En studie om revisorns
roll i
familjeföretag
Civilekonomprogrammet med inriktning redovisning
Examensarbete 30hp
Författare: Karin Berg & Amelie Karlsson
Handledare: Sven-‐Olof Yrjö-‐Collin
Examinator: Anna Stafsudd
Kurskod: 4FE03E
Förord
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till de revisorer som ställt upp på intervjuer till vår förstudie vilket gav oss en djupare förståelse för ämnet.
Vi vill även tacka samtliga revisorer och företag som besvarat vår enkät och gjort vår studie genomförbar. Utan er erfarenhet samt vilja att hjälpa oss hade vår
uppsats inte varit möjlig att färdigställa.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Sven-‐Olof Collin som bidragit med värdefull feedback och stöttning under uppsatsens gång.
Slutligen vill vi tacka vår examinator Anna Stafsudd och vår seminariegrupp för värdefulla kommentarer och tankar kring vår uppsats.
Tack! Linnéuniversitetet, Växjö 2013-‐05-‐23 _________________________________ _________________________________
Karin Berg Amelie Karlsson
Sammanfattning
Civilekonomuppsats i företagsekonomi,
Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013 Författare: Karin Berg och Amelie Karlsson
Handledare: Sven-‐Olof Yrjö-‐Collin Examinator: Anna Stafsudd
Titel: En studie om revisorns roll i familjeföretag
Bakgrund: Forskningen kring familjeföretag är liten trots att det är den
dominerande formen av ägande runt om i världen. De undersökningar som gjorts visar att det finns skillnader i hur familjeföretag ägs och drivs gentemot icke familjeföretag vilket i sin tur måste innebära att även redovisningen skiljer sig åt. Familjeföretag kännetecknas även av långsiktighet och nära relationer, i och med det vill vi undersöka hur familjeföretagens relation med sin revisor är.
Syfte: Syftet med vår studie är att förstå revisorns roll i familjeföretag. Syftet är
även att ta reda på vilken roll revisorn har i ett familjeföretag.
Metod: Vi har genom att integrera teorier kring revisorer samt teorier kring
familjeföretag genererat hypoteser kring ämnet. För att samla in data valde vi att genomföra en kvantitativ undersökning genom två webb-‐enkät. Underlag till enkäten samlades in i en förstudie där vi intervjuade tre revisorer vilket gav oss en grundlig förståelse för ämnet. Vi skickade sedan ut två olika enkäter till familjeföretag respektive revisorer vilket resulterade i svar från 214 familjeföretag samt 304 revisorer som reviderar över 60 % familjeföretag.
Resultat: Studiens resultat visar en tendens till att revisorn har flera olika roller i
ett familjeföretag. Vår studie påvisar dock inte att det skiljer sig åt beroende på hur företaget är uppbyggt. Rollerna tenderar istället att bero på andra faktorer såsom storlek på staden och om familjeföretaget har genomgått generationsskifte. Vi kan dock se en ökad roll som rådgivare när familjeföretagets styrelse enbart består av familjemedlemmar, samt en ökad roll som både rådgivare och medlare då
Abstract
Master Thesis in Business Administration and Economics,
School of Business and Economics at the Linnaeus University, 2013 Authors: Karin Berg and Amelie Karlsson
Supervisor: Sven-‐Olof Yrjö Collin Examiner: Anna Stafsudd
Title: A study regarding the role of the auditor in family business
Background: Research regarding family business is small, despite family business
being the most common form of ownership around the world. The research that has been carried out shows differences in ownership and management between family business and non-‐family business. In turn, these differences would cause for differences in accounting too. Family business are characterized by long-‐ sightedness and close relationships. This is why we want to investigate the relationship between family business and their auditors.
Purpose: The purpose of our study is to understand the role that the auditor takes
on within family business. Furthermore, the purpose is also to identify which role the auditor plays in family business.
Method: By integrating theories regarding auditors with theories regarding family
business, we created hypothesis on the subject. In order to collect data, we decided to carry out a quantitative research via two Internet based questionnaires. We carried out a pre-‐study by interviewing three auditors in order to gain a deep understanding of the subject and to be able to create a foundation of the questionnaire. Thereafter, two different questionnaires were created and sent to either family business or auditors. The questionnaires generated response from 214 family business and 304 auditors who audit more than 60 % of family business.
