För dig som jobbar med barn och unga i gudstjänst
Inledning
Tilltal och delaktighet i gudstjänsten berör alla åldrar, även om det kanske blir allra tydligast i mötet med barn och unga.
I forskningsrapporten ”Att leda är att växa” som gjordes bland Unga
konfirmandledare i Härnösands stift (2017 Niklas Grahn red) blir det tydligt att det saknas ett tilltal i gudstjänsten som möter den som är ung idag. Såväl
predikan som texter, böner och musik har ett språk som tillhör en annan värld än de ungas. De unga känner inte igen sina liv i gudstjänsten och de saknar
berättelser som berör.
I hearingrapporten ”I kyrkan är alla sig själva” (2019 Maria Vilander- Holmqvist) ligger fokus bland annat på barns gudstjänstupplevelser. Där framgår det att de upplever att de inte blir inkluderade i det som sker i
gudstjänsten. De känner en frustration över att de inte kan de psalmer som ska sjungas och det skeende som för gudstjänsten framåt och upplever ofta av att de inte förstår predikan.
I inledningen till Kyrkoordningens kapitel 17 om gudstjänsten står det att
”Prästen, kyrkomusikern, kyrkvärdarna och den gudstjänstfirande församlingen gestaltar tillsammans varje enskild gudstjänst”.
Detta förutsätter att gudstjänstdeltagarna inkluderas och ges möjlighet att gestalta gudstjänsten tillsammans.
Vidare står det att ”De som firar gudstjänst sänds ut för att i vardagen vittna om evangelium och göra kärlekens gärningar, till mission och diakoni”. En
förutsättning är då att de känt ett tilltal i den gudstjänst de firat och att de känner igen sin vardag i det som det sjungs och talas om i gudstjänsten.
Med anledning av detta kommer här några förslag på utveckling av
gudstjänstarbetet så att det också möter barns och ungas behov och möjligheter.
Konkreta förslag för er som firar riktade familjegudstjänster
För att gudstjänsten ska bli allas angelägenhet är det en bra idé att jobba tillsammans i team med förberedelserna. Om präst, musiker och ledare i barn- och ungdomsverksamheten finns med i den grupp som arbetar med gudstjänsten finns det möjlighet för alla att påverka val av psalmer och liturgiska texter.
När du som leder barn- och ungdomsverksamheten vet hur gudstjänsten kommer att se ut, blir det lättare att jobba med barnen och ungdomarna i förväg, så att de är förberedda och har större möjlighet att hänga med och vara delaktiga i
gestaltandet. Din kunskap om barnen i verksamheten är viktig och du behöver kommunicera den i planerginsarbetet för gudstjänsten.
För dig som är präst blir det extra viktigt att lyssna in den erfarenhet som barn- och ungdomsledarna har av de barn och unga som finns i verksamheten.
En årsplan där arbetslaget kring familjegudstjänster har enats om vilka
gudstjänster som ska firas riktade till barn och unga underlättar. Att ha som rutin att tillsammans i gruppen planera de stora dragen i gudstjänsterna ett par
månader i förväg är också bra.
Konkreta förslag för er som firar den allmänna gudstjänsten som en gudstjänst för alla åldrar
Att sjunga igenom psalmerna och prata om innehållet i dem i grupperna i förväg är en bra idé. En möjlighet är att leka gudstjänst - att öva på när det är dags att stå och sitta och gå. Det kan också vara bra att prata om varför vi gör dessa saker i gudstjänsten och möta de frågor som barnen har. Allt behöver inte förklaras.
Ibland är det bästa att bara uppleva.
Niklas Grahn, som varit redaktör för forskningsrapporten om unga ledare i Härnösands stift, brukar prata om ett liturgiskt gym. Det är ett uttryck för att det kan vara bra att träna på gudstjänstens liturgi. Kanske kan det kännas motigt i början, men när vi kommer in i det och kan mönstret, blir det något att vila i och bäras av, precis som det kan vara för den som börjar träna på gyme. Uppmuntra gärna barn och ungdomar att gå till det liturgiska gymet och öva, dvs till
församlingens gudstjänst.
En möjlig del av fira gudstjänst där barn och unga får plats är att låta dem vara med i förberedelsearbetet. Om det finns en gudstjänstgrupp i församlingen – inkludera gärna några barn och ungdomar där!
Vardagsgudstjänst med barn och unga – vad kan du göra och vad får du inte göra?
Kyrkohandboken är tydlig med att alla gudstjänster, även de som inte är på söndagen, ska följa ordningen i högmässa eller mässa/gudstjänst (hb17 s.14).
Det kan vi se som en ram, en positiv utgångspunkt för den gudstjänst vi väljer att fira. Det finns gott om möjligheter inom den ramen, många alternativa texter och böner och liturgiska moment.
