Covid-19, segregation och brottslighet

(1)

Covid-19, segregation och brottslighet

EXTERNA PERSPEKTIV

Delegationen mot segregation har gett forskare och myndighetsföreträdare i uppdrag att ge sitt perspektiv på relationen mellan segregation och covid-19. Det är artikelförfattarna som själva står för innehållet.

Hitta fler artiklar i serien på https://www.delmos.se/kunskap/.

Manne Gerell

EXTERNA PERSPEKTIV

Segregation och covid-19

ARTIKELSERIE | DEL 8

• PÅ UPPDRAG AV •

(2)

Diarienummer: 2020-4.1.1-351/69 Publikationen består av 18 sidor.

Artikeln publicerades i december 2020.

Grafisk formgivning och tryck:

Lenanders Grafiska AB

(3)

Innehåll

1 Inledning 6

2 Teoretiskt om brottslighet och pandemier 8

2.1 Rutinaktiviteter 8

2.2 Oro och ekonomiska konsekvenser 8

2.3 Social organisation och social stress 9

3 Pandemins effekter på vårens brottslighet 10

3.1 Internationella förändringar av brottslighet 10

4 Spekulationer om framtiden 12

5 Slutsats 14

6 Referenslista 15

(4)

EXTERNA PERSPEKTIV ARTIKELSERIE | DEL8

M A N N E G E R E L L

Manne Gerell är docent i kriminologi och verksam vid Malmö universitet. I 10 år har han bedrivit forskning om geografisk kriminologi, polisarbete och utsatta områden. Han är bland annat medförfattare till artikeln Minor covid-19 association with crime in Sweden (2020) och är redaktör samt medverkar som författare i boken Att vända utvecklingen – från utsatta områden till trygghet och delaktighet (2020).

E-post: manne.gerell@mau.se

Artikelförfattare:

(5)

Covid-19, segregation och brottslighet

Manne Gerell

Covid-19 påverkar brottsligheten både direkt och indirekt, samt på kort såväl som lång sikt. Vi har redan hunnit se brottsligheten sjunka för att sedan återhämta sig i samband med covid-19. På längre sikt kan indirekta effekter av covid-19 påverka brottsligheten genom dess inverkan på människors rörelsemönster samt på samhällets ekonomi och segregation.

(6)

COVID-19, SEGREGATIOn OCh bROTTSLIGhET

6

EXTERNA PERSPEKTIV: Segregation och covid-19

1 Inledning

Covid-19 har påverkat Sverige och i princip alla andra länder i världen kraftigt redan nu, men konsekvenserna kan komma att bli långsiktiga på flera sätt. I denna artikel kommer jag att kort resonera om hur covid-19 påverkat brottslighet och hur eventuella långsiktiga förändringar i samhället kan komma att påverka brottslighet längre fram. Vad gäller det förstnämnda, hur det redan påverkat samhället, vet vi en hel del om medan det sistnämnda blir betydligt mer spekulativt. Inledningsvis kommer jag i denna artikel att kort resonera om hur pandemin teoretiskt kan tänkas påverka brottslighet och liknande processer, för att därefter redogöra för hur brottsligheten förändrades när pandemin sköljde över världen och avslutningsvis lite tankar om vad som kan tänkas hända i framtiden.

Det är lätt att se hur segregationen kan kopplas till brottslighet på olika sätt. I den ena änden av segregationen har vi välmående villaområden med relativt låg brottslighet, men där till exempel bostadsinbrott kan skapa stor oro. I den andra änden av segregationen finner vi miljonprogramsområden med hög arbetslöshet, högre nivåer av brottslighet och otrygghet.¹ Brottsligheten har minskat generellt sedan 1990-talet, samtidigt som det finns flera indikationer på att vissa brottstyper ökat under senare delen av 2010-talet.² Detta gäller särskilt vissa

brottstyper som ofta kopplas till utsatta områden till exempel gängvåld.³ Här blir det också viktigt att understryka att det inte bara är brottsligheten i sig som är av betydelse, utan även hur människor påverkas av den och/eller upplever olika typer av problem i samhället.

