Prop. 1978/79:192. Regeringens proposition 1978/79: 192. om finansiellt stöd till Luxor Industri AB. heslutad den 29 mars 1979.

Regeringens proposition 1978/79: 192

om finansiellt stöd till Luxor Industri AB

Prop. 1978/79:192

Regeringen föreslar riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i hifogade utdrag av rcgeringsprntokoll.

r;·1 regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresltts att 175 milj. kr. anvisas för att finansiellt rekon- struera Luxor Industri AB. Av medlen är 75 milj. kr. avsedda att täcka heriiknade förluster intill utgängen av är 1979 och ^I{)() milj. kr. avsedda att anviindas till utökning av bolagets egna kapital.

I Rik.1"clage11 /'178/l'J. I sam/. Nr 192

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid rcgeringssammanträde 1979-03-29

Niirrnrande: statsministern Ullstcn. ordförande. och statsrflden Sven Ro-

manu~. Mundebo. Wikström, Friggdio, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund.

Lindahl. Winther, De Geer. Gabriel Romanus, Tham, Rondestam

Fiiredragande: statsriuJct Huss

Proposition om finansiellt stöd till Lu:rnr Industri

AB,

Inledning

Luxor Industri AB (Luxor) har sedan en lflng tid varit ett familjeföretag som bedriver ut veckling, tillverkning och försiiljning av främst televisions- mnttagare och ljudanläggningar samt vissa andra apparater inom hemclek- tronikomrädet.

Tillsammans med dotterbolag syss~lsätter Luxor ca 2 250 personer inom landet, varav ca 2 000 iir verksamma i Motala och ca 100 i Karlsborg.

Skaraborgs hin. Luxor och Philips Norrköpingsindustrier AB är de enda större tillverkarna av televisionsmotlagare och ljudanhiggningar inom lan- det.

Under ären 1977 och 1978 har den svenska marknaden för hemelek- tronik stagnerat, vilket har lett till vi.;s överkapacitet och pressad lönsam- het i branschen. Förhfdlandct har varit likartat på flera för Luxor väsent- liga cxportmarknader. För verksamhetstlret den I september 1977-31 augusti 1978 hade Luxor budgeterat en mindre vinst. Efter verksamhets- f1rets utgimg väntades att resultatet skulle uppvisa en mindre förlust. I början av år 1979 beräknades all förlusten för det gångna vcrksamhetsäret skulle kunna komma all uppgå till närmare !00 milj. kr.

I en ansökan som kom in till statens industriverk den 30 januari 1979 ansökte Luxor om statlig garanti för cll län på 50 milj. kr. Den 7 febrnari 1979 avstyrkte industriverket bolagets ansökan och överlämnade den till regeringen för beslut. Sveriges lnves1eringsbank AB (lnvesteringsbanken) erbjöd sig den 9 februari 1979 att under vissa villkor överta förvaltningen av Luxor och svara för en nödvändig rekonstruktion av bolaget. Investe- ringsbankcn har i skrivelse den 28 mars 1979 redogjort för de statliga insatser som behövs för all genomföra den rekonstruktion som är nödvän- dig för att Luxors verksamhet skall kunna drivas vidare.

Prop. 1978/79: 192

2 Luxors situation i början a\' år 1979

Ungdar samtidigt snm I .uxor anstiktc llm statlig garanti rör ett Hin r;i :'iO mil_i. kr. inledde bolaget diskussinner med lnvesleringshanken riirandc en större kredit till r(irelsekarital. Vid denna tidrunkt hade nt1got bokslut för det verksamhetsi\r som gick till iinda den 31 augusti 197X tinnu inte fordig- sttillts. Preliminiira beräkningar lydde emellertid ri"i att förlusten för verk- samhctsärct 1977/78 skulle komma att uppgi\ till ett belopp ni1g(>t över 100 milj. kr. Även om fl.iretaget genom att ta dolda reserver i anspråk hertikna- des kunna klara en förlust av denna storleksordning utan att likvidations- plikl skulle intrtida. innehar den uppkomna situationen en likvidiletskris som direkt hotade företagets fortbestfö1d. De lt111 som bolaget hade sökt hos industriverket och lnvesteringshanken syftade till att ge ett s;)danl tillskott av rörelsekapital att verksamheten skulle kunna fortstitta t.v. i avvaktan pft en mera limgsiktig lösning av företagets problem. Bolagets styrelse hade den 9 januari 1979 utsett en ny tillförordnad verkställande direkttir som skulle svara för bolagets forvaltning.