Conclusions: The result of study shows a tendency for the auditor to take on
different roles in family business. The different roles do not depend on the composition of the enterprise, which our study also shows. Instead, the roles seem to depend on other factors such as the size of the town in which the family enterprise is located and on whether the family enterprise has gone through
generational transfers or not. The auditor’s role as an advisor seems to grow as the board of the family enterprise solely consists of family members. As the management of the family enterprise solely consists of family members, the auditor’s role as both an advisor and a mediator seem to grow.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problemdiskussion ... 3 à Problemformulering: ... 8 1.3 Syfte ... 8 1.4 Disposition ... 9 2. Metod ... 10 2.1 Teoretisk utgångspunkt ... 10 2.2 Forskningsansats ... 10 2.3 Teorival ... 12 2.4 Källkritik ... 14 2.5 Forskningsetiska aspekter ... 15 3. Teoretisk ansats ... 16 3.1 Familjeföretag ... 16 3.2 Bolagsstyrning ... 17 3.3 Revisorn ... 183.3.1 Revisorn som granskare ... 19
3.3.2 Revisorn som rådgivare ... 20
3.3.3 Revisorn som medlare ... 21
3.3.4 Revisorn som förmedlare ... 23
3.3.5 Hypotesöversikt ... 25
3.4 Ägande ... 26
3.4.1 Familjeägt bolag ... 26
3.4.2 Delägare utanför familjen ... 28
3.5 Styrelse ... 31
3.5.1 Styrelse i familjeföretag ... 31
3.6 VD/Ledning ... 35
3.6.1 VD/ledning i familjeföretag ... 36
3.7 Hypotessammanfattning: ... 40 4. Empirisk Metod ... 41 4.1 Undersökningsmetod ... 41 4.1.1 Alternativa tillvägagångssätt ... 42 4.2 Undersökningsdesign ... 42
4.3 Metod för datainsamling ... 43
4.3.1 Enkät ... 43
4.3.2 Kritik mot vår enkät ... 45
4.3.3 Enkät till familjeföretag ... 46
4.3.4 Enkät till revisorer ... 47
4.3.5 Förstudie ... 47
4.4 Operationalisering semi-‐strukturerade intervjuer ... 49
4.4.1 Sammanställning av semi-‐strukturerade intervjuer ... 52
4.5 Operationalisering enkät ... 55 4.5.1 Företag ... 56 4.5.2 Revisorer ... 68 4.6 Bortfallsanalys ... 76 4.6.1 Familjeföretag ... 76 4.6.2 Revisorer ... 78 5. Empirisk analys ... 83 5.1 Beskrivande statistik ... 83 5.1.1 Familjeföretag ... 83 5.1.2 Revisor ... 88 5.2 Hypotesprövning ... 91 5.2.1 Familjeföretag ... 91 5.2.2 Revisor ... 102
5.2.3 Sammanfattning av hypotesprövning ... 105
5.3 Explorativ analys (undersökande, utforskande analys) ... 107
6. Slutsatser & Implikationer ... 120
6.1 Slutsats ... 120 6.1.1 Studiens begränsningar ... 124 6.2 Studiens implikationer ... 124 6.2.1 Teoretiskt bidrag ... 124 6.2.2 Metodologiska ... 125 6.2.3 Empiriska ... 126 6.2.4 Praktiska ... 126
6.3 Förslag till vidare forskning ... 127
7. Källförteckning ... 129
Appendix 1. Inbjudan intervjubrev ... 133
Appendix 2 Brev i interjuformulär ... 134
Appendix 3 Intervjufrågor ... 135
Appendix 4 Enkätbrev utskick 1 till företagen ... 136
Appendix 5 Enkätbrev utskick 1 till revisorerna ... 137
Appendix 6 Enkätbrev påminnelse 1 till företagen ... 138
Appendix 7 Enkätbrev påminnelse 1 till revisorerna ... 139
Appendix 8 Enkätbrev påminnelse 2 till företagen ... 140
Appendix 9 Enkätbrev påminnelse 2 till revisorerna ... 141
Appendix 10 Enkät företag ... 142
Appendix 11 Enkät revisorer ... 147
Appendix 12 Regressionsanalys F-‐enkät Revisorns roll ... 152
Appendix 13 Wilcoxon R-‐enkät Revisorns roll ... 153
Appendix 14 T-‐test F-‐enkät Städer ... 155
Appendix 15 T-‐test F-‐enkät Styrelseordförande ... 156
Appendix 16 T-‐test F-‐enkät VD ... 157
Appendix 17 Faktoranalys familjeföretag ... 158
Appendix 18 Faktoranalys revisorer ... 159
Figur-‐ och diagramförteckning
Figur 1 -‐ Familjeföretag ... 2
Figur 2 -‐ Visat utrymme för vår forskning (egen bearbetning) ... 14
Figur 3 -‐ Revisorns fyra roller (egen bearbetning) ... 18
Figur 4 -‐ Revisorn som medlare (egen bearbetning) ... 21
Figur 5 -‐ Konflikt i familjeföretag ... 21
Figur 6 -‐ Revisorn som förmedlare (egen bearbetning) ... 23
Figur 7 – Hypotesöversikt (egen bearbetning) ... 25
Diagram 4: 1 Antal familjeföretag ... 77
Diagram 4: 2 Andel familjeföretag revisorn reviderar ... 79
Diagram 5: 1 Familjeföretag -‐ stad ... 83
Diagram 5: 2 Familjeföretag -‐ generationsskifte ... 84
Diagram 5: 3 Familjeföretag -‐ startår ... 86
Diagram 5: 4 Familjeföretag -‐ revisionsbyrå ... 87
Diagram 5: 5 Revisor -‐ revisionsbyrå ... 88
Diagram 5: 6 -‐ Revisor -‐ stad ... 89
Diagram 5: 7 Revisor -‐ kön ... 89
Diagram 5: 8 Familjeföretag -‐ kontakt ... 108
Diagram 5: 9 Familjeföretag -‐ möte ... 109
Diagram 5: 10 Revisor -‐ möte familjeföretag ... 110
Diagram 5: 11 Revisor -‐ möte familjeföretag -‐ byrå ... 112
Diagram 5: 12 Revisor -‐ orsak till kontakt ... 115
Diagram 5: 13 Familjeföretag -‐ stad -‐ BigFour ... 116
Diagram 5: 14 Familjeföretag -‐ år revisor ... 117
1. Inledning
Inledningskapitlet presenterar vad som kännetecknar ett familjeföretag vidare presenterar vi i problemdiskussionen vad en revisor har för uppgifter i företag. Vilket mynnar ut i argument kring varför det är intressant att studera hur revisorns roll ser ut i familjeföretag. Vilket leder fram till vår problemformulering samt syftet med vårt examensarbete.
