Afhandling
om
de AMPHIBIER och FISKAR som i Bibelen omtalas.
T re d je Delen.
Med M edicinska Facultetens gunstiga tilstånd u n d er
Medicinæ och Botanices Professorens samt K . W rasa Ordens Commendörens m. m.
C - P . T H U N B E R G S
i n s e e n d e utgifven
af
F R E D R I K W E N N B E R G
af GestricioHclsinge Landskap
och til granskning framstald uti B otan. LectionsSalen
d. 5 Dec. 1827
p. r. t. f. m.
U p s a l a bos Palmblad & C. 1827.
g r o s s h a n d l a r e» H Ô G Â D L E
H e r r
D I D R Ï C E N G S T R Ö M
G R O S S H A N D L A R E N H Ô G Â D L E
H e r r
F R E D R I C E N G S T R Ö M
OCH
G R O S S H A N D L A R E N H Ô G Â D L E *
H e r r
H E N R I C E N G S T R Ö M
Vördnadafml l t t i l l vgnadt
•i
F R E D R I K W E N N B E R G .
K o n u n g e n s t r o t j e n a r e
PROTO*- N O T A R I E N H O G Å D L E
H e r r
ERIC MAGN. WENNBERG
OCH
h o g å d l a.
F r u
ULRICA FR. WENNBERG
FÖDD ENGS TRÖM
D e H u l d a s t e F ö r ä l d r a r
lielgaclt
Sonlig k ä rle k , vördnad och tacksamhet.
Fifkarne å g a , likafom Amphibierne, en r ö d , m en tillika kall blod; deras krops kyla märkes g e n a ß , da man tager n lgon af dem i handen.
D e kännas ganfka lått ifrån alle andre djur der- m e d , at de åro betåkte med tunne, genomikin- lige fjåll, iom utan at vara faflvåxte med huden, låtteligen kunna affjållas: at de icke andas genom lu n g o r , utan igenom Gjål, fom iitta å ömfe fi- d o r af hufvudet, hvilket utan någon mårkelig hals år förenadt med brößet. På de flåfle år k ro p
pen åt sidorna hopkram ad: få åga en bredare, platt yta. Merendels år kroppen imalare emot fljerten, fom åndas med en flrålig fena, hvarined flfkarne befordra fitt ßmmande framåt. Urom defs å r kroppen förfed med flera fenor vid brößet, buken och på r y g g e n , olika til ßorlek och an.
t a l , efter Filkens olika förmåga och fått, at flm- ma upåt y ta n , nedåt botnen, eller fram åt, med mindre eller flörre haflighet. Desia fenor åro ganfka tunna, förfedda med flrålar och genom- ikinliga; och firålarne åro antingen fpitfige och fli.ckande, eller veke och kluine i åndan.
Likafom jordytan år det almånnafle tilhållet fö r Dåggande djur och Foglai j iå å r vatnet et
3 o
alralnt Elem ent för alt hvad Fifk heter. U tom detta våta E lem en t, i den öfre luften kan ingen fifk lefva, uran dör merendels inom några få m i
nuter. De f i l k a r , fom hafva öpne g j å l , åro ö m tåligare för luften och dö fnart: d e , foin hafva tåckte gjål, åro m er feglifvade. Alle filkar låg- ga å g g , och fortplantas genom R å m m , fom ut- klåckes af vatnets v å n n a , ledan den a f H a n n e n , utom M odrens k r o p p , blifvit befröad.
Som Fifkarne fåt fin inqvartering uti hafvet, infjöar och floder, och fåluuda åga til vidd och djuplek et omåteligt u t r y m m e , få föröka de fig til en aldeles förundransvård m yckenhet. Bl e n-
n i u s viviparus framföder på en gång 300 å g g , i hvilke finnas redan utklåckte lefvande ungar.
M a k riltn lågger öfver 5 0 0 ,0 0 0 å g g , Flundran en M illio n , och Kabeljoen på en gång fulla nio m illioner, enligt Le u w e n h o e k s förfåkran. N å r m an hårtil lågger filkarnes långvariga lifstid, iå förekom m er Filkarnes förökning aldeles grånslös.
