Österleden etapp 2. Skåne, Helsingborg, Österleden etapp 2, RAÄ 205, RAÄ 260 och RAÄ 263, Helsingborgs kommun Dnr Thomas Andersson

(1)

Österleden etapp 2 1 uv syd rapport 2009:21

arkeologisk FÖrundersÖkning 2009

Österleden etapp 2

skåne, Helsingborg, Österleden etapp 2, raÄ 205, raÄ 260 och raÄ 263, Helsingborgs kommun

dnr 422-3940-2008 Thomas Andersson

(2)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar uv syd

odlarevägen 5 226 60 lund tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se

Kart- och ritmaterial Henrik pihl Layout anita esping Bodén Tryck/Utskrift uv syd, lund, 2009

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriverket, 801 82 gävle. dnr l 1999/3

(3)

Innehåll

Sammanfattning 5 Inledning 7

Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 7 Arkeologisk potential 9

Målsättning 10 Metod 10

Undersökningsresultatet 10 Åtgärdsförslag 12

Administrativa uppgifter 14

(4)

Fig. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel.

Skala 1:250 000

Ven

Bjuv

Ekeby Påarp

Viken

Löddeköpinge

Svalöv Ödåkra

Åstorp

Häljarp Bårslöv

Hittarp

Klippa Höganäs

Furulund Kävlinge Hofterup

Rydebäck

ÄNGELHOLM

LANDSKRONA

Billesholm Vejbystrand

Munka-Ljungby

Saxå n Rönne

å

Rössjön Västersjön

Skälderviken

Lundåkrabukten Kullen

HELSINGBORG

l

0 5 10 km

Fig. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:300 000.

(5)

Österleden etapp 2 5

Österleden etapp 2

Thomas Andessson

Sammanfattning

Eftersom Helsingborgs kommun fortsätter utbyggnaden av Öster- leden har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska un- dersökningar, på Länsstyrelsens anmodan, genomfört en arkeologisk förundersökning avseende utbyggnadsetapp 2.

Utbyggnadsetapp 2 sträcker sig från Påarpsvägen i norr ner till och med Ättekulla trafikplats i söder. Utbyggnaden sker i huvudsak på Österledens östra sida och vägarbetsområdet omfattar, förutom befintlig vägbana, även ett 20–25 meter brett område österut.

Förundersökningen omfattade den del av en boplats på ett höjd- läge nere vid Lussebäcken, RAÄ 260, som berörs av vägarbetsom- rådet samt trafikplatsen som är belägen på delar av Köpinge bytomt RAÄ 205. Boplatsen vid Lussebäcken framkom vid en omfattande utredning av Östra Ramlösa framtida utbyggnadsområde 2007 och är belägen på Köpinge bys inägomark. Den har preliminärt daterats till bronsålder eller järnålder.

Vidare omfattade förundersökning en påfyllnadsledning till en överfyllningsdamm, belägen öster om boplatsen, samt ett fyndföran- de torvlager, RAÄ 263, vars västra del berörs av dammen. Utmed järnvägen kommer också en mindre inspektionsväg att anläggas.

Vid förundersökningen schaktades sammanlagt 1160 kvadratme- ter, huvudsakligen i form av sökschakt, fördelade inom boplatsläget och torvlagret norr om Lussebäcken, samt inom östra delen av trafikplatsen. Sammanlagt påträffades påträffades åtta boplatslämningar i form av gropar, härdar och en kokgrop inom schaktytorna. En pre- liminär datering, utifrån det sparsamma fyndmaterialet och anlägg- ningarnas struktur, ansluter till den tidigare gjorda preliminära dateringen av boplatsen till bronsålder eller järnålder.

Två ¹⁴C-analyser av träkol från en härd och en kokgrop daterades till övergången Ertebølle/tidigneolitikum respektive äldre bronsålder.

Dateringarna ger en fingervisning om boplatsens kronologiska spänn- vid.

Förundersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åtgärder, med undantag för en mindre schaktövervakningsinsats senare i samband med anläggningsarbeten för fundamenten till en ny cykelbro över järnvägen.

(6)

Ättekulla

Lussebäcken Nya Humlegården

Helsingborg

Helsingborg 183:1

Helsingborg 205:1 Helsingborg 260

Helsingborg 262

Helsingborg 259

Helsingborg 168:1

Helsingborg 263

Helsingborg 167:1 Helsingborg 106:1

Helsingborg 119:1

Välluv 1:1

Välluv 42:1

Helsingborg 121:1

Helsingborg 207:1

Helsingborg 103:1

Helsingborg 231:1

Helsingborg 156:1

Helsingborg 104:1

Helsingborg 222:1

Helsingborg 119:2

Helsingborg 151:1

Helsingborg 139:1

Undersökningsområde Registrerade fornlämningar, yta Registrerade fornlämningar, punkt

Fig. 2. Utredningsområdet inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1:10 000.

Fig. 2. Utredningsområdet inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1:10 000.

(7)

Inledning

Då Helsingborgs kommun har för avsikt att fortsätta utbyggnaden av Österleden har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, på Länsstyrelsens anmodan genomfört en arkeologisk förundersökning inom utbyggnadsetapp 2.

Utbyggnadsetapp 2 sträcker sig från Påarpsvägen ner till och med Ättekulla trafikplats i söder. Utbyggnaden sker i huvudsak på Öster- ledens östra sida och vägarbetsområdet omfattar, förutom befintlig vägbana, även ett 20−25 meter brett område österut.

Förundersökningen omfattade den del av en boplats på ett höjd- läge nere vid Lussebäcken, RAÄ 260, som berörs av vägarbetsområ- det samt östra delen av trafikplatsen, vilken delvis är belägen inom Köpinge bytomt, RAÄ 205. Boplatsen vid Lussebäcken framkom vid en omfattande utredning av Östra Ramlösa framtida utbyggnadsom- råde 2007 och ligger på Köpinge bys inägomark. Den har preliminärt daterats till bronsålder eller järnålder.

Vidare omfattade förundersökning en påfyllnadsledning till en överfyllningsdamm, belägen öster om boplatsen, samt ett fyndfö- rande torvlager, RAÄ 263, vars västra del berörs av dammen. En inspektionsväg utmed Lussebäcken österut ingick också i förunder- sökningen.

Platserna för fundamenten till en ny cykelbro över järnvägen och Lussebäcken berör ett gårdsläge inom bytomten och ingår även det i förundersökningen. Schaktövervakningen får dock anstå till bygg- nadsskedet, då massorna på platsen innehåller miljögifter.

Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Exploateringsområdet är beläget inom de östra delarna av Helsing- borgs stad utmed södra delarna av etapp 2 av Österleden. Den kust- nära Helsingborgstrakten är mycket rik på fornlämningar bl.a. i form av registrerade stenåldersboplatser och gravhögar i stråk utmed vat- tendrag och längs kusten.

Ett stort antal arkeologiska undersökningar har företagits både inom den medeltida stadskärnan och i stadens omgivande odlings- bygd, varvid rikligt med medeltida och förhistoriska lämningar har påträffats. Inom Ättekulla industriområde, söder om vägarbetsområ- det, har ett stort antal undersökningar av förhistoriska boplatsläm- ningar och överplöjda gravhögar genomförts under 1970 och 1980 talen i samband med industriområdets expansion.

Vid undersökningar utmed den förra etappen längs Österleden, sö- der om korsningen Österleden/Fältarpsvägen, påträffades boplatsläm- ningar som kunde knytas till RAÄ 184. Denna utgör en omfattande boplats med bl.a. husrester från yngre bronsålder/förromersk järnål- der, vilka framkom vid utrednings- och förundersökningsarbeten in- för Helsingsborg stads utbyggnadsplaner inom Gustavslundsområdet RAÄ 184, Helsingborgs stad (Strömberg 2006). Boplatslämningarna inom Österleden består av bl.a. tre långhus från förromersk- och äld- re romersk järnålder och utgör en fortsättning österut på RAÄ 184 (Aspeborg 2007, Lagergren 2007).