I min forskning fokuserar jag både på brottsligheten som sådan, men också på hur

lokalsamhällen påverkas av brott och ordningsstörningar. Om många människor upplever sig otrygga eller upplever det som att det finns ordningsstörningar⁴ i bostadsområdet kan det få en stor inverkan på deras liv, även om brottsligheten samtidigt minskat. Den typen av påverkan är också en del av polisens definition av vad som utgör ett utsatt område. Det är hur kriminaliteten påverkar lokalsamhället som är kärnan, inte kriminaliteten som sådan.⁵ Ett lokalsamhälle kan ha väldigt höga nivåer av kriminalitet utan att lokalsamhället upplever sig påverkat särskilt mycket. Det gäller till exempel ofta i centrala delar av våra städer, där krog- och detaljhandelsområden har väldigt höga nivåer av brottslighet utan att för den sakens skull ha ett lokalsamhälle som upplever sig vara särskilt påverkat av det.⁶ Motsvarande skillnader finns också ur många andra perspektiv, till exempel upplever kvinnor ofta högre otrygghet medan unga män i högre grad utsätts för våld men upplever en låg nivå av otrygghet⁷.

1 Gerell m.fl., 2017; Gerell & Kronkvist, 2017.

2 BRÅ 2017; BRÅ 2020a.

3 Sturup m.fl., 2019; Sturup m.fl., 2020.

4 Ordningsstörningar kan indelas i sociala och fysiska. Sociala ordningsstörningar handlar om mänskligt beteende som av många uppfattas som störande eller skrämmande medan fysiska är de spår detta lämnar i den fysiska miljön. Ett stökigt ungdomsgäng är exempel på en social ordningsstörning, medan det klotter eller nedskräpning som ungdomsgänget ibland lämnar efter sig är en fysisk ordningsstörning.

5 Polisen 2017.

6 Detta beror i sin tur till stor del på att mycket av brottsligheten drabbar icke-boende, se Gerell (2018).

7 BRÅ 2020a.

(7)

7

Allt detta är relevant också i relation till covid-19, som kan skapa otrygghet och osäkerhet om den framtida utvecklingen, både direkt via viruset som sådant och indirekt via de effekter det kan få på samhällets ekonomi, brottslighet och sociala organisering i form av såväl

rutinaktiviteter som social (des)organisering, vilket diskuteras nedan.

(8)

8

2 Teoretiskt om brottslighet och pandemier

Det finns flera teoribildningar som kopplar samman segregation med brottslighet på olika sätt. Det finns inte så mycket forskning om tidigare pandemiers påverkan på brottslighet, men däremot en hel del teoretiska antaganden samt en hel del studier om naturkatastrofer och brott. De kan i viss mån vara relevanta eftersom sådana också utgör en stor och snabb förändring av samhällen och dess rörelsemönster.

2.1 Rutinaktiviteter

Vad gäller teorier är en av de viktigare teoretiska utgångspunkterna att människors

rutinaktiviteter, som att till exempel gå till arbetsplatsen, arbeta och åka hem från arbetet, har en stor påverkan på brottsligheten.⁸ De utgår från tanken att brott uppstår när motiverade förövare och potentiella offer möts samtidigt som situationen inte är tillräckligt avskräckande.

Sådana situationer uppstår ofta där människor rör sig i sin vardag. Pandemin eller liknande större förändringar i vardagen kan få en stor påverkan.⁹

I och med pandemin har många arbetat eller studerat hemifrån, vilket kraftigt påverkar deras rutinaktiviteter. Färre människor möts på väg till arbetet och liknande, vilket skulle kunna minska brott i offentliga miljöer såsom fickstölder, personrån eller misshandel utomhus.

Samtidigt är fler hemma, vilket kan tänkas minska bostadsinbrott. Det kan också tänkas öka våld inom familjen eller våld inomhus mer allmänt. Vi kan också föreställa oss att begränsningar i social samvaro ute i samhället förflyttar en del av de dagliga aktiviteterna till internet, och därmed att fler brottssituationer uppstår på nätet. Sådana kan innefatta till exempel bedrägerier, hot och trakasserier.