Af denna oråkneliga m ängd råm m förtårs dock en flor m yckenhet innan k o r t , åfven fom a f den Utklåckte y n g le n , utaf månge defs fiender.
D et år en almån Lag i Naturen » at ju m in
dre et djur å r , dello mera förökar det fig. In- fe cterne, fom i almånhet åro fm å , föröka fig der- före ganlka m ycket i jåmförelfe m ed D åggande djur och F o g la r; men inge djur kunna jåmföraa ined Fifkarne uti afvelfamhet och frugtbarhet,
Skaparen har få visligeii inrättat Fifkarnes n a tu r , at de altid, för at lågga fine ågg, årligen måfie föka Arånder och lugnare v atten, at der- Aådes utklåckas. U to m denna dem forelkrefna la g , (kulle de i fit vidAråckte och otillgånglige vatturike vara okånde och utan nytta för Mån- n ilkan, då de nu mera vid hvarje deras Lektid måfte närma (ig til kuAerne, och blifva et r o f för Månnilkans utfatte nåt och lörfåt, famt låm- na åt alle folkflag et Aort förråd af födoäm ne o ch m ycken annan nytta.
Ibland Fifkarne finnas fa vål, fom ibland andre d j u r , åfven R o f d ju r , hvilke fkola föda fig fa vål af filkar, fom andre fjödjur; och ibland desfe åro n å g r e , fom icke gerna åtas af M å n r i i fkor. Sådane åro H a ija r, och någre andre, fom åfven åro giftige. Störfta delen af Fi'fkarne kun
na dock njutas til föda och deras kött år i al- m ånhet låtfm ålt, föga benågit til r o t a , och der- före oftaft angenåm are och hålfofammare; Aere folkflag åga fin förnåm fia föda a f filk, fom år olika til fit (lågte och arter uti olika verldsdelar.
Likafom F o g la r och Infekter åro granne uti de varmare lå n d e r, få åro månge af Fifkarnes flag- ten grannare uti Indifke hafven, ån uti de k a l l a re nordlige ish afv e n ; i fynnerhet å r i denna de
len utmårkt det (lågte, fom k a l l a s C h æ t o d o n , I m r a f de ffåfie arter åro feknade med de (köna- Ae Arinnnor o ch fårgor: åfvenfom den p r a k t f u l l e gUidfifken.
E h u ru de flelle Filkars kôtt ar angenäm t, hafva likväl åtlkilliga Slågten et utm ärk t företrä
d e , fåfom L a x e n , G åfen, R tid a n y och ilere an
dre. N ågre voro hos de vålluftige R o m a re för denna orfak hålne uti d a m m a r , föddes der y p p i g t , och kokades fh in d o m , och fattes p l b o r d e t , uplagde på kåril a f filfver och guld. Sc i æ n a var en a f dem fom ofta kollade m ycket.
Alle filkar kunna villas uti Oceanens falta vatten; och månge kunna trifvas uti föt vatten, uti Infjöar, floder och dammar.
Fifk kan långe förvaras: frufen uti de kallare län
d e r : faltad, torkad och rökad. F ö re par
ningen år han fetall, efter d e n la m m a , altid magrare. Stekt i olja eller fm ör år den m e rendels läckrare ån kokad.
Fångas med k ro k , n å t, i rysfjor, k i l lo r , med ljufler och kan åfven döfvas med giftige väx
te r , fåfom med kockelkorn, (Jemina Cocculi) o c h d y lik e , då de deraf vånda buken up- å t , och kunna tagas med händerna.
H o s Filkarne fynas alle Sinnen vara fvaga- r e , ån hos de djur iom åga varm blod.