Väster om Österleden, vid Ramlösagården, slutundersöktes år 2000 en boplats med två gårdslägen från äldre järnålder, varav den ena bosättningen sträckte sig framöver folkvandringstid/vendeltid,

(8)

medan den andra gården haft en varaktighet till folkvandringstid, RAÄ 183 (Aspeborg 2002).

År 2007 genomförde UV Syd en arkeologisk utredning inför Hel- singborg stads planarbete med ett framtida utbyggnadsområde inom Östra Ramlösa. Utbyggnadsområdet är ca 300 ha stort och är beläget mellan Fältarpsvägen i norr och Lussebäcken i söder, samt mellan Österleden i väster och Långeberga industriområde i öster. Inom det stora området påträffades sex boplatsytor, vilka preliminärt daterats till bronsålder/äldre järnålder (Andersson 2008).

Den nu aktuella etappen kommer att beröra en dessa boplatser, RAÄ 260, belägen på ett sandigt höjdläge invid Lussebäcken och inom inägomarken till Köpinge bytomt RAÄ 205. Bytomten kommer att påverkas både av arbetet med vägbreddningen längst i söder och av ombyggnaden i Ättekulla trafikplats. Bytomtens avgränsning är gjord utifrån 1713 års karta, akt 2.

Som framgått ovan har det framkommit rikligt med boplatsläm- ninger från yngre bronsålder/äldre järnålder vid arkeologiska under- sökningar i trakten. Vad gäller den yngre järnåldern finns den repre- senterad, inte bara inom Ramlösagården som nämnts ovan, utan även på ett flertal andra platser i landskapet.

Längre norrut utmed Österleden, vid trafikplats Vasatorp, har det i samband med olika exploateringsärenden, bl.a. vid en tidigare ut- byggnad av Österleden, genomförts ett flertal arkeologiska undersök- ningar av Filborna bytomt, RAÄ 226, Helsingborgs stad. Vid dessa tillfällen har rikligt med bebyggelselämningar påträffats från framfö- rallt vikingatid och medeltid (Larsson & Söderberg 2004).

Vid Påarp, ca 1,5 kilometer öster om exploateringsområdet, under- söktes en boplats 2001 bestående av en storgård med mycket stora långhus (Aspeborg & Becker 2002). Bebyggelsen kan följas på samma gårdsläge under fyra faser, från det att gården etableras på platsen under yngre romersk järnålder och fram in i folkvandringstid/vendeltid.

(Carlie & Artursson 2005).

Inför anläggandet av en gasledning mellan Bårslöv och Påarp ge- nomfördes en undersökning i den södra utkanten av Välluvs bytomt, RAÄ 41 i Välluvs socken, varvid det påträffades ett grophus från andra hälften av vikingatid (Nagmér 1987).

Söderut, vid Raus kyrka, företogs en arkeologisk undersökning 1990 föranledd av en utvidgning av kyrkogården, RAÄ 203 Helsing- borgs stad (Löfgren 1990). Undersökningen berörde utkanten av ett tidigmedeltida gårdskomplex som kan indelas i två bebyggelsefaser under tiden 1100−1300.

Strax norr om Raus, vid Ättekulla gård, påträffades sex grophus samt ett tjugotal härdar och härdgropar vid en arkeologisk undersök- ning 1974, RAÄ 166 Helsingborgs stad (Esping Bodén 1978). I grop- husen fanns sländtrissor och vävtyngder samt keramik och enstaka täljstensfragment.

Som framgår ovan är boplatsen vid Lussebäcken belägen på inä- gomarken till Köpinge by och kommer att beröras av breddningen av vägen, samtidigt som Köpinge by kommer att påverkas av ombyggnaden av vägen och trafikplatsen.

