Inbjudan till fortsatta rådslag

(1)

Inbjudan till

fortsatta rådslag

Ett diskussions- och faktaunderlag

(2)

(3)

Förord

Frank har ordet:

”Välkommen till fortsatta rådslag –

en dialog om Göteborgsregionen!”

Samverkan är grunden i all verksamhet i Göteborgs-regionens kommunalförbund (GR). Under åren har vi utvecklat samarbetet över kommungränser på många områden, t ex. infrastruktur, näringsliv, so-ciala frågor, arbetsmarknad, utbildning och miljö. I takt med utvecklingen i våra kommuner uppstår också behov av samverkan på nya områden. Sam-verkan bör ständigt utvecklas.

Under våren 2002 inledde vi tillsammans med Bu-siness Region Göteborg (BRG) en rådslagsprocess med syftet att diskutera viktiga regionala frågeställ-ningar. Vi ville få en konstruktiv dialog med medlemskommunerna kring det regionala arbetet. I den ”Inbjudan till rådslag” som skickades ut till kommunerna underströks att rådslaget skulle ses som en process där kommunernas engagemang var den röda tråden.

Under 2002-2004 hölls rådslag i GR-kommunerna tillsammans med förtroendevalda i kommunfull-mäktige eller kommunstyrelsen. Varje GR-kommun fick möjlighet att utforma sitt rådslag. Våra erfa-renheter från denna första ”rådslagsturné” är många och goda. Vi fick möjlighet att sätta dialogen och samarbetet i fokus. Vi såg att rådslagen ledde till ett ökat medvetande om positiva effekter av regio-nala samband och regionalt samarbete ute i kom-munerna.

Som ett resultat av första rådslagsrundan definiera-des ett antal frågeställningar som kommunerna an-såg viktiga att samverka kring. Vi ser att det i några av dessa frågor redan finns ett fungerande samar-bete. När det gäller andra behöver vi hitta former för att utveckla samverkan.

När vi nu står inför fortsatta rådslag har vi erfaren-heterna från första rundan med oss. Nu är det dock inte längre i första hand vad-frågorna utan hur-frå-gorna som är i fokus. Hur kan vi utveckla och för-djupa samarbetet kring de frågor som tidigare har lyfts fram? Hur kan vi arbeta tillsammans över kommungränser på dessa områden? Det ska vi dis-kutera i rådslaget nu. Rådslagen är en del i en stän-digt pågående process där dialogen är central. Väl-kommen att delta!

Frank Andersson (s)

(4)

V

i inleder ”Inbjudan till fortsatta rådslag” med en sammanfattning av viktiga aspekter inom de huvudområden som lyfts fram i den första rådslagsrundan. Här lyfts också fram några övergripande frågor att diskutera vidare kring.

Därefter följer ett mer omfattande fakta- och diskussionsmaterial. Detta inleds med tre generella avsnitt som underlag för de områden som sedan fördjupas. De olika avsnitten kan läsas fristående.

Vi vill också påminna om det grundläggande diskussionsmaterial som finns i den ”Inbjudan till rådslag” som användes i den första rådslags-rundan.

Ledningsgrupp för rådslagsprocessen

Bibbi Carlsson GR

Bo Aronsson GR Planering Elisabeth Hajtowitz GR FoU i Väst Gustav Höjer GR Kompetens Börje Rådesjö GR Utbildning Roger Strömberg BRG

Bengt Wennerberg BRG

Rådet för Regional Utveckling

Frank Andersson (s) ordf Göteborg

Elver Jonsson (fp) v ordf Alingsås

Ingegerd Löfqvist (m) Alingsås

Jonas Ransgård (m) Göteborg

Roland Rydin (m) Göteborg

Endrick Schubert (s) Göteborg

Leif Johansson (s) Kungälv

Bo Pettersson (s) Stenungsund

Roger Strömberg BRG

Bengt Wennerberg BRG

Arbetsgrupp för rådslagsprocessen

Pia Arnesson GR Planering Henrik Einarsson BRG

Håkan Frändemark GR FoU i Väst Peter Holmström GR Utbildning Lars-Göran Jansson GR Kompetens Monica Lundberg GR Planering Erik Palme GR Planering Petra Sedelius BRG

Layout och kartor

Gunnel Lihmé GR

Sammanfattning

(5)

Sammanfattning

Bakgrund och syfte

Sex huvudområden i rådslaget steg 2

Bakgrunden till rådslagen är den pågående

diskus-sionen i GR och BRG om vilka frågor som är de viktigaste för hållbar utveckling i Göteborgsregio-nen. Med utgångspunkt från dessa frågor har ett övergripande syfte med rådslagen formulerats – hållbar utveckling i regionen. Hållbar utveckling har tre dimensioner: Den sociala dimensionen hand-lar om medborgarnas livskvalitet – att skapa med-borgarkraft, miljödimensionen handlar om miljöns betydelse för oss och våra efterkommande – att skapa långsiktig bärkraft och den ekonomiska di-mensionen handlar om utvecklingen av vårt nä-ringsliv – att skapa konkurrenskraft. Hållbar

utveck-ling är också grundläggande för förslaget ”Det goda livet – regional utvecklingsvision för Västra Göta-land (RUV)”. Tankarna i RUV:en återkommer i rådslagsmaterialet, men här går vi steget längre och fördjupar diskussionen.

Utifrån syftet hållbar utveckling är det två utgångs-punkter som formar arbetet inför de fortsatta råds-lagen. Den första och viktigaste är resultatet från den första rådslagsrundan. Den andra utgångspunk-ten utgörs av de fyra målområden som förbunds-styrelsen på grundval av rådslagsdiskussionen an-tog på styrelsekonferensen 2003.

I diskussionsmaterialet för de fortsatta rådslagen bygger vi vidare på erfarenheterna och resultatet från den första rådslagsrundan. Fokus ställs på as-pekter där samarbetet ännu inte inletts eller skulle behöva utvecklas ytterligare. Aspekter där samar-betet redan fungerar bra betonas mindre. Avsikten är att i dialog med medlemskommunerna fördjupa diskussionen kring ett antal huvudområden och sambanden dem emellan. Följande huvudområden lyfts fram: 1. Social struktur 2. Fysisk struktur 3. Regionförstoring 4. Bostadsbyggande 5. Kollektivtrafik 6. Utbildning

(6)

1

Social struktur

Den sociala dimensionen - att skapa medborgar-kraft - finns med som en röd tråd genom hela ma-terialet. En god social struktur med små sociala klyf-tor motverkar utanförskap och otrygghet samt främ-jar gemenskap och delaktighet. De sociala frågorna är en gemensam regional angelägenhet. De påver-kar och påverkas av övriga huvudområden: fysisk struktur, regionförstoring, bostadsbyggande, kollek-tivtrafik och utbildning.

Människorna är idag rörligare än någonsin förr. Man pendlar allt mer mellan bostad och arbete. Man flyt-tar mer mellan kommuner. Kommunernas förmåga att möta medborgarnas förändrade levnadsmöns-ter kommer till stor del att avgöra vilken legitimi-tet de kommer att få hos befolkningen. I för-längningen är detta även en demokratiaspekt. Flyttningar över kommungränser får konsekvenser för kommunernas serviceutbud. En attraktiv inflyttningskommun drar till sig resursstarka och välutbildade personer, vilket skapar intäkter. Men samtidigt attraherar en sådan kommun även grup-per med stora behov, t ex. barnfamiljer och äldre.

2

Fysisk struktur

Göteborgsregionens fysiska struktur handlar om bebyggelse, trafik och grönområden. Idag ser vi en polarisering av bostadsmarknaden som betyder att resursstarka personer kan välja fritt medan resurssvaga har mycket små möjligheter. Vi ser också en skillnad mellan olika medborgargrupper när det gäller transportsystemet. De som är hänvi-sade till att resa kollektivt får ägna mer tid åt sina resor än de som är bilburna.

När det gäller konkurrenskraften är en god levnads-miljö en förutsättning för att attrahera högutbildade personer till vår region. Goda kommunikationer är en annan förutsättning för näringslivets utveck-ling. Regionens befolkningsstorlek och täthet är också avgörande för ekonomisk utveckling. För-tätning av framförallt regionens kärnområden stär-ker tillväxten.

Bebyggelse och trafik påverkar miljön och bär-kraften. Ju glesare befolkning en tätort har desto mer biltrafik och skadliga utsläpp förekommer. En region där det finns många små tätorter är mer transportkrävande och därmed mer skadlig för miljön än en region med färre men större tätorter. En strategi för att minska transportarbetet i städer och regioner kallas decentraliserad koncentration. Det innebär att man koncentrerar service, handel och arbetsplatser till knutpunkter och på så sätt skapar en flerkärnig tätortsstruktur. Härigenom minskar behovet att enbart söka sig till regionens huvudort för arbete, handel, upplevelser osv.