2.2 Oro och ekonomiska konsekvenser

Det finns också fler andra teoretiska mekanismer för hur pandemin kan påverka

brottsligheten. En är att en kris kan leda till en ökad känsla av oro eller stress, vilket påverkar människors beteende. Det har bland annat diskuterats i relation till våld inom familjen eller mot barn. Det skulle till exempel kunna innebära att män slår sina partner eller att barn drabbas av föräldrars våld. En sammanfattande studie om just hur barn drabbas fann dock inte att barn verkar utsättas för mer våld i samband med naturkatastrofer.¹⁰

Fler andra teoretiska mekanismer kan sägas vara relaterade till ekonomiska förhållanden, vilka i sin tur påverkas av pandemin och vilka medfört en stor påverkan för många företag och på arbetsmarknaden. Män som plötsligt förlorar arbetet begår fler brott under en efterföljande tidsperiod, även om den effekten verkar vara relativt kortvarig.¹¹ Eftersom det begås för

8 Cohen & Felson, 1979.

9 Eisner & Nivette, 2020; Andresen & Tong, 2012.

10 Zahran m.fl., 2009.

11 Rege m.fl., 2019.

(9)

9

få brott av kvinnor kunde studien dock inte analysera någon effekt bland dessa. Om den ekonomiska krisen får en större påverkan på samhället, och kanske särskilt på redan utsatta grupper, riskerar den också att påverka segregationen, och inte minst våra utsatta områden.

2.3 Social organisation och social stress

Om situationen förvärras i områden som redan har svaga socioekonomiska förutsättningar finns det flera teoretiska mekanismer om hur detta kan påverka. Det kan tänkas öka

påfrestningen genom att fler upplever att konventionella metoder för att uppnå mål om ett bra liv inte fungerar och därför söker sig till brottslighet.¹² Med konventionella metoder menas här att utbilda sig, skaffa ett arbete och arbeta. När det blir svårare att få ett arbete eller att på andra sätt ta sig upp på samhällsstegen uppstår en social stress. Hur ska jag nu kunna skaffa mig ett drägligt liv? När dörren till att skaffa sig ett arbete upplevs vara stängd kan alternativa vägar, som brottslighet, te sig lockande.

Det kan också leda till en lägre grad av social organisation och att de boende i området får en sämre kollektiv förmåga att hantera problem. Ett samhälles eller bostadsområdes sociala organisation betecknar hur samhället är uppbyggt och organiserat, till exempel hur invånarna samarbetar och interagerar. Den kollektiva förmågan är en delmängd av den sociala organisationen som betecknar de boendes gemensamma sammanhållning och förmåga att lösa kollektiva problem, till exempel när det gäller brottslighet eller ordningsstörningar. I ett område med hög kollektiv förmåga förväntar de boende sig att folk ingriper mot problem eller hjälper till om något händer, medan den förväntningen är mycket lägre i områden med en sämre kollektiv förmåga. Det kan till exempel handla om huruvida det finns en förväntan på att människor ingriper om några klottrar på en vägg i området. Den kollektiva förmågan hänger starkt samman med områdets (socioekonomiska) utsatthet, och har visat sig ha en stark koppling till bland annat våldsbrott.¹³ När de boende får en försvagad sammanhållning och försvagad vilja eller förmåga att hantera problem blir det också lättare att begå brott i området. Det kan i sin tur relateras till rutinaktivitetsteorin som nämndes ovan.¹⁴

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det rent teoretiskt kan förväntas bli en övergripande minskning av brottsligheten på kort sikt i och med pandemin på grund av förändrade rutinaktiviteter. Men minskningen borde i så fall inte gälla alla brott utan varierar mellan olika brottstyper. På längre sikt finns en risk att de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av pandemin kan medföra ökad brottslighet både direkt genom att folk som plötsligt blir förlorar sitt arbete temporärt begår fler brott, och indirekt genom att det kan leda till en försvårad situation i områden som redan har olika typer av utmaningar. Dessutom kan förändringar i människors levnadsmönster och relationer inverka. I nästa avsnitt ska vi gå igenom hur det faktiskt sett ut så här långt.