1.1 Bakgrund
Familjeföretag är den dominerande formen av ägande runt om i världen (International Family Enterprise Research Academy (IFERA) 2003; Gersick, Davis, Hampton, Lansberg 1997) och likaså i Sverige (Emling 2000). Familjeföretagens verksamhet bidrar till stor del av ländernas BNP och hur arbetstillfällen skapas i länderna (IFERA 2003). Familjeföretag kan skilja sig åt och finns i många olika branscher och storlekar. Allt från fåmansföretag till börsnoterade bolag såsom Hennes & Mauritz. (Johansson 2005) De allra flesta företag är familjeföretag när de skapas (Gersick et al. 1997).
Det finns ingen entydig definition om vilka som ska betraktas som familjeföretag (IFERA 2003). Johansson (2005) menar att företag ska ägas och kontrolleras av individer och deras familjer samt vara engagerade och aktiva i företagsledningen. Bjuggren, Johansson och Sjögren (2011) hävdar att familjen ska äga majoriteten av aktier/röster och således ha indirekt eller direkt kontroll över företaget. Emling (2000) delar uppfattningen av att familjen ska inneha minst 50 procent av rösterna i familjeföretaget och att familjen ska vara kontrollägare. I en undersökning över svenska familjeföretag var kraven även att företaget ska ha minst fem anställda, en omsättning på minst fem miljoner och att de ska själva ska anse sig som ett familjeföretag. Minst ett av följande krav måste också vara uppfyllda, att företaget genomgått ett generationsskifte alternativt planerar att överlåta verksamheten eller att minst tre representanter för ägarfamiljen är aktiva i ledning/styrelse. Den undersökningen visar att 54,5 procent av svenska företag betraktas som familjeföretag. (Emling 2000)
Efter att ha undersökt över 250 olika artiklar kring definitioner av familjeföretag, så definierar Chua, Chrisman och Sharma (1999) familjeföretag som följande:
The family business is a business governed and/or managed with the intention to shape and pursue the vision of the business held by a dominant coalition controlled by members of the same family or a small number of families in a manner that is potentially sustainable across generations of the family or families. (Chua et al. 1999, s.25)
Figur 1 -‐ Familjeföretag
(Gersick et al. 1997, s.6)
Modellen visar att det är svårt att ha klara gränser om vad som tillhör respektive del. Det sker överlappning mellan ägande, familjen och företaget. (Gersick et al. 1997) Eftersom gränserna flyter samman kan företaget betraktas som en extra familjemedlem, därför värnar man om företaget och vill att det ska överleva från generation till generation vilket kan sammanfattas i följande ordspråk. (Bergholm et al. 1994, s.1), se (Karlsson Stider 2000, s. 5)
”Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar. Vi har lånat den av våra barn”. Familjeföretagen skiljer sig från icke familjeföretag genom mer känslomässighet och långsiktighet, vilket innebär att ofta är det samma personer som äger och leder företaget. (Gersick et al. 1997) I familjeföretag uppstår inte agent-‐ principalproblematik som har sin uppkomst i separation mellan ägare och ledning
Ägande
Företag Familj
i samma utsträckning som i icke familjeföretag. Här finns istället risken för att agentproblemet uppstår i form av informationsasymmetri mellan principal och principal. (Jansson, Jonnergård, & Larsson 2010) Vilket kan inträffa om familjen äger lika delar i verksamheten men inte får lika mycket information om företaget. Hur familjeföretaget är ägt och hur många som är aktiva i företaget spelar roll. Om flera generationsskiften har skett finns det risk för att familjebanden suddas ut och att familjerna tenderar att gynna sin egen del av familjen snarare än hela familjeföretaget. Blir detta fallet uppstår en konflikt mellan principal och principal. I ett familjeföretag där enbart första eller tillsammans med andra generationen driver företaget finns istället risk för att emotionella konflikter uppstår. Det är konflikter som grundar sig i känslomässiga beslut och ofta leder till personangrepp, konflikterna skapar osämja som riskerar att påverka familjeföretaget negativt. (van Ees, van der Laan & Postma 2008) För att undvika agentproblematik samt emotionella konflikter inom familjen finns olika kontrollmekanismer i företagen. En av kontrollmekanismerna är revisorn, vars uppgift är att övervaka företagets finansiella ställning och upptäcka felaktigheter i företaget. (Fama 1980) I Sverige har revisorn även till uppgift att granska bolagets förvaltning. (Aktiebolagslagen (ABL) SFS: 9:3)
Watts och Zimmerman (1983) menar att revisorns roll som granskare har funnits sedan mitten av 1500-‐talet och har sedan dess utvecklats till att revisorn ska vara oberoende och professionell i sitt arbete. Genom att en oberoende part granskar och säkerställer att informationen är korrekt skapas en trovärdighet för investerare på kapitalmarknaden (Watts & Zimmerman 1983) samt andra intressenter till företaget (Warren & Alzola 2009). Det är viktigt att revisorn håller hög standard för att inte riskera att investerare tappar förtroendet. En oberoende revisor bidrar med att kvaliteten på arbetet blir hög. (Van der Plaats 2000)
1.2 Problemdiskussion
För ett serviceföretag likt en revisionsbyrå är det viktigt att skapa en bra och långsiktig relation med sina klienter för att bygga ett förtroende (Echeverri 1999). Samtidigt är relationerna mellan familjeföretag och dess intressenter långsiktiga och går från generation till generation (Gersick et al. 1997). Det här ligger till grund av att både familjeföretaget och revisionsbyrån är intresserade av ett