Att diskutera

Hur kan vi genom samverkan

för-bättra den sociala strukturen i

Göteborgsregionen?

Att diskutera

Hur kan vi gemensamt motverka

boendepolariseringen i regionen?

Hur kan vi tillsammans utveckla en

transporteffektiv och

kollektiv-trafikvänlig fysisk struktur?

(7)

3

Regionförstoring

En tydlig tendens i västvärlden är att storstädernas lokala arbetsmarknader växer geografiskt. Detta kallas regionförstoring. En lokal arbetsmarknad definieras av invånarnas pendlingsmönster. Region-förstoring styrs därmed av invånarna och inte av administrativa beslut. Stora lokala arbetsmarknader växer snabbare än små. Både företag och männis-kor dras till de mest ”lönsamma” arbetsmarknade-rna.

Göteborgs lokala arbetsmarknad som är något större än Göteborgsregionen, omfattar idag 890 000 in-vånare varav ca 410 000 räknas som sysselsatta. Mycket talar för en fortsatt regionförstoring i Väst-sverige genom att fler kommuner knyts till Göte-borgs lokala arbetsmarknad.

Regionförstoring främjar tillväxt och sysselsättning. En förutsättning för regionförstoring är ökad pend-ling, vilket leder till ökad trafik. För att uppnå en hållbar utveckling måste då kollektivtrafiken få en allt viktigare roll. Bättre pendlingsmöjligheter kan utjämna skillnaderna mellan olika grupper på ar-betsmarknaden och skapa en jämnare lönestruktur, t ex mellan män och kvinnor samt mellan låg- och högutbildade personer.

4

Bostadsbyggande

Göteborgsregionens tretton medlemskommuner har idag tillsammans ca 865 000 invånare. Regionen har sedan den bildades haft en i stora drag jämn befolkningstillväxt. Mycket talar för att befolkningsökningen kommer att fortsätta. Göte-borgsregionen behöver alltså möta en ökad efter-frågan på bostäder.

Bostadsbyggandet har sedan mitten av 90-talet minskat i hela landet bland annat beroende på änd-rade finansieringsvillkor. Under de senaste två åren har dock byggandet åter ökat, framför allt av bostads- och äganderätter. Nya bostäder byggs nu i huvudsak i områden där det anses vara marknads-mässigt lönsamt att bygga. När det gäller produk-tionen av nya hyresrätter bedöms den dock fortfa-rande ofta som riskfull.

För att få igång bostadsbyggandet i stort bör vi sträva efter att arbeta med marknaden. Det krävs gemensamma initiativ och förändrade regler för att kunna bygga billigare bostäder samt få fart på hyresrättsproduktionen. Vad gäller småhus bör en ökning av det enskilda byggandet eftersträvas. En effekt av att producera nya bostäder illustreras i en studie av s k flyttkedjor. För varje nyproducerad större bostad ges flera hushåll möjlighet att byta till en ny bostad. Effekterna av flyttkedjor är mest påtagliga i Göteborg med sitt jämfört med kranskommunerna mer sammansatta bostadsbe-stånd. Flyttkedjorna berör dock ofta även kranskommunerna.

Att diskutera

Hur ska GR och dess

medlems-kommuner dra nytta av de positiva

effekterna av regionförstoring?

Att diskutera

Göteborgsregionen behöver ett

ökat antal bostäder. Hur kan vi

gemensamt åstadkomma ett

bo-stadsbyggande som tillgodoser

såväl invånarnas önskemål som

marknadsmässiga och miljömässiga

krav?

(8)

5

Kollektivtrafik

Alla medborgare måste, oavsett tillgång till bil, ha god tillgänglighet till arbete, service samt kultur-och fritidsverksamhet. Inom regionens centrala kultur-och halvcentrala delar utgör andelen kollektivtrafik endast 24 procent. Detta kan jämföras med Stock-holm och Helsingfors där motsvarande andel är 40 procent. Oslo har 37 procent. Gemensamt för de tre nämnda storstäderna är att de alla har tun-nelbana i olika omfattning.

I regionens centrala delar dominerar resandet till och från centrala Göteborg. En stor andel kollektiv-trafikresenärer reser kollektivt eftersom det för dem är det enda tillgängliga alternativet. Genomsnittlig reshastighet är 22 km/h, vilket är lågt jämfört med bilresor. Med bil kan alla arbetsplatser inom Göte-borgsområdet nås från i stort sett varje punkt inom trettio minuter. Med kollektivtrafik nås endast 30 à 40 procent av arbetsplatserna inom samma tid. Möjligheterna att med nuvarande infrastruktur öka trafikomfattningen för att möta ett ökat resande är begränsade.

6

Utbildning

Diskussionen kring utbildningsfrågorna inriktas här i första hand på vuxen- och högskoleutbildning. Därmed kompletteras innehållet i vår tidigare ”In-bjudan till rådslag” som främst uppehöll sig kring ungdomsskolan. De båda materialen utgör ett sam-lat underlag för diskussioner kring och arbete med det livslånga lärandet i Göteborgsregionen. Regio-ner som har en välutbildad befolkning drar till sig investeringar och utvecklas snabbt. De regional-politiska utbildningsmålen fastställda av förbunds-styrelsen säger bl a att det ska finnas ett öppet, gränslöst och för den studerande tillgängligt utbildningslandskap. I ett sådant landskap kan sam-arbetet mellan regionens skolformer successivt breddas och fördjupas. Målen säger också att alla invånare ska ges möjlighet till en god grundutbild-ning och återkommande, livslång kompetens-utveckling.

Målen kan uppnås genom bl a regiongemensamma satsningar inom ungdomsskolan och vuxenutbild-ningen samt genom fördjupat samarbete med de västsvenska högskolorna.

Att diskutera

Hur kan vi få fler invånare att resa

kollektivt?

Att diskutera

Vilken är vuxenutbildningens roll

när det gäller att tillgodose det

framtida kompetensbehovet och

är det möjligt att utveckla en

ge-mensam vuxenutbildningsregion på

liknande sätt som det finns en

gemensam gymnasieregion?

Hur kan samarbetet mellan

medlemskommunerna och

högsko-lan förbättras ytterligare och

vil-ken roll kan GR spela i en sådan

process?

(9)

Fördjupat

diskussions- och

faktaunderlag

(10)

Regional utveckling – att arbeta tillsammans 9

Befolkningsutveckling 14

Medborgarnas gränslöshet och kommunernas murar 16

Social struktur Huvudområde 1 18

Fysisk struktur Huvudområde 2 24

Regionförstoring Huvudområde 3 33

Bostadsbyggande Huvudområde 4 36

Kollektivtrafik Huvudområde 5 42

Utbildning Huvudområde 6 45

(11)

Regional utveckling –

att arbeta tillsammans

Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, bildades med insikt om medlemskommunernas inbördes beroende vad avser flertalet viktiga samhällsfunktioner som arbete, boende, rekreation och utbildning. Genom att arbeta tillsammans och allt mer överbrygga administrativa gränser skapar vi förutsättningar för ekonomisk utveckling, fungerande transportsystem, hantering av miljöproblem mm. Sedan länge har regionala samverkanslösningar utvecklats vad avser trafik, utbildning, avfallshantering mm. Men sam-arbetet kan och bör utvecklas ytterligare.

Bakgrund och syfte

Hösten 2002 inledde vi en rådslagsprocess i syfte att förutsättningslöst diskutera viktiga regionala frå-geställningar. En första rådslagsrunda avslutades i början av år 2004. I den ”Inbjudan till rådslag” som vi skickade ut till medlemskommunerna under-ströks att vi inte sökte en förankring eller enkla ja-eller nejsvar på våra frågeställningar. Vårt syfte var i stället att få till stånd en konstruktiv dialog till grund för det regionala utvecklingsarbetet. Regio-nens utveckling skulle då verkligen kunna baseras på medlemskommunernas engagemang och insikt om betydelsen av regionalt samarbete. Vår förhopp-ning var och är att det ur rådslagen ska växa fram en så långt möjligt gemensam insikt om det regio-nala samarbetets betydelse samt ett gemensamt för-hållningssätt till övergripande utvecklingsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder.

Vi inbjuder nu till fortsatta rådslag, en andra rådslagsrunda. Den bygger vidare på den första rundan, vilket innebär att den:

• syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling i regionen – socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

• inriktas mer mot att förstärka insikten om det regionala samarbetets betydelse och utveckla regionalt samarbete och väl fungerande regionala processer än att ta fram någon form av regionplan i traditionell bemärkelse.