K anßan måfle vara rin g a , då huden öfver alt år beråkt med flåte, glatte o c h hårde fjåll : L u kten gifven i fparfamt mått : Smaken tyck es va
ra ånnu m indie m ä r k b a r , emedan gom en h o s de
flefle år hård och benagtig, famt en’ del filkac fluka a lt, ofta med glupfkhet: Horßen år gan- Ika tv å ty d ig , så at de tyckas fnarare mårka dal- rin g a f et flarkt ljud på vatnet, då man ropar, m en ej då man fåtter et papper fram för m un
n en: Synen torde vara deras förnämlta Sinne; men lo m kryflalien år k lotrund, låra filkarne vara m yc
ket nårfynte. På mångden af filkar fitta ögonen på fidorna a f hufvudet, på någre få ofvan på d e t; o c h , det fom år ånnu befynnerligare, p | F lundre S lä g te t, fitta bågge ögonen på en fida, antingen den högra, eller den vånfira, hvarföre defs arter altid fimma uti fned rigtning.
H jernen år emot Filkens fiorlek, oåndeligen li t e n .
E n ouphörlig åtrå efter föda fynes varahuf- vud-driften för alle Filkars rörelfer. Detta begår drifver dem , at löpa alla faror; och deras rof- girighet tyckes verkeiigen vara omåttelig.
Filkarne kunna vara långe utan föda, hela m ån a d e r, ehuru de torde, af alle djur, vara de gluplkafie och omåtteligafie. Kabeljoen förföljer H vitlingen ifrån Nyfoundlands bankar, ånda til fodra kufierua af Spanien; och Valfiflun föfer Sillen ifrån norra Polens ishaf ånda til Sveriges, Noriges och Germaniens kuller, under det den Ivåljer deraf tufendetals uti hvarje klunk.
Alle filkar ållka vårme och draga fig undan
M * Um*
fö r köld. Frilk luft år ock nödvändig för dem fafom fö r andre djur. Uti tiltåpta d a m m a r och d e , fom tilfryfa om vintren, kunna de kvåfvas, fa fram t ej Vak hålles o p e n , eller filker. ligger i
dvala.
Ibland de underbarafie Filkar, år F ly g fijk e n , fom jagad a f D elfinen, med fina långa bröllfenor åger fö r m å g a , at fiyga up öfver hafsyran til He re alnars h ö g d , och flere famnars lå n g d , fö r at u n d k o m m a fin fiende. Ånnu underbarare före- kom m a tvånne andre filkar, neml i gen F ackan ( R a -
j a Torpedo) och Electrilka Alen ( G y m n o t u s
electricur), h v ilk e , då de vidröras, under vatnec gifva den Electrilka Stöten.
Filkarne uphinna fannolikt en hög ålder.
Deras ben, fammanfogade med b ro lk , k u n n a t i l en vifs grad förlångas, och deras fiorlek år gan- fka o m b y te lig , få at de fortfara at våxa befiån- d ig t, eh u ru det år fvårt, at med fåkerhet kånna deras lifstid, den m an trot fig kunna gisfa , dels a f filkfjållens Cirklars a n ta l, dels u taf Cirkelrin- garnes m ångd på filkens tvårt aflkurna ryg g k n o- t o r , då man för hvarje cirkel råknar et år. En 3 markers A borre år vid pafs 6 til 9 å r ; en 18 til a o markers g å d d a , 10 til 12 år. 2 0 B r a x - n a r , fom Grefve B r a h e låtit flåppa i en i n f j ö ,
hvardera vågande 4 och \ m a r k , fångades efter 5 års fö r lo p p , och hade då våxt til 11 och i marks vigt hvardera.
U taf Fifkar, f l vSI, foin utaf andre Djur fin
nas ff p l månge flållen i E uropa, aftryck uti åtfkil- lig e; flenarter utaf bergen; dcsfc vitna om flora vatteenflöder öfver det jordklot vi bebo, och vifa, det fådane höjder i en forntid flat under vatten, famßt at vår jord undergåt flora revolutioner.
