Modeller för sjuksköterskans
överrapportering av
patientinformation vid skiftbyte
- En litteraturstudie
Models for nurses’ handover of patient information at change of shift
- A literature study
Cassandra Bergius
Cajsa-Lisa Larsson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå Handledare: Lisa Hällsten Examinator: Kaisa Bjuresäter Datum: 2020-04-07
Sammanfattning
Titel: Modeller för sjuksköterskans överrapportering av patientinformation vid skiftbyte/Models for nurses’ handover of patient information at change of shift Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institution för Hälsovetenskap Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Bergius Cassandra, Larsson Cajsa-Lisa Handledare: Hällsten Lisa
Sidor: 18 exklusive bilaga 1
Nyckelord: Kommunikation, Sjuksköterska, Omvårdnad, Överrapportering, Muntlig, Skriftlig, Bedside
Introduktion: Överrapportering av patienter sker dagligen mellan sjuksköterskor. En
bristande kommunikation kan ge svåra konsekvenser för patienten. Det finns flera modeller för överrapportering, oavsett vilken modell som används är det viktigt att grundläggande patientinformation förs vidare Syfte: Syftet var att beskriva fördelar och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyte.
Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2017) nio steg. Efter urval
framkom 12 artiklar som var relevanta för studien. Efter databearbetning skapades tre huvudkategorier. Resultat: Tre modeller för överrapportering identifierades, bedside, muntlig och skriftlig. Litteraturstudiens resultat visas i tre teman. Dessa var tid i relation till överrapporteringsmodell, kommunikationens kvalité i relation till överrapporteringsmodell och informationens kvalité i relation till överrapporteringsmodell. Resultatet visade fördelar och nackdelar för olika modeller av överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyten.
Slutsats: Vid en överrapportering är det viktigt med relevant och tydlig information. Vid
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Bakgrund ... 4
Kommunikation ... 4
Överrapportering ... 4
Sjuksköterskans betydelse och ansvar ... 5
Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 Metod ... 6 Litteratursökning ... 6 Urval 1 ... 8 Urval 2 ... 8 Urval 3 ... 8 Databearbetning ... 9 Forskningsetiska överväganden ... 9 Resultat ... 10
Tid i relation till överrapporteringsmodell ... 10
Kommunikationens kvalité i relation till överrapporteringsmodell ... 11
Informationens kvalité i relation till överrapporteringsmodell ... 12
Diskussion ... 13
Resultatdiskussion ... 13
Metoddiskussion ... 14
Slutsats ... 15
Klinisk betydelse ... 16
Förslag till vidare forskning ... 16
Referenslista ... 17
4
Introduktion
En god kommunikation mellan sjuksköterskor är grundläggande för att ett arbete ska fungera, inte minst inom vården där arbetet sker med människor. En bristfällig kommunikation, med otydliga överrapporteringar mellan sjuksköterskor kan få svåra konsekvenser för patienten. Därav är det nödvändigt att ha en strukturerad modell att följa under sin överrapportering, där all viktig information om patientens hälsostatus inkluderas (Cliffe 2019). I litteraturstudien undersöks för och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor. Forskningsområde för litteraturstudien är modeller och innovationer för säker vård.
Bakgrund
Kommunikation och överföring av patientinformation sker dygnet runt inom hälso- och sjukvården där missförstånd och brister kan utgöra en stor risk för patienten. Brister i kommunikationen kan ske både vid kontakt med flera vårdenheter, men även vid skiftbyten av personal på en vårdavdelning (Socialstyrelsen 2019). En fungerande kommunikation mellan sjuksköterskor är särskilt viktigt vid överrapportering där man utbyter betydelsefull patientinformation (Maxson et al. 2012). När flera vårdgivare är i kontakt med patienten finns det risk att den gemensamma bilden av patienten förloras och att viktig information inte förs vidare (Socialstyrelsen 2019).
Kommunikation
Eide och Eide (2011) belyser begreppet “professionell kommunikation”, vilket skiljer sig från det sätt vi kommunicerar i vår vardag. Den professionella kommunikationen riktar sig till hur sjuksköterskan kommunicerar som yrkesutövare, där syftet är att vara hjälpande. Sjuksköterskor kommunicerar med sjuka personer som är i behov av vård, vilket betyder att det är extra viktigt att göra sig förstådd, men också att ta sig tiden att stanna upp och lyssna på vad patienten själv uttrycker. Den professionella kommunikationen kan vara invecklad och sjuksköterskor förväntas kunna kommunicera effektivt både inom och mellan yrkesgrupperna (Svensk sjusköterskeförening 2017). Den professionella kommunikationen innebär att arbeta omvårdnadsorienterat för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Trots detta ingår sällan utbildning i professionell kommunikation i någon större omfattning i vård- och omsorgsutbildningar (Eide & Eide 2011).
Överrapportering
Sjuksköterskans arbetspass inleds alltid med en överrapportering av patienter (Clemow 2006). Det finns flera modeller för att överrapportera de patienter den avgående sjuksköterskan har varit ansvarig för till nästkommande sjuksköterska (Smeulers et al. 2014). Johnson et al. (2016) hävdar att överrapportering av patienter medför en risk för att drabbas av en vårdskada eftersom väsentlig information om patientens hälsotillstånd kan glömmas bort eller av någon annan anledning inte överförs. Likaså finns det risk att annan viktig information bortfaller, exempelvis om hur patienten svarar på given vård/behandling. Johnson et al. (2016) menar att sjuksköterskor uppfattar överrapportering som tidskrävande, att inte all nödvändig information överförs samt att det brister i patientens egen medverkan. När informationen är bristfällig riskerar det att ge negativa konsekvenser på patientens hälsotillstånd, vilket bidrar till en nedsatt patientsäkerhet.
Det är viktigt att ha kunskap om fördelar och nackdelar med olika modeller för överrapportering för att kliniskt kunna använda den säkraste modellen. Överföring av relevant
5
information om patienter och kvalitén på informationen är av stor vikt för att hälso-och sjukvården ska kunna leverera en säker och kunskapsbaserad vård. Detta är extra viktigt då sjuksköterskan förväntas att arbeta utifrån de sex kärnkompetenserna där bland annat patientsäker, kunskapsbaserad och personcentrerad vård är några av kärnkompetenserna som förväntas uppnås i omvårdnaden (Cronenwett et al. 2007).