Vi vill för fördjupad diskussion främst ta upp de sakfrågor som särskilt lyfts fram i den första rådslagsrundan och som GR:s förbundsstyrelse bedömt som väsentliga. Med ett stort undantag tas inte några nya utvecklingsfrågor upp. Undan-taget är s k regionförstoring, vilken under det se-naste året tillmätts allt större betydelse i flera sam-manhang.

(12)

De tre dimensioner av hållbar utveckling – den so-ciala, den ekonomiska och den miljömässiga – be-nämns i den tidigare ”Inbjudan till rådslag” med-borgarkraft, konkurrenskraft respektive bärkraft. Ur den tidigare inbjudan hämtas följande vision för re-gionens utveckling med avseende på dessa tre di-mensioner:

Vi vill tillsammans utveckla en region som är att-raktiv för människor att bo och verka i och som ur alla aspekter är långsiktigt hållbar.

En region där

Hållbar utveckling

I vår tidigare ”Inbjudan till rådslag” prövades tan-ken att medborgarkraften är det övergripande må-let för den regionala utvecklingen, att konkurrens-kraften är medlet och att bärkonkurrens-kraften är ramen. Detta synsätt fann gehör och det tillämpas även i flera andra sammanhang. Hållbar utveckling är också utgångspunkten för Västra Götalandsregionens re-gionala utvecklingsvision, RUV – ”Det goda livet” – som remissbehandlas under hösten 2004. Utvecklingsvisionen benämns i fortsättningen RUV:en.

• alla medborgare lever ett meningsfullt och tryggt liv med goda bostäder och stimulerande arbeten, goda utbildningsmöjligheter samt rik tillgång till kulturliv och attraktiva friluftsom-råden, en region där klyftorna är små vad avser ekonomiska förutsättningar, utbildningsmöjlig-heter och inflytande på beslutsprocesser. • medborgarnas kunskaper, kompetens, enga-gemang och initiativkraft samt lyhördhet för nya näringar och företagsformer – tillsammans med traditionellt starka företag inom handel, trans-porter och avancerad industri – utgör grunden för ett mångsidigt och mot konjunktur-svängningar motståndskraftigt näringsliv och en ur såväl ekologiska som sociala synvinklar håll-bar ekonomisk tillväxt.

• dagens miljöproblem lösts och där framtida generationer tillförsäkras långsiktigt goda lev-nadsbetingelser.

Medborgarkraft Medborgarkraft Medborgarkraft Medborgarkraft

Medborgarkraft BärkraftBärkraftBärkraftBärkraftBärkraft

Konkurrenskraft Konkurrenskraft Konkurrenskraft Konkurrenskraft Konkurrenskraft

Hållbar utveckling i tre

dimensioner

(13)

GR och BRG, Business Region Göteborg, ska fortsätta att arbeta med de områden som de två systerorganisationerna sedan länge ägnat sig åt. De som främst lyfts fram är:

Kommunikationer och trafik

GR har en given roll vad gäller övergri-pande infrastrukturfrågor. Utveckling av kollektivtrafiken bör speciellt uppmärk-sammas.

Näringsliv och arbetsmarknad

Kommunerna inom GR-området ingår i en gemensam arbetsmarknad.

Utbildning

Fortsatt och fördjupat arbete inom ungdomsskolan, vuxenutbildningen samt även högskolan.

Miljö

Frisk luft och vatten samt den tätortsnära naturen är de viktigaste frågorna.

Resultatet av den första rådslagsrundan

Resultatet av den första rådslagsrundan kan i korthet sammanfattas som att:

Rådslagen har bidragit till ökad insikt hos allt fler om betydelsen av de regionala sambanden och vikten av regionalt samarbete.

Som regionalt viktiga framstår även följande frå-gor där varken GR eller BRG varit lika aktiva under de senaste åren:

Social struktur

En god social struktur främjar gande i samhällslivet, minskar litet och bidrar till trygghet, jämställdhet mm.

Bostäder

Bostadsbyggandet i stort, behovet av hyresrätter, former för regional samord-ning mm.

Handel

Regionen är ett gemensamt handelsom-råde, vilket kan kräva ett regionalt per-spektiv på framför allt etableringen av externa handelsanläggningar.

Av de områden och sakfrågor, som GR och BRG sedan länge arbetat med, framstår efter den första rådslagsrundan, några som relativt oproblematiska och väl hanterade. Hit hör t ex näringslivsfrågorna, ungdomsskolan och vissa miljöfrågor. De fortsatta fördjupade rådslagen bör därför fokuseras på den sociala strukturen, högre utbildning, bostadsbyg-gandet och kollektivtrafiken. Även handeln och den tätortsnära naturen bör tas upp till fördjupad dis-kussion.

• Goda sociala förhållanden.

• En attraktiv region för boende och

arbete.

• Fungerande infrastruktur och god

miljö.

• Ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad.

GR:s förbundsstyrelse ägnade stor del av sin styrelsekonferens våren 2003 åt att diskutera råds-lagen och kom fram till att det fortsatta arbetet borde inriktas mot följande fyra ”målområden”:

De frågor som togs upp har alla bedömts som relevanta och viktiga, även om några tilldragit sig större intresse än andra.

(14)

4 .

Bostadsbyggandet. Bostäderna är en del

av den fysiska strukturen och bostadsbyggan-det formar i väsentlig utsträckning dess framtid. Bostadsfrågan tas upp som en särskild punkt, dels för att fördjupa kunskapsbasen för diskus-sionerna om den fysiska strukturen, dels för att den är beroende av ekonomiska och administra-tiva förhållanden.

5 .

Kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är i

väsentlig utsträckning såväl beroende av som styrande för den övergripande fysiska struktu-ren. Kollektivtrafikens utformning, funktion och konkurrenskraft gentemot biltrafiken är dock även beroende av andra faktorer som adminis-trativa gränser, attityder och värderingar hos all-mänhet och beslutsfattare mm.

6 .

Utbildningen. Diskussionsunderlaget

in-riktas främst mot vuxenutbildningen och hög-skolan.

Beträffande handeln, som i flera rådslag lyfts fram som en viktig fråga, redovisar vi inget nytt underlagsmaterial utan hänvisar till den tidigare ”Inbjudan till rådslag”. Handeln berörs dock kortfattat i avsnittet om fysisk struktur.

Vi önskar en fördjupad diskussion

1 .

Den sociala strukturen och dess regionala polarisering. Detta är det område som i rådslagen ägnats den största uppmärksamheten och som därför framstår som en av de viktigaste för re-gionens utveckling. Vi redovisar en sammanfat-tande beskrivning av den sociala strukturen i ett avsnitt och lyfter sedan så långt möjligt in de sociala aspekterna i vart och ett av de övriga sakområdena.

2 .

Den fysiska strukturen, dvs bebyggelse för bostäder, verksamheter, service etc samt trafikinfrastruktur och grönområden. Detta är ett mycket brett område som innefattar flertalet av de frågor som lyfts fram i den tidigare ”In-bjudan till rådslag”, samtidigt som det är av vä-sentlig betydelse för förbundsstyrelsens fyra målområden. Vi har valt att fokusera på några strukturella faktorer som bedömts vara av spe-ciell betydelse för en långsiktig hållbar utveck-ling.

3

3.

Regionförstoring, dvs den i hela

västvärl-den pågående processen att storstädernas gemen-samma bostads- och arbetsmarknader växer geo-grafiskt. I vår tidigare ”Inbjudan till rådslag” berördes frågan om regionförstoring mycket kortfattat och endast ett fåtal kommuner tog upp den till diskussion. Skälet till att vi, trots detta tar med frågan är att den idag fått en allt större vikt, inte minst på grund av att Västra Götalands-regionen i flera sammanhang lyft fram den med stor tyngd. Detta utvecklas närmare nedan.

Med utgångspunkt från resultatet av den första rådslagsrundan samt förbundsstyrelsens målområden framstår följande sakområden som mest väsentliga att fördjupa:

(15)

Som underlag för flertalet sakområden redovisar vi i två inledande avsnitt –

Befolkningsutveck-ling och Medborgarnas gränslöshet och kom-munernas murar – dels en beskrivning av

fak-tisk och förväntad befolkningsutveckling i regio-nen, dels några tankegångar kring de administra-tiva gränsernas betydelse och påverkan på män-niskors livsvillkor.

Av de frågor som listats ovan är den om region-förstoringen i stort sett ny. Regionförstoring inne-bär att en gemensam bostads- och arbetsmarknad, en funktionell region, växer geografiskt. Se fakta-ruta om begreppen region och regionförstoring. Regionförstoring framförs idag från flera håll – Svenska Kommunförbundet, Nutek, Västra Götalandsregionen m fl – som väsentlig för att öka regioners ekonomiska styrka och främja deras till-växt.

