Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180hp
Faktorer som påverkar fysisk aktivitet efter behandling hos patienter med avancerad lungcancer
En litteraturstudie
Omvårdnad
Varberg 2021-12-20
Frida Andersson Hjälte & Jennie Bengtsson
Faktorer som påverkar fysisk aktivitet efter behandling hos patienter med avancerad lungcancer
En litteraturstudie
Författare: Frida Andersson Hjälte
Jennie Bengtsson
Ämne Examensarbete i omvårdnad
Högskolepoäng 15hp
Stadochdatum Varberg 2021-12-20
Titel Faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten efter en genomgången behandling hos patienter med avancerad lungcancer – En litteraturstudie
Författare Frida Andersson Hjälte och Jennie Bengtsson
Akademi Akademin för hälsa och välfärd
Handledare Mikael Ahlborg, Doktorand i Hälsa och Livsstil, Fil.mag.
Examinator Marjut Blomqvist, Universitetslektor i omvårdnad, Fil.dr.
Tid Hösttermin 2021
Sidantal 14
Nyckelord Avancerad lungcancer, Efter behandling, Fysisk aktivitet, Patient, Upplevelser
Sammanfattning
Bakgrund: Lungcancer är en av de dödligaste cancersjukdomarna. Fysisk aktivitet är en viktig del hos patienter med avancerad lungcancer eftersom fysisk aktivitet kan lindra symtom som uppstår efter en lungcancerbehandling. Syfte: Var att belysa faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos patienter med avancerad lungcancer efter genomgången lungcancerbehandling. Metod: Studien är genomförd som en allmän systematisk litteraturstudie och baseras på sju resultatartiklar som har genomgått en granskning för att kunna fastställa ett resultat. Artiklarna var refereegranskade och publicerade mellan 2011–2021. Resultat: Brist på motivation är en bidragande faktor till varför fysisk aktivitet minskar hos patienter med avancerad lungcancer.
Motivationen saknas på grund av de olika symtom och biverkningar som uppkommer efter en lungcancerbehandling. För att stärka motivationen krävs det stöd från
sjuksköterskan eller utföra fysisk aktivitet tillsammans med vänner och familj.
Gruppträning med andra människor som är i en liknande situation har visat sig vara hjälpsamt. Patienter som har avancerad lungcancer och som kan vara fysiskt aktiva i sin vardag upplever mer hopp inför framtiden. Trots att patienterna lider av avancerad lungcancer så känner de ändå hopp inför framtiden. Konklusion: Det som framkom i denna litteraturstudie var att fysisk aktivitet kan hjälpa till öka välbefinnandet och lindra lidande. Stöd från sjuksköterskan har visat sig vara hjälpsamt för patienter med en lungcancerdiagnos.
Title Factors affecting physical activity following treatment in patients with advanced lung cancer – A literature study
Author Frida Andersson Hjälte and Jennie Bengtsson
Department School of Health and Welfare
Supervisor Mikael Ahlborg, Phd-student in Health and Lifestyle, MNSc
Examiner Marjut Blomqvist, Senior Lecturer in nursing, PhD
Period Autumn term 2021
Pages 14
Keywords Advanced lung cancer, Experience, Patient, Physical activity, Post-treatment
Abstract
Background: Lung cancer is a cancer disease known to have a high mortality rate.
Physical activity have a vital part in decreasing the symptoms of advanced lung cancer that occurs in connection with lung cancer treatment. Aim: To illustrate factors that effect physical activity in patients with advanced lung cancer after treatment.
Method: This is a general literature review covering seven peer-reviewed journal articles published between 2011-2021. The articles chosen have been reviewed in order to establish a result. Result: Lack of motivation is a contributing factor to why physical activity decreases in patients with advanced lung cancer. The absence of motivation is caused by symptoms and reactions that occurs in connection with the lung cancer treatment. The nurse can help increase motivation by empowering the patient to improve the level of exercise. Friends and family can encourage and offer support. Group training with other people who are in a similar situation has proven to be helpful. Patients who have advanced lung cancer and who can be physically active in their everyday lives experience more hope for the future. Conclusion: What emerged in this literature study was that physical activity can increase comfort and ease suffering. Support from the nurse has proven to be helpful for patients with a lung cancer diagnosis.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Lungcancer ... 1
Behandlingsalternativ vid avancerad lungcancer ... 2
Efter genomgången behandling vid avancerad lungcancer ... 2
Fysisk aktivitet efter genomgången lungcancerbehandling ... 3
Omvårdnad vid avancerad lungcancer ... 4
Sjuksköterskans kärnkompetenser ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Metod ... 5
Datainsamling ... 5
Inklusions- och exklusionskriterier ... 6
CINAHL ... 6
PubMed ... 7
Databearbetning ... 7
Forskningsetiska överväganden ... 7
Resultat ... 8
Symtomförekomst ... 8
Stöd ………..9
Sjuksköterskans stöd ... 9
Stöd från familj och vänner ... 9
Praktiska hjälpmedel ... 10
Känsla av gemenskap ... 10
Framsteg hos patienterna ... 10
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ... 11
Resultatdiskussion ... 12
Konklusion och implikation ... 14
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
Inledning
Socialstyrelsen (2011) visar att ungefär 3500 personer avlider av lungcancer varje år och ses därför som den dödligaste cancersjukdomen. Före 60 års ålder är det fler män än kvinnor som drabbas medan efter 60 år är majoriteten kvinnor (Socialstyrelsen, 2011). Den bakomliggande orsaken till lungcancer är aktiv eller passiv rökning.
Ungefär 90% av de som drabbas av lungcancer har rökt eller röker. Dödligheten är mellan 85–90% av de som drabbas av lungcancer, vilket innebär att cirka 10–15%
överlever (Socialstyrelsen, 2011). Statistik från Folkhälsomyndigheten (2021a) visar att patienter som avlider av lungcancer är majoriteten i åldersgruppen 65 år och äldre (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Därför arbetas det mer med livsförlängande åtgärder än kurativt eftersom dödligheten är hög (Socialstyrelsen, 2012).
Efter en genomgången lungcancerbehandling upplevs ofta symtom och biverkningar som påverkar patientens förmåga att utföra olika aktiviteter (Bade et al., 2016).
Vinsterna för patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer som är fysiskt aktiva är ett ökat välbefinnande, minskat lidande samt reducering av de symtom och biverkningar som uppstår vid sjukdom och behandling (Bade et al., 2016). Den fysiska aktiviteten förbättrar patientens fysiska funktion, men trots de kända vinsterna är det många patienter som inte aktiveras fysiskt efter en lungcancerbehandling (Andersen et al., 2011). Sjuksköterskan ska i omvårdnaden erbjuda det stöd som patienten behöver och tillgodose deras behov (Tian et al., 2019). I omvårdnaden ska det ingå information till patienterna om hur de ska kunna utföra fysisk aktivitet på olika sätt efter egna önskemål och förutsättningar (Karvinen et al., 2012).
Sjuksköterskans roll är att hjälpa patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer att individanpassa den fysiska aktiviteten till varje enskild patient, detta för att den fysiska aktiviteten ska bli säker, lämplig och effektiv (Hayes et al., 2019; Serena et al., 2018). Sjuksköterskans ansvar är att arbeta utifrån den personcentrerade vården där värdighet och integritet ska bevaras (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Ordet avancerad lungcancer kommer att användas genom hela litteraturstudien som en förkortning på avancerad icke-småcellig lungcancer.
Bakgrund
LungcancerCancer förekommer i hela världen och är ett folkhälsoproblem (Siegel et al., 2017).
Begreppet cancer är ett samlingsnamn för en större grupp sjukdomar som kan drabba hela kroppen (WHO, 2021). Maligna tumörer och neoplasmer är andra begrepp som kan användas i stället för cancer. Orsaken till att cancer uppstår är att vanliga
kroppsceller omvandlas till tumörceller vilket sker i flera olika steg (WHO, 2021).