Sjuksköterskans betydelse och ansvar
I den etiska koden ICN (International Council of Nurses) framkommer de ansvarsområden en sjuksköterska har och verkar också för att ge stöd inom yrket. Det grundläggande professionella ansvaret är riktat till människor med behov av vård, sjuksköterskan har ansvaret att patienterna får en korrekt vård och behandlas med respektfullhet, medkänsla och lyhördhet för den egna individens integritet. Det krävs att sjuksköterskan visar omdöme för sin egen och sina kollegors kompetens inom yrket, även att arbetet utförs med ett etiskt korrekt förhållningssätt. Sjuksköterskan ska även verka för respekt och ett bra samarbete mellan kollegor och medarbetare (Svensk sjuksköterskeförening 2017). I sjuksköterskans kompetensbeskrivning står det bland annat att legitimerade sjuksköterskor har ett personligt ansvar för sin yrkesutövning. Vilket betyder att ha ett fortlöpande ansvar för att arbeta med sina styrkor och svagheter i den egna professionella kompetensen (Svensk Sjuksköterskeförening 2017).
Travelbees (1971) omvårdnadsteori belyser kommunikationen som ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg. Travelbee hävdar att kommunikationen är en målinriktad process och är en grundläggande förutsättning för att uppnå en god vård för patienten. I mötet mellan två personer pågår kommunikationens kontinuerligt, både verbalt och icke-verbalt. Travelbee menar att kommunikation är komplicerat och kräver bestämda förutsättningar och att processen innefattar bland annat behärskande av olika kommunikationstekniker.
I en rapport från inspektionen för vård och omsorg (2014) ses flera observerade fall där både kommunikationen och även dokumentationen brister inom hälso- och sjukvården. Genom undersökningen sågs mönster i dessa anmälningar, men en del var även slumpartade vilket kan tyda på att problem med informationsöverföring sker i ganska stor utsträckning. Det framkom även att den bristande kommunikationen kunde leda till missar gällande den medicinska vården av patienten.
Det finns flertalet lagar och föreskrifter för hur patientsäker vård inom hälso- och sjukvård ska bedrivas. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) gäller för alla de som bedriver hälso- och sjukvården i Sveriges kommuner och landsting. Lagen innefattar bestämmelser om vårdgivares skyldighet att bedriva ett patientsäkert arbete, exempelvis utreda händelser där en vårdskada skett eller kunde ha skett. Journalföring är en viktig del av patientsäkerheten då en bristfällig journal kan ge en direkt negativ effekt på patienten. Det är viktigt att anteckningar gällande patientens vård blir införda i journalen så att all personal som arbetar omkring patienten når denna på ett enkelt sätt (SOSFS 2016:40).
6
Problemformulering
Välfungerande kommunikation vid överrapportering av patienter är grundläggande för att undvika komplikationer. Bristande kommunikation är en av orsakerna till att patienter drabbas av vårdskador. Sjuksköterskor bör arbeta för att patientsäkerheten inte skall riskeras genom att använda en lämplig modell vid överrapportering. Därför är det viktigt att beskriva fördelar och nackdelar med olika modeller för en säker överrapportering vid skiftbyten.
Syfte
Att beskriva fördelar och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyte.
Metod
Studien har genomförts som en litteraturstudie, vilket innebär insamling av data, noggrann granskning, bedömningar av innehåll och kvalité på det valda materialet (Polit & Beck 2017).
Figur 1 - Polit och Beck’s (2017) nio steg.
Litteratursökning
I enlighet med steg ett (Polit & Beck 2017) formulerades ett syfte. I steg två valdes sökord utifrån syftet, databaserna som valdes var PubMed samt Cinahl. Cinahl är en databas med omvårdnadsfokus, medan PubMed inriktas till medicin (Polit & Beck 2017).
I steg tre genomfördes sökning i Cinahl (tabell 1) med Exact Subject Headings (MH). Sökning i PubMed (tabell 2) gjordes med Medical Subject Headings (MeSH). I båda databaserna gjordes även sökningar med sökord i fritext eftersom det fanns ett flertal artiklar med synonymer till sökorden i MeSH samt Exact Subject Headings. I databasen PubMed lades trunkering av nurs* till. I kombinationssökningarna lades den booelska operatorn AND till, detta för att begränsa sökningarna. Inklusionskriterierna var artiklar skrivna på engelska mellan år 2010-2020, artiklar med tillgängligt abstrakt, artiklar som är peer reviewed eller
7
indexed for MEDLINE, artiklar som syftade till överrapportering mellan sjuksköterskor på sjukhus. Exklusionskriterier var reviewartiklar samt kvantitativa artiklar med svarsdeltagande under 70 procent. Begränsningar lades på innan sökningarna genomfördes. I Cinahl var begränsningarna artiklar publicerade mellan 2010-01-01 till 2020-02-03 och peer reviewed, i PubMed artiklar publicerade mellan 2010-01-01 till 2020-02-03.
Tabell 1 - sökning i databasen Cinahl mellan datumen 200131 och 200203 Cinahl Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 “Shift report” [fritext] 2485 S2 MH “Handoff (Patient safety)” 1575 S3 “Handover” [fritext] 851 K1 S1 AND S2 158 26 7 2 K2 S1 AND S3 230 17 6 2 K3 S2 AND S3 22 (22) 0 0 Totalt 43 13 4
8
Tabell 2 - sökning i databasen PubMed mellan datumen 200131 och 200203 PubMed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 “patient handoff” [MeSH] 1 427 S2 “shift report” [fritext] 8 056 S3 “handover” [fritext] 1 126 S4 nurs* 322 502 K1 S1 AND S4 629 K2 S2 AND S4 1 651 K3 S3 AND S4 521 38 2 1 K4 S1 AND S2 AND S4 100 31((4)) 9 5 K5 S2 AND S3 AND S4 73 23((5)) 8 2 Totalt 83 19 8
S = sökning, K = kombinerad sökning, * = trunkerad sökning, (()) = externa dubbletter
Urval 1
I steg fyra (Polit & Beck 2017) lästes de utvalda artiklarnas titlar samt abstrakt, detta för bedömning av dess relevans gentemot litteraturstudiens syfte. I databasen Cinahl valdes 43 artiklar och i databasen PubMed 83 artiklar. Sammanlagt genererade urval 1 i 126 artiklar där titel och abstrakt lästes. Sammanlagt 32 artiklar, 13 artiklar från Cinahl och 19 artiklar från PubMed, ansågs vara relevanta för studien.
Urval 2
I steg fem (Polit & Beck 2017) lästes de 32 utvalda artiklarna i sin helhet, först av författarna enskilt, sedan tillsammans. Sedan sammanfattades artiklarna enligt steg sex där relevanta artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte valdes ut. Kvantitativa artiklar med svarsdeltagande under 70 procent, artiklar med endast fokus på patienters upplevelser, de artiklar som inte uppfyllde inklusions- och exklusionskriterier, samt de som inte motsvarade syftet för litteraturstudien valdes bort. Bortfallet bestod av 20 artiklar, vilket resulterade i att 12 artiklar återstod, fyra från Cinahl och åtta från PubMed.