I vår tidigare ”Inbjudan till rådslag” berördes frå-gan om regionförstoring under rubriken ”Kan vi utveckla en region som står sig väl i konkurren-sen?”. Frågan har idag fått en betydligt högre dig-nitet, bl a genom att den i RUV: en står för utvecklingsperspektivet ”en gemensam region”. Vi har därför tagit upp den som en särskild punkt även om endast ett fåtal kommuner berört den i den för-sta rådslagsrundan. Vi vill dock understryka att regionförstoringen måste ses i ett större samman-hang tillsammans med Västra Götalandsregionen och flera Hallandskommuner. Vad vi inom GR in-ledningsvis kan göra är att så långt möjligt komma fram till ett gemensamt förhållningssätt till den och dess såväl positiva som negativa konsekvenser.

De frågor vi önskar fördjupa ligger alla i linje med RUV:en. Som redovisats tidigare utgår vi från samma överordnade hållbarhetsbegrepp. I RUV:en anges fyra utvecklingsperspektiv som ska genom-syra utvecklingsarbetet – en gemensam region, jämställdhet, integration och internationalisering. Vidare lyfts fem s k fokusområden fram – ett livs-kraftigt näringsliv, ledande i kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommuni-kationer, en ledande kulturregion samt en god hälsa. Två av utvecklingsperspektiven – en gemensam region och integration – tas upp i detta rådslags-underlag. Givetvis är även jämställdhet och inter-nationalisering viktiga frågor, men eftersom de inte diskuterades mer än marginellt i den första rådslagsrundan har vi inte närmare utvecklat dem här. Jämställdhetsaspekten tas dock upp i avsnittet om regionförstoring. Av fokusområdena är det en-dast kulturen som vi inte tar upp närmare. Fokus-området ”en god hälsa” belyses inom ramen för flertalet frågor.

(16)

Befolkningsförändring per femårsperiod 1950-2000 Nuvarande medlemskommuner -30000 -20000 -10000 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 1951-1955 1956-1960 1961-1965 1966-1970 1971-1975 1976-1980 1981-1985 1986-1990 1991-1995 1996-2000 Femårsperiod Antal invånare G t G K Göteborgsregionens befolkning 1950 – 2000 Nuvarande medlemskommuner 0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 900000 1000000 1950 55 60 65 70 75 80 85 90 95 2000 År Antal invånare Göteborgsregio totalt Göteborg Kranskommun

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling 1950 till 2000

Göteborgsregionens tretton medemskommuner har idag tillsammans ca 865 000 invånare. Befolkningsutecklingen under de senaste femtio åren med dagens medlemskommuner och deras nuva-rande gränser framgår av vidstående diagram.

Göteborgsregionens befolkningsutveckling är i stort sett linjär från 1950 fram till sekelskiftet. Puckeln mellan 1960 och 1985 återspeglar de s k rekordåren och den därpå följande ”gröna vågen”. Miljon-programmets bostadsbyggande ledde till en mycket hög tillväxt åren 1960 till 1970. Därefter minskade bostadsbyggandet och omfördelades mellan Göteborg och kranskommunerna, Göteborgs befolkning mins-kade från 1970 till 1985 med ca 40 000 invånare medan kranskommunerna samtidigt ömins-kade med cirka 75 000. Från mitten av 1980-talet ökade åter Göteborgs befolkning för att år 2000 i stort sett ligga på samma nivå som1970. Kranskommunernas ökning efter 1970 uppgår till ca 130 000 invånare.

Göteborgsregionen totalt Göteborg Kranskommunerna Göteborgsregionen totalt Göteborg Kranskommunerna

(17)

Faktisk och uppskattad befolkningsutveckling 1950 - 2015 0 100000 200000 300000 400000 500000 600000 700000 800000 900000 1000000 1950 55 60 65 70 75 80 85 90 95 2000 5 10 2015 År Antal invånare

Framtida befolkningsutveckling

Någon officiell prognos för Göteborgsregionens fortsatta befolkningsutveckling finns inte. Mycket talar dock för att de senaste tio à femton årens tillväxt på knappt 1% per år kommer att fortsätta. Regionen kommer då att från 2003 till 2015 växa med ca 90 000 invånare upp till ca 955 000, se ovanstående diagram.

Under senare år har den demografiska utvecklingen med avseende på befolkningens åldersstruktur tillmätts allt större betydelse. Framför allt ses det ökande antalet äldre från 80 år och uppåt som pro-blematiskt eftersom detta är den för kommunerna mest kostnadskrävande åldersgruppen. I olika sammanhang har framskrivningar tagits fram som visar att denna åldersgrupp förväntas öka betydligt, kanske redan från år 2010, kanske något senare.

Vad kan – bör – vill vi göra?

En funktionell regions befolkningsstorlek är, en-ligt den kunskapsteori som kallas ”den nya eko-nomiska geografin”, av avgörande betydelse för dess ekonomiska utveckling. Regionens befolk-ning kan ökas dels genom inflyttbefolk-ning och födel-seöverskott, dels genom regionförstoring. Regionförstoring tas upp längre fram. Här begrän-sas frågan om befolkningsstorleken till Göte-borgsregionen och hur vi inom GR ser på utveck-lingen.

Att diskutera

Är en årlig befolkningstillväxt på

upp mot en procent en rimlig

am-bitionsnivå för regionens

utveck-ling under de närmaste tio à

fem-ton åren?

05

Faktisk utveckling Uppskattad utveckling

(18)

Medborgarnas gränslöshet

och kommunernas murar

Medborgarnas gränslöshet

Människorna i Sverige är idag i sitt vardagsliv och under sin fritid långt rörligare än någonsin tidi-gare i modern tid. De är också mycket rörliga ifråga om bosättning. Den ökade rörligheten får sitt kan-ske tydligaste uttryck i den allt mer omfattande pendlingen bostad – arbete. Av Göteborgsregionens totalt ca 400 000 förvärvsarbetande år 2000 pend-lade drygt 35 % ut ur sin

bostadskommun – 17 % av Göteborgs förvärvsar-betande och 58 % av kranskommunernas. Den helt övervägande delen av pendlingen skedde mellan kommuner inom regionen men under senare år har det mer långväga pend-landet ökat markant. En liknande gränslöshet råder vad avser handel. Medborgarna gör i stor

ut-sträckning sina inköp av mat och andra s k daglig-varor nära bostaden men för andra inköp är de be-tydligt mer rörliga. Medborgarnas fritidsvanor präg-las också av gränslöshet.

Den ökade rörligheten har möjliggjorts av att transportinfrastrukturen byggts ut och givit med-borgarna möjligheter att friare välja bostad anpas-sad till deras livssituation. Rörligheten grundläggs i unga år, stärks under ungdomsåren och bibehålls långt upp i åren. Viljan till, eller beroendet av, rör-lighet gäller därför även funktionshindrade och äldre. Detta betyder inte att rörligheten i sig är ett värde, den är ett medel för ett gott liv.

Den ökade dagliga rörligheten är i mycket positiv för medborgarna även om den för många grupper kan innebära ett icke önskvärt rörelsetvång. Den innebär dock samtidigt problem, främst i form av ökat trafikarbete och därmed ökade miljöproblem i

form av utsläpp, buller, fysiska intrång mm. Rör-ligheten kan vidare leda till en viss rotlöshet och brist på förankring samtidigt som den också ger möjligheter att knyta och upprätthålla kontakter. En annan form av ökad rörlighet är s k boende-karriärer, som ofta innebär flyttningar mellan kom-muner. Ett idag vanligt mönster är att unga som vuxit upp i sina föräldrars bostad, ofta ett småhus, som studerande flyttar till lägenhet i regionens cen-trala del. När de sedan bil-dar familj, vilket nu sker allt senare i livet, flyttar de ofta till ett småhus där de bor åtminstone tills barnen kommit upp i övre tonåren. Många bor kvar längre, andra flyttar till en centralt belägen lägenhet i kommunen eller i Göteborg. De bor sedan kvar där de valt att bo så länge de är verksamma och rörliga. Många bor kvar centralt så länge de kan, andra flyttar på äldre dar åter ut till ytterområden – för att komma nära sina barn eller för att bo nära naturen. Här måste dock understrykas att för många hushåll är flyttmönstret betydligt mer begränsat. Invånarnas flyttningar och olika faser i livet påver-kar den kommunala ekonomin på olika sätt. Fasen med barn i förskole- och skolåldern innebär ofta stora kommunala åtaganden, och på liknande sätt kan fasen som ”äldre-äldre” innebära att kommu-nen behöver bidra med stora och kostnadskrävande insatser. De för kommunerna sannolikt mest att-raktiva medborgarna – de bästa skattebetalarna – är förvärvsarbetande i medelåldern och uppåt, vars barn står på egna ben.