12 Agnew, 1992.

13 Sampson m.fl., 1997; Gerell & Kronkvist, 2017.

14 Sampson m.fl., 1997; Gerell & Kronkvist, 2017; Cohen & Felson, 1979; Gerell 2018.

(10)

10

3 Pandemins effekter på vårens brottslighet

Det har redan hunnit publiceras ganska många studier om hur brottsligheten har förändrats i och med pandemin, i något som får betecknas som en ovanligt snabb reaktion av

forskarsamhället. De flesta av dessa studier är från engelskspråkiga länder som USA och Australien, men det finns även exempel från Europa, inklusive Sverige.

BRÅ har i sin sammanställning av statistik över anmälda brott redogjort månadsvis för hur brottsligheten 2020 har förändrats jämfört med 2019. Brottsligheten var högre under januari och februari, men sjönk sedan i mars och låg kvar på lägre nivåer fram till och med maj. Därefter har den ökat lite igen och är nu tillbaka på den högre nivå som syntes i början av året.¹⁵ Det verkar alltså som om covid-19 och alla åtgärder som vidtagits mot pandemin lett till en kortsiktig minskning av brottsligheten under några månader. I och med att smittnivåerna under hösten ökat till höga nivåer igen och skärpta åtgärder för att hantera detta införs, kan det nu tänkas att vi får se en förnyad minskning av brottsligheten, men det finns det ännu inga analyser på.

Jag har också själv publicerat en studie på samma tema tillsammans med kollegor på

polismyndigheten.¹⁶ I studien jämförde vi brottsligheten för åtta olika brottskategorier veckovis och relaterade det till införandet av skarpa åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19. De inleddes under vecka 11. Brottsutvecklingen följdes till slutet av maj för att identifiera den eventuella förändringen i brottslighet under pandemins första månader. Vi fann att antalet misshandelsfall minskade, både inomhus och utomhus, liksom inbrott, både i bostäder och annorstädes. Däremot var det ingen tydligen skillnad vad gäller personrån och inte heller för narkotikabrott, vilket dock mer ska ses som ett mått på polisens arbete och prioriteringar snarare än faktiskt brottslighet.

De brott som nämndes ovan och som minskade uppvisade dock ganska små förändringar. Ett undantag var fickstölder, vilka minskade kraftigt med cirka 60 procent. I en uppföljande analys som jag arbetar på tillsammans med engelska forskare har vi följt brottsligheten fram till augusti.

De ovan nämnda brottstyper som minskade i början av pandemin hade då ökat till mer normala nivåer, bortsett från fickstölderna som fortfarande ligger på en lägre nivå än väntat.

3.1 Internationella förändringar av brottslighet

De internationella studierna uppvisar också ganska blandade resultat. Vissa brott verkar ha minskat ganska kraftigt, men det varierar mellan olika städer och länder. Andra brott verkar knappt ha påverkats alls.¹⁷ Forskargruppen i Australien är de som undersökt mest ingående vad som hänt med relationsvåld. Deras första studie fann inte att det påverkats, men i senare studier har frågan belysts mer noggrant och de kan nu visa att det lett till en ökning av relationsvåld mot kvinnor för vissa grupper, vilket verkar bero på en kombination av isolering och ekonomisk stress¹⁸.

15 Brå 2020b; Brå 2020c.

16 Gerell m.fl., 2020a.

17 Ashby 2020a; Ashby 2020b; Campedelli m.fl., 2020; Payne m.fl., 2020; Piquero m.fl., 2020; Mohler m.fl., 2020.

18 Morgan & Boxall, 2020; Boxall m.fl., 2020; Payne m.fl., 2020.

(11)