Lungcancer är den cancersort som gör att flest människor avlider varje år (Siegel et al., 2017). Statistik från Folkhälsomyndigheten (2021a) visar att 42 per 100 000 invånare i Sverige avlider av lungcancer och i världen avlider 12 per 100 000
invånare (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Riskfaktorer för att utveckla lungcancer är ohälsosam kost, alkoholkonsumtion, tobaksbruk, fysisk inaktivitet och
luftföroreningar (WHO, 2021). Rökning är den överlägset största bidragande faktorn till uppkomsten av lungcancer, cirka 90% av individer som insjuknar i lungcancer har tidigare rökt (Shopland et al., 1991; Takkouche et al., 1996). Vidare ökar genetiska anlag för att drabbas ytterligare av lungcancer (Shopland et al., 1991; Takkouche et al., 1996). Andra faktorer som ökar risken är passiv rökning, en tidigare
diagnostiserad lungsjukdom som kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), låg konsumtion av grönsaker och frukt samt exponering för olika cancerframkallande ämnen (Shopland et al., 1991; Takkouche et al., 1996).
Huvudsakligen finns det två typer av lungcancer, icke småcellig lungcancer samt småcellig lungcancer (Socialstyrelsen, 2012). Det finns fyra olika stadier i icke småcellig lungcancer varav stadium IV är den allvarligaste typen (Goldstraw, 2016).
Dessa stadier kan även underkategoriseras vidare utifrån tumörens storlek och lokalisation (Goldstraw et al., 2016). Stadierna III och IV är fokus i behandling på livsförlängande behandling och därför räknas dessa stadium som avancerad
lungcancer (Socialstyrelsen, 2012). Vanliga symtom som uppkommer vid avancerad lungcancer är andfåddhet, hosta, trötthet, avmagring, dålig aptit, smärta och
illamående (Akin et al., 2010; Socialstyrelsen, 2012).
Behandlingsalternativ vid avancerad lungcancer
Rekommendationerna för behandlingsalternativ globalt är kemoterapi, strålbehandling och/eller kirurgi (WHO, 2021). Vid avancerad lungcancer är syftet med
behandlingsalternativen att förlänga livet (WHO, 2021). Likheter med stadium III och IV är att det främst handlar om att lindra lidande och insättning av livsförlängande behandling, botande behandling är inte längre aktuell (Socialstyrelsen, 2012). Även om stadium III innebär att tumören spridit sig till vävnad eller lymfkörtlar kan den botas med strålbehandling och läkemedelsbehandling (Socialstyrelsen, 2012). Vid stadium IV är botande behandling inte längre möjlig eftersom tumören har en utbredd spridning i kroppen, därför sätts livsförlängande och symtomlindrande åtgärder in (Socialstyrelsen, 2012).
Efter genomgången behandling vid avancerad lungcancer
Biverkningar som uppkommer efter behandlingen påverkar hälsan hos patienterna negativt (Iyer et al., 2013). Biverkningarna som kan uppstå efter kemoterapi är illamående, trötthet, känsla av sorg, aptitlöshet (Colagiuri et al., 2013), smärta, svaghet, förstoppning, diarré, feber, förändrad smak i mun, försämrad matsmältning, hudförändringar, kräkningar och andnöd (Rico et al., 2020). Efter kemoterapi ses en förhöjd risk att patienterna drabbas utav depression samt förhöjda infektionsvärden (McFarland, 2019). Vid strålbehandling kan biverkningarna dyspné, kräkningar, illamående, smärta och trötthet uppstå (Petri & Berthelsen, 2015). Patienter med avancerad lungcancer kan uppleva en psykologisk och existentiell/andlig kris, den
psykologiska krisen framkom i samband med rökning (Sparla et al., 2017). Det fanns en oro om patienterna hade orsakat sjukdomen själv eller om det var guds straff (Sparla et al., 2017). En annan psykologisk kris som kan upplevas av patienter med avancerad lungcancer är dödsångest (Eggen et al., 2020).
Efter en genomgången behandling vid avancerad lungcancer kan patienterna uppleva dyspné (Saetan et al., 2020). Patienterna som genomgår ett
andningsrehabiliteringsprogram kan få minskad dyspné som underlättar för
patienterna att utöva annan aktivitet, fokus på andningsrehabiliteringsprogram är att öka livskvaliteten, minska symtom och lindra lidande (Saetan et al., 2020).
Andningsrehabilitering fokuserar på att bygga upp andningsmuskulaturen, övningar som kan användas vid andningsrehabilitering är att andas med musklerna i
diafragman, andas med hoptryckta läppar och lära sig att hosta effektivt (Saetan et al., 2020). Patienter som ska genomgå rehabilitering efter en genomgången
lungcancerbehandling är oftast äldre och har tidigare rökt (Bradley et al., 2013).
Fysisk aktivitet efter genomgången lungcancerbehandling
Fysisk aktivitet innebär all kroppsrörelse som bidrar till ökad energiförbrukning som är högre än vid vila (FYSS, 2021). Huvudsyftet med den fysiska aktiviteten är att pulsen ska öka och förslag på fysiska aktiviteter kan vara gympa, yoga,
trädgårdsarbete, promenad, stavgång, styrketräning, simning eller vattengymnastik (FYSS, u.å). Träning är en underkategori av fysisk aktivitet, i träning finns de slut- eller delmål som är planerade för att förbättra fysisk kondition (Caspersen et al., 1985). För patienter som har bristande motivation eller ork till fysisk aktivitet eller träning finns vardagsmotion som kan vara cykla eller gå till och från jobbet i stället för att ta bilen, gå i trappor i stället för att ta hissen och städning (Statens
Folkhälsoinstitut, 2011). Rekommendationer för vuxna över 18 år är fysisk aktivitet i 150–300 minuter per vecka med måttlig intensitet, eller eventuellt 75–150 minuter med högre intensitet (Folkhälsomyndigheten, 2021b). Forskning visar att patienter med avancerad lungcancer rekommenderas att utföra fysisk aktivitet antingen 150 minuter i veckan med måttlig intensitet eller 75 minuter i veckan med högre intensitet (Krebs et al., 2011; Rock et al., 2012), vilket tyder på att patienter med avancerad lungcancer har samma rekommendationer som övrig population
(Folkhälsomyndigheten, 2021b; Krebs et al., 2011; Rock et al., 2012). Aktiviteter bör fördelas under veckan och rekommenderas att pågå i minst tio minuter (Rock et al., 2012). För att den fysiska aktiviteten ska vara säker, lämplig och effektiv är det viktigt att den fysiska aktiviteten individanpassas utifrån förmåga (Hayes et al., 2019).
Enligt Titz et al. (2018) är det många patienter som utför fysisk aktivitet innan
insjuknande i avancerad lungcancer, efter insjuknandet tappar patienterna 50% av sin frekvens, intensitet och träningstid (Titz et al., 2018). Forskning visar att bland patienter som når rekommendationerna som ges för fysisk aktivitet ses en generell förbättrad fysisk funktion och uthållighet (Andersen et al., 2011).
Omvårdnad vid avancerad lungcancer
Inledningsvis är sjuksköterskans ansvar att lindra symtom som smärta, depression och andnöd för att patienten ska få en bättre livskvalité och minskat lidande
(Socialstyrelsen, 2011). Sjuksköterskan har ett stort ansvar att respektera patientens integritet och självbestämmande (SFS 2014:821). I hela sjukdomsförloppet ska sjuksköterskan säkerhetsställa kontinuitet och ge stöd till patienter med avancerad lungcancer och deras anhöriga (Serena et al., 2018; SFS 2017:30), information om behandlingar och dess biverkningar ska ges samt förslag angående olika alternativ vid självhanteringstekniker (Serena et al., 2018; SFS 2014:821). Diskutera fysisk aktivitet med patienterna kan förbättra kontakten och förtroendet mellan sjuksköterskan och patienten (Karvinen et al., 2012), vilket underlättar för sjuksköterskan när relevanta omvårdnadsåtgärder ska sättas in (Serena et al., 2018). Sjuksköterskan kan hjälpa patienten med förslag på olika former av fysisk aktivitet som är anpassad utifrån patientens behov (FYSS, u.å). En påtaglig komplikation som kan uppstå efter en lungcancerbehandling är dyspné (Saetan et al., 2020). Sjuksköterskan har ett ansvar att ge bra information om andningsrehabilitering som kan hjälpa patienterna att självständigt kunna hantera symtomen när den uppstår (Saetan et al., 2020). Patienter får utbildning i rehabilitering efter genomgången lungcancerbehandling, i
rehabiliteringen ingår fysisk aktivitet, rådgivning för rökavänjning och kostrådgivning för att minska risken för viktminskning (Bradley et al., 2013). Fysisk aktivitet kan förskrivas på recept och detta benämns FaR, metoden används för att bidra till att öka den fysiska aktivitetsnivån hos patienter med avancerad lungcancer (Berg, u.å).