(9)

Arkeologisk potential

De tidigare genomförda undersökningarna i närområdet har påvisat rikligt med boplatslämningar från framförallt äldre järnålder. Det sparsamma fyndmaterialet som framkom vid utredningen inom boplatsen vid Lussebäcken antyder också en datering till bronsålder eller järnål- der. Även om boplatsens läge på bytomtens inägomark gav en föraning om att en del av anläggningarna sannolikt kunde hänföras till yngre järnålder, förväntades det äldre järnåldersmaterialet att dominera.

Namnformen Köpinge förekommer under vikingatid och medeltid som namn på handelsplatser eller på platser med betydelsen köpstad (Svanberg & Söderberg 2000). Köpinge by är belägen sydost om Hel- singborg som omnämns som kungelev 1085. Helsingborg framstår som en kommunikativ knutpunkt där överfarten till Själland förenas med landsvägen utmed kusten och en vägled inåt landet mot Små- land. Detta har säkert varit avgörande för centralortsbildningen, men utifrån ortnamn och arkeologiska fynd framstår platsen snarast som perifert belägen i relation till den folktäta bygden vid Råån i söder.

Rååns dalgång har ofta pekats ut som den förhistoriska centalbyg- den i området. Köpingeorterna skall kanske inte ses som en plats, utan snarare som ett område med olika funktioner. Kanske skall de funktioner som förknippas med köpingenamnet sökas i Raus närhet, i områdena mellan Raus och Köpinge, där också boplatslämningen med grophusbebyggelse, vid Ättekulla kommer in i bilden, RAÄ 166 Helsingborgs stad (ibid).

I enlighet med häradskartan från 1911 berör arbetsområdet två av de nordligast belägna gårdarna i Köpinge by. Dessa går också att lokalisera på 1713 års karta. Visserligen är trafikplatsen kraftigt ge- nomskuren av på- och avfarter samt cykelvägar med kraftiga slänt- ningar, men vid besiktningen på platsen föreföll de mellanliggande markytorna att väl ansluta till den omgivande topografin. Det bedöm- des att relativt stora sammanhängande ytor inom och invid bytomten endast påverkats marginellt av dessa tidigare ingrepp.

Förutom att kunna lämna ett bidrag till diskussionen kring kö- pingeorterna, var förhoppningen också att kommande undersökning- ar skulle kunna ge belysning åt frågeställningar kring byetableringen och den medeltida byns organisation i trakten.

Erfarenheter från arkeologiska undersökningar i skånska byar visar att det ofta ligger järnåldersbebyggelse i anslutning till de medeltida bykärnorna. Ett exempel är Härslövs by där en utredning genomför- des på en ca 28 000 m²stor yta öster om bytomten (Andersson 2006).

Ett stort antal boplatslämningar från yngre järnålder påträffades.

Dessa utgjordes av grophus, stolphålsrader, härdar, kulturlager m.m.

Katalin Schmidt Sabo har i undersökningsplanen inför E6-projek- tet på Söderslätt sammanfattat kunskapsläget vad gäller förhållandet mellan den yngre järnålderns och den medeltida byns bebyggelseut- veckling (Katalin Schmidt Sabo 2007). Hon konstaterar inledningsvis att under vikingatiden förefaller de yngre järnåldersbebyggelserna ha koncentrerats till områdena intill de historiskt kända byarna. Detta mönster kan iakttas på andra håll i Västskåne där befolkningstäthe- ten har varit hög. Hon redogör även för diskussioner om hur man skall tolka den i flera fall långa kontinuiteten av bebyggelser utanför de historiska byarna. Diskussionerna har sitt upphov i tolkningarna av det rörliga bebyggelsemönstret under järnålder med förflyttningar av boplatser med 200-400 års mellanrum.

(10)

Målsättning

Syftet med förundersökningen var att fördjupa kunskapen om forn- lämningen genom att klargöra fornlämningens utbredning, innehåll, datering och vetenskapliga potential.