långsiktigt samarbete med förtroende för den andra parten. Privatpersoner med stort aktieinnehav är voicebenägna i företag, vilket innebär att de är förhandlingsbenägna och väljer att stanna kvar i företaget och göra sin röst hörd på bolagsstämman. Voicebenägna aktieägare bidrar till att företaget utvecklas i rätt riktning vilket således går att applicera på kontrollägda familjeföretag. (Hedlund, Hägg, Hörnell & Rydén 1985)
I ett företag med en långsiktig vision likt familjeföretag är det viktigt med relationer och förtroende (Gersick et al. 1997). Vilket innebär att relationen med företagets revisor blir långsiktig. Däremot får inte revisorns oberoende hotas av deras relation till familjeföretaget, eftersom revisorerna tillhör en profession måste de hela tiden upprätthålla revisionskvalitén på uppgifterna de utför. (Warren & Alzola 2009)
Revisionens kvalitet är kontinuerligt en viktig fråga för branschen. Brittiska FRC (FRC – Financial Reporting Council; oberoende tillsynsmyndighet av företagens rapportering och styrning; www.frc.org.uk) pekar på fyra faktorer som påverkar revisionskvalitet. Den ständiga förändringen i branschen, skandaler som påverkar tilltron till professionen, förhållandet mellan operativa ledningen och revisorn samt en ökad detaljreglering. FRC menar att det finns mätbara faktorer för företagen att utgå från, trots det är det i dagens läge svårt att mäta revisionskvalitet och hur väl den fungerar. Det är framförallt revisorers respekt för de grundläggande principerna och dess egenskaper påverkar kvalitetens utveckling. Kulturen på revisionsbyrån är avgörande för hur revisionen utförs, en god kultur främjar de anställda till att uppfylla sitt professionella ansvar som revisor skapar en bättre revisionskvalitet. (Balans nr 5, 2007)
En revisor som arbetar under längre period med ett företag tenderar att skapa grupptillhörighet och därmed sätts oberoendet på prov. Faktorer som tenderar att hota oberoende kan vara egenintresse i form av ekonomisk vinning, vänskapsband, missnöje gentemot egna byrån och mutor. Sociala relationer är komplexa och svåra att kontrollera, en bra relation krävs mellan revisorn och klienten för att skapa ett bra samarbete samtidigt som revisorn måste se upp för att bilda vänskapsband och falla för mutor av olika slag. Att en revisor känner tillhörighet till sina klienter har länge varit ett problem och fall där revisorn känt
mer samhörighet med sin klient än sin egen revisionsbyrå har bidragit till stora skandaler. För att få bukt på problemet har diskussioner kring att revisorer ska rotera mellan företagen kommit fram men det skulle troligtvis öka kostnaderna både för kunderna och byråerna. (Warren & Alzola 2009)
En del av revisorns oberoende bidrar till att ge intressenter, aktieägare och borgenärer en trovärdig bild av företaget och deras finansiella information. Revisorns fokus ska ligga i att skydda parterna mot att företagsledningen gynnar sig själv eller på något annat sätt missköter ekonomin. Att skydda professionen är en annan del i oberoendet, genom att ha krav på sig att behålla ett bra rykte för professionen bidrar det till att revisorerna i större omfattning sköter sina arbetsuppgifter. (Warren & Alzola 2009)
I revisionslagen står det att om revisorn ”biträder vid företagets bokföring eller medelsförvaltning eller företagets kontroll däröver” (SFS, 1999:1079 §17) innebär det att revisorn blir jävig. Vad som kan ifrågasättas är vad ”biträder vid företagets bokföring” innebär, revisorernas egna förbund FAR anser samtidigt att revisorn får hjälpa till som rådgivare. I FARs beskrivning av revisorns roll står det:
”I revisorns uppgift ingår alltså att ge råd om hur kunden kan förbättra sina rutiner eller minska riskexponeringen. Revisorns opartiskhet och självständighet får inte äventyras genom rådgivningen.” (www.far.se) Vilket bör innebära att de reflekterat över att rådgivningen kan hota oberoendet. Utöver det finns inga bestämmelser om vilken rådgivning som är tillåten, vilket kan påverka revisionskvalitén negativt. Branschorganisationen hävdar med andra ord att de får agera rådgivare men har ingenting som förklarar i vilken utsträckning det är tillåtet.
Familjeföretag är i behov av en revisor som säkerställer den finansiella informationen (Warren & Alzola 2009). Som vi tidigare visat är gränserna i ett familjeföretag svåra att definiera (Gersick et al. 1997) vilket vi tror innebär att även revisorns roll blir svårare att sätta gränser på. Relationerna tenderar att bli mer ingående och långsiktiga. Det är stor skillnad mellan icke familjeföretag och familjeföretag, både i hur de drivs och ägs (Trotman & Trotman 2010). Familjeföretagen lever även efter en mer långsiktig vision (Chua et al. 1999) och det ska finnas förutsättningar för att företaget ska leva vidare mellan olika
generationer (Gerisck et al. 1997). Medan icke familjeföretag strävar mer efter den finansiella vinsten (Jansson et al. 2010). Trotman och Trotman (2010) har i en undersökning visat att då det är stora skillnader i hur familjeföretag och icke familjeföretag ägs innebär det skillnader i redovisningen, således får revisorn en annorlunda roll i olika företagen.