Av Göteborgs totalt ca

36 000 utpendlare år 2000

hade 62 % sina mål inom

Göte-borgsregionen. Ca 10 % hade

sina mål inom de mest

närlig-gande delarna av Västra

Göta-land och HalGöta-land. Resterande

närmare 30 % pendlade till

öv-riga delar av landet eller till

ut-landet.

(19)

Kommunernas murar

Samtidigt som medborgarna i sitt dagliga liv allt mer frigör sig från administrativa gränser är lag-stiftning och kommunernas service fortfarande i stor utsträckning uppbyggd för ett samhälle där invå-narna inte i någon större utsträckning vare sig flyt-tar eller pendlar över

kommungränserna. Kom-munernas förmåga att möta medborgarnas för-ändrade levnadsmönster kommer till stor del att av-göra vilken legitimitet de kommer att få hos befolk-ningen. I förlängningen har detta även en demo-kratiaspekt.

Förutom beaktandet av medborgarnas förändrade attityder finns även eko-nomiska aspekter på kom-munernas självförsörj-ning. Många kommuner är helt enkelt för små för

att kunna tillgodose medborgarnas allt mer diversifierade behov. Ett aktuellt exempel på detta

Vad kan – bör – vill vi göra?

är behovet av särskilt boende för vissa etniska mi-noriteter. Vi vill dock understryka att det finns många områden där den enskilda kommunen är bäst lämpad för att på egen hand svara för servicen till invånarna. Lokalkännedom och närhet är många gånger de bästa förut-sättningarna för en ly-hörd, flexibel och kostnadseffektiv verk-samhet.

Bundenheten till den egna kommunen för viss typ av service kan även leda till ökad miljöbelastning i form av ökad trafik efter-som den kommunala servicen kan ligga olämpligt i relation till människornas dagliga resmönster. Inköp med flera ärenden kan ofta uträttas på vägen hem från arbetet medan kommunala serviceärenden kan tvinga många till omvägar.

”En gång i världen överensstämde

nog också kommungränserna ofta

med de tekniska och kulturella

grän-serna. Kommunen var en bygd, som

uppfattades som en enhet och

ar-betade som en sådan. Men detta

förhållande har, särskilt med de

mo-derna transportmedlens utveckling,

i många fall fullkomligt upphävts.

Därmed uppstår behovet av en

in-terkommunal reglering.”

Ur ett föredrag 1944 av Sune Lindström, huvudansvarig för regionplan för Göteborg med omgivningar 1940-1944.

Kommunerna har sedan länge följt kommunallag-ens påbud att de ska svara för ”sina angelägenhe-ter”. De har därför inom sina gränser erbjudit den service de enligt lagen ålagts leverera. Inom vissa områden har GR:s medlemskommuner skapat praktiska lösningar där de enskilda kommunerna

har kvar ansvaret för att servicen kommer till stånd men samarbetar om genomförandet. Ett exempel på detta är gymnasieskolan. Frågan om fler kom-munala murar kan rivas och ersättas av utökad regional samverkan tas upp på flera håll i följande diskussionsunderlag.

(20)

Social struktur

Återkoppling till resultatet av den första

rådslagsrundan

Av den första rådslagsrundan framgår att regio-nens sociala struktur och dess geografiska pola-risering, av flertalet kommuner ses som en av de viktigaste regionala frågorna. Med den sociala strukturen och dess polarisering avses dels invå-narnas fördelning på olika kategorier med olika levnadsvillkor och förutsättningar, dels skillna-den i fördelning mellan regionens olika delar. Mycket koncentreras idag kring den etniska di-mensionen, dvs kring problematiken med inte-gration av invandrare och omställningen till ett flerkulturellt samhälle. Härmed tenderar andra klyftor att komma i skymundan som högavlönade – lågavlönade, högutbildade – lågutbildade m fl. Till den sociala strukturen hör även medborgar-nas åldersfördelning, fördelning på olika hushålls-storlekar mm även om det härvidlag inte rör sig om ”klyftor” på samma sätt som för övriga välfärdskriterier.

I den första rådslagsrundan uttryckte många kom-muner tydligt att de sociala klyftorna och deras geografiska polarisering är orimliga och att de begränsar regionens utveckling. De underströk samtidigt att klyftorna – även om de tydligast kommer till uttryck i Göteborg – är en regional fråga där alla kommuner är berörda och medan-svariga. Stor oro framfördes vidare över deras konsekvenser i form av ökat utanförskap, ökad brottslighet, otrygghet etc.

För att förbättra den sociala strukturen framför-des främst följande förslag och synpunkter: • Utveckla ett bostadsbyggande som minskar

klyftorna och motverkar segregation samti-digt som det erbjuder en god närmiljö. Bygg ”billiga” bostäder med hyresrätt.

• Erbjuda bra utbildning som motverkar främlingsskap.

• Integrera invandrare i samhället genom validering och genom att ta vara på de äldre invandrarnas egna kunskaper och erfarenhe-ter. Vidare måste det gemensamma ansvaret för och samarbetet kring integrations-problematiken stärkas.

• Öka det ”politiska” engagemanget hos de ”vanliga medborgarna”.

De direkt påtagligt negativa konsekvenserna av den sociala segregationen och dess polarisering i form av ökat utanförskap och ökad brottslig-het togs upp i flera rådslag. Härvidlag under-ströks främst vikten av att utveckla socialt och polisiärt samarbete kring ungdomsfrågor samt att brottsförebyggande åtgärder för ökad trygg-het är viktigare än fler poliser.

En annan direkt och påtaglig negativ social as-pekt som i korthet togs upp i rådslagen är den ökade ohälsan. Friskvård och goda möjlighe-ter till rekreation lyftes fram som viktiga fak-torer för att stärka folkhälsan.

(21)

Segregeringen och dess geografiska

polarisering

Situationen idag

I diagrammen på följande uppslag illustreras den sociala polariseringen för ett antal välfärdsaspekter. De 33 regiondelarna, dvs de 21 stadsdelarna i Gö-teborg och de 12 kranskommunerna, har i diagram-men grupperats med hänsyn till befolkningens välfärdsnivå. De regiondelar där befolkningen har störst behov av samhällsstöd och där utbildnings-och inkomstnivåerna är lägst, återfinns längst upp till höger i diagrammen. Längst upp till vänster finns de vars behov av samhällsstöd är minst. Den gula cirkeln i mitten visar regiongenomsnittet med in-dex 100.

I det första diagrammet, där principen bakom grupperingen av regiondelarna tydligt framgår, vi-sas situationen i fråga om medelinkomst och ohälsotal. Av diagrammet framgår att medelinkom-sten ligger betydligt över snittet i Göteborgs kust-nära stadsdelarna med i huvudsak småhus. I flerta-let av Göteborgs stadsdelar från 60- och 70-talen som främst innehåller flerbostadshus, ligger medel-inkomsten betydligt under snittet. I centrala Göte-borg samt flertalet kranskommuner ligger inkom-sten kring snittet. Medelinkominkom-sten i Älvsborg är mer än dubbelt så hög som den i Bergsjön. Polariseringen av ohälsotalen är i stort den mot-satta. Ohälsotalen är låga i stadsdelar som Askim och Älvsborg medan de är höga i Göteborgs nord-östra stadsdelar. I centrala Göteborg och flertalet kranskommuner ligger ohälsotalen något under genomsnittet för regionen. Ohälsotalen i Bergsjön är fyra gånger så höga som de i Älvsborg och Askim och dubbelt så höga som de i flertalet krans-kommuner.

I de tre övriga diagrammen redovisas polariseringen i fråga om arbetslöshet, högre utbildning samt ohälsotal för ungdomar. Bortsett från ohälsotalen för ungdomar återspeglar samtliga diagram en tyd-lig polarisering, dock med vissa specifika avvikel-ser. I Göteborgs stora ytterstadsdelar med i huvud-sak flerbostadshus är ohälsotalen höga, arbetslös-heten stor, andelen högutbildade låg och medelin-komsten liten. I Göteborgs kustnära och av små-hus dominerade stadsdelar är situationen den

mot-satta. Flertalet kranskommuner ligger kring eller under regiongenomsnittet för alla dessa välfärds-kriterier. Denna polarisering gäller även för flera andra välfärdskriterier som socialbidragsberoende, valdeltagande och andel invånare som inte är till-gängliga på arbetsmarknaden.