Sjuksköterskan kan förskriva ett FaR som är lämplig för patienten, det
individanpassas utifrån behandling, vilka symtom som patienten har och patientens egna mål inom den fysiska aktiviteten (Berg, u.å; Capozzi et al., 2021).
Sjuksköterskans kärnkompetenser
Sjuksköterskan har olika kärnkompetenser som ska följas och används som ett stöd för legitimerade sjuksköterskor (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Kärnkompetenserna för en sjuksköterska är personcentrerad vård, evidensbaserad vård, säker vård, samverkan i team, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, ledarskap och pedagogiska insatser (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Omvårdnadsarbetet leds och är under sjuksköterskans ansvar, det inkluderar patientens grundläggande behov och upplevelser (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan ska ha kunskap i omvårdnad för att etablera en bra kontakt med både patienter och deras anhöriga. Informatik ska ges till båda parter för att stärka egenvården (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017), därav är kommunikationen med patienten av stor vikt (Soylemez Wiener et al., 2020). Bristfällig information från sjuksköterskan kan skapa frustration hos patient och anhöriga (Soylemez Wiener et al., 2020). Omvårdnaden genomförs i samverkan med både patient och deras
anhöriga, i den personcentrerade vården ska varje patient och närstående förses med individuella behov (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskans
kompetens sträcker sig till flera olika delar av patientens omvårdnad där fysisk aktivitet är en stor del (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017), den fysiska aktiviteten bör individanpassas och vara säker, lämplig och effektiv för patienten (Hayes et al., 2019). De olika professionerna ska samarbeta för att skapa en bra samordnad vård för patienten och bidra till en säker vård (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Patienter med avancerad lungcancer behöver ett stödjande vårdbehov och det innebär
samordnad multidisciplinär vård som ges av ett team där specialiserade
sjuksköterskor, dietister, psykologer, socialarbetare samt onkologer ingår (Borras et al., 2014). Detta kan förbättra den personcentrerade vården och effektiviteten av behandlingen (Borras et al., 2014). Säker vård ska bedrivas i all patientnära kontakt för att säkerställa att ingen vårdskada uppstår (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Självbestämmande, integritet samt rättigheter hos patienten ska tas hänsyn till vid säker vård (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Forskning har visat att patienter som utför fysisk aktivitet får en förbättrad fysisk funktion och uthållighet (Andersen et al., 2011), därför ska sjuksköterskor jobba evidensbaserat för att kunna använda olika metoder som har en beprövad erfarenhet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Problemformulering
Patienter med avancerad lungcancer har hög symtombörda som kan försvåra fysisk aktivitet efter genomgången lungcancerbehandling. Potentiella vinster med fysisk aktivitet är ökad livskvalité, ett bättre mående, reducering av symtom och
biverkningar, vilket leder till ett minskat lidande för patienten. Det är av stor vikt att uppmärksamma faktorer som påverkar fysisk aktivitet efter genomgången
lungcancerbehandling, för att sjuksköterskan ska få ökad kunskap och förbättra omvårdnaden hos patienter med avancerad lungcancer.
Syfte
Att belysa faktorer som påverkar fysisk aktivitet hos patienter med avancerad lungcancer efter genomgången lungcancerbehandling.
Metod
Studien har utförts som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats som Forsberg och Wengström (2016) har beskrivit.
Datainsamling
En inledande sökning gjordes av vetenskapliga artiklar i
databaserna Cumulative Index of Nursing and Allied health (CINAHL) och Public M edline (PubMed). Databaserna användes för att identifiera relevanta artiklar om omvårdnad och fysisk aktivitet vid avancerad lungcancer. Den inledande sökningen genomfördes för att kontrollera att relevanta artiklar fanns inom detta område. Enligt
Forsberg och Wengström (2016) kan sökord kombineras med booleska operatorer, som AND, OR och NOT. Den booleska operatorn AND gör en sökning mer specifik (Forsberg & Wengström, 2016). AND användes för att identifiera artiklar som innehöll litteraturstudiens inklusionskriterier (Karlsson, 2017). För att inkludera relevant och uppdaterad forskning begränsades årtalet från 2011–2021 i både CINAHL och PubMed (Östlundh, 2017). I sökningarna som genomfördes användes ämnesord för att identifiera relevanta artiklar till litteraturstudien (Karlsson, 2017). I CINAHL användes Cinahl headings och i PubMed Medical Subject Headings (MeSH). Flera sökordskombinationer har använts för att få fram relevanta
resultatartiklar. Sökordet ”lung cancer” har använts både i fritext och som ämnesord och synonymer till lung cancer som ”lung neoplasms”, ”lung tumor” och ”lung adenocarcinoma” har använts ett flertal gånger vid olika sökningar. Andra sökord som ”physical activity”, ”exercise”, ”experience” och ”patient preference” användes även vid ett flertal sökningar. Efter flera sökningar med olika sökordskombinationer framkom det att sökningen ”lung cancer” AND ”physical activity” AND ”exercise”
var den mest optimala sökningen för att identifiera resultatartiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. För att se vilka artiklar som valdes vänligen se Tabell 3, bilaga C.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för vetenskapliga artiklar skulle handla om erfarenheter hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer av fysisk aktivitet efter lungcancerbehandling. Andra inklusionskriterier var att patienterna skulle ha diagnostiserats med icke-småcellig lungcancer, stadium III eller IV eftersom patienterna med avancerad lungcancer oftast behandlas med symtomlindrande och livsförlängande behandling. Alla resultatartiklar skulle vara publicerade mellan 2011–
2021 och uppnå hög vetenskaplig kvalitet det vill säga grad I och II enligt Carlsson och Eimans bedömningsmall (2003) för vetenskapliga studier. Exklusionkriterier var artiklar som innehöll deltagare som var friskförklarade eller hade småcellig
lungcancer och inte hade genomgått någon lungcancerbehandling än. Även översiktsartiklar exkluderades.
CINAHL
Avgränsningarna som användes vid sökningen var att artiklarna skulle vara
“refereegranskade” och publicerade mellan 2011–2021. I den första sökningen användes sökorden “lung cancer” med användning av CINAHL headings AND
“physical activity” AND “exercise”. Denna sökning resulterade i 94 träffar. Alla 94 titlar och abstrakt lästes. Sju artiklar granskades och fyra av dem inkluderades i resultatet. Artiklarna som inte inkluderades i resultatet erhöll grad III på Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall eller svarade de inte mot syftet.
PubMed
Vid den första sökningen i PubMed användes sökorden ”lung cancer [MeSH]” AND
”physical activity” AND “exercise” med avgränsning på 2011–2021, Medline och engelskt språk. Eftersom refereegrankning inte finns i PubMed granskades detta manuellt. Detta resulterade i 519 artiklar och samtliga titlar och abstrakt lästes igenom. Det uppkom tre dubbletter från tidigare sökning och fem artiklar granskades varav tre användes i resultatet.
Sammanfattningsvis svarade sju artiklar mot litteraturstudiens syfte och granskades därmed enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för vetenskapliga studier.
Artiklarna erhöll grad I eller II efter granskning.
Databearbetning
Analysen av resultatartiklarna genomfördes med inspiration av stegen för
innehållsanalys som beskrivs av Forsberg och Wengström (2016). Det som utfördes som första steg var att alla resultatartiklar lästes först igenom individuellt av båda parter sedan diskuterades artiklarnas resultat tillsammans för att få en djupare förståelse. I andra steget identifierades likheter och skillnader i de olika artiklarna, likheterna och skillnaderna skrevs upp och diskuterades för att skapa olika koder. I tredje steget skrevs varje artikel ut på pappersformat för att lättare kunna färgmarkera eventuella liknande faktorer. Vid varje likhet och skillnad användes samma färg för att få en tydligare bild. Under denna process lästes, färgmarkerades och diskuterades artiklarna gemensamt. I fjärde steget lästes artiklarna igenom för att hitta
återkommande gemensamma nämnare som hjälpte till att framställa kategorier som finns under resultatet. I steg fem diskuterades resultatet av artiklarna och båda i uppsatsparet tolkade resultatet (Forsberg & Wengström, 2016). Huvudkategorierna som skapades var: Symtomförekomst, Stöd, Att känna gemenskap och Framsteg hos patienterna.