11

Det blir särskilt intressant att resonera om effekterna av det grövsta våldet, till exempel mord eller skottlossningar – eller mer allmänt – gängvåld. Som nämnts tidigare har vi i flera studier påvisat hur den typen av våld har ökat efter hand samt att det våldet är starkt koncentrerat till utsatta områden.¹⁹ Vad gäller utvecklingen under 2020 i samband med pandemin har inga studier ännu publicerats, men den statistik som redovisas för skottlossningar pekar inte på att de minskat, snarare ökat. Fram till och med september 2020 var det 284 skottlossningar med 33 döda, medan motsvarande för 2019 var 249 skottlossningar och 27 döda.²⁰ Som flera studier ur olika perspektiv visar tenderar dessutom våld att föda våld. Detta är en potentiellt viktig segregationsmekanism där en ökad exponering för våld till exempel leder till att barn i utsatta områden får sämre skolresultat, vilket i sin tur påverkar deras framtida inkomster och leverne.²¹ Män står för den största delen av våldet, och vid skottlossningar också för den klart största delen av offren.²²

Flera analyser från USA pekar på liknande tendenser, även om det ännu inte finns några publicerade studier på temat. Brottsligheten minskade förvisso generellt när pandemin kom men gängvåldet har ökat, i vissa städer kraftigt. En rapport från FBI påvisar en ökning av mord med nästan 15 procent jämfört med föregående år, medan analytikern Jeff Asher påvisar en ökning med 28 procent i 59 större städer.²³ I Chicago har det rapporterats om en ökning av mord och skottlossningar med 52 procent och i New York har antalet skottlossningar ökat med 93 procent.²⁴

Det här är av särskilt intresse när det rör segregation, eftersom den typen av våld är kraftigt associerat till utsatta områden, vilka som bekant kan sägas utgöra den ena änden av ett spektrum av segregation²⁵. Det verkar alltså som att den effekt som covid-19 har haft på brott och

brottslingar är ganska heterogen. Det varierar. Och även om effekterna mestadels är positiva, med minskad brottslighet, har det möjligen skett en ökning av gängvåldet. Det skulle i teorin kunna vara relaterat till spänningar på narkotikamarknader, men samtidigt har vi inte sett så starka indikationer på att marknaderna i Sverige påverkats särskilt kraftigt. Den amerikanska forskaren John Roman har resonerat om hur ökningen av våld kan förstås, och argumenterar för att det bör förstås utifrån rutinaktivitetsteorin.²⁶ På grund av covid-19 är många unga män inte i skolan eller på arbetet. Dessutom saknar de det stöd som läraren eller arbetsplatsen kan ge.

När det sker i bostadsområden med en lång historia av våld, gängvåld och konflikter leder denna ökade fritid till fler möten mellan potentiella antagonister och därmed till att konflikterna väcks till liv och utbryter i våld, vilket i sin tur ytterligare göder konflikterna.

Det sista ordet är säkerligen inte sagt i denna fråga, men det kan konstateras att covid-19 verkar ha påverkat samhället – och brottsligheten – på många olika sätt. Det framstår inte som osannolikt att det även i framtiden kommer att finnas många olika typer av påverkan på samhället som kan spåras till pandemin.

19 Sturup m.fl., 2019; Sturup m.fl., 2020; Gerell m.fl. 2020b.

20 Polisen 2019; Polisen 2020.

21 För sammanfattning av forskningen kring detta, se Gerell m.fl., 2020b kapitel 11.

22 Sturup m.fl., 2019.

23 FBI 2020; Asher 2020.

24 USA Today 200917; CNN 200921.

25 Gerell m.fl., 2020b.

26 Roman 2020.

(12)

12

4 Spekulationer om framtiden

Brottsligheten verkar i mångt och mycket redan ha återgått till vardagen i Sverige. Den minskade under några månader men återgick sedan till ungefär samma nivåer som före pandemin. I takt med att smittan under hösten har ökat är det troligt att vi kommer se nya förändringar i brottslighet, men några sådana analyser har ännu inte gjorts. Effekterna av pandemin kan också komma att få stor påverkan på lång sikt. En sådan påverkan kan tänkas vara att vi varaktigt förändrar våra rutinaktiviteter. Fler kanske kommer att arbeta eller studera på distans även i framtiden. Det kan i så fall förskjuta brottsligheten till att i högre grad äga rum på internet. Social distansering kanske kvarstår som en försvagad, men ändå närvarande norm. Det skulle i så fall kunna försvåra för ficktjuvar även i framtiden. Mer övergripande kan detta dessutom tänkas påverka hur människor agerar i vardagen, liksom nivåer för tillit och den kollektiva förmågan i bostadsområden. Exakt hur en sådan påverkan kan se ut vet vi inte än, och troligen är väl de direkta konsekvenserna av pandemin på den typen av faktorer ganska liten. Det kan emellertid inte uteslutas att det får någon form av effekt.