Niir industriverket tiverltimnade Luxors ansökan om statlig garanti för ltin till regeringen för beslut bedömde verket att en reknnstruktion av företaget var nödvändig. Enligt verkets uppfattning borde fritgan om stat- liga garantier prövas först i samband därmed. I samband med all verket överlämnade Luxors ansökan tog jag tillsammans med chefen för arbets- marknadsdepartementet upp överläggningar med Luxors ledning. berörda banker och med lnvcsteringsbanken om företagets situation. Därvid kom fram att bolaget under det senaste året hade räkat in i en allvarlig kris som först pft ett mycket sent stadium blivit ktind av bolagets styrelse. anställda och bankförbindelser. I och med att krissituationen i slutet av januari mä.nad 1979 blev offentligt känd kom företagets etablerade marknadsposi- tion så.väl i Sverige som utomlands liksom samarbetet med viktiga leveran- törer i fara. Om en längre period av ovisshet rörande företagets framtid hade fält förflyta. skulle möjligheterna att driva verksamheten vidare all- varligt ha kunnat skadas. Vid de analyser av företagets situation som jag tillsammans med chefen för arbetsmarknadsdepartementet lät utföra fram- kom att Luxor hade betydande styrkefaktorer i form av kunnig personal.

modern produktionsapparat. aktuellt produktsortiment och god marknads- position. Förutsättningarna för att företaget skulle kunna fortleva be- dömdes vara goda. förutsatt att en rekonstrnktion såväl av den finansiella ställningen som av verksamheten snabbt och effektivt kunde genomföras.

Ansträngningarna inriktades därför pä att så snabbt som möjligt finna en lösning som innebar all verksamheten i företaget skulle kunna drivas vidare utan avbrott.

Vid överläggningar som jag tillsammans med chefen för arbetsmark- nadsdepartementet upptog med lnvesteringshankcn redovisades att ban- ken var beredd att under vissa villkor överta förvaltningen av Luxor samt It RiksJa~en 1978/79. I mm/_ Nr 192

att tillhandahålla ny verkst;illandc ledning i bolaget. Till de villkor som banken ställde för att överta förvaltningen <tV Luxor hörde dels att iigarna skulle överltl.ta aktierna utan vederlag, dels att de oprioriterade fordrings- ägarna jämte huvudbankförbindelserna skulle acceptera ett ackord för att diirigenom möjliggöra en linansidl rekonstruktion. Vidare förutsatte ln- vesteringsbankens ledning att st;;ten skulle vara beredd att tillskjuta risk- kapital för att stärka Luxors finansiella bas oeh för att täcka ofrimkllmliga förluster under en överhryggningsperiod. st1 att 11tersti\cmk kapitalhchov skulle kunna tillgodoses pt1 den rcguljiira kredit marknaden.

Den 9 februari 1979 offentliggjDrde lnvesteringsbanken sitt erbjudande att p[i vissa villkor överta förvaltningen av Luxor. Samma dag beslöt Luxors styrelse all inställa betalr,ingarna och att utse en ny verkställande direktör i bolaget som hade ställts till förl'ogande av lnvestcringsbanken.

Verksamheten i bolaget kunde därefter fortsiitta utan avbroll sedan I nves- teringshanken hade ställt erforderliga krediter till förl'ogande.

3 Finansiell rekonstruktion genom ackord

Genom beslut av konkursdomaren vid Motala tingsriitt den I~ februari 1979 utsågs en god man för Luxors ackordsförhandlingar enligt ackonlsla- gen t 1970: 847). Genom dennes försorg upprättades den 27 februari 1979 en bouppteckning i bolaget. I samband därmed upprättades även en prelimi- när årsredovisning för verksamhetsåret 1977/78. Den visade en f<:irlust av 145 milj. kr. per den 31 augusti 1978.

På grundval av bouppteckningens resultat och gode mannens förslag beslöt Luxors styrelse den 26 februari 1979 att erbjuda bolagets opriorite- rade fordringsägare ett ackord som innebar två tredjedelars utdelning pfi fordringar överstigande 50 000 kr. och full utdelning upp t. o. m. detta belopp. Sedan en erforderlig andel av de oprioriterade fordringsägarna hade samtyckt till detta förslag inliimnades den 6 mars 1979 en ansökan om förhandling om offentligt ackord till konkursdomaren vid Motala tingsrätt.

Vid borgenärssammanträde den 2~: mars 1979 beslutades att det av bolaget erbjudna ackordet skulle fastställas. förutsättningarna för all ett ackord enligt nyss nämnda riktlinjer skall kunna förverkligas synes vara uppfyllda.

men beslutet härom har ännu inte vunnit laga kraft.