Resultatet ska även ligga till grund för exploatörens vidare plane- ring och länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet.

Metod

Eftersom de berörda ytorna enbart i mindre omfattning har utred- ningsschaktats tidigare, genomfördes förundersökningen inledningsvis som en sökschaktsgrävning. Vid behov, exempelvis i torvlagret, vidgades sökschakten till större sammanhängande ytor.

I samband med schaktningen genomfördes avsökning med me- talldetekter etappvis. Detekteringen tillgick så, att den övre delen av matjordslagret avlägsnades, varefter detekteringen inleddes. Därefter genomfördes detekteringen skiktvis i takt med avbaningen. Slutligen detekterades också framkomna anläggningar i samband med att de undersöktes.

Inmätning av påträffade anläggningar och fynd gjordes med total- station. Registrering och bearbetning genomfördes i dokumentations- programmet Intrasis.

Undersökningsresultatet

Som framgått av det ovan sagda fanns det goda förutsättningar för att påträffa boplatslämningar från både äldre och yngre järnålder i anslutning till boplatsen och trafikplatsen, samt även medeltida be- byggelsespår i trafikplatsen.

Förundersökningen omfattade 19 sökschakt om sammanlagt 1160 m² inom de båda undersökningsytorna. Tyvärr tvingades vi konstatera att ingenting framkom, vare sig i anslutning till boplatsläget norr om Lussebäcken eller inom trafikplatsen, som kan knytas till yngre järnålder eller medeltid. På boplatsläget påträffades sju anläggningar bestående av en kokgrop, fyra gropar och två härdar. Inom trafikplatsen påträffades en grop i ett av sökschakten. Samtliga anläggningar visade sig vara fyndtomma.

I anläggningarna tillvaratogs träkol för vedartsanalys och ¹⁴C-dateringar. Två prover har analyserats av Ulf Strucke (RAÄ Uv Mitt) avseende vedart och vid Ångströmlaboratoriet vad gäller ¹⁴C-analys (se tabell 1och 2).

De två ¹⁴C-analyserna av träkol från en härd och en kokgrop date- rade dessa till övergången ertebølle-tidigneolitikum, respektive äldre bronsålder.

Dessa resultat, sammantaget med den vid utredningen gjorda pre- liminära dateringen till bronsålder eller järnålder, antyder den kronologiska spännvidd som kan förväntas på ett sandigt boplatsläge invid den nu kulverterade Lussebäcken.

Inte heller vid metalldetekteringen framkom några daterande fynd.

Det som påträffades vid det systematiska sökandet var endast några

(11)

Österleden etapp 2 11 Helsingborg 205:1

Helsingborg 260

Helsingborg 263

Anläggning Schakt

Undersökningsområde Registrerad fornlämning, yta

Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och anläggningar. Skala 1:3000.

Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och anläggningar. Skala 1:3000.

(12)

Då inspektionsvägen var planerad att anläggas i direkt anslutning till en elkabel jämte järnvägen genomfördes ingen schaktning utmed den aktuella sträckan.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att de ¹⁴C-dateringar som erhållits från träkol i anläggningarna avser den förhistoriska boplatsen på höjdläget. Dateringarna påvisar inte några spår efter någon bosättning från yngre järnålder på byns inägomark. Den totala avsaknaden av byggnadsrester i form av fragment av tegel och kalkbruk i matjorden, frånvaron av äldre- eller yngre rödgods etc., antyder att byns utsträckning, eller kanske rent av placering, sannolikt inte överensstämmer med den bild som de rektifierade historiska kartorna ger.

Eftersom resultatet av förundersökningen inte på något vis mot- svarar förväntningarna i undersökningsplanen, medför detta att den faktiska kostnaden för förundersökningen understiger den beräknade kostnaden avsevärt (se under kapitelrubriken ”Administrativa uppgifter”).