Forskningsetiska överväganden
Forsberg och Wengström (2016) lyfter att innan en systematisk litteraturstudie genomförs ska etiska övervägande utföras (Forsberg & Wengström, 2016). Detta examensarbete har följt riktlinjer som finns för att kunna vidmakthålla en god forskning och för att undvika fusk och oärlighet (Vetenskapsrådet, 2002). Av denna anledning ska alla studier ha ett tillstånd från en etisk kommitté (Forsberg &
Wengström, 2016). Informerat samtycke har skapats som en metod för att skydda deltagare och detta ger deltagarna rätt att kunna välja att delta i en studie (Sandman &
Kjellström, 2013). Helsingforsdeklarationen är en forskningsetisk kod som riktar sig mot medicinsk klinisk forskning vilket innebär att jämvikt mellan deltagarnas hälsa och intresse samt ny kunskap är av stor betydelse (World Medical Association, 2018).
Belmontrapporten (1979) beskriver tre etiska principer som ska hjälpa till att stärka forskningsetiken: rättviseprincipen, göra-gott-principen och respekt för personen. Det
lyfts även i Belmontrapporten att respekt för autonomi är betydande för att stärka patientens självbestämmande (Belmontrapporten, 1979). Samtliga av
litteraturstudiens resultatartiklar var godkända av en etikkommitté från respektive land, därför är deltagarnas autonomi och integritet skyddad. I denna litteraturstudie framförde fem av sju resultatartiklar tydligt att ett skriftligt informerat samtycke fanns från deltagarna men det är viktigt att beakta att samtliga resultatartiklarna har ett etiskt godkännande från en etikkommitté (Forsberg & Wengström, 2016). Nytta och risker med litteraturstudien har diskuterats av båda parter där nytta överväger riskerna eftersom risken för feltolkning är liten. Flertal gånger har resultatartiklarna lästs igenom för att minska risken för feltolkning och att resultatet i artiklarna har använts etiskt korrekt. Kategorierna från resultatartiklarna hade kunnat tolkats på ett annat vis om någon annan forskare hade läst och granskat artiklarna. Litteraturstudien kommer att bidra med ökad kunskap kring fysisk aktivitet efter genomgången
lungcancerbehandling till patienter med avancerad lungcancer och sjuksköterskor.
Resultat
Litteraturstudiens resultat grundas på sju vetenskapliga artiklar som belyser faktorer som påverkar fysisk aktivitet efter behandling hos patienter med avancerad
lungcancer. Huvudkategorierna som redovisas i resultatet är; Symtomförekomst, Stöd, Känsla av gemenskap och Framsteg hos patienter. Underkategorier; Sjuksköterskans stöd, Stöd från familj och vänner samt Praktiska hjälpmedel.
Symtomförekomst
I flera studier beskrev deltagarna att patienterna inte utförde sin fysiska aktivitet med anledning av olika symtom som uppstod i samband med sjukdomen och utförande av sin fysiska aktivitet (Cheville et al., 2012; Edbrooke et al., 2019; Granger et al., 2016). Upplevelser av begränsningar gjorde att patienterna inte orkade att utföra sin dagliga fysiska aktivitet, begränsningarna som patienterna upplevde var trötthet, energibrist, yrsel, illamående, dyspné, diarré, hosta, dålig aptit, smärta samt infektioner (Edbrooke et al., 2019). Trötthet i kombination med dålig aptit var symtom som upplevdes svårast (Cheville et al., 2012; Edbrooke et al., 2019).
Vardagliga sysslor eller aktiviteter som att handla, städa, laga mat samt att ta sig till olika platser var svårt för patienterna eftersom det uppstod symtom och biverkningar efter behandling (Cheville et al., 2012). Det beskrevs att patienter märkte skillnad om den fysiska aktiviteten uteblev någon dag eftersom symtom förvärrades (Cheville et al., 2012). Upplevelser av nedstämdhet var ett vanligt symtom som uppstod efter en lungcancerbehandling som gjorde det svårt för patienterna att hålla motivationen uppe (Granger et al., 2016).
Ett besvärande symtom som var återkommande var dyspné (Chang et al., 2020;
Cheville et al., 2012; Edbrooke et al., 2019). Upplevelse av dyspné var ett hinder till att inte utföra sin fysiska aktivitet. När dyspné blev påtaglig under fysisk aktivitet
förklarade patienter att en kort paus kunde underlätta för att senare fortsätta den fysiska aktiviteten (Chang et al., 2020; Cheville et al 2012; Edbrooke et al., 2019).
Frisk luft kunde vara till hjälp vid dyspné, eftersom det hjälpte till att öka lungornas vitala funktion (Chang et al., 2020). Emellertid upplevde andra patienter att kylan var svår att hantera på grund av att vädret hindrade deras fysiska aktivitet, kylan
påverkade andningen samt en rädsla för att falla (Cheville et al., 2012). Patienter upplevde en rädsla för fysisk aktivitet vid förekomst av symtom och kände rädsla för att göra sin situation värre, överanstränga sig och att skada sig (Cheville et al, 2012).
Det fanns en tro om att den fysiska aktiviteten skulle förvärra deras symtom samt att den gjorde mer skada än nytta (Cheville et al., 2012).
Stöd
Sjuksköterskans stöd
Flera patienter ville enligt Edbrooke et al. (2019) ha mer stöd från hälso- och sjukvårdspersonal angående den fysiska aktiviteten, patienterna ville känna att den fysiska aktiviteten var säker och effektiv (Edbrooke et al., 2019). Om patienterna fick mer stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen ökade motivationen. Patienterna
upplevde för mycket skriftlig information och hade hellre velat få mer information muntligt (Edbrooke et al., 2019). En positiv upplevelse var att få stöd från en fysioterapeut speciellt i hemmet. Patienterna kände att den fysiska aktiviteten blev mer säker med hjälp utav fysioterapeuten (Edbrooke et al., 2019). Något som Cheville et al. (2012) och Edbrooke et al. (2019) beskrev var att patienterna upplevde det positivt att samtala med sjuksköterskan om återhämtning efter en behandling, många hade ett flertal frågor kring situationen. Stödet från sjuksköterskorna gjorde att patienterna fick mer motivation till fysisk aktivitet, kunskap kring hantering och kontroll över symtom (Cheville et al., 2012; Edbrooke et al., 2019).
Stöd från familj och vänner
Det sociala stödet från familj och vänner gjorde det lättare för patienterna att hålla motivationen uppe till att vara fysiskt aktiv (Chang et al., 2020; Edbrooke et al., 2019;
Payne et al., 2018). Att utföra fysisk aktivitet med familj och vänner ledde till att det blev roligare för patienten och mer betydelsefullt (Chang et al., 2020; Edbrooke et al., 2019). Promenader var den fysiska aktiviteten som var vanligast hos patienter med avancerad lungcancer och ett bra alternativ för patienterna eftersom det blev lättare att få det sociala stödet som behövdes (Chang et al., 2020; Edbrooke et al., 2019).
Promenader var lätt att utföra eftersom det fanns kunskaper om hur det skulle utföras.
Det blev en lagom nivå på den fysiska aktiviteten eftersom det inte var för fysiskt ansträngande (Chang et al., 2020; Edbrooke et al., 2019). Familjemedlemmar till patienter kunde uppleva viss rädsla när patienterna skulle utföra fysisk aktivitet (Edbrooke et al., 2019). Patienterna upplevde att deras anhöriga inte ville att de skulle utföra fysisk aktivitet eftersom det ansågs vara mer befogat med vila. Anhöriga var rädda för att fysisk aktivitet skulle påverka hälsan negativt och ville därför att
patienten skulle vila (Edbrooke et al., 2019). Patienter och anhöriga upplevde det positivt att få ett program för fysisk aktivitet av sjukvårdspersonalen, patienterna och anhöriga fick mer motivation och blev bekräftade att fysisk aktivitet inte skadar sjukdomsutvecklingen. Anhöriga fick mer trygghet och minskad oro (Edbrooke et al., 2019).