Urval 3
Enligt Polit och Beck (2017) nio steg innebär steg sju en kritisk kvalitetsgranskning av de utvalda artiklarna. Granskningen genomfördes enligt Polit och Beck’s (2017) mallar “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och “Guide to an Overall Qualitative Research Report”. Samtliga 12 artiklar blev godkända enligt kvalitetsgranskningen, där 9 stycken beräknades ha hög kvalité och 3 medelhög kvalité, de
9
användes därav till litteraturstudiens resultat. De 12 artiklarna sammanställdes i en artikelmatris, se Bilaga 1.
Databearbetning
I enlighet med steg 8 i Polit och Beck (2017) bearbetades insamlad data, vilket innebar analysering, sammanfattning och kategorisering i teman. Artiklarna skrevs ut i pappersform lästes var och en för sig där relevant information för litteraturstudiens syfte markerades. Sedan lästes och bearbetades artiklarna gemensamt, markerad information plockades ut och delades in efter likheter. Bearbetningen resulterade i fem huvudteman. I steg nio (Polit & Beck 2017) sammanställdes artiklarnas resultat och ett resultat för litteraturstudien utformades.
Forskningsetiska överväganden
Artiklarna som ingått i litteraturstudien har genomgått en etisk prövning, det säkerställer att deltagarna har informerats om rättigheterna gällande dess medverkan i studien (Polit & Beck 2017). Enligt Vetenskapsrådet (2017) bygger en god forskningsetik på att alla resultat redovisas, samt att alla de artiklarna som ingått har granskas kritiskt. Metoden som användes redovisas öppet för att läsaren skall få en helhetsbild av studien (Vetenskapsrådet 2017). Inte heller får studiernas resultat plagieras, förvrängas eller falsifieras för att passa litteraturstudiens syfte (Polit & Beck 2017). Källorna som använts för litteraturstudien var i första hand primärkällor för att undvika att misstolkning från andra författare. Källorna är refererade till i löpande text och i referenslistan. Resultatets samtliga artiklar har granskats enligt Polit & Beck’s (2017) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar för att säkerställa en hög kvalitet på artiklarna.
10
Resultat
Syftet med litteraturstudien var att beskriva fördelar och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyte. Resultatet baseras på 12 artiklar, varav (n=3) med kvantitativ ansats och (n=9) med kvalitativ ansats. Studien resulterade i tre olika modeller där vissa även stöddes av kommunikationsverktyget SBAR.
Tabell 3 - Artikelöversikt
Artikelförfattare Bedside Muntlig Skriftlig Utgick från SBAR Cornell et al. (2013) X X Cornell et al. (2014) X X David et al. (2017) X Johnson et al. (2012) X X X X Malfait et al. (2019) X X Manges et al. (2018) X X Randell et al. (2011) X X Rhudy et al. (2019) X Slade et al. (2019) X Tobiano et al. (2017) X Welsh et al. (2010) X White-Trevino et al. (2018) X X
Tid i relation till överrapporteringsmodell
Vid en bedside-rapportering behövde avgående sjuksköterska endast rapportera över de patienter hen var ansvarig för, vilket inte skapade någon tidspress (Malfait et al. 2019). Dock menade sjuksköterskor att tidsåtgången ökade generellt vid användandet av bedside-modellen, detta på grund av patientens delaktighet (Malfait et al. 2019; Tobiano et al. 2017), men även på grund av anhörigas frågor (Johnson & Cowin 2012; Rhudy et al. 2019; Tobiano et al. 2017).“Length of handover increased when family and patient (were) involved in every aspect of handover” (Tobiano et al. 2017, s 345). Det inträffade även andra avbrott som förlängde tiden för överrapportering, exempelvis oljud från omgivningen (Rhudy et al. 2019; Tobiano et al. 2017) eller larm från utrustning (Rhudy et al. 2019). Sjuksköterskor upplevde att miljön inte var optimal för bedsiderapportering då avbrott kunde leda till koncentrationssvårigheter och påverkan på överrapporteringstiden (Johnson & Cowin 2012).
11
Utan en bra struktur kunde det leda till att de muntliga överrapporteringarna tog onödigt lång tid, men vid en väl strukturerad överrapportering, med exempelvis användning av SBAR-verktyget (Malfait et al. 2019) upplevde sjuksköterskor att den muntliga överrapporteringen var tidseffektiv (Cornell et al. 2014; David et al. 2017). När sjuksköterskorna rapporterade muntlig sågs en fördel för att vara mer detaljerad och beskrivande i sin överrrapportering, vilket också ansågs vara tidseffektivt (David et al. 2017). Vid en muntlig rapport med verktyget SBAR spenderade sjuksköterskorna mer tid på uppgifter än överrapportering (Cornell et al. 2013). Tidslängden för en muntlig överrapportering varierade från ca 30 min till en timme (Randell et al. 2011).
Skriftliga överrapporteringar ansågs ta lång tid att genomföra, främst för den sjuksköterska som skulle dokumentera den aktuella informationen och planeringen för patienten. Ytterligare en nackdel med den skriftliga överrapporteringen var att det sällan fanns tid för den ankommande sjuksköterskan att läsa dokumentationen (David et al. 2017; Welsh et al. 2010), detta på grund av kort tid för överlappning mellan arbetspassen (Welsh et al. 2010). Vid en skriftlig överrapportering uppkom även avbrott som påverkade tiden. Sjuksköterskorna läste tidigare anteckningar medan de samtidigt svarade på inkommande telefonsamtal, tog hand om patienter som ringde på sina klockor, svarade på andra sjuksköterskors frågor eller hjälpte besökare som kom till informationsdisken (Welsh et al. 2010). Eftersom de skriftliga rapporterna uppdaterades på datorer påverkade bristen på lediga datorer tiden för överrapporteringen negativt (Johnson & Cowin 2012).
Kommunikationens kvalité i relation till överrapporteringsmodell
Vid en bedside-rapportering skapades en god kommunikation när sjuksköterskorna kommunicerade professionellt. “If we get a good communicator then we get a good handover” (Johnson & Cowin 2012, s 125). En faktor som påverkade kommunikationen mellan sjuksköterskorna var språkproblem. De menade att olika dialekter eller otillräcklig engelska med ett bristfälligt vokabulär, kunde hindra överrapporteringen. Sjuksköterskorna förtydligar dock att desto oftare de fick rapporter från sjuksköterskorna med dialekter, ju lättare kunde de sedan förstå varandra (Johnson & Cowin 2012). Sjuksköterskorna kände sig bekvämare att rapportera med bedside-modellen vid stöd av verktyget SBAR (Cornell et al. 2013; White-Trevino & Dearmon 2018). Kommunikationen mellan sjuksköterskor sågs i vissa studier bli fördelaktigare med bedside-modellen (Johnson & Cowin 2012; Malfait et al. 2019; Manges & Groves 2018; White-Trevino & Dearmon 2018), men i vissa fall var inte alla övertygade att använda bedside-modellen, vilket då kunde leda till en försämrad kommunikation mellan varandra (White-Trevino & Dearmon 2018).