Åtgärdsförslag

Den totala avsaknaden av bosättningsspår från yngre järnålder och medeltid inom de undersökta ytorna av exploateringsområdet, samt den ringa förekomsten av förhistoriska anläggningar, motiverar inte några ytterligare antikvariska insatser. Däremot återstår schaktöver- vakningen av de ytor som kommer att beröras av de nya fundamenten till bron över järnvägen och Lussebäcken. Dessa ytor är belägna väs- ter om bron och berör enligt lantmäterikartan direkt en av de historiskt kända gårdarna i byn.

Som framgått tidigare kan ytorna vid fundamenten inte undersö- kas innan byggnadsarbetena kommit igång, då massorna är förore- nade av miljögifter och måste hanteras av byggnadsentreprenören.

Tabell 1

14C-analys

Lab. Nr. Anl Anl typ Material ¹⁴C-ålder BP 1Sigma 2 sigma

Ua29102 212 Härd Träkol 5 044±39BP 3950BC(51,2%)3830BC 3960BC(95,4%)3710BC Ua29103 453 Kokgrop Träkol 2932±41BP 1210BC(68,2%)1050BC 1270BC(95,4%)1000BC

Tabell 2 Vedartsanalys

Provnr. Anl Anl.typ Träslag Vikt g Antal PM 333 212 Härd Hassel 0,3 4 PM 486 453 Kokgrop Ask 0,7 7

(13)

Referenser

Andersson, T. 2008. Arkeologisk utredning 2007. Östra Ramlösa, framtida utbyggnadsområde. Förhistoriska bebyggelselämningar i Helsingborgstrakten. Skåne, Helsingborgs stad och socken m.fl., RAÄ 1, 28, 32, 34 och RAÄ 42 i Välluv Socken sant RAÄ 187 i Helsingborgs stad. UV Syd Rapport 2008:10.

Aspeborg, H. 2002. Exemplet Ramlösagården. Aspekter på bosätt- ning och social struktur under äldre järnålder i Helsingborgsom- rådet. I: Carlie, A. red. Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska un- dersökningar Skrifter No 40. Stockholm.

Aspeborg, H. 2008. Detaljerad arkeologisk förundersökning och särskild undersökning 2007. Trafikplats Österleden-Fältarpsvä- gen. Gårdar från äldre järnålder. Skåne, Helsingborgs stad, Hel- singborgs socken, Gustavslund 10:10, RAÄ 184. UV Syd Rap- port 2008:15.

Esping Bodén, A. 1978. Boplatslämningar från järnålder. Ättekulla gård, Raus sn, Skåne. Arkeologisk undersökning 1974. RAÄ Rapport Uppdragsverksamheten 1978:5. Stockholm

Lagergren, A. 2007. Arkeologisk förundersökning 2007. Trafikplats Österleden-Fältarpsvägen. Förhistoriska boplatslämningar. Skåne, Helsingborgs socken, Österleden-Fältarpsvägen, RAä 181, 184 och 186. Helsingborgs kommun. UV Syd Rapport 2007:30.

Larsson, L. & Söderberg, B. 2004. Arkeologiska för- och slutunder- sökningar. Filborna by. Gård och by i ett långt tidsperspektiv. UV Syd Rapport 2004:26.

Löfgren, A. 1992. Arkeologisk undersökning. Ramlösa 7:1, Helsing- borg, Skåne. Arkivrapport, RAÄ UV S. Lund

Nagmér, B. 1987. Rapport. Görarp 1:6, Bårslöv sn, Välluv 11:2, Välluvs sn. Skåne 1985. ATA Rapport dnr 1138/86.

Svanberg, F. & Söderberg, B. 2000. Porten till Skåne. Löddeköpinge under järnålder och medeltid. Riksantikvarieämbetet Arkeologis- ka undersökningar Skrifter No 32; Arkeologiska studier kring Borgeby och Löddeköpinge 2. Stockholm.

