgår ifrån?

Enligt R3 kan en kreditbedömning inte bara göras på en kreditupplysning, utan de gör en helhetsbedömning av låntagaren. Vidare säger R3 att det inte finns någon specifik teori som Företagsakuten följer. Istället är det en kombination av den interna riskpolicyn och de regelverk och lagar som finns enligt R3. På frågan om hur R3 tror att Företagsakutens kreditbedömning skiljer sig från storbankerna svarar R3: ”storbolagens kunder oftast är mycket mer bevakade, samt att de redovisar och granskas på ett annat sätt.” Vidare säger R3 att en stor