Sjuksköterskorna belyste att möjligheten att prata om sådant som inte gällde patienten försvann vid överrapportering med bedside-modellen, vilket ledde till en försämrad gemenskap bland kollegorna, “[...] the handover is a rare possibility for a shared moment during which they can express their frustrations, emotions and feelings.” (Malfait et al. 2019, s 291).
Möjligheten att interagera med sjuksköterskor från tidigare arbetspass var viktigt för att upprätthålla en god kommunikation. Med muntlig överrapportering gavs möjligheter att ställa frågor och få feedback samt att det ökade tillförlitligheten av den information som ges (Welsh et al. 2010; Randell et al. 2011). Randell et al. (2011) beskriver den muntliga överrapporteringen som en tvåvägskommunikation, där ankommande sjuksköterskor kunde ta emot ytterligare information och klargöranden om patienterna. Ibland blev de muntliga
12
rapporterna väldigt röriga och långdragna (Cornell et al. 2014) Att då använda sig av verktyget SBAR gjorde kommunikationen mer strukturerad och effektiv (Cornell et al 2013; Cornell et al 2014). Tillfällena att prata med sina kollegor om annat som inte rörde patienten ökade vid en muntlig överrapportering. Det betraktades viktigt att kunna dela sin arbetsdag med varandra, uttrycka känslor, diskutera problem och fråga om råd (Randell et al. 2011).
Vid en skriftlig överrapportering minimeras möjligheterna att ställa frågor eftersom sjuksköterskorna sällan träffas öga mot öga, något som ansågs värdefullt för en bra överrapportering. Ett hinder var att det ibland saknades information om patienten, sjuksköterskan som skulle påbörja sitt pass fick då leta upp informationen som saknades (Welsh et al. 2010). Det var problematiskt att uttrycka sig detaljerat om utmanande patienter vid överrapportering i skrift, det fanns även i vissa fall en risk för feltolkningar eller felaktiga presentationer av patienter (David et al 2017).
Informationens kvalité i relation till överrapporteringsmodell
Sjuksköterskor ansåg att bedside-modellen gav hög kvalitet av information eftersom patienten var delaktig vid överrapporteringen. När sjuksköterskorna inte hade all nödvändig information om patienten kunde patienten själv bidra med det som saknades, detta sågs vara fördelaktigt (David et al. 2017; Malfait et al. 2019; Manges & Groves 2018; Randell et al. 2011). Sjuksköterskorna ansåg att de fick en bra överblick över patientens status och vad som skulle göras när de rapporterade med bedside-modellen (Manges & Groves 2018; Slade et al. 2019). På vissa avdelningar delades dock personalen in i mindre team, där inga gemensamma överrapporteringar genomfördes. Detta ledde till att sjuksköterskorna fick en begränsad information om alla patienterna på avdelningen och var mindre insatta i deras vård (Johnson et al. 2012).
Vid en muntlig rapport gavs i vissa fall väldigt lite information om patientens diagnos eller medicinska historia och istället information om förändringar i patientens vård. Mängden av information varierade beroende på hur mycket hjälp patienten behövde (Randell et al. 2011). Sjuksköterskorna hävdade också att de kunde få tre olika historier om patienten vid en muntlig överrapportering (Johnson & Cowin 2012) och att den information som överförs muntligt inte alltid blir dokumenterad i journalen (Johnson & Cowin 2012; Randell et al. 2011). Sjuksköterskor belyste vikten av relevant information, de ansåg att patientens identitet, medicinska historia, förändringar av tillstånd, relevanta provresultat samt planerade åtgärder var viktigt att bli informerad om vid överrapporteringen (David et al. 2017). Sjuksköterskorna upplevde att den muntliga rapporteringen gjorde att de fick en bra överblicksbild av patientens vård (David et al. 2017).
Vid skriftlig överrapportering uppmärksammades bristen på information, något som kunde ske om sjuksköterskorna missat att dokumentera information eller inte dokumenterat alls (David et al. 2017; Johnson & Cowin 2012; Welsh et al. 2010). Ibland var den skriftliga informationen oläslig eller alltför långt skriven, vilket kunde leda till feltolkningar eller förvrängningar av informationen (David et al. 2017). Något som ansågs vara till fördel för den skriftliga överrapporteringen var att använda en checklista av vad som skulle dokumenteras för att inte missa viktig information (Welsh et al. 2010).
13
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva fördelar och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyte.
Resultatdiskussion
Efter att databearbetning identifierades tre olika modeller för överrapportering, dessa var bedside-modell, skriftlig modell och muntlig modell. Utifrån syftet och litteraturstudiens 12 artiklar identifierades tre huvudteman. Dessa var tid i relation till överrapporteringsmodell, kommunikationens kvalité i relation till överrapporteringsmodell och informationens kvalité i relation till överrapporteringsmodell.
Överrapporteringar kan ha olika utformningar och struktur. Oavsett vilken modell som används har kvalitén på överrapporteringar en stor betydelse för patientens fortsatta vård (Fenton, 2006). Sjuksköterskor ansåg att den muntliga överrapporteringen gav en bra bild av den medicinska delen av patientens vård, men att sjukvårdsbehovet och eventuella åtgärder ofta glömdes bort (Ekman & Segersten 1995).
Den mest framträdande modellen var bedside-rapportering (se tabell 3) som i stora drag förbättrade vårdkvalitén och ökade delaktighet för patient och anhöriga. Patienterna fick en möjlighet att bekräfta den information som rapporterades över mellan sjuksköterskorna (Manges & Groves 2018). Patienter upplevde den ökade delaktigheten som positiv och möjligheten att utreda eventuella frågor ökade (Boryana 2018). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) är patientens delaktighet viktig inom hälso- och sjukvård. Chaboyer et al. (2010) menar att sjuksköterskor upplevde bedside-modellen som noggrann, patientcentrerad och att den förbättrade kvalitén, överrapportering med bedside-modellen visade också en effektiviserad kommunikation mellan sjuksköterskor (Sand-Jecklin & Sherman 2014).
Bedside-modellen minskade möjligheter till samtal om andra saker än patienter som man tidigare kunnat diskutera kollegor emellan, vilket ansågs vara en viktig del för att bevara gemenskapen i arbetsgruppen (Malfait et al. 2019) men sågs öka vid muntlig överrapportering (Randell et al. 2011). I ett omvårdnadsteam uppnås lyckade resultat om kollegorna håller samman i en medmänsklig atmosfär (Dan et al. 2018) och en god gemenskap mellan kollegor gynnar arbetsklimatet (Göktepe et al. 2020).