I V erona hos en Apothekare Vincenzo Bos
s a ilk all finnas en famiing af Ichiijoliter, eller 5 o o ) fadane aftryck, upgrafne utur berget Bolca, ic k e; långt ifrån Vineenza. Afrikanfka, Afiatiika och Amerikanika fiikar fågas ligga tilfammans uti t e n icke ölver 50 fot lång håla; Gueparda f r å m Brafilien, M orrhua från T erre neuve, Efox f r å m A m boina, Gobius ocellaris från Otahiti, Chœ- todoon nigricans ifrån Africa fågas ligga tilhopa undeer 45 graders N ordlig bred.
Inge djur förekomma få fållan nåmnde i Bi*
belecns helige fkrifter, fom Fifkarne; och då de nåmnnas, fker det aldra oftaft i almånhet, utan at någoot vifst flag utmårkes; fa förekommer i
i M os. 7 ; a o , 25. at fiikarne dogo i Ni
l e n , , då vatnet bief förvåndt i blod.
M atth. 1 3 : 47. liknas himmelriket vid en n o t , , fom ka Aas i hafvet, och famlar fifkar af al- lehaanda flag.
M atth. 1 4 : 1 7 , 19. och Joh. Evang. 6: 9 — i i yttrade fig jEsu lärjungar: Vi hafve hår
icke m e r , an fem bröd och två fifia r , D e rm e d fpifades 5000 mån. Derom låfes vidare uti Marc.
6 : 38 och Luc. 9 : 13.
M atth. 1 5 : 34. 36 Marc. 8 : 7 . omtalas ånnu ett dylik t underverk af vår G u d o m e lig e F rålfare, då 4 ooo m å n , förutan qvin n o r o c h barn fpifas med fju bröd och någre fmå f i / k a r .
Luc. 1 1 : i l . ftågas åfven: h v ilk e n fader, då Sonen beder om b r ö d . gifver h o n o m en flen, och då han begårar gifver honom en O r m , i jftållet för flik?
Uti Matth. 1 7 : 27. befalte F rå lfa re n , a t PE-
T R u s fkulle taga den förfle f i ß . , han fick p å k r o ken och i defs m un finna en penning.
Fifkare omtalas uti Marc. 1: 1 6 o c h p å fle
re andre ftållen, endaß uti n y a T e ß a m e n te ts böcker.
Sp a r u s Galilœus
år den f i l k a r r , fom utgjorde det ß o r a fifkafån.
g e , fom omtalas uti Luc, 5 : 6 , 7. o c h Joh. E- vang. 2 1 : 6 , g — i i uti fjön G e n efareth , hvil
ken Ha s sEl q v i s t i fin refa p. 343 k a lla r filk- rik. S p a r u s-galilœu: anfes derföre för den art af fifk, fom hufvudfakeligen utgjorde m å t g d e n a f d e n , fom vid det underbara tilfållet e r h ö lls , e
h u ru den i Bibeltexten endafl i almånhet kallas lika fdm uti Jon. a : i — 3 D a g och D a g a /h åfven betyder i almånhet Fi/k.
Ha j. Sç v a l u s carcharias.
F Hv a l a r och Hv a l f i s kAr kallas d e ttörrte d ju r , fo m finnas i Hora Oceanen, fom fångas for at af <deras fpåck tilreda tran och fom utgöra tvånne: olika fo rte r, D äggande H valfifoar, foui altid 'viftas uti vatnet och för fine tunge kroppar icke k;unna upkom m a på fatta landet, och H aijar a f Fiflkarnes klafs, fom altid måtte vittas i vatnet och from Aundom våxa til en otrolig ttorlek. De förre ;Sga vål et ttort och vidlyftigt gap, men et trångt fvalg, få at de icke kunna fvålja en hel månnilfka. D# kånnas med fine tvånne öpningar på huffvudet, hvarigenom de utblåfa den inanda- de lu fit e n , och dårigenom updrifva i höjden tvån
ne ttrfålar a f vatten, fåfom en vattukontt. Desfe vittas aim ånnatt uti ishafvet, aldra aimånnatt un
der noirra polen. Desfe H valar nåmnas uti Pfalm 1 0 4 : a 6 . I hafvet åro H va lfifka r> ( L ivjathan) hvilke Du bildat at de deri leka fkulle. De fednare andas iigenom ö pningar, fom fitta å vmfe fidor af halffen, 15gga ågg och hafva en fkarp h u d , låfom <en rafp eller chagrin, famt munnen på un
dra fiulan, m ed et långt utdragitfnyre öfver den.