Praktiska hjälpmedel
Stegmätare och aktivitetsmätare upplevdes som viktiga verktyg för att bli mer motiverade till att uppnå sina dagliga mål (Bade et al., 2021; Edbrooke et al., 2019;
Payne et al., 2018). Vidare beskrevs det att stegräknare minskade en stillasittande vardag och fungerade som ett hjälpmedel för patienter som levde med avancerad lungcancer till att bli mer fysiskt aktiva. Med användning av en stegräknare kunde patienterna utvärdera hur den fysiska aktiviteten påverkade symtomen (Bade et al., 2021; Edbrooke et al., 2019; Payne et al., 2018). Att föra träningsdagbok, loggbok eller dagbok var ett bra sätt att kunna upprätthålla motivation och behålla sin disciplin för att patienterna skulle se framsteg med sin fysiska aktivitet (Edbrooke et al., 2019;
Payne et al., 2018). Ett program för fysisk aktivitet som var individanpassat var av stor vikt för att skapa bra förutsättningar, de individanpassade programmen gavs av ett multidisciplinärt team där sjuksköterskor ingick (Payne et al., 2018).
Känsla av gemenskap
Patienter upplevde att gruppträning var en betydelsefull fysisk aktivitet eftersom det sociala stödet ökade samt att det gav en känsla av trygghet och känsla av gemenskap (Chang et al., 2020; Ester et al., 2021). En professionell tränare gav handledning under gruppträningen vilket kunde öka patientens motivation till att vara fysiskt aktiv, gruppträningen ökade välbefinnandet och motivationen (Chang et al., 2020; Cheville et al., 2012). Gruppbaserad träning upplevdes med ökad livskvalité (Ester et al., 2021). Patienter som hade fått hjälp och stöd av en coach upplevde en ökad trygghet och stöttning i den fysiska aktiviteten (Chang et al., 2020; Cheville et al., 2012).
Gruppträning med personer som var i samma situation skapade en förbindelse mellan personerna som gjorde att patienterna upplevde att gruppträningen gav ett bra socialt stöd (Chang et al., 2020; Ester et al., 2021). Vissa patienter uppskattade att utföra sin fysiska aktivitet hemma i stället för att åka i väg och träna (Edbrooke et al., 2019).
Det gjorde det lättare för patienterna att planera in fysisk aktivitet i sina dagliga rutiner. Patienterna kunde anpassa sin fysiska aktivitet utifrån dagligt mående och kombinera aktiviteten med vila (Edbrooke et al., 2019).
Framsteg hos patienterna
Patienter beskrev den fysiska aktiviteten som en förutsättning för att kunna upprätthålla sin fysiska funktion (Cheville et al., 2012). Patienter upplevde den fysiska aktiviteten som bra för det hjälpte patienterna att förbättra båda fysisk och psykisk hälsa (Chang et al., 2020; Cheville et al., 2012; Edbrooke et al., 2019; Ester et
al., 2021). Efter utförd fysisk aktivitet beskrev patienterna en stark känsla av att fortsätta leva, känsla av kontroll och välbefinnande (Chang et al., 2020). Att kunna vara fysiskt aktiv innebar också att patienterna kände sig positiva inför framtiden och kommande utmaningar, som att kunna hantera enkla saker i vardagen (Chang et al., 2020; Edbrooke et al., 2019; Payne et al., 2018). Vidare beskrev patienterna att fysisk aktivitet kunde öka känslor av hopp i svår situation (Chang et al., 2020; Edbrooke et al., 2019; Payne et al., 2018). Det var inte bara hopp som upplevdes av patienterna efter fysisk aktivitet utan även en känsla av meningsfullhet i livet (Edbrooke et el., 2019). Det gjorde att patienterna kunde hantera sina symtom (Edrooke et al., 2019).
Diskussion
MetoddiskussionTrovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt bekräftelsebarhet är fyra kriterier för vetenskaplig kvalité (Mårtensson & Fridlund, 2017). I den föreliggande
litteraturstudien användes databaserna CINAHL och PubMed för att få fram relevanta artiklar inom ämnet omvårdnad som svarade mot syftet. Sökningar i flera databaser ökar trovärdigheten i litteraturstudien och risken att missa relevanta artiklar minskar (Henricson, 2017).
Ostrukturerade sökningar gjordes med nyckelorden “lung cancer”, “physical activity”,
“experience”, “exercise” och “patient” för att undersöka om det fanns relevanta artiklar skrivna om det valda ämnet. Mer systematiska sökningar gjordes när detta fastställdes. Initialt gjordes sökningarna med tidsavgränsning 2016–2021 för att få fram ny forskning men fick sedan utökas till 2011–2021 för att bredda sökningarna och få fram mer material. En bibliotekarie har funnits till hjälp och detta har ökat trovärdigheten ytterligare för att få fram relevanta artiklar (Forsberg & Wengström, 2016). Att hitta artiklar som svarade mot syftet upplevdes svårt, eftersom syftet som har valts till denna litteraturstudie är specifikt. Det kan bero på att ämnet inte är särskilt utforskat och bedöms som en begränsning och svaghet i denna litteraturstudie (Bade et al., 2016). Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts i
litteraturstudien, detta tyder på att litteraturstudiens kvalité begränsas eftersom syftet utgår från patienters erfarenheter som är en subjektiv upplevelse (Henricsson, 2017).
Trots upprepande sökningar med flera olika sökordskombinationer gick det inte att identifiera fler än sju artiklar som svarade mot syftet. Vid sökningarna som
genomfördes med fritextsökning och ämnesord uppkom dubbletter vilket styrker litteraturstudiens sensitivitet, specificitet och trovärdighet (Henricson, 2017).
Artiklarna som valdes ut har sedan genomgått en granskning enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall. Båda parter i uppsatsparet hjälptes åt och granskade, diskuterade samt färgmarkerade innehållet av artiklarna och alla artiklarna hade en god vetenskapligkvalitets grad, grad I och grad II. Det anses viktigt att artiklarna har en hög grad av vetenskapligkvalitet enligt Mårtensson och Fridlund (2017). Artiklar som inte bedömdes ha en hög vetenskaplig grad exkluderades och därmed ökar
trovärdigheten i litteraturstudien (Henricson, 2017). Alla artiklar hade ett etiskt godkännande vilket stärker trovärdigheten (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Resultatartiklarna har sitt ursprung i USA (2), Australien (2), Centrala Taiwan (1), Kanada (1) och Irland (1). Ursprunget i resultatartiklarna är från olika delar av världen vilket ökar trovärdigheten och detta tyder på att forskning angående fysisk aktivitet vid avancerad lungcancer utförs i världen (Henricson, 2017). Eftersom länderna utför liknande studier kring fysisk aktivitet vid avancerad lungcancer kan överförbarheten öka (Henricson, 2017). Pålitligheten kan öka eftersom två opartiska och neutrala läsare har läst igenom datainsamlingen samt resultatet och förstod hur litteraturstudien hade genomförts (Henricson, 2017). Det är tydligt beskrivet i datainsamlingen hur sökningarna har genomförts vilket kan öka bekräftelsebarheten och trovärdigheten, därför kan andra läsare göra sökningarna och få samma resultat (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat omfattar fyra kategorier: Symtomförekomst, Stöd, Känsla av gemenskap och Framsteg hos patienterna. Det största hindret som upplevdes av patienterna var symtom av cancern och behandling. Stöd och information kunde öka motivationen och möjligheten till fysisk aktivitet.
I litteraturstudiens resultat framkom det att patienter med avancerad lungcancer hade svårigheter med symtom som försvårade den fysiska aktiviteten (Cheville et al., 2012;
Edbrooke et al., 2019), samt vardagliga aktiviteter (Cheville et al., 2012). Detta kan även förstås utifrån Tanaka et al. (2002) som bekräftar att patienter som lider av behandlingsrelaterade symtom har svårigheter att utföra fysisk aktivitet (Tanaka et al., 2002). Vikten av fysisk aktivitet lyfts även av Frikkel et al. (2020) som poängterar att patienter med andra former av cancersjukdom upplever vissa begränsningar vid utförande av fysisk aktivitet vilket är intressant att ha i åtanke eftersom alla patienter med cancer bör utföra fysisk aktivitet för att reducera symtom (Frikkel et al., 2020).