På grund av familjeföretagets långsiktiga vision finns det skäl att tro att revisorn i ett familjeföretag har en djupare relation till ägarfamiljen än i ett icke familjeföretag. Att familjeföretag är känslomässigt grundade och att relationer inom företaget bygger på blodsband skapar sannolikt en grund för att relationer till externa parter bli mer innerliga. Men även diskussioner kring rotation av revisorer gör att tanken på att en djupare relation mellan familjeföretag och revisorn förekommer, har en revisor varit i familjeföretag länge har de sannolikt en känslomässig relation.
Trots att relationen mellan ägarfamiljen i familjeföretaget och revisorn ser ut att skilja sig mellan ägare i icke familjeföretag och revisorn så har revisorn krav på sig att agera professionellt. I (12 §, revisionslagen SFS: 1999:1079) står följande om kompetenskrav för en revisor.
En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.
Det borde innebära att revisorerna själva vet när de går över gränsen för jäv, deras kompetens bör leda till att de klarar av att befinna sig i en utsatt position där oberoendet hamnar i kläm. Vilket innebär att de själva avgör om de tar sig an ett uppdrag eller inte.
Revisorn har en klar roll som granskare av den finansiella informationen i företaget, för att säkerställa informationen till företagets intressenter och ge en trovärdig bild av företaget (Warren & Alzola 2009). Hur revisorn agerar utöver det skiljer sig troligtvis från fall till fall. Familjeföretag har otydliga gränser om vad som tillhör familjen, ägandet och företaget (Gersick et al. 1997). Frågan vi ställer oss är om det kan komma att påverka även revisorns roll i företaget?
Familjeföretag är uppbyggda på deras relationer till sina intressenter och karaktäriseras av långa relationer som kan leda till att revisorn bli mer än bara granskare. Vi tror att revisorn i familjeföretag kan agera dels rådgivare, genom att vara tillgänglig för tips och råd kring ekonomin och branschen i stort (Svanström 2008). Företagets storlek kan också ha en inverkan på revisorns roll. I stora företag finns ofta kompetens som behövs för redovisningen genom att företagen har egna ekonomiavdelningar. Mindre bolag tenderar oftare att inte ha någon ekonomiavdelning och endast ha en person som sköter ekonomin. (Seow 2001) Vilket vi tror kan påverka att revisorn får agera rådgivare om den ekonomiansvariga stöter på problem kring bokföring, framförallt i mindre familjeföretag. Vi anser att det även finns andra roller än de redan konstaterade som granskare och rådgivare.
På grund av risken att konflikter uppstår i familjeföretag är det sannolikt att revisorn får anta en roll som problemlösare mellan olika parter, vilket kan ge grund till två ytterligare roller. Dels rollen som medlare inom familjen, med det menar vi att revisorn blir en medlare mellan olika parter i företaget. Det för att förhindra att konflikter uppstår men även försöka lösa problem mellan familjemedlemmar. En situation som kan uppstå är om olika kärnfamiljer driver samma företag, vilket gör att konflikter riskerar att uppstå mellan familjerna om de har olika mål med verksamheten. En annan situation kan vara om förra generationen fortfarande är aktiva i verksamheten och vill bestämma trots att de inte längre är överhuvud i företaget. Den andra av de två ytterligare rollerna är förmedlare, vilket innebär att revisorn blir budbärare i familjeföretaget. Om dålig information ska spridas i familjeföretaget kan det underlätta för familjen om någon utomstående meddelar olika parter för att skydda sina relationer. Svårigheten för revisorn om situationerna uppstår är att behålla sitt oberoende och ha möjlighet att upprätthålla revisionskvaliteten.
Vi har hittat få vetenskapliga artiklar om revisorn i familjeföretag och dess relation till ägarna. Det finns teorier kring familjeföretag samt revisorer som vi kommer att använda oss av för att bygga våra hypoteser. Vad vi kan se finns det alltså ett gap i forskningen kring området, vilket gör det intressant att undersöka. Vår studie
syftar till att undersöka vilka roller en revisor har i familjeföretagföretag och blir därför unik. Vilket ger oss möjlighet att förstå revisorns roll.
Att skapa en förståelse för revisorns roll i familjeföretag kan gynna familjeföretagen och resterande delen av näringslivet. Att revisorn granskar företagets finansiella är allmänt känt men att veta vikten av deras arbete i familjeföretag är positivt. Om rollerna finns i familjeföretagen kan det skapa en ytterligare grund för revisorn att arbeta med, genom att göra de medvetna om att de hjälper familjeföretagen kan arbetet förbättras. När revisionsplikten avskaffats för småföretag (SOU 2008:32) är det extra viktigt för revisorer att trycka på vad de kan bidra med till företag.
Vi vill vara tydliga med att säga att vi inte tror att revisorer i familjeföretag överskrider gränsen för vad som är tillåtet utan fokuserar på om revisorn skapar ett mervärde för de klienter som är familjeföretag. En djupare relation kan skapa ett positivt samarbete som hjälper både företagen och revisorns arbete, samtidigt kan en djup relation bli ett gissel om svåra och känsliga situationer uppstår. Som tidigare nämnt måste revisorer följa deras profession vilket innebär att de sköter sin granskningsroll, vi vill med vårt arbrete se om det finns några andra roller som revisorn kan anta.