För att vården skall bibehålla en hög standard krävs det att överrapporteringen innehåller relevant information (Fenton 2006). Brister in informationsöverföringen kan leda till risk för patientsäkerheten (WHO 2009). I resultatet sågs delade meningar om kvalitén och mängden av relevant information. I några av studierna sågs brist på information som ett hinder (David et al. 2017; Johnson & Cowin 2012; Welsh et al. 2010). Något som kan påverka hur mycket information som framkommer kan vara möjligheterna för sjuksköterskan som skall gå på sitt arbetspass att ställa frågor till sjuksköterskan som rapporterar över. Denna möjlighet sågs vid muntlig överrapportering vilket sjuksköterskorna tyckte var betydelsefullt. Den sjuksköterskan som rapporterade över kunde bli påmind om saker som skulle tas upp, och sjuksköterskan som ställde frågan upplevde att det var enklare att skapa sig en helhetsbild av patienten och vad som skulle göras. (Welsh et al. 2010; Randell et al. 2011) Sjuksköterskorna lyfter fram att relevanta frågor gav en gynnande kunskap och bekräftade redan befintlig sådan (James et al. 2010).
Vid skriftlig modell begränsades möjligheten att ställa frågor till föregående sjuksköterska, på grund av bristande struktur som gjorde att rapporten tog lång tid att läsa, så att sjuksköterskan
14
som hade gjort rapporten hann avsluta sitt arbetspass och gå hem (Welsh et al. 2010; Malfait et al. 2019). Att inte få kompletterande information och feedback kan anses som ett hinder för en effektiv vård, det kan även antas tidskrävande då sjuksköterskan måste leta svar på sina frågor på egen hand.
I bakgrunden beskrivs av Johnson et al. (2016) att sjuksköterskor uppfattar överrapporteringar som tidskrävande. Ett fynd som gjordes i litteraturstudien var användandet av verktyget SBAR (Cornell et al. 2014; Malfait et al. 2019), som visades underlätta och effektivisera kommunikationen mellan sjuksköterskor. Xiaojie och Hongmei (2018) beskriver att SBAR minskade överrapporteringstiden och förbättrade personalens upplevelse av överrapporteringen. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] (2020) är SBAR ett sätt att strukturera kommunikationen inom vården, vilket medför att riskerna för missförstånd minimeras och minskar även risken för vårdskador. Liknande beskriver Travelbee (1971) att kommunikation är sjuksköterskans viktigaste verktyg, men att det kräver behärskande av olika kommunikationstekniker. Att implementera SBAR i alla instanser inom hälso- och sjukvård vore därför lämpligt. Om alla följde samma struktur vid överrapporteringar, både inom och mellan instanser, minskas risken för vårdskador.
Avbrott av olika karaktär ansågs som en nackdel, då telefonsamtal, frågor från kollegor samt patienters larmklockor ofta skapade avbrott i överrapporteringen (Johnson & Cowin 2012; Rhudy et al. 2019; Tobiano et al. 2017; Welsh et al. 2010; White-Trevino & Dearmon 2018). Avbrott kunde även leda till koncentrationssvårigheter (Johnson & Cowin 2012). Därav kan det vara viktigt att sjuksköterskan i största möjliga mån undviker avbrott och har i åtanke vad som är viktigt att fokusera på just där och då. Enligt Rhudy et al. (2010) sågs avbrotten också vara en risk för patientsäkerheten.
Problem med att bevara sekretess togs upp i flera av artiklarna (Johnson & Cowin 2012; Malfait et al. 2019; Tobiano et al. 2017; White-Trevino & Dearmon 2018). Oron över att dela känslig information gjorde att överrapporteringen skedde utanför patientrummet eller på annan plats. Sjuksköterskor arbetar under offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) och har en tystnadsplikt där de inte får yttra information om patienter till utomstående. Dock påstod patienterna att detta inte berörde dem (Lu et al. 2013).
Metoddiskussion
Litteraturstudien bygger på Polit och Becks (2017) nio steg. Resultatet är en sammanställning av insamlad data från de artiklar som svarade till syftet. Syftet med studien var att beskriva fördelar och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor vid skiftbyte. Cinahl och PubMed valdes som databaser. Att använda fler databaser hade eventuellt breddat sökningen två databaser kan ses som en nackdel, dock rekommenderar Polit och Beck (2017) Cinahl och PubMed eftersom de inriktas mot omvårdnadsforskning. Litteraturstudien hade inget specifikt land som inklusionskriterie, däremot skulle de vara skrivna på engelska. En styrka med studien kan vara sökbegränsningen för vilka år artiklarna var publicerade, för att få den senaste forskningen inkluderades artiklar som var publicerade mellan 2010-2020.
Till resultatet användes artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, där artiklarna granskades enligt Polit och Beck’s (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. De kvalitativa var en majoritet, där antalet deltagare sällan var tillräckligt många för att generalisera resultatet. Dock styrks resultatet med flera av litteraturstudiens artiklar som
15
hävdade samma sak. Hade litteratursökningen innefattat mer kvantitativa artiklar hade resultatet varit mer generaliserbart eftersom det genererar i en större mängd data (Polit & Beck 2017). De kvantitativa artiklarna innefattade statistik med siffror och tabeller, vilket gav ett hinder i utläsning av studiernas resultat, detta ger en svaghet i resultatets reliabilitet.
Studier av kvalitativ design är av fördel eftersom de ofta lyfter fram holistiska nyanser av undersökningar (Polit & Beck 2017). Det kan dock anses komplicerat att sammanställa den mängden data som genereras i kvalitativa studier. Författarna till studie har i största möjliga mån sammanställt den kvalitativa data för att sammanfatta dess innehåll.
Den mest diskuterade överrapporteringsmodellen var bedside-modellen. Om specifika sökord till varje modell använts hade de diskuterade modellerna kanske varit mer jämnt fördelade. Detta var ej möjligt eftersom studien gjordes utan någon förförståelse. Artikeln av Welsh et al. (2010) tog upp överrapportering med inspelad modell. Då denna modell endast diskuterades i denna artikel ansågs den därmed inte tillräckligt omdiskuterad och inkluderades därför inte i resultatet. Inkluderande av denna modell hade varit aktuell om den uppkommit i flera studier.
Risk finns att missförstånd och feltolkningar gjorts i samband med utformning av resultatet, vilket kan bero på språkförståelsen då författarna till denna studie inte har engelska som modersmål. För att minska på dessa använde författarna sig av lexikon samt diskussion med varandra för bästa möjliga utformning. Samtliga artiklar som inkluderades i studien var peer reviewed/index for MEDLINE för att ytterligare kvalitetssäkra studien.