Strömberg, B. 2006. Arkeologisk förundersökning 2006. Grav- och boplatsområde vid Gustafslund. Neolitiska lämningar respektive en gårdsmiljö från yngsta järnålder och äldsta förromersk järnål- der. Skåne, Helsingborgs stad, Husensjö 9:25 m. fl. RAÄ 184:1, 242 och 243, Helsingborgs kommun. UV Syd Rapport 2006:17.

(14)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 422-3940-2008.

Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-77391-08, 2009-03-20.

Projektnummer: 11188.

Län: Skåne

Socken: Helsingborg.

Undersökningstid: 28 april 2009 ─ 5 maj 2009.

Projektgrupp: Thomas Andersson, Tyra Ericson och Mats Anglert.

Underkonsulter: Sydschakt och Byggnadsmaskiner.

Uppdragsgivare: Helsingborgs stad

Tidigare undersökningar: Arkeologisk utredning Exploateringsyta: ca 5 000 m².

Undersökt yta: 1160 m². Antal arkeologtimmar: 103 Antal maskintimmar: 36

Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 2c, edition 1, x 6210, y 1310.

Koordinatsystem: Rikets.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6214,3, y 1310,3.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Digitalt dokumentationsmaterial för

intrasisprojekt S2009:001.

Fynd: inga fynd.

Kostnader arkeologi Kostnad enligt taxa Fältarbete: 83 640 Rapport: 39 440 Övrigt: 18 360 Delsumma: 141 440 Resor och omkostnader Resor: 8 662

Maskiner: 32 837 Bodar: 10 714 Övrigt: 15 550 Delsumma: 67 713

Summa faktiska kostnader: SEK 209 153 Beräknade kostnader: SEK 351 505

(15)

UV Syds rapportserie 2009

1. Gård nr 4 och 5 i gamla Laröd. Allerum sn. AU Katalin Schmidt Sabo

2. E22 Sölve–Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33. Förstudie/utredning steg 1. Håkan Aspeborg 3. Myntskatten i norra Nöbbelöv. Arkeologisk undersökning

Mats Anglert & Kennet Stark

4. I Uppåkras skugga. En järnåldersboplats i Hjärup. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg

5. Boplatser och bytomt vid Weibullsholm, Örja. Örja sn. AU Annika Knarrström

6. Vintrie, område C5. Senneolitiska gravar och äldre järnåldersgårdar. Bunkeflo sn. FU Håkan Aspeborg

7. Stångby 18 södra. Vallkärra sn. FU Annika Knarrström

8. Boplatslämningar i Gårdstånga. Gårdstånga sn. AU Thomas Andersson

9. Flintyxan 2 m. fl. Helsingborgs stad. AU Thomas Andersson

10. Håslöv 13:1. Håslöv sn. FU Magnus Andersson & Björn Nilsson 11. Jonstorp 4:48. Jonstorps sn. FU

Bengt Jacobsson

12. E22 Blekinge, Sölve–Stensnäs, Ysane sn. AU steg 2 Håkan Aspeborg

13. Väg E22 Rolsberga–Fogdarp, Gudmuntorps och Bosjöklosters snr. AU steg 1 Bo Strömberg

14. Väg E22, Fogdarp–Hörby N. Lyby, Hörby och Fulltofta snr. Fu steg 1 Bo Strömberg

15. Väg mellan Västra Ringvägen och Väg 108 i Trelleborg. AU Bengt Jacobsson

16. Kvarteret Ottiliana. Ystad. FU Bengt Jacobsson

17. Örja–Weibullsholm. Örja & Landskrona snr. FU och särskild utredning Annika Knarrström m. fl.

18. Boplatslämningar i Nybrostrand. St. Köpinge sn. AU Thomas Andersson

19. I centralplatsens omland. Uppåkra sn. FU Nathalie Becker

20. En vikingatida gård. Tygelsjö sn. Särskild undersökning Håkan Aspeborg

21. Österleden etapp 2. Helsingborg. FU Thomas Andersson