à Problemformulering:
Vilken roll har revisorn i ett familjeföretag?
1.3 Syfte
Vårt syfte med studien är att förklara revisorns roll i familjeföretag
1.4 Disposition
Kapitel 2 – Metod
I metodkapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter vi har och hur vi genomfört vår studie. Vi kommer utgå från en deduktiv ansats och härleda hypoteser utifrån befintliga teorier kring familjeföretag samt revisorer. Våra hypoteser har mynnat ut i en modell som är uppbyggd från bolagsstyrningsmekanismer, vilket innefattar ägarna, styrelsen och VD/ledning.
Kapitel 3 – Teoretisk ansats
I det tredje kapitlet presenteras revisorns roll som en del av bolagsstyrningen. Vi utgår från fyra olika roller som en revisor kan anta och applicerar sedan de på teorier kring ägarstruktur, styrelsesammansättning och hur VD/ledning ser ut. Utifrån det bygger vi sedan hypoteser som vi använder i vår kvantitativa undersökning.
Kapitel 4 – Empirisk metod
I det fjärde kapitlet visar vi tillvägagångssättet vi haft för att genomföra vår studie. Vi har genomfört en kvalitativ studie och två kvantitativa undersökningar. Tre semi-‐strukturerade intervjuer genomfördes på tre godkända revisorer. Enkäter har sedan skickats till 3577 revisorer samt 2100 företag.
Kapitel 5 – Empirisk analys
I det femte kapitlet analyserar vi resultaten från vår undersökning. Det var 304 revisorer som besvarade enkäten, som reviderar över 60 % av sin tid familjeföretag och 214 företag som själva betrakta sig som familjeföretag. Vi kommer att börja med beskrivande statistik från båda enkäterna för att sedan göra en hypotesprövning. Efter hypotesprövningen kommer vi att göra en fördjupad analys av det insamlade materialet.
Kapitel 6 – Slutsats
I det sjätte kapitlet kopplar vi ihop resultaten med studiens syfte och för en diskussion kring hypotesernas utfall. Vidare presenterar vi uppsatsens implikationer vid olika områden och avslutar kaptilet med att ge förslag till vidare forskning.
2. Metod
I metodkapitlet presenteras vår teoretiska utgångspunkt och hur vi genomfört vår studie. Vi utgår från en deduktiv ansats för att härleda hypoteser utifrån befintliga teorier kring familjeföretag samt revisorer. Våra hypoteser har mynnat ut i en modell som är uppbyggd från bolagsstyrningsmekanismer, vilket innefattar ägarna, styrelsen och VD/ledning.
2.1 Teoretisk utgångspunkt
Vi har undersökt vad revisorn har för funktion i ett familjeföretag för att ge ett bidrag till forskningen med inriktning på revisorns roll i familjeföretag. Genom att studera revisorn samt teorier kring familjeföretag har vi applicerat de på revisorer i familjeföretag och därefter härlett hypoteser utifrån teorierna och argumentationer om revisorns fyra olika roller. Hypoteserna testas sedan empirisk för att slutligen förkastas eller accepteras (Bryman & Bell 2005).
2.2 Forskningsansats
Vår studie har utgått från en deduktiv ansats. Genom att applicera befintliga teorier om familjeföretag och om revisorn har vi härlett hypoteser kring vilka faktorer som kan påverka revisorns roll i familjeföretag. Dessa hypoteser har sedan testats genom en empirisk studie. (Bryman & Bell 2005) Teorin om revisorer som vi har haft som utgångspunkt har dock inte varit anpassad till revisorns roll i familjeföretag, utan vi har fått testa hypoteser som inte är helt underbyggda från teorin. Det för att se vilka faktorer som kan påverka revisorns roll i familjeföretaget beroende på om familjen är inblandad i företaget eller inte. Hur mycket familjen är inblandad i företaget kan ses som en beroende faktor i om företaget klassas som ett familjeföretag eller ej. Vi utgick från att bolagsstyrningsmekanismerna eftersom det finns få vetenskapliga artiklar om revisorn i familjeföretag och dess relation till ägarna.
Utifrån ovanstående bygger vi hypoteser med grund i vår teori som har identifierat fyra olika roller som revisorn kan anta, två roller som litteraturen tidigare identifierat (Svanström 2004) samt de två roller vi härlett utifrån argumentation utifrån familjeföretagets specifika karaktär. Information inhämtades från praktiska arbetet med hjälp av en förstudie med tre godkända revisorer. Hypoteserna har
även delvis formats utifrån egna resonemang och argumentationer om vad som gör familjeföretaget unikt och hur det kan påverka roll i familjeföretag.
Relationen som vi vill undersöka är ny och har inte forskats om tidigare. Vi fick därför utgå från att applicera två teorier på varandra och klassificera vad som är speciellt för familjeföretag och hur det kan påverka revisorns roll. När vi hade tagit reda på revisorns roll och vad som kan vara speciellt med familjeföretag. Började vi argumentera kring de bolagsstyrningsmekanismer där familjemedlemmar kan vara delaktig eller ej i företaget. I ett familjeföretag är många familjemedlemmar aktiva dels i företagets styrelse och ledning men kan även vara medarbetare i företaget (Gandemo 2000).