Annan forskning visar att patienter i ett tidigt stadium av lungcancer och patienter med avancerad lungcancer har samma symtom (Hoffman & Brintnall, 2017). I studier beskrivs det att patienter som är lungcanceröverlevande och patienter med lungcancer i tidigt stadium som har genomgått behandling upplever samma symtom och
svårigheter som patienter med avancerad lungcancer (Henshall & Davey, 2019;
Hoffman & Brintnall, 2017). Slutligen är det viktigt att sjuksköterskan ger patienten det stöd som behövs för att patienten ska kunna fortsätta utföra fysisk aktivitet trots besvärande symtom, forskning har visat att fysisk aktivitet gör det lättare för patienten att hantera symtom som uppstår (Capozzi et al., 2021). Därför är det viktigt att
sjuksköterskan skapar bra förutsättningar för patienten och ska kunna se individuella behov, värderingar och förväntningar som patienten har utifrån en personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
En viktig faktor som framkom i litteraturstudiens resultat var att stöd från familj och vänner ansågs vara en motivator till att utföra fysisk aktivitet (Chang et al., 2020;
Edbrooke et al., 2019; Payne et al., 2018). Patienter beskrev den fysiska aktiviteten som mer underhållande och lätthanterlig om den utfördes tillsammans med familj och vänner (Chang et al., 2020; Edbrooke et al., 2019). Tidigare forskning bekräftar att stödet som familjemedlemmarna gav underlättade för patienterna att känna styrka och mod till att utföra fysisk aktivitet (Liao et al., 2018). Utifrån Petri och Bertelsen (2015) beskrevs det att familj och vänner har en tendens att vara överbeskyddande vilket kan påverka patienten negativt (Petri & Berthelsen., 2015). Sjuksköterskan ska informera patient och anhöriga för att dessa två parter ska få tillräckligt med förståelse kring förloppet efter en lungcancerbehandling (SFS 2010:659). Vilket även nämns i en av sjuksköterskans kärnkompetenser där det lyfts att sjuksköterskan ska bidra till en god informatik till både patient och anhöriga för att stärka patientsäkerheten (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
Litteraturstudiens resultat framhäver att motivationen hos patienterna var låg vid utförandet av fysisk aktivitet (Bade et al., 2021; Edbrooke et al., 2019; Payne et al., 2018). Emellertid framgick det olika strategier och hjälpmedel som kunde vara
användbara för sjuksköterskan för att stärka motivationen hos patienterna (Bade et al., 2021; Edbrooke et al., 2019; Payne et al., 2018). Annan forskning stämmer överens med litteraturstudiens resultat som uppvisar möjlighet att utföra fysisk aktivitet i hemmet, att praktiska hjälpmedel finns att tillgå som stegräknare samt att
individanpassning stärker motivationen till att utföra fysisk aktivitet (Bade et al., 2018; Hardcastle et al., 2017; Kartolo et al., 2015). När sjuksköterskan motiverar patienter till att utöva fysisk aktivitet ger det en positiv effekt för att patienterna blir mer motiverade till att utföra fysisk aktivitet (Kartolo et al., 2015). Sjuksköterskan ska vara uppdaterad i sin kunskap och använda beprövad erfarenhet (Svensk
Sjuksköterskeförening, 2017). Olika metoder ska implementeras i patientens omvårdnad utifrån patientens behov. Detta nämns och stärks av sjuksköterskans kärnkompetens, evidensbaserad vård (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).
I litteraturstudiens resultat beskrivs det att när patienterna genomförde fysisk aktivitet skapades hopp inför framtiden och mer meningsfullhet i livet (Chang et al., 2020;
Edbrooke et al., 2019; Payne et al., 2018). Fysiska och psykiska symtom förbättrades vid utförande av fysisk aktivitet (Chang et al., 2020; Cheville et al., 2012; Edbrooke et al., 2019; Ester et al., 2021). Tidigare forskning stämmer överens med
litteraturstudiens resultat, Bade et al. (2016) poängterar att effekterna av fysisk aktivitet visas genom reducering av fysiska symtom och när symtomen reducerades upplevde patienterna en ökad livskvalitet (Bade et al., 2016). Enligt Eriksson (1994) beskrivs ökad livskvalitet som hopp och det minskar lidandet för patienter med
avancerad lungcancer (Eriksson, 1994). Med kraft och mod gör patienten sitt bästa för att fortsätta kämpa trots lidande (Eriksson, 1994), vilket kan kopplas till
litteraturstudiens resultat (Eriksson, 1994). Patienterna kan trots besvärande symtom
och andra begränsningar i sin vardag uppleva att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på livskvalité samt ett minskat lidande (Eriksson, 1994).
Konklusion och implikation
Det framkommer i litteraturstudiens resultat att det finns flera faktorer som påverkar den fysiska aktiviteten hos patienter med avancerad lungcancer. Symtom och
biverkningar som uppstod efter behandling var anledningar till att patienter inte utförde fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet förbättrade symtomen och patienterna upplevde en känsla av att kunna kontrollera sina symtom. För att öka motivationen hos patienterna var stöd från sjuksköterskan, familj och vänner betydande.
Gruppbaserad träning blev belyst i litteraturstudien där patienterna beskrev den som betydelsefull eftersom det gav patienterna en känsla av gemenskap för att de kunde dela sina erfarenheter och finna förståelse för varandra. Även om patienterna upplevde besvärande symtom och begränsade deras vardag fick patienterna bättre livskvalité och minskat lidande av fysisk aktivitet. Sjuksköterskan bör i omvårdnaden implementera fysisk aktivitet för att ge patienterna stöd och bidra till ett ökat
välbefinnande.
Mer forskning behövs inom omvårdnaden för patienter med avancerad lungcancer eftersom fysisk aktivitet minskar symtom och förbättrar både fysisk och psykisk hälsa. Om sjuksköterskor får mer kunskap om hur de ska motivera patienten till fysisk aktivitet samt effekterna av fysisk aktivitet leder detta till att patienterna får ett bättre välbefinnande och minskat lidande. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter bör utbildas mer om hur fysisk aktivitet påverkar kroppen samt det positiva effekterna vid avancerad lungcancer för att öka kunskaperna inom omvårdanden.
Referenser
*Resultatartiklar
Akin, S., Can, G., Ayadiner, A., Ozdilli, K. & Durna, Z. (2010). Quality of life, symptom experience and distress of lung cancer patients undergoing chemotherapy. European Journal of Oncology Nursing, 14(5), 400-409.
https://doi.org/10.1016/j.ejon.2010.01.003
Andersen, A., Vinther, A., Poulsen, L-L. & Mellemgaard, A. (2011). Do patients with lung cancer benefit from physical exercise?. Acta Oncologica, 50(2), 307-313.
https://doi.org/10.3109/0284186X.2010.529461
Bade, B., Brooks, M., Nietert, S., Ulmer, A., Thomas, D., Nietert, P., Scott, J. &
Silvestri, G. (2016). Assessing the Correlation Between Phycial Activity and Quality of Life in Advanced Lung Cancer. Intergrative Cancer Therapies, 17(1), 73-79. https://doi.org/10.1177/1534735416684016
*Bade, B., Gan, G., Li, F., Lu, L., Tanoue, L., Silvestri, G. & Irwin, M. (2021).
”Randomized trial of physical activity on quality of life and lung cancer biomarkers in patients with advanced stage lung cancer: a pilot study. BMC Cancer, 21(1), 1-13. https://doi.org/10.1186/s12885-021-08084-0
Bade, B., Hyer, M., Bevill, B., Pastis, A., Rojewski, A., Toll, B. & Silvestri, G.