Men framför allt är det nog de ekonomiska konsekvenserna av pandemin som kan komma att påverka samhället på sikt. Ekonomin försvagas och många förlorar sina arbeten.

Kommunerna får en försvagad skattebas och riskerar att bli tvungna till ytterligare

neddragningar. Fastighetsägare skjuter upp planerade satsningar i utsatta områden. Här finns en risk att detta särskilt drabbar grupper – och bostadsområden – som redan har problem. Det kan också späda på den känsla av utanförskap och alienation som redan finns i dessa grupper och områden.

Vi kan alltså tänka oss effekter som påverkar segregation på flera nivåer, både direkt och indirekt. På individnivå kan vi till exempel tänka oss att någon blir arbetslös när ett företag går i konkurs. I Norge har det visats att en fabriksnedläggning som plötsligt gör många arbetslösa leder till högre brottslighet året efter nedläggningen.²⁷ Det syns framför allt i egendomsbrott, vilket pekar på ett försök att ersätta förlorad inkomst, men även mer allmänt i annan brottslighet, vilket kan vara en effekt av förändringar i rutinaktiviteter med mer fritid.

Som nämndes ovan gällande gängvåld kan den typen av effekter tänkas vara särskilt allvarliga för personer som befinner sig i eller nära kriminella miljöer där våld är mer närvarande.

Samtidigt ska det betonas här att den effekt som syntes i Norge var kortvarig och avtog efter ett år. Forskningen om kopplingen mellan recessioner och brottslighet visar heller inte på något tydligt samband. När en recession kommer förväntar sig många ökad brottslighet, men det verkar inte vara någon självklarhet att så sker²⁸.

Min oro vad gäller effekterna av covid-19 på brottslighet är mer inriktad på de utsatta områdena. Vi har en allvarlig situation med gängvåld och annan brottslighet som har en tydlig koppling till dessa områden. Myndigheterna har de senaste åren därför växlat upp

27 Rege m.fl., 2019.

28 Uggen, 2012.

(13)

13

arbetet med att motverka de problemen kraftigt.²⁹ Den satsningen riskerar att stryka på foten när pandemin försvagar det ekonomiska underlaget i såväl stat som kommuner och regioner.

Om vi vill minska problemen med brottslighet i utsatta områden, och mer generellt med segregation, krävs det sannolikt en fortsatt stark prioritering av detta i politiken. Kommer samhället att orka och vilja göra den prioriteringen samtidigt som intäkterna i det offentliga systemet minskar? Om inte riskerar det att såväl öka segregationen som de problem med gäng och brottslighet som präglar en del av de fattigare bostadsområdena.

29 Sturup m.fl., 2020; Gerell m.fl., 2020b.

(14)

14

5 Slutsats

Covid-19 kan komma att få en stor påverkan på vårt samhälle, inklusive på segregation och brottslighet – eller inte. Vi vet helt enkelt inte än. Brottsligheten sjönk när pandemin kom, men återhämtade sig relativt snabbt. Samtidigt har skottlossningar och liknande verkat vara relativt opåverkade av pandemin, kanske till och med ökat. På längre sikt finns en risk att pandemin och de konsekvenser den får på samhällslivet och ekonomin kan späda på segregationen.

Om det samtidigt urholkar statsfinanserna kan det medföra att situationen i utsatta områden förvärras. Men det är också möjligt att pandemin får begränsade effekter på samhället.

Framtiden får utvisa hur det utvecklar sig, men i nuläget är det av vikt att följa utvecklingen och ha en beredskap för att negativa konsekvenser kan komma att inträffa, så att det inte kommer som en överraskning om så sker.