Det är tydligt i gudstjänstordningarna vad som är obligatoriskt och vad som går att ta bort. Det som går att välja bort står med kursiv text.
I en gudstjänst ska det finnas minst tre psalmer, fyra om det är en gudstjänst med nattvard. De ska vara hämtade från en av de psalmböcker som antagits av
Kyrkomötet. Det är också möjligt att använda psalmer från Psalmer i 2000-talet, eftersom den i praxis i församlingarna i Härnösands stift och är att betrakta som en av Svenska kyrkans psalmböcker. Psalmer från barnpsalmböcker används endast som komplement till de obligatoriska psalmerna.
Evangelieläsningen, som i söndagens gudstjänst är obligatorisk, går att ersätta med en annan Bibeltext. Det ska enligt kyrkoordningen (KO kap 18:2) vara en text från Bibel 2000, alltså inte alternativa barnbiblar etc. Men en berättelse från en barnbibel kan också läsas eller berättas som komplement i förkunnelsen.
Ett råd när du firar vardagsgudstjänst med barn och unga är att inte göra den alltför olik den som firas i församlingen på söndagen, så att vardagens gudstjänst liksom söndagens får bli delar av samma liturgiska gym och ger känslan av att vi är en församling, oavsett ålder och veckodag.
FÖRSLAG PÅ TEXTER OCH LITURGISK MUSIK UR HANDBOKEN SOM KAN PASSA BARN OCH UNGA
Inledningsord
Det finns flera lite enklare inledningsord att välja. Ett par exempel kommer här:
3 Nu är vi tillsammans och du, Gud, är här. Du är nära som luften vi andas. Du ser och hjälper, du tröstar och förstår.
4 Nu är Guds tid. Här i sitt hus sluter Gud in oss i värme och ljus. Nu är Guds tid. Nu ska Guds ord leda oss rätt och hjälpa oss tro. Nu ör Guds tid. Nu vill vi be och ta emot vad Gud har att ge.
5 Gud är här. Du är här. Jag är här. Vi är här tillsammans.
12 Gud är här. Evig, öppen nära. I denna rymd möts vi. I denna kärlek lever vi.
Inför Gud sjunger/ber/bekänner vi.
Det är också möjligt att använda de lite ordrikare inledningsorden, tex
inledningsord 1 eller 9. Vi kan göra dem till härmläsningar, så att ledaren läser före och deltagarna efter, eller sätta rörelser till så att de blir lättare att ta in och komma ihåg.
Bön om förlåtelse/Överlåtelse
Ibland tänker vi att vi ska förskona barn och unga från bönen om förlåtelse, att det blir för tungt för dem. Kanske ska vi våga ge alla människor chansen att få
be om förlåtelse och ta emot förlåtelse och befrielse från det som tynger oss.. Ett par exempel att använda:
2 Gud, jag är delaktig i världens synd, och bekänner nu inför dig den synd jag bär ansvar för. Förlåt mig. I Jesu Kristi namn.
4 Jesus Kristus, jag kommer till dig i längtan efter upprättelse. Jag har brustit i kärlek till dig, till skapelsen, till mina medmänniskor och mig själv. Förlåt mig.
Möt mig enligt ditt löfte att ta emot alla som söker dig.
7 Gud, du känner och älskar oss alla. Du vet att vi har syndat. Vi har inte gjort det du vill att vi ska göra. Förlåt oss för Jesu Kristi skull.
När det gäller tackbönen efter förlåtelsen är alla fyra alternativen användbara med alla åldrar.
Om vi i stället för att be om förlåtelse vill be Gud bara hålla om oss i kärlek och ta emot våra liv så som de är, kan vi använda en överlåtelsebön. I
kyrkohandboken finns tre överlåtelseböner, varav en är enkel och tydlig:
3 Gud, allt jag gjort och allt jag tänker lägger jag i dina händer. Allt stort och allt smått, allt ont och allt gott: ta hand om det Gud. Amen
Kristusrop/Kyrie
De liturgiska sånger som är responsiva, dvs härmsånger där det finns en försångare och församlingen härmar och sjunger likadant, är ett lättare sätt att sjunga dem. Gudstjänstmusik C och E erbjuder sådana alternativ för
Kristusropet dvs Kristusrop 5 och 7.
Kristusrop 6 är ur Gudstjänstmusik D, där musiken generellt är lite mer ljus och svängig och texterna har ett språk som är nutida och lite vardagligt, så att det är lätt att förstå vad vi sjunger.
Lovsången/Gloria och Laudamus
Här finns responsiva sånger även i Gudstjänstmusik A, tex Lovsången 2 som är detsamma som psalm 697:5.
Lovsången 9 är den klassiska lovpsalmen för familjegudstjänst, psalm 21.