Göteborgs centrala stadsdelar uppvisar några spe-ciella särdrag. Andelen högutbildade är här mycket hög, samtidigt som arbetslösheten ligger över ge-nomsnittet. Inkomstnivån är genomsnittlig och utbildningsnivån mycket hög. Vad som inte direkt kan utläsas är att ca 35% av regionens högutbildade år 2000 bodde i Göteborgs fem mest centrala stads-delar, med totalt sett endast 20 % av befolkningen. Diagrammet som illustrerar ohälsotalen för ung-domar skiljer sig markant från de övriga. Något strukturellt mönster kan inte utläsas. Ohälsotalen är höga dels i flera områden som i fråga om övriga välfärdskriterier uppvisar klart positiva värden, dels inom några av Göteborgs även i övrigt resurssvaga stadsdelar. De lägsta ohälsotalen uppvisar Göte-borgs mest centrala stadsdelar.

Spindeldiagrammen visar situationen kring år 2000. Regiongenomsnittet för de olika aspekterna har ändrats något under de fyra år som gått. Huvud-syftet med diagrammen är dock inte att visa den aktuella situationen för t ex arbetslösheten idag. Syftet är att illustrera polariseringen.

Utvecklingstendenser

Den sociala polariseringen varierar något med kon-junkturerna. Tidigare jämförelser mellan data från olika år visar att under goda tider, då arbetslöshe-ten och socialbidragsberoendet totalt sett minskat, ökar polariseringen mellan regiondelarna. Detta tyder på ett strukturellt betingat mönster.

Andelen högutbildade boende i centrala Göteborg har sakta ökat. Under slutet av 90-talet ökade an-delen högutbildade även i flera av Göteborgs halv-centrala områden som Lundby, Kortedala och Högsbo.

(22)

0 1 0 0 2 5 5 0 7 5 1 2 5 1 5 0 1 7 5 2 0 0 Ale Partille Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Stenungsund Kungsbacka Härryda Lilla Edet Mölndal Alings ås _Tynnered Linnéstaden Centrum Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Frölunda Lundby Backa Högsbo Kärra-Rödbo Majorna Härlanda Tuve-Säve Örgryte Torslanda Styrsö AskimÄlvsborg RIKET Ohälsotal Medelinkomst

Polariseringen vad avser arbetslöshet

Öppet arbetslösa och i program 16-64 år. Regiongenomsnitt år 2000: 5,4 %

De olika regiondelarna, dvs stadsdelarna i Göteborg och kranskommunerna, har grupperats med hänsyn till befolkningens välfärdsnivå.

Den gula cirkeln i mitten visar regiongenomsnittet med index 100.

Polariseringen vad avser medelinkomst och ohälsotal

Medelinkomsten avser befolkningen över 16 år. Regiongenomsnitt var år 1998 162 100 kr/person.

Med ohälsotal avses det totala antalet dagar som de sjukförsäkrade har någon form av ersättning. Regiongenomsnittet för befolkningen 16-64 år var år 1999 49 dagar.

R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e dR e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst 0 2 8 0 2 5 6 2 2 6 2 4 8 1 0 0 2 5 5 0 7 5 1 2 5 1 5 0 1 7 5 2 0 0 Ale Partille Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Stenungsund Kungsbacka Härryda Lilla Edet Mölndal Alingsås Tynnered Linnéstaden Centrum Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Frölunda Lundby Backa Högsbo Kärra-Rödbo Majorna Härlanda Tuve-Säve Örgryte Torslanda Styrsö Askim Älvsborg RIKET

(23)

0 1 0 0 2 5 5 0 7 5 1 2 5 1 5 0 1 7 5 2 0 0 Ale Partille Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Stenungsund Kungsbacka Härryda Lilla Edet Mölndal Alingsås Tynnered Linnéstaden Centrum Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Frölunda Lundby Backa Högsbo Kärra-Rödbo Majorna Härlanda Tuve-Säve Örgryte Torslanda Styrsö AskimÄlvsborg RIKET R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e dR e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e dR e g i o n d e l a r m e d - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst

Polariseringen vad avser högutbildade med minst 3 års eftergymnasial utbildning

Antalet invånare med minst tre års eftergymnasial

utbildning utgjorde år 2000 ca 19 % av befolkningen i åldern 25 – 64 år.

Polariseringen vad avser ohälsotal för ungdomar 16 – 29 år

Med ohälsotal avses det totala antalet dagar som de sjukförsäkrade har någon form av ersättning.

Regiongenomsnitt år 1999: 21,9 dagar/år R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e dR e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst 0 1 0 0 2 5 5 0 7 5 1 2 5 1 5 0 1 7 5 2 0 0 Ale Partille Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Stenungsund Kungsbacka Härryda Lilla Edet Mölndal Alingsås _Tynnered Linnéstaden Centrum Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Frölunda Lundby Backa Högsbo Kärra-Rödbo Majorna Härlanda Tuve-Säve Örgryte Torslanda Styrsö AskimÄlvsborg RIKET

(24)

0 1 0 0 2 5 5 0 7 5 1 2 5 1 5 0 1 7 5 2 0 0 Ale Partille Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Stenungsund Kungsbacka Härryda Lilla Edet Mölndal Alingsås _Tynnered Linnéstaden Centrum Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Frölunda Lundby Backa Högsbo Kärra-Rödbo Majorna Härlanda Tuve-Säve Örgryte Torslanda Styrsö AskimÄlvsborg RIKET Äldre 80år och mer Barn och yngre t o nåringar 6 till 16 år R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e dR e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e dR e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e dR e g i o n d e l a r m e d - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst Åldersstrukturen

Även åldersstrukturen är en del av den sociala strukturen och är av stor betydelse för samhällets åtagande i fråga om service av olika slag. I nedanstående diagram illustreras hur två viktiga

Polariseringar vad avser åldersgrupperna 6 till 16 år respektive 80 år och äldre

Åldersgruppen 6- 16 år omfattade år 2000 ca 13 % av regionens befolkning. Åldersgruppen 80 år och äldre omfattade år 2000 ca 4,5 %.

åldersgrupper fördelade sig i regionen – barn och yngre tonåringar 6 till 15 år samt äldre över 80 år. Den förra gruppen omfattade år 2000 totalt närmare 13 % av regionens befolkning, den senare gruppen något över 4 %.

(25)

Vad kan – bör – vill vi göra?

För att förbättra den sociala strukturen i stort måste de sociala klyftorna minskas, segrega-tionen motverkas, den generella välfärdsnivån höjas och outnyttjade mänskliga resurser tas tillvara. För att minska den regionala polari-seringen bör skillnaderna i levnadsvillkor mel-lan regionens olika delar – stadsdelarna i Gö-teborg och kranskommunerna – utjämnas. Detta bör dock ske med beaktande av de olika delarnas specifika förutsättningar och kvalitéer. Utöver redovisningen av dagens situation och några utvecklingstendenser redovisar vi i detta diskussionsunderlag inget nytt grundläggande material kring den sociala polariseringen och dess betydelse för regionens utveckling. I stäl-let lyfter vi så långt möjligt in de sociala as-pekterna i de övriga diskussionsfrågorna. Sam-bandet mellan den sociala polariseringen och bostadsutbudet tas upp dels i avsnittet om den fysiska strukturen, dels i avsnittet om bostads-byggandet. Kollektivtrafikens betydelse för de svagare gruppernas möjlighet att tillgodose sina resbehov tas upp dels i samband med den fy-siska strukturen, dels i avsnittet om kollektiv-trafik. Utbildningens betydelse för att förbättra situationen tas upp i avsnittet om utbildning. Avsnitten ”Medborgarnas gränslöshet och kommunernas murar” samt ”Bostadsbyggan-det”, tar upp olika aspekter på medlems-kommunernas samverkan kring social service av olika slag.

Individinriktade åtgärder

Med denna disposition berörs dock vissa vik-tiga åtgärder, främst på individnivå, endast kort-fattat och selektivt. Vi hänvisar därför till den tidigare ”Inbjudan till rådslag”. Som underlag för en diskussion kring åtgärder för att ge indi-viderna möjlighet att växa och själva kunna ta kontroll över sin livssituation redovisas där ett antal frågeställningar. Individinriktade insatser av olika slag görs såväl i Göteborgs ytter-områden som i kranskommunerna och medlemskommunerna har därför mycket att lära av varandra.