Det kan diskuteras om studien är överförbar till andra grupper än sjuksköterskor. Troligtvis finns faktorer som gör att det finns skillnader i andra professioners överrapporteringar vad gäller exempelvis vilken information som förmedlas. Däremot kan det finnas likheter i överrapporteringarna, till exempel kan både läkare och sjuksköterskor använda verktyget SBAR för informationsöverföring (SKL 2010), vilket kan tyda på en viss överförbarhet. Ett konstaterande borde ändå kunna göras att oavsett profession, gynnas kommunikation av att vara tydligt strukturerad. Den geografiska spridningen för denna litteraturstudie var USA, Australien, Belgien och Irland. Eftersom dessa är västländer går det till viss del att konstatera att litteraturstudien kan appliceras på den svenska sjukvården. Om den geografiska spridningen hade varit mer utbredd över andra världsdelar kan det antas att resultatet blivit annorlunda.
Slutsats
Resultatet visade att de undersökta överrapporteringsmodellerna hade både för- och nackdelar där flera komponenter påverkade överrapporteringen av patientinformation. Övergripande för överrapporteringarna var vikten av en tydlig struktur, och i flera studier nämns verktyget SBAR som ett bra komplement till de olika modellerna. Hur överrapporteringen av patientinformation påverkades berodde på tidsaspekten, kvalité på kommunikationen samt kvalité på informationen. Grundläggande var att informationen som fördes vidare behövde vara tillräcklig och relevant, men det var även viktigt med möjligheten att ställa frågor till tidigare sjuksköterska. Det kan konstateras att en väl fungerande överrapportering är av stor betydelse för att sjuksköterskor skall kunna arbeta patientsäkert.
16
Klinisk betydelse
Litteraturstudien kan redogöra för hur olika modeller kan påverka överrapporteringen och vilken information som överförs. Det kan även ge en bild av vilken modeller som är mest fördelaktig beroende på patientgrupp och avdelning. Vårdkvalitén skulle sannolikt förbättras vid införande av verktyget SBAR vid överrapportering samt öka personcentreringen om den genomförs vid patientens säng. På grund av kommunikationsfel kan det leda till brister i vården där patientsäkerheten utsätts för fara. Därför är det viktigt att alla som jobbar inom hälso- och sjukvården, både från ledningsnivå till vårdpersonal, strävar efter ett gemensamt mål att minska uppkomsten av vårdskador till följd av bristfällig kommunikation.
Förslag till vidare forskning
Resultatet indikerar att fler experimentella studier behövs för att påvisa inverkan av strukturerade överrapporteringar, exempelvis med hjälp av verktyget SBAR Fortsatt forskning inom ämnet bör göras i Sverige då litteraturstudiens källor endast var från andra länder. Litteraturstudien konstaterar inte heller vilken modell som ansågs vara den mest gynnsamma, vilket är en anledning till att jämföra flera modeller med avsikt att fastställa den mest fördelaktiga för informationsöverföring. Det finns ett intresse för vidare forskning inom ämnet gällande andra vårdinstanser, exempelvis kommunal vård.
17
Referenslista
* = Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat
Chaboyer, W., McMurray, A., & Wallis, M. (2010). Bedside nursing handover: A case study. International Journal of Nursing Practice, 16(1), 27-34. doi: 10.1111/j.1440-172X.2009.01809.x.
Clemow, R. (2006). Care plans as the main focus of nursing handover: Information exchange model. Journal of Clinical Nursing, 15(11), 1463-1465. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01524.x
Cliffe, J. (2019). The importance of communication. British Journal of Midwifery, 24(5), 314-314. (1p). doi.org.bibproxy.kau.se:2048/10.12968/bjom.2016.24.5.314
*Cornell, P., Gervis, M.T., Yates, L., & Vardaman, J.M. (2013). Improving Shift Report Focus and Consistency With the Situation, Background, Assessment, Recommendation Protocol. Journal of Nursing Administration, 43(7-8), 422-8. doi: 10.1097/NNA.0b013e31829d6303.
*Cornell, P., Gervis, M.T., Yates, L., & Vardaman, J.M. (2014). Improving Situation Awarness and Patient Outcomes Through Interdisciplinary Rounding and Structured Communication. Journal of Nursing Administration, 44(3), 164-9. doi: 10.1097/NNA.0000000000000045.
Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., & Johnson, J. (2007). Quality and Safety Education for Nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122-31. doi:
10.1016/j.outlook.2007.02.006
Dan, X., Xu, S., Liu, J., Hou, R., Liu, Y. & Ma, H. (2018). Innovative behaviour and career success: Mediating roles of self-efficacy and colleague solidarity of nurses.
International Journal of Nursing Science, 5(3), 275-280. doi: 10.1016/j.ijnss.2018.07.003.
*David, A., Holroyd, E., Jackson, M., & Cleary, S. (2017). ´Being in the know´: Nurses´perspectives on the role of end of shift´ verbal handover. International Journal of Evidence Based Healthcare, 2, 69-78. doi: 10.1097/XEB.0000000000000102.
Eide, H. & Eide, T. (red) (2011). Vad är stödjande samtal. I Omvårdnadsorienterad kommunikation - Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB. ss 15-34
18
Ekman, I., & Segersten, K. (1995). Deputed power of medical control: the hidden message in the ritual of oral shift reports. Journal of Advanced Nursing, 22(5), 1006-1011. doi:10.1111/j.1365-2648.1995.tb02655.x
Fenton, W. (2006). Developing a guide to improve the quality of nurses’ handover. Nursing Older People, 18(11), 32-36. doi: 10.7748/nop.18.11.32.s24
Göktepe, N., Yalcin, B., Türkmen, E., Dirican, Ü. & Aydin, M. (2020). The relationship between nurses' work-related variables, colleague solidarity and job motivation. International Journal of Nursing Science, 6;5(3), 275-280. doi:10.1111/jonm.12949. James, I., Andershed, B., Gustavsson, B., & Ternstedt, B-M. (2010). Knowledge
Constructions in Nursing Practice: Understanding and Integrating Different Forms of Knowledge. Quality of Health Research, 20(11), 1500-18. doi: 10.1177/1049732310374042
*Johnson, M., & Cowin, L.S. (2012). Nurses discuss bedside handover and using written handover sheets. Journal of Nursing Management, 21(1), 121-9. doi: 10.1111/j.1365-2834.2012.01438.x.
Johnson, M., Sanchez, P. & Zheng, C. (2016). The impact of an integrated nursing handover system on nurses' satisfaction and workpractices. Journal of Clinical Nursing, (1-2), 257-68. doi: 10.1111/jocn.13080.
*Malfait, S., Eeckloo, K., Van Biesen, W., & Van Hecke, A. (2019). Barriers and Facilitators for the Use of NURSING Bedside Handovers: Implications for Evidence-Based Practice. Worldviews Evidence Based Nursing, 16(4), 289-298. doi: 10.1111/wvn.12386.