Om det nämnda ackordet gentemot oprioriterade fordringsägarc kan genomföras, beräknas detta leda till en minskning av bolagets skulder med ca 48 milj. kr. Genom en uppgörelse som tidigare nåtts vid underhandlingar med bolagets huvudbankförbindelser. har dessa förklarat sig beredda all avstå från 35 milj. kr. av sina prioriterade fordringar på bolaget. Samman- lagt innebär således de nämnda åtgärderna att bolagets skulder minskas med ca 83 milj. kr.

Sedan Luxors ägare nu har öv,erlämnat sina aktier synes de krav p~i

Prop. 1978/79: 192

lllt'dverkan fran Ligarnas och fordringsiigarnas sida som lnvesteringsban- ken stiillde urr Sllm villkor för att Överta förvaltningen av bolaget komma att 11rrt\llas.

4 Prognoser över den ekonomiska ut\'ecklingen i bolaget

I skrivelsen den 28 mars 1979 har lnvesteringsbanken närmare angivit fiirutsiittningarna för en fortsatt rekonstruktion av företaget efter ackor- dets gt'nomförande.

Enligt de rrt'liminiira bedömningar som den nya företagslcdningen i L11xl1r har gjort. berLiknas koncernens förlust för verksamhetsaret 1978/79 kl imma att 11prg:t till 110-125 milj. kr. För det innt>varande och de niirmast kommande vcrksamhets:"tren bcriiknas de sammanlagda förlusterna kom- ma att urpgt1 till minst 200 milj. kr.

Dit företagets kapitalbehi.lllning efter genomfört ackord endast viintas urrg~i till ca 85 milj. kr. krävs betydande kapitaltillskott för att säkerställa fiiretagcts verksamhet under en övergängsperiod innan rekonstruktionsåt- giirderna har hunnit verka.

Enligt lnvestt>ringsbankcns uprfattning är det dessutom nödvändigt att öka Luxors egna karital. Hittills har bolaget haft ett aktiekapital av endast I . .'i milj. kr.. vilket skall stiillas i relation till en balansomslutning av ca 450 milj. kr. För att möjliggöra en rekonstruktion och även ge utrymme för s;idana offensiva initiativ och satsningar som krävs under de kommande aren för att utveckla Luxors position inför framtiden är det enligt lnveste- ringsbankens urpfattning nödviindigt att bolaget har en soliditet ätminsto- ne i storleksmdningen 25 r,;.. Med de antaganden som fi.\retagsledningen har gjort betdiffande resultat- och balansutveeklingen under de kommande :1ren. skulle ett tillskott av cgt:t kapital med ca 150 milj. kr. erfordras för att dc:n eftersträvade soliditeten skall kunna uppnt1s. Ett sammandrag i.ivt:r Luxors balansräkningar per den 31 augusti ären 1977 och 1978 samt resul- taträkningar för vt:rksamhetsären 1976/77 och 1977/78 bör fogas till proto- kollet i detta ärende snm hilaga.

5 Åtgärdsprogram

Sedan den nya ledningen i Luxor tillsattes den 9 februari 1979 har ett flertal utredningar pftbör:jats inom företaget vilka skall ligga till grund för en strukturplan för den fortsatta verksamheten. Planen tieräknas föreligga tidigast under sommaren 1979 tillsammans med en detaljerad budget för verksamhetstiren 1979/80. Den kommer bl. a. att baseras på resultaten av pågående utredningar inom företaget rörande produktprogram, marknads- läge, administration och ekonomisk redovisning samt effektiviteten inom olika funktioner.

Innan nyss niiinnua utredning<T har hunnit slutföras är Jet inte miijligt för företagsledningen inom Luxor all i ett liingre perspektiv fi.irutsiiga hur sysselsiittningen kommer alt ulv1xklas illllm koncernen. F. n. syssdsiitts ..:a '.!.:!.SO anställda imlm !ande\. Under ~tr 1979 heräknas antalet sysselsatta genom naturlig avg!1ng komma all minska meJ ca '.!..50 personer.

6 Im·cstcringsbankcns engagemang i rekonstruktion av företag

Vid reklmstruktion av ett företag eller viJ omstrukturering av en hransch har det ihland varit nödvändigt for lnvesteringsbanken att helt eller delvis ta ell iigaransvar för heri.irda företag. Bankens iigarroll har i st1dana fall alltid avsclls vara ternporiir. Avsikten har varit att företaget efter en rekonstruktion skall föras över till nya iigare. lnvesteringsbanken har bl. a. intriill som iigare niir det giiller Shipman AB (smabf11stillvcrk- ningl. Swetecl1 AB (tekol. Sensotherm AR (radiatortillverkning). Ljung- kvist Diecast AB nch Luftkonditionering AB.

lnvesteringsbanken har hyggt upp en kapacitet för arbete med förelags- rekonstruktioner m. m. som även i fortsättningen bör kunna utnyttjas när statligt iigarengagemang anses befogat. Detta gäller särskilt i sådana fall dä den statliga ägarrollen kan tiinkas bli tillfällig.