Samband medborgarkraft –

konkurrenskraft

En annan och viktig aspekt, som med denna dis-position inte heller får det utrymme den förtjä-nar, är sambandet mellan medborgarkraften och de två andra dimensionerna av hållbar utveck-ling. Vi har inledningsvis pekat ut medborgar-kraften, i betydelsen ”det goda livet”, som det övergripande målet för regionens utveckling. Konkurrenskraften blir då medlet och bärkraften ramen. Detta är dock en förenkling. Medborgar-kraften i betydelsen humankapital och socialt kapital är idag såväl ett mål som ett medel. I vår tidigare ”Inbjudan till rådslag” underströk vi medborgarkraftens betydelse för de två andra di-mensionerna av hållbar utveckling med bl a föl-jande ord:

”Engagerade och kunniga medborgare som kän-ner trygghet och mening i tillvaron samt delak-tighet i samhället är en förutsättning för såväl ett konkurrenskraftigt näringsliv som en lång-siktig miljömässig bärkraft. Trygga och anstän-diga samhällen med små klassklyftor, låg kri-minalitet och med människor som litar på var-andra och vågar gå ut efter mörkrets inbrott, är traditionella nordiska värden som kan bli unika konkurrensfaktorer i en globaliserad värld.” Vikten av ett socialt väl fungerande samhälle med aktiva och kunniga medarbetare under-stryks även i flera internationella sammanhang, inte minst i den s k Lissabonöverenskommelsen från år 2000, där EU:s stats- och regeringschefer satte som mål att medlemsländerna inom en tio-årsperiod skulle skapa ”världens mest konkur-renskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Ett annat och intressant exempel är den analys som Zürich Cantonal Bank gjort av 30 OECD-länder. Banken hävdar att investerare idag till-mäter sociala och ekologiska faktorer allt större betydelse vid företagsetableringar. I bankens rangordning av de 30 OECD-länderna kommer Sverige på första plats vad avser social hållbar-het och på andra plats vad avser ekologisk.

Åtgärder inom övriga

huvud-områden

(26)

Fysisk struktur

Återkoppling till resultatet av den första

rådslagsrundan

De tre hållbarhetsdimensionerna

Medborgarkraft

Av den första rådslagsrundan framgår att regio-nens fysiska struktur, dvs dess bebyggelse för bostäder, verksamheter, handel och annan ser-vice samt trafikleder och grönområden, är av stor betydelse för regionens långsiktiga utveck-ling. Några exempel på sakområden där den fysiska strukturen särskilt lyfts fram är den so-ciala strukturen, kollektivtrafiken, bostadsbyg-gandet, handel samt tillgången till natur och rekreation. Den fysiska strukturen påverkar – på olika sätt och inte utan motsättningar – alla de tre hållbarhetsdimensionerna medborgar-kraft, konkurrenskraft och bärkraft.

I detta avsnitt redovisas inledningsvis några betydelsefulla samband mellan de tre hållbarhetsdimensionerna och olika fysiska as-pekter. Av denna redovisning framstår ett be-gränsat antal fysiska aspekter som speciellt viktiga för flera av dimensionerna. Som un-derlag för en fördjupad diskussion redovisas för dessa aspekter dels dagens situation, dels i vissa fall utvecklingstendenser.

För medborgarkraften och en regions sociala struktur bedöms följande aspekter på den fy-siska strukturen vara av särskild betydelse:

Polariseringen vad avser bostadsformer.

I alla regioner och städer finns tydliga sam-band mellan bostadsstrukturen och den sociala strukturen. Resursstarka medborgare kan fritt välja mellan olika slags bostäder och bostads-miljöer medan de resurssvaga har mycket små möjligheter. En geografisk polarisering av våra städer vad avser boendet har funnits i alla ti-der, inte minst i Göteborg och Göteborgsregio-nen. Från att tidigare varit relativt småskalig ökade den dock under perioden 1960 till 1980 då 60 % av regionens nuvarande bostadsbe-stånd tillkom. Denna tid inleddes med storskaligt bostadsbyggande med i huvudsak flerfamiljshus och avslutades med i huvudsak småhusbyggande.

Transportsystemet. Skillnaderna mellan olika

medborgargruppers resmöjligheter – framför allt tidsmässigt – för att arbeta, upprätthålla goda sociala kontakter, utföra vardagslivets bestyr samt på ett berikande sätt utnyttja sin fria tid är stor. För dem som har tillgång till bil är i stort hela regionen lätt tillgänglig inom rimliga resti-der. De som är hänvisade till kollektivtrafiken får däremot överlag ägna betydligt mer tid för att nå mål på större avstånd från bostaden. En ur alla aspekter god levnadsmiljö vad avser tillgång till service, rekreation, frisk luft mm är en tredje grundläggande förutsättning för män-niskors levnadsbetingelser.

(27)

Konkurrenskraft

I den tidigare ”Inbjudan till rådslag” lyfts två aspekter på den fysiska strukturen fram som speciellt betydelsefulla för konkurrenskraften.

En god levnadsmiljö som förutsättning för att

människor ska välja att leva och verka i regio-nen. För de välutbildade, som i det post-industriella samhället allt mer framhålls som den viktigaste produktivkraften, står i stort sett hela världen öppen som verksamhetsfält. För att få dem som utbildas här att stanna kvar och samtidigt attrahera kunniga människor från andra håll, måste Göteborgsregionen erbjuda en ur alla aspekter god levnadsmiljö. En att-raktiv levnadsmiljö innebär goda bostäder, goda utbildningsmöjligheter, rikt service- och kulturutbud, tillgång till hav, sjöar och andra rekreationsområden, frisk luft, frihet från bul-ler osv . I en attraktiv levnadsmiljö måste även inbegripas sociala förhållanden som relationer mellan människor samt trygghet, säkerhet mm. Även om dessa aspekter inte främst hör hemma under rubriken fysisk struktur så påverkas de i hög grad av dem. Den goda levnadsmiljön får därför inte vara ett privilegium för vissa med-borgargrupper. Den måste gälla alla.

Goda och robusta kommunikationer såväl

lokalt som nationellt och internationellt samt

tillgång till lämplig mark och passande loka-ler för ett differentierat näringsliv är andra viktiga förutsättningarna för näringslivets ut-veckling.

I denna inbjudan till fortsatta rådslag vill vi lyfta fram ytterligare två aspekter som av ekonomer bedöms vara väsentliga för utveck-lingen. Den ena är regionens

befolknings-storlek och den andra regionens täthet vad

avser främst arbetsplatser men även boende. Region står här för den funktionella regio-nen, dvs Göteborgs lokala arbetsmarknad. Diskussionsunderlag kring Göteborgs-regionens befolkningsutveckling har redovi-sats tidigare. Frågan om regionförstoring tas upp längre fram.

En regions täthet är, vid sidan av befolknings-storleken, av stor betydelse för den ekono-miska utvecklingen. I första hand är regio-nens storlek avgörande för den samlade spe-cialisering och mångfald som kan nås på en lokal arbetsmarknad. Förutsättningarna att ut-nyttja den stora marknadens fördelar förstärks av en koncentration in mot regionens kärna av framför allt arbetsplatser. Koncentration och täthet bedöms således ge långsiktigt för-stärkta förutsättningar för uthållig ekonomisk utveckling i stora regioner.

Bärkraft

Det finns idag stor och bred kunskap om den fysiska strukturens betydelse för hållbar utveck-ling. Främst gäller detta biltrafikens negativa sidor, dvs energianvändning och miljöpåverkan i form av utsläpp av ämnen som påverkar kli-matet, skadar människors hälsa, leder till över-gödning osv. Biltrafiken svarar idag för de största utsläppen till luft av hälsovådliga och försurande ämnen samt för ca en tredjedel av de klimat-påverkande. Medan utsläppen från industri och bostäder minskar så ökar de från trafiken. För biltrafiken finns stora tekniska förbättrings-potentialer att minska vissa utsläpp. För att uppnå de nationella miljömålen anser dock flertalet sakkunniga inom myndigheter och forskar-världen att den fordons- och bränsletekniska

ut-vecklingen måste kompletteras av minskat re-sande. Härvidlag är, vid sidan av medborgarnas livsstil och attityder, den fysiska strukturen av stor betydelse. Även ökad användning av IT kan vara ett sätt att minska resandet.

Den fysiska strukturens betydelse för resandet har analyserats av flera olika forskningsinstitutioner. En generell slutsats är att större tätorters

befolk-ningstäthet är av stor betydelse för

energianvänd-ningen inom transportsektorn och därmed för transporternas miljöpåverkan. En annan slutsats är att en region, vars största tätort, dvs kärna, kom-pletteras av många små tätorter och utspridd be-byggelse, är mer transportkrävande än en vars kärna kompletteras av färre men större tätorter. Begreppet tätort definieras i faktaruta.

(28)

Med tätort avses i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån, SCB, ett bebyggt område med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Tätorter tar inte slut vid läns- eller kommungränser. Göteborgs tätort omfattar mark inom tre kommuner: Göteborg, Mölndal, Partille.