*Manges, K.A., & Groves, P.S. (2018). Exploring the Hidden Functions of Nursing Bedside Shift Report: A Performance, Ritual and Sensemaking Opportunity. Journal of Nursing Care Quality. 34(3), 256-262. doi: 10.1097/NCQ.0000000000000357.
Polit, D.F & Beck, C.T (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
*Randell, R., Wilson, S., & Woodward, P. (2011). The importance of the verbal shift handover report: A multi-site case study. International Journal of Medical Informatics, 80(11), 803-12. doi: 10.1016/j.ijmedinf.2011.08.006.
19
*Rhudy, L.M., Johnson, M.R., Krecke, C.A., Keigley, D.S., Schnell, S.J., Maxson, P.M. McGill, S.M. Warfield, K.T. (2019). Change-of-Shift Nursing Handoff Interuptions: Implications for Evidence-Based Practice. Worldviews Evidence Based Nursing, 16(5), 362-370. doi: 10.1111/wvn.12390.
Rosén, P. (2014). Kommunikationsbrister i vården. Inspektionen för vård och omsorg. Publikationsnummer: IVO 2014: -29. Utgivningsdatum: 2014-12.
Sand-Jecklin, K. & Sherman, J. (2014). A quantitative assessment of patient and nurse outcomes of bedside nursing report implementation. Journal of Clinical Nursing, 23(19- 20), 2854-2863. doi: 10.1111/jocn.12575
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet
*Slade, D., Murray, K.A., Pun, J.K.H., & Eggins, S. (2019). Nurses' perceptions of mandatory bedside clinical handovers: An Australian hospital study. Journal of Nursing
Management, (1), 161-171. doi: 10.1111/jonm.12661.
Smeulers, M., Lucas, C., & Vermeulen, H. (2014). Effectiveness of different nursing handover styles for ensuring continuity of information in hospitalized patients.
Cochrane Database of Systematic Reviews, 6. doi: 10.1002/14651858.CD009979.pub2.
Socialstyrelsen. (2019). Kommunikation och
informationsöverföring. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/ko mmunikation-och-informationshantering. [2020-02-03].
SOSFS 2016:40. Socialstyrelsen föreskrifter om allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso - och sjukvården. Stockholm: Socialdepartementet.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
20
Sveriges kommuner och regioner [SKR]. (2020). SBAR – Kommunicera strukturerat i vården. https://skr.se/halsasjukvard/patientsakerhet/sbarstruktureradkommunikation.748.html [2020-03-08]
*Tobiano, G., Whitty, J.A., Bucknall, T., & Chaboyer, W. (2017). Nurses’ Percived Barriers to Bedside Handover and Their Implication for Clinical Practice. Worldviews Evidence Based Nursing, 14(5), 343-349. doi: 10.1111/wvn.12241
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. 2. Philadelphia: Davis
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2020-03-01].
*Welsh, C., Flanagan, M., & Ebright, P. (2010). Barriers and facilitators to nursing handoffs: Recommendations for redesign. Nursing outlook, 58(3), 148-154. doi: 10.1016/j.outlook.2009.10.005
*White-Trevino, K., & Dearmon, V. (2018) Transitioning Nurse Handoff to the Bedside - Engaging Staff and Patients. Nursing Administration Quarterly, 42(3), 261-268. doi: 10.1097/NAQ.0000000000000298.
WHO. (2009). Better Knowledge for safer care: Human factors in Patient Safety Review of Topics and Tools. WHO/IER/PSP/2009.05 p6-7:17.
Xiaojie ,W., & Hongmei, G. (2018). Application effect of SBAR standard communication mode in nursing work in China: a meta - analysis. Chinese Nursing Research, 32(13), 2040-2047. doi: 10.12102/j.issn.1009-6493.2018.13.014
4
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare, årtal, land, titel
Syfte Metod Huvudresultat
Cornell, P. Townsend Gervis, M. Yates, L & Vardaman, M.J. (2013)
USA
Improving shift report focus and consistency with the situation, background, assessment, recommendation protocol.
Att bedöma effekterna och värdet av SBAR vid överrapportering.
Metod: Kvantitativ metod. Datainsamling: Experimentell studie Urval: Angavs ej Deltagare: 75 sjuksköterskor på 4 olika sjukhus Bortfall: Angavs ej Analysmetod: Innehållsanalys
Användandet av SBAR minskade inte snittiden för överrapportering. Med SBAR ökade tiden för dialoger och minskade tiden för dokumentation. SBAR ger rapporten en struktur.
Cornell, P. Townsend Gervis, M. Yates, L & Vardaman, M.J. (2014)
USA
Improving situation awarness and patient outcomes through interdisciplinary
rounding and structured communication.
Att mäta effekterna av tvärvetenskapliga ronder (IDRs) och situation-bakgrund-aktuellt-rekommendations-protokollet (SBAR) vid situationer hos personal samt patientpåverkan. Metod: Kvantitativ metod. Datainsamling: Observationsstudie Urval: Angavs ej Deltagare: 28 överrapporteringar med 8-9 sjuksköterskor per skift Bortfall: Angavs ej Analysmetod: Angavs ej
Att inte ha en strukturerad modell för överrapportering leder till att mycket
irrelevant information förmedlas vilket leder till långa berättelser. Användandet av SBAR-formulär ledde till kortare och effektivare överrapportering.
5
Författare, årtal, land, titel
Syfte Metod Huvudresultat
David, A. Holroyd, E. Jackson, M. & Cleary, S. (2017)
Australien
´Being in the know´: Nurses´ perspective on the role of ´end-of-shift’ verbal handover.
Att utforska och kvalitativt granska verbala kommunikationsprocesser; och att vidareutveckla en kärnteoretisk konstruktion av sjuksköterskas
perspektiv på överlämnande i samtida australiensiska kliniska miljöer.
Metod: Kvalitativ metod Datainsamling:
Fokusgruppsintervjuer Urval: Strategiskt urval Deltagare: 41
sjuksköterskor Bortfall: Angavs ej Analysmetod: Grounded Theory.
Muntlig överrapportering var tidseffektivt på grund av möjligheten att vara detaljerad. Den skriftliga rapporteringmodellen diskuterades med nackdelen då ankommande sjuksköterska sällan hade tid att läsa allt som rapporterats och det upplevdes svårt att ställa eventuella frågor. Sjuksköterskor upplevde att det var svårt att uttrycka sig i skrift vilket lätt gjorde att det blev missförstånd.
Johnson, M., & Cowin, L.S.
(2013) Australien
Nurses discuss bedside handover and using written handover sheets.
Undersöka sjuksköterskor perspektiv på införandet av bedside och användningen av skriftliga överrapporteringsblad.