För att samhället ska kunna begränsa eventuella skadeverkningar av pandemin tror jag att det är av vikt att vara uppmärksam på det följande:

• Hur den påverkar ekonomiska förutsättningar och segregation, både gällande privatpersoner eller bostadsområden och myndigheters ekonomiska förutsättningar

• Hur rutinaktiviteter förändras och hur det påverkar brottsligheten

• Hur den påverkar samhällets sociala organisering och kollektiva förmåga

• Utifrån hur det ovan nämnda påverkas blir det sedan viktigt att så långt som möjligt säkerställa att fortsatta satsningar görs mot problem kopplade till utsatta områden och segregation

• Anpassa och resurssätta myndigheters verksamhet utifrån förändringar i rutinaktiviteter och/eller social organisering.

Om till exempel förändringar i rutinaktiviteter medför större utsatthet för brott på internet behöver myndigheter upptäcka det och försöka avvärja det innan alltför många drabbas. Om samhällets sociala organisering förändras eller försämras så att den kollektiva förmågan att hantera brott och ordningsstörningar försämras kan samhället komma att tvingas ta en än starkare roll i det arbetet. Det skulle vara olyckligt, men är likväl värt att nämna. Det finns också mängder med möjliga konsekvenser kopplade till tillit och trygghet, men det får bli en fråga för framtiden.

(15)

15

6 Referenslista

Agnew, R. (1992). Foundation for a general strain theory of crime and delinquency. Criminology, 30(1), 47–88.

Andresen, M. & Tong, W. (2012). The Impact of the 2012 Winter Olympics Games on Crime in Vancouver. Canadian Journal of Criminology and Criminal Justice, 54(3), 333–361.

Ashby, M. (2020a). Initial evidence on the relationship between corona virus pandemic and crime in the United States. Crime Science, 9, article number 6 (2020).

Ashby, M. (2020b) Changes in Police Calls for Service During the Early Months of the 2020 Coronavirus Pandemic. SocArXiv, 13 May 2020. Web.

Asher, J. (2020). 2020 statistics. https://docs.google.com/spreadsheets/

d/1Z9b5mIwztAwmEHJW7Q5DHMjS14-Rs7XIXOt33Al_rDw/

edit#gid=1757262194.

Boxall H, Morgan A & Brown R 2020. The prevalence of domestic violence among women during the COVID-19 pandemic. Statistical Bulletin no. 28. Canberra: Australian Institute of Criminology. https://www.aic.gov.au/publications/sb/sb28.

BRÅ (2017). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015. Brottsförebyggande rådet, rapport 2017:5.

BRÅ (2020a). Nationella trygghetsundersökningen 2020. Om utsatthet, otrygghet och förtroende. Brottsförebyggande rådet, rapport 2020:8.

BRÅ (2020b). Fortsatta indikationer på konsekvenser av pandemin i Brås

preliminära statistik över polisanmälda brott i april 2020. Brottsförebyggande rådet, Stockholm.

BRÅ (2020c). Få tydliga konsekvenser av pandemin i Brås preliminära statistik över anmälda brott i september 2020. Brottsförebyggande rådet, Stockholm.

Campedelli, G. M., Aziani, A., & Favarin, S. (2020, March 23). Exploring the Effect of 2019- nCoV Containment Policies on Crime: The Case of Los Angeles. https://doi.

org/10.31219/osf.io/gcpq8.

Cerna-Turoff, I., Fischer, H., Mayhew, S., & Devries, K. (2019). Violence against children and natural disasters: A systematic review and meta-analysis of quantitative evidence. PLOS ONE, 14(5).

Cohen, L. E., & Felson, M. (1979). Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American sociological review, 588–608.

Eisner, M. & Nivette, A. (2020). Violence and the Pandemic. Urgent Questions for Research.

HFG Research and Policy in Brief.

(16)

16

FBI (2020). Overview of Preliminary Uniform Crime Report, January – June 2020. https://www.fbi.gov/news/pressrel/press-releases/

overview-of-preliminary-uniform-crime-report-january-june-2020.

Gerell, M. (2018). Bus stops and violence, are risky places really risky? European Journal on Criminal Policy and Research, 24(4), 351–371.