(2018). A Patient-Centrered Activity Regimen Improves Participation in Physical Activity Interventions in Advanced-Stage Lung Cancer. Integrative Cancer Therapies, 17(3), 921-927. https://doi.org/10.1177/1534735418781739 Belmontrapporten. (1979). The Ethical Principles and Guidelines for the Protection
of Human Subjects of Research. Hämtad 7 december, 2021, från
https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read-the- belmont-report/index.html
Berg, C. (u.å). Fysisk aktivitet på recept. FYSS. Hämtad 30 december, 2021, från https://www.fyss.se/far/om-fysisk-aktivitet-pa-recept-far-2/
Borras, J., Albreht, T., van Hoof, E., van den Neucker, I. & Wilson, R. (2014). Policy statement on multidisciplinary cancer care. European Journal of Cancer, 50(3), 475-480. https://doi.org/10.1016/j.ejca.2013.11.012
Bradley, A., Marshall, A., Stonehewer, L., Reaper, L., Parker, K., Bevan-Smith, E., Jordan, C., Gillies, J., Agostini, P., Bishay, E., Kalkat, M., Steyn, R., Rajesh, P., Dunn, J. & Naidu, B. (2013). Pulmonary rehabilitation programme for patients undergoing curative lung cancer surgery. European Journal of Cardio-Thoracic Surgery, 44(4), e266-e271. https://doi.org/10.1093/ejcts/ezt381
Capozzi, L., Daun, J., Ester, M., Mosca, S., Langelier, D., Francis, G., Chang, E., Santa Mina, D., Fu, J. & Culos-Reed, N. (2021). Physical Activity for Individuals Living with Advanced Cancer: Evidence and Recommendations.
Seminars in Oncology Nursing, 37(4).
https://doi.org/10.1016/j.soncn.2021.151170
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” (Rapport 2003:2).
Universitetssjukhuset MAS och Malmö
högskola. http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;js essionid=20AE00058B88253D8820457E80857175?sequence=1
Caspersen, CJ., Powell, KE. & Christenson, GM. (1985). Physical activity, exercise, and physical fitness: definitions and distinctions for health-related research.
Public Health Rep., 100(2), 126-131.
*Chang, P-H., Lin, C-R., Lee, Y-H., Liu, Y-L., Chang, G-C., Hoogland, A. & Lai, Y- H. (2020). Exercise experiences in patients with metastatic lung cancer: A qualitative approach. Plos one, 15(4), 1-15.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0230188
*Cheville, A., Dos, A-M., Basford, J. & Rhudys, L. (2012). Insights Into Reluctance of Patients With Late-Stage Cancer to Adopt Exercise as a Means to Reduce Their Symtoms and Improve Their Function. Journal of Pain and Symptom Management, 44(1), 84-94. https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2011.08.009 Colagiuri, B., Dhillon, H., Butow, P., Jansen, J., Cox, K. & Jacquet, J. (2013). Does
Assessing Patients’ Expectancies About Chemotherapy Side Effects Influence Their Occurrence?. Journal of Pain and Symptom Management, 46(2), 275-281.
https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2012.07.013
*Edbrooke, L., Denehy, L., Granger, C., Kapp, S., & Arandra, S. (2019). Home-based rehabilitation in inoperable non-small cell lung cancer – the patient experience.
Supportive Care in Cancer, 28(1), 99-112. https://doi.org/10.1007/s00520-019- 04783-4
Eggen, A., Reyners, A., Shen, G., Bosma, I., Jalving, M., Leighl, N., Liu, G., Richard, N., Mah, K., Shultz, D., Edelstein, K. & Rodin, G. (2020). Death anxiety in Patients With Metastatic Non-Small Cell Lung Cancer With and Without Brain Metastases. Journal of Pain and Symptom Management, 60(2), 422-429.
https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2020.02.023 Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. (2.uppl.) Liber.
*Ester, M., Culos-Reed, N., Abdul-Razzak, A., Daun, J., Duschek, D., Francis, G., Bebb, G., Black, J., Arlain, A., Gillis, C., Galloway, L. & Capozzi, L. (2021).
Feasibility of a multimodal exericese, nutrition, and palliative care intervention in advanced lung cancer. BMC Cancer, 21(1), 1-13.
https://doi.org/10.1186/s12885-021-07872-y
Folkhälsomyndigheten. (2021a). Dödlighet i lungcancer. Hämtad 27 december, 2021, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-
statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/lungcancer- dodlighet/
Folkhälsomyndigheten. (2021b). Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande. Hämtad 30 december, 2021, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet- och-matvanor/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet-och-stillasittande/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.). Natur &
Kultur.
Frikkel, J., Götte, M., Beckmann, M., Kasper, S., Hense, J., Teufel, M., Schuler, M. &
Tewes, M. (2020). Fatigue, barriers to physical activity and predictors for motivation to exercise in advanced Cancer patients. BMC Palliative Care, 19(1). 1-11. https://doi.org/10.1186/s12904-020-00542-z
FYSS. (u.å). Fysisk aktivitet på recept. Hämtad 4 oktober, 2021, från http://www.fyss.se/far/om-fysisk-aktivitet-pa-recept-far-2/
FYSS. (2021). Rekommendationer om fysisk aktivitet. Hämtad 22 september, 2021, från http://www.fyss.se/for-vuxna/
Goldstraw, P., Chansky, K., Crowley, J., Rami-Porta, R., Asamura, H., Eberhardt, W., Nicholson, A., Groome, P., Mitchell, A. & Bolejack, V. (2016). The IASLC Lung Cancer Staging Project: Proposals for revision of the TNM Stage
Groupings inte the Forthcoming (Eighth) Edition of the TNM Classification for Lung Cancer. Journal of Thoracic Oncology, 11(1), 39-51.
https://doi.org/10.1016/j.jtho.2015.09.009
*Granger, C., Parera, S M., Edbrooke, L. & Denehy. (2016). Deterioration in physical activity and function differs according to treatment type in non-small cell lung cancer – future directions for physiotherapy management. Physiotherapy, 102(3), 256-263. https://doi.org/10.1016/j.physio.2015.10.007
Hardcastle, S., Maxwell-Smith, C., Kamarova, S., Lamb, S., Millar, L. & Cohen, P.
(2017). Factors influencing non-participation in an exercise program and
attitudes towards physical activity cancer survivors. Supportive Care in Cancer, 26(4). 1289-1295. https://doi.org/10.1007/s00520-017-3952-9
Hayes, S., Newton, R., Spence, R. & Galvão, D. (2019). The Exercise and Sports Science Australia position statement: Exercise medicine in cancer management.
Journal of Sience and Medicine in Sport, 22(11), 1175-1199.
https://doi.org/10.1016/j.jsams.2019.05.003
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420).
Studentlitteratur.
Henshall, C. & Davey, Z. (2019). Development of an app for lung cancer survivors (iEXHALE) to. Increase exercise activity and improve symtoms of fatigue, breathlessness and depression. Physco-Onocology, 29(1), 139-147. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1002/pon.5252
Hoffmann, A. & Brintnall, R A. (2017). A Home-based Exercise Intervention for Non-Small Cell Lung Cancer Patients Post-Thoracotomy. Seminars in
Oncology Nursing, 33(1), 106-117. https://doi.org/10.1016/j.soncn.2016.11.011 Iyer, I., Taylor-Stokes, G. & Roughley, A. (2013). Symtom burden and quality of life
in advanced non-small cell lung cancer patients in France and Germany. Lung cancer, 81(2), 288-293. https://doi.org/10.1016/j.lungcan.2013.03.008
Karlsson, E K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 81-96).
Studentlitteratur.
Kartolo, A., Cheng, S. & Petrella, T. (2015). Motivation and preferences of exerice programmes in patients with inoperable metastatic lung cancer: a need assessment. Supportive Care in Cancer, 24(1). 129.137.
https://doi.org/10.1007/s00520-015-2767-9
Karvinen, K., McGourty, S., Parent, T. & Walker, P. (2012). Physical Activity Promotion Among Oncology Nurses. Cancer Nursing, 35(3), 41-48.
https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e31822d9081
Krebs, P., Coups, E., Feinstein, M., Burkhalter, J., Steingart, R., Logue, A., Park, B.
& Ostroff, J. (2011). Health behaviors of early-stage non-small cell lung cancer survivors. Journal of Cancer Survivorship, 6(), 37-44. https://doi.org/
10.1007/s11764-011-0191-9
Liao, Y-C., Liao, W-Y., Sun, J-L., Ko, J-C. & Yu, C-J. (2018). Psychological distress and coping strategies among women with incurable lung cancer; a qualitative
study. Supportive Care in Cancer, 26(3), 989-996.
https://doi.org/10.1007/s00520-017-3919-x
McFarland, D. (2019). New lung cancer treatments (immunotherapy and targeted therapies) and their associations with depression and other psychological side effects as compared to chemotherapy. General Hospital Psychiatry, 60, 148- 155. https://doi.org/10.1016/j.genhosppsych.2019.04.001
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 421-438). Studentlitteratur.