Övriga områden definieras som glesbygd, även om detta begrepp inom ett storstads-område som Göteborgsregionen kan ifrågasättas. Till ytan utgörs Göteborgregionen rent statistiskt av 89 % glesbygd och 11 % tätort. Befolkningsmässigt är fördelningen i stort den motsatta med 91 % av befolkningen inom tätorter och 9 % inom glesbygd. Göteborgs tätortsstruktur framgår av kartan och kan i korthet beskrivas enligt föl-jande:

• Göteborgs tätort är regionens i särklass största med sina ca 496 000 invånare eller närmare 60 % av regionens befolkning.

• Nio tätorter – Alingsås, Kungälv, Kungsbacka, Lerum, Mölnlycke, Lindome och Stenungsund – har mellan 10 000 och 23 000 invånare vardera. I dessa tätorter bor sammantaget ca 100 000 invånare.

• Resterande tätortsbefolkning, sammanlagt ca 175 000 invånare, fördelas på 115 tätorter varav flertalet med mindre än 1000 invånare.

0 5 10 Kilometer Alingsås Lerum Kungsbacka Mölnlycke Lindome Stenungsund Göteborg Kungälv

Faktaruta – tätorter

(29)

Decentraliserad koncentration bygger på följande grundläggande idéer:

• Service, handel och personalintensiva arbetsplatser samt även bostäder koncentreras till knutpunkter i kollektivtrafiksystemet. Dessa knutpunkter blir då en form av lokala eller i vissa fall regionala kärnor som i viss utsträckning kan avlasta en regions ”huvud-kärna”.

• De kompletterande kärnorna bör erbjuda arbetande, boende, och besökande stimule-rande och upplevelserika miljöer såväl socialt och kulturellt som visuellt. Detta innebär att driften eller behovet att söka sig till en regions huvudkärna för stimulans, upplevel-ser, handel mm minskar.

• Inom de mindre kärnorna kan människor röra sig till fots eller med cykel. Mellan de olika kärnorna erbjuds snabba och bekväma kollektivtrafikförbindelser.

ecent raliserad

oncent rat ion i form av et t ätverk där en tät kompakt ent ral tät o r t komplet t er as v medelstora t ä to r ter med ög bebyg gelset ät het.

vståndet mellan den ent rala tät or ten och de vriga bör vara 3 till 5 mil.

ot satsen till ecent raliserad

on cent rat ion i form av n ut sprid d str ukt ur med

ånga små och rela tivt lesa tät or ter

rup perade kring en gles ominerande kärna.

Faktaruta – decentraliserad koncentration

Decentraliserad koncentration och dess motsats på regional nivå

Decentraliserad koncen-tration på tätortsnivå

ecen traliserad koncent rat ion är huvudkärnan, cit y, omplet t eras av arbet spla t s-ch servicekoncent rat ioner i nslut ning till knut punkter.

(30)

Med utgångspunkt från ovan redovisade faktorer av betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling, vill vi här framför allt lyfta fram följande strukturaspekter för fördjupad diskussion:

Viktiga strukturfrågor ur ett helhetsperspektiv

på hållbar utveckling

• Regionens geografiska polarisering vad

avser bostadsformer och den med denna

samvarierande sociala segregationen. • Regionens täthet i fråga om såväl bostäder

som arbetsplatser och dess betydelse för såväl bärkraft som konkurrenskraft och medborgarkraft. Även tätortsstrukturen är härvidlag viktig att belysa.

• Begreppet attraktiv levnadsmiljö betraktad ur såväl ett övergripande kollektivt perspektiv som inriktad mot den enskildes boendemiljö. Till denna fråga hör inte minst tillgången till grönområden, sjöar, kust och hav och dess betydelse för levnadsmiljön. Ett begrepp som ofta förts fram i strategier för

att minska transportarbetet i städer och regio-ner är ”decentraliserad koncentration”. Decen-traliserad koncentration innebär, något förenk-lat, en nätverksstruktur där personalintensiva arbetsplatser och servicefunktioner, samt i viss utsträckning även bostäder, koncentreras till ett begränsat antal viktiga knutpunkter i en regions eller en stor tätorts kollektivtrafiknät. Se vid-stående faktaruta. För att främja en ekologiskt hållbar utveckling bör en struktur med decen-traliserad koncentration eftersträvas. Personal-intensiva verksamheter bör lokaliseras till re-gionens huvudkärna och till viktiga knut-punkter, bostäder till knutpunkter och längs kollektivtrafikstråken mellan dem. Även detalj-handeln bör lokaliseras efter liknande princi-per.

Den tätortsnära naturen har stor betydelse för såväl bärkraften som medborgarkraften. Dess värde som omistlig del av levnadsmiljön har understrukits ovan i samband med medborgar-kraften. Vardagsnära natur är också viktig för folkhälsan och människors välbefinnande. Kon-takt med naturområden minskar risken att

drab-bas av fysiska och psykiska besvär, ökar koncentrationsförmågan och gör att sjukdomar läker snabbare. Barn som vistas mycket ute i naturen utvecklas motoriskt snabbare och är friskare än barn som mest vistas inomhus. Fy-sisk inaktivitet är idag en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död. När-miljön har en avgörande betydelse för om män-niskor är fysiskt aktiva och vistas ute. Närhet till grönområden kan därmed sägas vara direkt positivt för hälsan.

Vid sidan av att ta till vara och utveckla grön-strukturens sociala värden måste vi även sträva mot att uppfylla det nationella miljömålet bio-logisk mångfald. Vi har en skyldighet att be-vara växt- och djurarter, variationsrikedom och skönhet i vår natur. Naturens mångfald – i form av ekosystem, arter och gener – är ett värde som vi bör upprätthålla för framtida generationers handlingsfrihet. Också i våra tätortsnära natur-områden finns inslag med rikt eller särpräglat växt- och djurliv. Den biologiska mångfalden ger storstadsinvånarna ett mervärde vid vistelse i naturen.

(31)

0 1 0 0 2 5 5 0 7 5 1 2 5 1 5 0 1 7 5 2 0 0 Ale Partille Öckerö Tjörn Lerum Kungälv Stenungsund Kungsbacka Härryda Lilla Edet Mölndal Alingsås Tynnered Linnéstaden Centrum Bergsjön Gunnared Lärjedalen Biskopsgården Kortedala Frölunda Lundby Backa Högsbo Kärra-Rödbo Majorna Härlanda Tuve-Säve Örgryte Torslanda Styrsö AskimÄlvsborg RIKET Flerbostadshus – 61 % Småhus – 39 %

Polariseringen av bostäder

Situationen idag

Den regionala polariseringen vad avser hustyper år 2000

Av regionens bostadsbestånd bestod år 2000 61 % av flerbostadshus och 39 % av småhus.

R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - litet behov av samhällsstöd - stora resurser vad avser utbildning och inkomst R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d R e g i o n d e l a r m e d - stort behov av samhällsstöd - små resurser vad avser utbildning och inkomst

I nedanstående diagram illustreras den regionala polariseringen vad avser hustyper. Av diagrammet framgår tydligt att centrala Göteborg samt Göte-borgs nordöstra stadsdelar helt domineras av fler-bostadshus medan flertalet kranskommuner samt stadsdelarna Askim, Älvsborg, Torslanda och Styrsö domineras av småhus. De enda regiondelar med relativt balanserad sammansättning är Partille, Mölndal, Kärra-Rödbo, Tuve-Säve, Tynnered och Lärjedalen.

De regiondelar som domineras av flerbostadshus svarar även för den helt övervägande delen av bo-städer med hyresrätt eller bostadsrätt. Vidare är an-delen små lägenheter, mindre än 3 rum och kök, betydligt högre än i genomsnittet i dessa delar. Omvänt gäller att andelen lägenheter större än 3 rum och kök ligger långt över genomsnittet i de regiondelar som domineras av småhus.

Utvecklingstendenser

Fördelningen mellan bostadstyper har i stort sett inte förändrats efter 1990. Bostadsbyggandet var under hela nittiotalet lågt och även om det, fram-för allt efter 1993, till stor del inriktades mot små-hus, har det inte förändrat hustypsfördelningen mer än marginellt. Däremot har fördelningen av fler-bostadshusen på hyresrätt och bostadsrätt föränd-rats. Allt fler hyresrätter omvandlas till bostads-rätter, framför allt i Göteborgs centrala stadsdelar.

Samband bostadspolarisering –

social struktur

Spindeldiagram över den sociala strukturen har re-dovisats ovan under rubriken Social struktur. En jämförelse mellan dessa diagram och ovanstående diagram över polariseringen av hustyper visar att den sociala polariseringen återspeglar region– delarnas bostadsbestånd i kombination med deras läge i regionen.