Gerell, M., & Kronkvist, K. (2017). Violent crime, collective efficacy and city-centre effects in Malmö. British Journal of Criminology, 57(5), 1185–1207.

Gerell, M., Ivert, A. K., & Mellgren, C. (2018). Kollektiv förmåga, brott och otrygghet i Stockholms stad.

Gerell, M., Kardel, J., & Kindgren, J. (2020a). Minor covid-19 association with crime in Sweden. Crime science, 9, article number 19 (2020).

Gerell, M., Hallin, PO., Nilvall, K., & Westerdahl, S. (2020b). Att vända utvecklingen – från utsatta områden till trygghet och delaktighet. Malmö University Publications In Urban Studies, MAPIUS 26.

Mohler, G., Bertozzi, A. L., Carter, J., Short, M. B., Sledge, D., Tita, G. E., ... & Brantingham, P. J. (2020). Impact of social distancing during COVID-19 pandemic on crime in Los Angeles and Indianapolis. Journal of Criminal Justice, 101692.

Morgan A & Boxall H 2020. Social isolation, time spent at home, financial stress and domestic violence during the COVID-19 pandemic. Trends & issues in crime and criminal justice no. 609. Canberra: Australian Institute of Criminology. https://www.aic.gov.

au/publications/tandi/tandi609.

CNN 200921. NYC shooting incidents are nearly double this year compared to last year, NYPD stats show. https://edition.cnn.com/2020/09/21/us/new-york-gun-violence/

index.html.

Payne, J. L., Morgan, A., & Piquero, A. (2020). COVID-19 and social distancing measures in Queensland, Australia, are associated with short-term decreases in recorded violent crime. Journal of Experimental Criminology.

Piquero, AR., Riddel, JR., Bishop, SA., Narvey, C., Reid, JA., & Piquero, NL. (2020). Staying Home, Staying Safe? A Short-Term Analysis of COVID19 on Dallas Domestic

Violence. Forthcoming in American Journal of Criminal Justice.

Polisen (2017). Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Nationella Operativa Avdelningen, Underrättelseenheten.

Polisen (2019). 2019 Bekräftade skottlossningar per region och månad 2019. Åtkomst via polisen.se.

Polisen (2020). 2020, Bekräftade skottlossningar per region och månad 2020 till och med 15 oktober. Åtkomst via polisen.se.

Rege, M., Skardhamar, T., Telle, K., & Votruba, M. (2019). Job displacement and crime:

Evidence from Norwegian register data. Labour Economics, 61.

(17)

17

Roman, J. (2020). Summer of rage? Summer of Discontent? Summer at Home. https://

johnkroman.substack.com/p/summer-of-rage-summer-of-discontent.

Sampson, R. J., Raudenbush, S. W., & Earls, F. (1997). Neighborhoods and violent crime: A multilevel study of collective efficacy. Science, 277(5328), 918–924.

Sturup, J., Rostami, A., Mondani, H., Gerell, M., Sarnecki, J., & Edling, C. (2019). Increased gun violence among young males in Sweden: a Descriptive National Survey and International Comparison. European Journal on Criminal Policy and Research, 25(4), 365–378.

Sturup, J., Gerell, M., & Rostami, A. (2020). Explosive violence: A near-repeat study of hand grenade detonations and shootings in urban Sweden. European journal of criminology, 17(5), 661–677.

Uggen, C. (2012). Crime and the great recession. Recession briefs, Stanford Center on Poverty and Inequality, Stanford, CA.

USA Today 200917. ’There’s not a comparable year’: Homicides are up 52% in Chicago amid COVID-19, with majority involving people of color. https://eu.usatoday.com/story/news/nation/2020/09/17/

chicago-covid-shootings-homicides-surge-affecting-people-color/5804396002/.

Zahran, S., Shelley, T., Peek, L., & Brody, S. (2009). Natural Disasters and Social Order:

Modeling Crime Outcomes in Florida. International Journal of Mass Emergencies and Disasters, 27(1), 26–52.

(18)

• PÅ UPPDRAG AV •