Bolagsstyrningsmekanismerna där familjen kan vara delaktig eller ej ansåg vi vara ägandet, som vi delade upp i två kategorier. Dels familjeägandet där gjorde vi en indelning med koncentrerat eller spritt familjeägande samt om familjeföretaget endast ägs av ägarfamiljen eller om delägare som inte är familjemedlemmar har tillträtt i ägandet. Familjemedlemmar kan även vara mer eller mindre aktiva i styrelse och ledning. Enligt Gersick et al. (1997) flyter gränser om företaget, ägandet och familjen tillsammans och det är därför ofta samma personer som innehar dessa positioner.
Beroende på hur dessa funktioner var uppbyggda i familjeföretag funderade vi på vad revisorn kunde anta för andra roller än enbart den lagstadgade rollen som innefattar granskning. Tidigare studier har visat att revisorn även har en rådgivande roll (Svanström 2004). Rollerna som medlare och förmedlare diskuterades sedan fram utifrån den speciella karaktär familjeföretag har. Det beroende på hur engagerade familjemedlemmarna är i familjeföretaget, hur familjesystemet och företagssystemet fungerar samt hur konflikter uppstår och påverkar verksamheten. Det blir väldigt speciella och djupa relationer i företaget eftersom det är ens nära och kära man driver företaget med, trots det kan olika viljor uppstå. Det kan bli svårare att ta en konkret diskussion mellan dessa parter om känsliga ämnen, till exempel vem som har rätt kompetens för att ta över företaget eller om en avdelning av företaget går sämre etcetera.
Vi har argumenterat för rollerna som kan vara speciella i ett familjeföretag, anledningar och situationer där dessa roller kan bli användbara för både revisorn
och familjeföretaget. Därefter har vi gått igenom bolagsstyrningsmekanismerna genom att förklara och argumentera för huruvida rollerna ökar eller minskar beroende på företagets bolagsstyrningsmekanismer. Revisorn kan vara mer speciell för familjeföretag och en hjälpande hand i deras speciella och unika relationer. Hypotesernas uppbyggnad beror på om familjen är inblandad eller ej och kommer sedan testas empiriskt för att se om revisorn kan anta olika roller i ett familjeföretag. Det leder till att uppfylla vårt syfte om hur revisorns roll i familjeföretag ser ut.
Det finns både fördelar och nackdelar med att anta en deduktiv forskningsansats. Det blir bättre objektivitet i forskningen eftersom informationen hämtas från existerande teori. Det leder till att inte forskningen inte påverkas av enskilda personers subjektiva uppfattningar. (Patel & Davidson 2011) En nackdel är att forskaren endast letar efter den information som anses relevant i tidigare forskning och utelämnar annan information. Det ger således stöd av de förväntningar som forskaren redan hade och det blir därför svårt att upptäcka nya intressanta perspektiv. Det gör att risken för att missa information som kunde ha gett nya antaganden ökar. (Jacobsen 2002)
En alternativ utgångspunkt är en induktiv ansats. I den induktiva ansatsen utgår man från att undersöka likheter och skillnader i verkligheten. Därefter byggs teorier och upprätta hypoteser som sedan empiriskt kan testas. (Bryman & Bell 2005) Vi kommer att begränsa oss från denna ansats på grund av revisorernas tystnadsplikt gentemot företagen.
2.3 Teorival
Eftersom forskningen på området kring revisorns roll i familjeföretag är begränsad, om än obefintlig har vi valt att integrera teorier om familjeföretag samt revisorer. Först undersökte vi om det fanns några tidigare skrivna uppsatser om ämnet. Vi hittade en uppsats från högskolan i Kristianstad som behandlade revisorns dubbla roller men utan samband med familjeföretag. Det fanns även en avhandling av Svanström (2008) om revision och rådgivning, dubbla roller. Dock ingen uppsats där revisorns dubbla roller var integrerade med familjeföretaget.
Inom vårt forskningsområde fanns det enbart ett fåtal artiklar skrivna om revisorn i familjeföretag (Niskanen, M, Karjalainen, J, & Niskanen, J 2010; Trotman & Trotman 2010). Sökord som vi använde var ”audit”, ”auditor”, ”family business”. Det fanns ett fåtal artiklar om revisorn i familjeföretag respektive icke familjeföretag, men ingen behandlade de olika roller som en revisor kan anta. I vår undersökning utgick vi från från de artiklarna och kompletterade vår teori genom att applicera teorier som handlar om familjeföretag och revisorn. Teorierna har vi tagit fram i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom det aktuella området. Materialet har vi samlat in genom skolans databaser, där vi fått fram både vetenskapliga artiklar och vilka böcker som behandlar rätt område. Vi valde därför att utgå från teorier kring familjeföretag där flera forskare bland annat (Gersick et al. 1997; Chua et al. 1999; Johansson 2005) menar att familjeföretag bygger på förtroende och långsiktighet. Det framgick även att familjeföretag är speciellt uppbyggda med oklara gränser om vad som tillhör ägandet, familjen och företaget. De teorier vi använder om revisorer (Watts & Zimmerman 1983; Warren & Alzola 2009; Jansson et al. 2010) beskriver vad revisorn har för huvuduppgifter och fokuserar på att revisionskvaliteten alltid måste upprätthållas.