All lägga aktieinnehavet direkt i banken dler i ell av banken ägt dotter- företag iir dock förenat med viss'.! problem. De företag snm banken äger innefaltas i Investeringsbankens konsoliderade balansräkning. I samband med bankens utländska upplrining kan ägandet av ett antal finansiellt svaga företag skapa problem. eftersom bl. a. solidikten p<'1verkas. även om detta iiganue iir fi.irenat med speciella villkor frän statens sida som begränsar lnvesleringsbankens fiirlustrisker. Dessa problem kan hli hesvärande om de företag som banken engageras i är stora.

Ägarengagemang av det slag som har nämnts ligger dessutom vid sidan av I nvesteringsbankens ordinarie verksamhet som kreditgivare. I samband med detta slag av ägarengagemang kan hankens kreditgivning till konkur- rerande företag och verksamhet.~r försvt1ras eller t. o. m. omöjliggöras.

Även dessa skiil talar för att en annan lösning än direkt ägarengagemang fr:-in bankens sida hör efterstriiva~ ..

Som jag tidigare har framhr11Iit i prop. 1978/79: 1'.!.3 lhil. I s. 69) angf1ende riktlinjer för industripolitiken. m. m. kan det vara av vikt att staten bygger upp en kapacitel för arbete med företagsrekonstruktioner som i fortsätt- ningen skall kunna ulnyttjas när statligt ägarengagemang är aktuellt. Bl. a.

med hänsyn till alt remissbehamllingen av statsföretagsutredningens be- tänkande (SOU 1978: 8.5), där fr5gor i anknytning till denna problematik behandlas, först nyligen avslutats är jag f. n. inte beredd att lägga fram förs1ag hur ett sådant bolag skall organiseras. Inom regeringskansliet utreds denna frtlga för tillfället och jag avser att äterkomma till regeringen

Prop. 1978/79: 192

mcd fiir-,lag i d.:tla iircndl' senarl' umkr iirl'l. Detta Lir enligt min mening en angcliigcn fr~1ga. d.:ls dii1för att erfarenheterna har visat att det föreligger t'lt behov av si1dana hiir rekonstruktionsinsatser även niir det g;iller större fiiretag. dcls diirfiir all 1 nvesteringshankcns möjligheter till uppläning inte Pnödigl ,.i, hör forsv;1ras genom att banken <'i tar sig n:konstruktionsupp- drag.

I avvaktan p;·i regeringens förslag i detta iircnde bör aktierna i Luxor red,wisas under statens fond för aktier. lnvesteringsbanken har :'ltagit sig att svara fik fiirvaltningcn av bolaget och genomförandet av den p:'lbörjade rek,1nstn1 kl ioncn.

Jag iiverg;1r nu till fragan om niidviindigt finansiellt stöd till Luxor.

7 Behov av finansiellt stöd för rekonstruktion av Luxor

Enligt de bedömningar av företagsledningen i Luxor som har refererats i lnvesleringshankens skrivelse den 2H mars 1979. beriiknas behovet av statligt finansiellt stöd för att täcka bcriiknade förluster under det inne- varande och de niirmasll' verksamhetsi1ren komma att uppgfl till minst 11.5 milj. kr. Lkssutom framh:\ller banken nödvlindigheten av att öka Luxors egna kapital ml'd ca 1.50 milj. kr. sa att en soliditet av åtminstone 2.5 c;.

11ppni1s fiir att bolaget skall fri tillräcklig handlingsfrihet till de offensiva satsningar som iir nödviindiga fiir att trygga dess framtida utveckling.