N ågon a f desfe anfes för, at vara den, fom en
ligt Gtuds fö rfy n upflukat Propheten Jo n a s , då
h a n k a l l a d e s i h a f v e t . L iN N e a n f e r C areharia*
f ö r d e n f a n f l c y l d i g e , h v i l k e n å r 3 0 f o t l å n g , o c h h å l i e r f i g u t i flere h a f.
Ha i j a r åro de glupfkafie dju r o c h finnas i alle h a f , utaf ätfkillig fiorlek ; de aldraflörfte inom polcirkeln ß g a s kunna endafl m ed fin lef- ver, fom ger den finafie tra n , fylla 4 0 tunnor.
En liten få k allad , fördes på Bifkop Gu n n e r i
begåran til lands i N o r ig e , hviJkens lefver likvål fylde flera tunnor. Af kroppens fpåck kokas t r a n , och på desfas hvalfifkfångfl år i E u ro p a flere Com - pagnier i T y fk la n d och Holland g r u n d a d e , foin årligen utlånda en m yckenhet fkep til Gr ö n l a n d
och andre kufler.
Smårre H a ija r åtfölja ej fållan Oflindifke Skeppen ifrån C hin a halfvåges til E u r o p a , för att få fluka a l t , fom kaflas öfver bord.
L i N N e upgifver deras Jångd til 30 fo t, m en - fiundom blifva de m ycket långre. Ca r c h a r i a s
år en a f de flörfle. Ro n d e l e t i u s h a r fet e n , hvars gap var ß vidt, at en Månnifka bcqvåmli- gen kunde kom m a igenom det. Uti magen på en har man funnit en hel håll. T y n g d e n går til någre tufende fkålpund.
T å n d e rn e åro h o p k ra m a d e, aflångt frekan- tige och ganfka hvasfe, fittande uti flere, ånda til fex ra d e r, til et antal öfver hundrade. Förflena- de i bergen kallas de Glosfopetrcf.
Àggen äro aflånge, 6 tum i längden o ch tre ttm n i bredden.
Haijen beloker Södra Europas kufler och fin
nes iäfven uti M edelländlka hafvet.
Jon. 2 : 1 — 3 , i i . Herren lät en flor fiflc lupfluka Jo n a; och Jo n a var i filkens buk tre dlagar och tre nätter.
M a tth . 1 2 : 4 0 . 1 6 : 4. Luc. Ils 39. Så.
lo m Jo n a s v a r tre d y g n i H valfifkeni b u k , la Ikal ock Månnilkofonen vara tr y d y g n i grafven.
T h e tis I.
Hiftoria Naturalis rudibus etiam cultoribus araoe»
nitatem adducit fvavisfimam.
Thesis II.
Sed tamen quisque eo altiore fruetur voluptate, quo majore Hiftoriæ Naturalis pollet cognitione.
i • ■ ' r ' ' ‘ r' i »iß
T h e s is III.
Hæc vero rerum naturalium cognitio, neglecto earum ufu, merito minoris eft æftimanda.
T hesis IV.
Detectionem Americæ infularumque maris meridi.
onalis Hiftoriam Naturalem ad id. quo gaudet, fafti- gium imprimis promovisfe, contendimus.
T hesis V.
Phocarum et Cetorum captura majoribus noftris occationem videtur præbuisfe, longiora per mare fus*
cipiendi itinera; et Islandiam Grônlandiamque bisce i- tineribus primum fuisse detectas, haud invitus credo.