*Payne, C., Mcllfatrick, S., Larkin, P., Dunwoody, L., Gracey, J. (2018). A qualitative exploration of patient and healthcare professionals’ views and experiences of palliative rehabilitation during advanced lung cancer treatment. Palliative Medicine, 32(10), 1624-1632. https://doi.org/10.1177/0269216318794086 Petri, S. & Berthelsen, C. (2015). Lived experiences of everyday life during curative
radiotherapy in patients with non-small-cell lung cancer: A phenomenological study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 10(1). https://doi.org/10.3402/qhw.v10.29397
Rico, T M., dos Santos Machado, K., Fernandes, V P., Madruga, S W., Santin, M M., Petrarca, C R. & Dumith, S C. (2020). Use of Text Messaging (SMS) for the Management of Side Effects in Cancer Patients Undergoing Chemotherapy Treatment: a Randomized Controlled Trial. Journal of Medical Systems, 44(11), 1-12. https://doi.org/10.1007/s10916-020-01663-x
Rock, C., Doyle, C., Demark-Wahnefried, W., Meyerhardt, J., Courneya, K.,
Schwartz, A., Bandera, E., Hamilton, K., Grant, B., McCulliugh, M., Byers, T.
& Gansler, T. (2012). Nutrition and physical activity gudielines for cancer survivors. A Cancer Journal for Clinicians, 62(4), 242-274.
https://doi.org/10.3322/caac.21142
Saetan, P., Chaiviboontham, S., Pokpalagon, P. & Chansriwong, P. (2020). The Effects of the Respiratory Rehabilition Program on Perceived Self-Efficacy and Dyspnea in Patients with Lung Cancer. Asian Nursing Research, 14(5), 277- 285. https://doi.org/10.1016/j.anr.2020.08.010
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken (1:a uppl.).
Studentlitteratur.
Serena, A., Dwyer, A., Peters, S. & Eicher, M. (2018). Acceptance of the Advanced Practice Nurse in Lung Cancer Role by Healthcare Professionals and Patients:
A Qualitative Exploration. Journal of Nursing Scholarship, 50(5), 540-548.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jnu.12411
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. Hämtad 20 september, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
SFS 2014:821. Patientlagen. Socialdepartementet. Hämtad 4 oktober, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Socialdepartementet. Hämtad 20 oktober, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Shopland, D., Eyre, H. & Pechacek, T. (1991). Smoking-attributable cancer mortality in 1991: is lung cancer not the leading cause of death among smokers in the United States?. Journal of the National Cancer Institute, 83(16), 1142-1148.
https://doi.org/ 10.1093/jnci/83.16.1142
Siegel, R., Miller, K. & Jemal, A. (2017). Cancer statistics, 2017. A Cancer Journal for Clinicians, 67(1), 7-30. https://doi.org/10.3322/caac.21387
Socialstyrelsen. (2011, mars). Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 – stöd för styrning och ledning. Hämtad 7 september, 2021, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2011-3-2.pdf
Socialstyrelsen. (2012, maj). Lungcancer – stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Hämtad 10 september, 2021, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-5-2.pdf
Soylemez Wiener, R., Clark, J., Koppelman, E., Fix, G., Slatore, C. & Kathuria, H.
(2020). Patient vs Clinician Perspectives on Communication About Results of Lung Cancer Screening. Chest Journal, 158(3), 1240-1249. https://doi.org/10- 1016/j.chest.2020.02.081
Sparla, A., Flach-Vorgang, S., Villalobos, M., Krug, K., Kamradt, M., Coulibaly, K., Szecenyi, J., Thomas, M., Gusset-Bährer, S. & Ose, D. (2017). Reflection of illnes and strategies för handling advnaced lung cancer – a qualitative analysis in patients and their relatives. BMC Health Services Research, 17(), 1-9.
https://doi.org/ 10.1186/s12913-017-2110-x
Statens Folkhälsoinstitut. (2011). FaR: Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Hämtad 6 januari, 2022, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397b a1beff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-
aktivitet.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404 390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf Takkouche, B. & Gestal-Otero, JJ. (1996). The epidemiology of lung cancer: review
of risk factors and Spanish data. European Journal of Epidemiology, 12(), 341- 349. https://doi.org/10.1007/BF00145296
Tanaka, K., Akechi, T., Okutama, T., Nishiwaki, Y. & Uchitomi, Y. (2002). Impact of Dyspnea, Pain, and Fatigue on Daily Life Activities in Ambulatory Patients with Advanced Lung Cancer. Journal of Pain and Symptom Management, 23(5). 417-423. https://doi.org/10.1016/S0885-3924(02)00376-7
Tian, Z., Hongye, H., Qunhui, L., Xiaoqing, L., Yongxia, S. & Jingfang, H. (2019).
Supportive Care Needs of Patients With Lung Cancer in Mainland China: A Cross-sectional Study. Journal of Nursing Research, 27(6), 52.
https://doi.org/10.1097/jnr.0000000000000338
Titz, C., Hummler, S., Schmidt, M., Thomas, M., Stein, M. & Wiskemann, J. (2018).
Exerice behavior and physical fitness in patients with advanced lung cancer.
Supportive Care in Cancer, 26(), 2725-2736. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s00520-018-4105-5
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 26 oktober, 2021, från
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Fors kningsetiska_principer_VR_2002.pdf
World Health Organization (WHO). (2021). Cancer. Hämtad 7 september, 2021, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cancer
World Medical Association. (2018). WMA declaration of Helsinki - ethical principles for medical research involving human subjects. https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration- of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research- involving-human-subjects/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Studentlitteratur.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord CINAHL PubMed
Fysisk aktivitet Physical activity (Fritext) Physical activity (Fritext) Lungcancer Lung cancer (Ämnesord) Lung cancer (Ämnesord)
Träning Exercise (Fritext) Exercise (Fritext)
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
1/11 CINAHL
“Lung cancer” AND Physical activity AND Exercise Limits:
Published date 2011-2021, peer-
reviewed 94 94 7 4
1/11 PubMed
Lung cancer [MeSH] AND Physical activity AND Exercise
Limits: Published date 2011-2021 519 519(3) 5(3) 3(3)
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Bade, B., Gan, G., Li, F., Lu, L., Tanoue, L., Silvestri, G. & Irwin, M. (2021). ”Randomized trial of physical activity on quality of life and lung cancer biomarkers in patients with advanced stage lung cancer: a pilot study. BMC Cancer, 21(1), 1-13. https://doi.org/10.1186/s12885-021-08084-0 Land
Databas USA
CINAHL
Syfte Syftet med studien var att undersöka intresset hos patienter med avancerad lungcancer att genomgå en hemmabaserad promenadregim under tre månaders tid.
Metod: Kvantitativ metod
Urval Det var 39 deltagare i studien som hade stadium III eller IV icke småcellig lungcancer och som hade möjlighet att tillgå en smartphone, hade ett godkännande av sin läkare, vilja att två gånger dagligen ta emot textmeddelande och vid baslinjen skulle deltagarna vara fysiskt inaktiva.
Datainsamling Patienterna fick fylla i olika enkäter som handlade om depression, dyspné, livskvalitet, funktionella skalor och symtomskalor. Ett modifierbart aktivitetsformulär användes för att registrera den fysiska aktiviteten för varje vecka samt tiden som deltagarna lagt ner på den fysiska aktiviteten. Detta gjordes för att sammanställa den totala veckotiden som deltagarna utförde fysisk aktivitet. Det registrerades även om den fysiska aktiviteten hade en måttlig eller kraftig intensitet.
Dataanalys Frekvens och procentandel för kategoriska variabler användes för att sammanfatta kliniska egenskaper och patientdemografi. T-tester användes för att jämföra grupperna. Vid sammanställningen av ökning av fysisk aktivitet och livskvalitet användes pearson- korrelationskoefficienter.
Bortfall Ett bortfall.
Resultat/Slutsats Slutsatsen med studien var att hemmabaserad fysisk aktivitet med hjälp av funktionen MHealth kan vara användbart på majoriteten av deltagarna med icke-småcellig lungcancer stadium III och IV. Det framkom även i studien att interventionen ökade fysisk aktivitet, förbättrade
livskvaliteten, reducerade symtom och var säker.
Vetenskaplig
kvalitet Grad I enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall.