Det iir naturligt all en rekonstruktion av det slag som hLir ~ir nödvändig är förenad med stor osiikerhet vid bedömningen av det framtida ekonomiska utfallet. Det finns diirfiir enligt min mening inte anledning att i detta sammanhang skjuta till kapital för att tiicka beriiknade förluster under en sf1 lttng period som intill 11tgt111gen av Luxors verksamhetsi:\r 1980/81. Ett belopp av 7.5 milj. kr. bör diirför anvisas som ett medelstillskott till Luxor för budget:'lret 1979/80. vilket tillsammans med den behållning som väntas uppkomma sedan dl'! fi.ireslagna ackonlet har genomförts bör räcka för att tä.:ka berLiknade förluster i bolaget intill utgången av år 1979. Som jag nyss har niimnt bör aktierna i I ,uxor l. v. redovisas under fonden för statens aktier. Statens förvLirv av aktierna sker utan vederlag. Jag finner vidare att medel bör anvisas för att teckna nya aktier i Luxor och därmed förstärka Luxors soliditet. För detta ändamäl bedömer jag 100 milj. kr. vara tillfyl- lest. Aktierna bör tecknas till en överkurs av 2.5 %. Ett anslag av 100 milj.

kr. till förviirv av aktier i Luxor bör alltsi:\ tas upp på statsbudgeten för budgetäret 1979/80. Jag är sålunda inte beredd att nu förorda att staten skall skjuta till medel för att täcka Luxors beräknade förluster efter utgång- en av fir 1979. Företagsledningens resultatprognoser för denna period tyder dock p{1 ett fortsatt behov av statliga medel. Frflgan om ytterligare finansiellt stöd för tas upp senare under år 1979 niir resultatfallet för verksamhetsttret 1978/79 m.:h effekterna av det inledda rekonstruktions- prngrammet kan bedömas.

Med det finansidla slik\ som jag nu har förordat ges niidvlimli)!a resurser för att under innevarande iir siiha den pt1hiirjade rekonstruktionen av Luxor.

8 Hemställan

Med hUnvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen fi.iresbr riksdagen att

I. till /1frddstil/s/..ott till /,1o,wr Industri AB för budgetäret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservation~anslag av 7 5 000 0110 k r.

, till Fiin·iiJT ar aktier i L11xor lnd11stri AB för budgetäret 1979/80 under fonden for statens aktier anvisa ett investeringsanslag av I \10 0110 111111 kr.

.i\rendet biir hehandlas under innevarande riksmöte.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition foresh) riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

l'rop. 1978/79: 192

Hi/aJ.:11

Luxor Industri AB

Preliminär balansräkning per 1978.011.31 (I 000-tal kr. l

77.mUI 78.0lUI utfall prcliminiir

77.0IUI 78.08 .. ^~ I utfall preliminär TILLGA!llGAR

I .ikvida medel 141 4208

Varuviixlar 703 424

Kundfonlringar 149111 124886

Fordringar hos dotterbolag 56 529 44650

Skattefordring 1806 215

Andra likvida fordringar 43 708 40 123

Summa likvida omsättningstillgi\ngar 251 998 214 506 l .agcr. inventerat viirdc efter inkurans 184086 177088

Summa omsättningstillgängar 436084 391594

Spiirrkonto i Riksbanken 4548 1242

Maskiner och inventarier 7066 8 288

Fastighetsinventarier 1754

Industrifastigheter 11455 24677

N yanliiggningar 15194

Summa materiella anläggningstillgängar 33715 34719

Aktier i koncernholag 1959

Aktier & andelar 27 27

Fordringar pil koncernbolag 900

Summa anläggningstillgångar 33742 37605

SUMMA TILLGANGAR 474374 430441

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Leverantörsskulder 105964 116150

Skulder till dollerbolag 2 341 2898

Andra kortfristiga skulder 145 088 238 650

Summa kortfristiga skulder 253393 357698

Revers- m:h inteckningsli\n 31 288 34156

Obligationslän 8500 7 500

Pensionsskuld 14390 17896

Skulder till koncernholag

n

Summa långfristiga skulder 54191 59565

Summa skulder 3075114 417263

lnvesteringsfonder inkl. arbetsmiljöfond 12901 464

Lagerreserv 101973

Hrandskadefond

s

Summa obeskattat eget kapital 119994 2992

Aktiekapital I 500 1500

Bundna fonder 14116 14422

Disponibla vinstmedel 28112 30868

Arets vinst/förlust 3068 -36604

Summa beskattat eget kapital 46796 10186

Summa eget kapital 166790 13178

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 474374 430441

Preliminär resultaträkninJ? verksamhttsäret 1977/78 (milj. kr.)

Försäljning Övriga intäkter

Resultat före :1vskrivningar ./. avskrivningar

./. räntenetto Rörelseresultat ./. avskrivningar på

kundfordringar (utländska) Resultat före dispositioner

1 huvudsakligen försäkringsersättnin;;

Norstedts Tryckeri, Stockholm 197g

1976/77 utfall 474.7 60.2'

26.2 -5.5 - 3.5 17.2

-2.I IS.I

1977/78 prclimin;ir

4KK.5 10.8' -83.9 -5.5 -13.4 -102.K

-4~.J

-145.1