Metod: Kvalitativ metod Datainsamling: Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer Urval: Bekvämlighetsurval Deltagare: 30 sjuksköterskor Bortfall: Angavs ej Analysmetod: Innehållsanalys
Tiden för överrapportering vid bedside-modellen ökade på grund av patienten och anhörigas frågor. Skriftliga rapporter hindrades av brist på datorer.
Kommunikationen vid muntlig
överrapportering påverkades bland annat av sjuksköterskornas dialekter. Viktig
6
Författare, årtal, land, titel
Syfte Metod Huvudresultat
Malfait, S. Eeckloo, K. Van Biesen, W & Van Hecke, A. (2019) Belgien
Barriers and facilitator for the use of nursing bedside handovers: implications for evidence-based practice.
Att bestämma sambandet mellan det befintliga omvårdnadssystemet (dvs decentraliserat, tvåskiktat eller centraliserat) på en avdelning samt hinder och underlättande faktorer för bedside-rapportering.
Metod: Kvalitativ metod Datainsamling: Strukturerade intervjuer Urval: Självurval Deltagare: 14 avdelningar med 5-10 sjuksköterskor per avdelning Bortfall: Angavs ej Analysmetod: Innehållsanalys
Bedside-modellen minskade tidspress och ökade patientens delaktighet. SBAR- verktyget underlättade och förtydligade överrapporteringen. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen blev bättre. Lätt att få information om patienten eftersom patienten var delaktig.
Manges, K,A & Groves, P,S.
(2018) USA
Exploring the Hidden Functions of Nursing Bedside Shift Report.
Hur sjuksköterskor i direktkontakt med patienter upplever bedside-modellen för överrapportering.
Metod: Kvalitativ metod Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Urval: Bekvämlighetsurval Deltagare: 13 sjuksköterskor
Bortfall: 3 deltagare vid uppföljande intervju (23%)
Analysmetod: Induktiv och deduktiv
innehållsanalys
Kommunikationen förbättrades mellan sjuksköterskorna när bedsidemodellen användes. Information blev lättillgänglig eftersom patientens delaktighet ökade, det fanns då möjlighet att fråga om patientens egna upplevelser.
7
Författare, årtal, land, titel
Syfte Metod Huvudresultat
Randell, R. Wilson, S & Woodward, P.
(2011) Irland
The importance of the verbal shift handover report: A multi- site case study.
Att beskriva nuvarande metoder för överlämnande vid skiftbyte samt att använda det som en grund för att
överväga den roll tekniken kan spela för att stödja överlämnande.
Metod: Kvalitativ metod Datainsamling: Observationsstudie, ljudinspelning Urval: Deltagare: Bortfall: Analysmetod: Innehållsanalys 3 olika avdelningar analyserades under totalt 368 timmar.
Fördelen med en muntlig överrapportering var möjligheten att ställa frågor, men även att diskutera problem. Patientens delaktighet vid bedside var fördelaktig. Mängden av muntlig information varierade och allt blev inte dokumenterat i journal. Rhudy, L,M. Johnson, M,R. Krecke, C,A. Keigley, D,S. Schnell, S,J. Maxson, P,M. McGill, S,M & Warfield, K,T. (2019) USA Change - of Shift Nursing Handoff Interruptions: Implications for Evidence - Based Practice.
Undersöka sjuksköterskors upplevelse av störningsmoment och andra avbrott under skiftbytesrapport vid patientens säng.
Metod: Kvalitativ metod Datainsamling: Observationsstudie Urval: Slumpmässigt urval Deltagare: Angavs ej Bortfall: Angavs ej Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys
Tidsåtgången för rapporten ökade med
bedside-modellen på grund av avbrott av olika karaktär.
8
Författare, årtal, land, titel Syfte Metod Huvudresultat
Slade, D. Murray, K, A. Pun, J.K.H & Eggins, S. (2018)
Australien
Nurses perceptations of mandatory bedside clinical handovers: An Australian hospital study.
Undersöka sjuksköterskornas åsikter om att övergå till bedside rapportering vid skiftbyte och deras uppleva förmåga att hantera denna modell.
Metod: Kvantitativ metod
Datainsamling:
Tvärsnittsstudie, enkät Urval: Strategiskt urval Deltagare: 66 sjuksköterkor från två avdelningar Bortfall: 0 (0%) Analysmetod: Innehållsanalys, McNemar-test
Bedside-modellen gav sjuksköterskorna en bra överblick över patientens hälsostatus. Tack vare patientens delaktighet ansågs informationens tillförlitlighet hög.
Tobiano, G. Whitty, J.A. Bucknall, T & Chaboyer, W.
(2017) Australien
Nurses' Perceived Barriers to Bedside Handover and Their Implication for Clinical Practice.
Att utforska och förstå hinder som sjuksköterskor stöter på vid bedside-rapportering.
Metod: Kvalitativ metod
Datainsamling:
Tvärsnittsstudie, enkät Urval: Strategiskt urval Deltagare: 176 sjuksköterskor från två sjukhus Bortfall: 24 st (12 %) Analysmetod: Induktiv och deduktiv innehållsanalys
Sjuksköterskor upplever att överrapportering med bedside-metoden skapar hinder när det gäller
censur/sekretess av patientinformation. De upplevde även att man lätt blir störd/avbruten under
9
Författare, årtal, land, titel Syfte Metod Huvudresultat
Welsh, C.A., Flangan, M.E., & Ebright, P.
(2010) USA
Barriers and facilitators to nursing handoff:
recommendation for design.
Att karakterisera skriftlig och inspelad överrapportering vid arbets-skiftets slut. Metod: Kvalitativ metod Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer Urval: Bekvämlighetsurval Deltagare: 20 sjuksköterskor Bortfall: 1 (4,8%) Analysmetod: Grounded Theory.
Den skriftliga rapporteringmodellen tog tid på grund av att sjuksköterskan hann läsa all dokumentation, samt inte hann ställa eventuella
frågor. Sjuksköterskorna upplevde att det var av stor vikt att hinna prata med ankommande sjuksköterskor för att kunna ge information.
White-Trevino, K & Dearmon, V. (2018) USA
Transitioning Nurse Handoff to the Bedside - Engaging Staff and Patients.
Undersöka och implementera en strukturerad bedsiderapport för att underlätta och
patientcentrera vården. Metod: Kvalitativ metod Datainsamling: Observationsstudie Urval: Självurval Deltagare: 46 sjuksköterskor Bortfall: Angavs ej Analysmetod: Angavs ej
Överrapportering med bedside-modellen förbättrade kommunikationen enligt majoriteten av deltagarna, dock var inte alla deltagare övertygade om metoden. Avbrott förekom vid bedside-rapport. Deltagarna ansåg att det är viktigt att involvera patienten, men att det fanns hinder att bevara sekretess.