Lovsången 10 (Gudstjänstmusik B) och 11 (Gudstjänstmusik C), där
församlingen sjunger samma refräng varje gång, medan försångaren sjunger en mer berättande text mellan refrängerna, en modern text som talar om vår
treenige Gud som Skapare, Räddare och Tröstare. I refrängen i nummer 11 är dock orden på latin.
Lovsången 12 är ur Gudstjänstmusik D, med en svängig och lättsam melodi och nutida ord i texten. Detsamma gäller Lovsången 13 ur Gudstjänstmusik E.
Trosbekännelsen
Den apostoliska trosbekännelsen kan ersättas av en trinitarisk psalm, om det inte är huvudgudstjänst eller högmässa. Det innebär en psalm som tydligt beskriver Gud som treenigheten. Förslag på psalmer är 21, 711 och 712.
Kyrkans förbön
Kyrkans förbön är ett valfritt moment om det inte är huvudgudstjänst eller högmässa, men att erbjuda en möjlighet att lyfta blicken från vårt eget och rikta den på övriga världen och andra människor är bra även för yngre åldrar.
Det finns flera förböner i kyrkohandboken med nutida språk, till exempel förbön 1, 3, 4 5 och 7.
Det går också att skriva egna förböner. Mellan böneavsnitten kan egna församlingssvar användas eller en gemensam bönesång som till exempel församlingssvar 3 i kyrkohandboken (Lyssna Gud) eller psalm 681 (Herre hör min bön), eller psalm 584 (Thuma mina).
Helig/Sanctus
Detta moment hänger liturgiskt ihop med Lovsägelsen (det som kallas Sursum corda och prefationen) och dessa partier ska inte stå helt fristående utan hänga ihop musikaliskt och textmässigt. Gudstjänstmusik D och E (helig 3 och 4) är de som kanske svänger mest musikaliskt och som textmässigt har ett språk som förklarar och fördjupar vad det innebär att vi kallar Gud för helig. De passar därför bra med barn och unga, men det finns förstås också andra användbara alternativ.
Nattvardsbönen
Vilken nattvardsbön som används avgör tjänstgörande präst. Ett förslag vid gudstjänst med barn och unga är nattvardsbön 11 eftersom den är kort och enkel i sitt språk.
O Guds Lamm/Agnus Dei
Alla alternativ går att använda i gudstjänst med alla åldrar, men för den som vill ha en text som fördjupar innebörden av momentet och säger mer än att Guds lamm tar bort världens synd är alternativ 4, 5 och 6 (Gudstjänstmusik D och E) goda alternativ.
Bön efter kommunionen
Bönen kan formuleras fritt, men kyrkohandboken erbjuder flera i alternativ. En vinst med att använda de böner som finns i kyrkohandboken är att chansen för igenkänning vid gudstjänst i andra församlingar är högre. Det gäller förstås alla moment.
Exempel på böner från handboken att använda i gudstjänst för alla åldrar:
Allmän 3
Jesus, tack för att du möter oss i bröd och vin. Tack för att du är med oss idag och alla dagar. Tack för att vi kan ge din kärlek vidare. Amen
Allmän 4
Vi tackar dig, Jesus, som har kommit till oss och gett dig åt oss. Vi har tagit emot dig och du är oss närmare än vårt eget hjärta. Nu ber vi: Stanna kvar i oss, så att vi alltid kan vara med dig och bli som du. Amen
Sändningsord
I gudstjänstens sista del, sändningen, finns det möjlighet att använda sändningsord. Sändningsordens uppgift är att påminna oss som
gudstjänstdeltagare att vi är kallade och sända ut i världen, att gudstjänsten inte är slut för att stunden i kyrkan är slut. Här kan vi med fördel använda oss av ord med en ledare som läser före och församlingen som svarar, gärna härmläsning eller läsning med rörelser.
Alla föreslagna sändningsord i kyrkohandboken innebär församlingssvar. Ett alternativ förklarar och fördjupar innebörden lite extra i sina vardagliga formuleringar (Kyrkohandboken s.143):
L: Gud skapar världen F: Och vill att vi ska leva.
L: Gud älskar världen
F: och fyller oss med kärlek.
L: Gud förnyar världen
F: Och ger oss en framtid och ett hopp.
Ett annat exempel, som inte finns i Kyrkohandboken:
L: Se på dina händer, känn att de kan krama någon eller hålla någon i handen F: Gud behöver dem
L: Se på dina fötter, känn att de kan gå långt för att hjälpa någon F: Gud behöver dem
L: Se på ditt hjärta, känn att det kan bry sig om andra människor
F: Gud behöver det.
L: Detta är Guds värld.
F: Och vi vill gå tillsammans med Gud i den.