Det kan bli en svår situation när relationerna blir mer långsiktiga och djupare, men viktigt att revisorn alltid följer professionens standard. Att den informationen användes var för att ta fram vad som är speciellt med familjeföretag och få veta hur revisorn arbetar i teorin med deras huvuduppgifter. Genom att använda teorier från både revisorer och familjeföretag kan vi därigenom utvecklas tankar om hur revisorns roll är i familjeföretag och vad som kan påverka rollerna. Kopplingar sker genom att se hur revisorer agerar i företag och i olika roller, samt se vad som skiljer familjeföretag från icke familjeföretag. Vi anser att vi kan använda de två teoretiska ansatserna för att bygga hypoteser kring revisorn i familjeföretag. Hypoteserna är uppbyggda från rollerna och bolagsstyrningsmekanismerna i teorin med kompletterande uppgifter från det praktiska arbetet med hjälp av en förstudie med tre godkända revisorer. Hypoteserna har även delvis formats utifrån egna resonemang och argumentationer om vad som gör familjeföretaget unikt och hur det kan påverka revisorns roll i familjeföretag. Hypoteserna om hur familjen är inblandad i företaget kommer sedan testas empiriskt för att se om revisorn kan
anta olika roller i ett familjeföretag beroende på hur stor medverkan familjen har i företagets bolagsstyrningsmekanismer. Det leder till att uppfylla vårt syfte om hur revisorns roll i familjeföretag ser ut.
2.4 Källkritik
Under studiens gång har vi förhållit oss kritiska mot de källor som vi har använt oss av. Internetkällor har vi försökt att undvika i den mån det går, de källor vi har från internetsidor bidrar med information och statistik. De sidor vi använt är revisorernas branschorganisation FAR, Revisorsnämnden, Regeringskansliet och Statistiska Centralbyrån. Från FAR har vi inhämtat kontaktuppgifter till olika revisorer och definition om vad revisorn huvuduppgifter är. Revisorsnämnden och statistiska centralbyrån har endast använts i syfte för att tillgå statistik och regeringskansliet har information inhämtats om lagförslag. Dessa källor anser vi som tillförlitliga då de är revisorernas riksförbund och statistik information som har hämtats.
Figur 2 -‐ Visat utrymme för vår forskning (egen bearbetning)
Figuren visar befintlig forskning inom revisorn i familjeföretag, de olika områden vi applicera på varandra och utrymmet för vår forskning
I vårt teorikapitel har vi utgått från vetenskapliga artiklar, vilka kan anses tillförlitliga eftersom de är granskade av andra forskare innan de publicerats, så kallade peer-‐reviewed. Artiklarna har varit av nyare karaktär och därmed även sett nya infallsvinklar av familjeföretag. De böcker som vi har använt oss av har vi bland annat (Johansson & Lewin 1992) fått applicera på familjeföretag, vilken egentligen handlar om ägarledda företag.
Böckerna har varit av lite äldre karaktär men behandla mycket av det grundläggande om familjeföretag. Artiklarna om revisorerna har varit av blandade årgångar, det innebär att vi har tagit information om tidigare forskning samtidigt tagit hänsyn till nyare inslag. Alla dessa artiklar är vetenskapliga och anses därför har hög tillförlitlighet.
2.5 Forskningsetiska aspekter
Vi har vid vår studie tagit hänsyn till forskningsetiska aspekter. Enligt Patel och Davidson (2011) finns det fyra huvudkrav att följa. Informationskravet som kräver att forskaren ska informera om syftet med undersökningen. Samtyckeskravet som betyder att alla som deltar i undersökningen själva har valt att göra det.
Konfidentialitetskravet vilket innebär att de som deltar i undersökningen endast ska vara tillgängligt för behöriga att ta del av, det har ett samband med offentlighet och sekretess. Det sista kravet är nyttjandekravet som innebär att insamlad data endast får användas för forskningsändamålet.
3. Teoretisk ansats
I teorikapitlet redogör vi för grunderna i familjeföretag och bolagsstyrning, vidare presenterar vi de fyra roller revisorn kan anta för att sedan applicera de på teorier kring hur familjeföretaget är ägt, hur styrelsen är sammansatt och hur VD/ledning i familjeföretaget ser ut. Utifrån det härleder vi sedan hypoteser som kommer ligga till grund för vår kvantitativa undersökning.
3.1 Familjeföretag
Familjeföretag är den dominerande formen av ägandet i världen (IFERA 2003). Hur familjeföretag ska definieras är enligt författarna en svår fråga. Efter att granskat olika definitioner kommer vi i vår empiri definiera familjeföretag:
Det ska vara en familj/släkt som ska äga och kontrollera minst 50 procent och slutligen betrakta sig själva som ett familjeföretag.
Det sker en överlappning mellan familjen, ägandet och företaget. Ett familjeföretag bygger på långsiktiga mål och relationer med företagets intressenter vilket särskiljer familjeföretag mot icke familjeföretag. Gersick et al. (1997) Familjeföretag kan ha två olika ekonomiska mål med sitt ägande och för att företaget ska gå vidare i generationer är det viktigt att alla familjemedlemmar vill uppnå samma mål. Det ena målet kan vara av egen finansiell vinning för att använda pengarna privat medan det andra målet handlar om att generera ett bra finansiellt resultat för att ha möjlighet att återinvestera pengarna i företaget. Familjeföretag kan även ha andra mål såsom funktionella ägarmål där ägarens drivkraft är att bygga någonting bestående för att verksamheten ska ha en stabil grund inför framtiden och verkar för att hålla företaget utvecklat samt sociala ägarmål där drivkraften är att förvalta företaget till förmån för barnen vid ett generationsskifte. Det är även vanligt att familjeföretag tar stort socialt ansvar för dess anställda och värnar om att skapa ett gott rykte på marknaden. (Brundin, Johansson, Johannisson, Melin & Nordqvist 2012)
