Stockholms Handelskammare Brunnsgatan 2
Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 chamber.se
Ansvarig analys: Carl Bergkvist, carl.bergkvist@chamber.se Kommunikation: Robert Östholm, robert.ostholm@chamber.se
INLEDNING
Norges och Sveriges relation är stark och gammal men behöver fördjupas ytterligare.
De nordiska länderna har som genensam vision att vara världens mest hållbara och integrerade region redan till 2030. Om det ska uppnås krävs bättre spår mellan Stockholm och Oslo. Det vore bra för klimatet och näringslivet. I en tid av ökade geopolitiska spänningar skulle det även utgöra ett viktigt bidrag till det nordiska samarbetet.
Redan 1952 inrättades den nordiska passunionen – flera decennier innan Schengen- samarbetet trädde i kraft. Norge har blivit Sveriges främsta exportland – och affärerna och investeringarna fortsätter än i dag att öka.
Pandemin innebär inte ett permanent avbrott i förbindelserna mellan Norge och Sverige.
Men för att omstarta förbindelserna mellan Sverige och Norge efter krisen behövs krafttag nu. För att lyckas är det avgörande att förbättra transportförbindelserna mellan huvud- städerna Stockholm och Oslo.
I dag är det för svårt att resa mellan våra huvudstäder, vilket beror på eftersatt infrastruktur.
Det tar drygt sex timmar att åka tåg mellan huvudstäderna, trots att avståndet är ungefär detsamma som mellan Stockholm och Göteborg. Den resan tar endast tre timmar med tåg.
Regeringen och ansvariga beslutsfattare bör nu säkerställa snabbare tåg mellan Stockholm och Oslo. Bättre förbindelser skulle förbättra näringslivsklimatet, öka utbytet mellan redan framstående regioner och stärka hela Nordens konkurrenskraft.
Andreas Hatzigeorgiou vd
Stockholms Handelskammare
IN N EHÅLL SFÖRTECKNING
INLEDNING . . . . 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING . . . . 2
SAMMANFATTNING . . . . 3
SATSA PÅ BÄTTRE TÅGFÖRBINDELSER MELLAN STOCKHOLM OCH OSLO . . . . 5
Idag tar det för lång tid att åka tåg mellan Stockholm och Oslo . . . . 5
Stora tidsvinster med kapacitetsförbättringar . . . . 8
Sträckan Stockholm-Oslo måste in i nationell plan . . . . 8
RÖSTER FÖR SNABBARE TÅGRESOR MELLAN OSLO OCH STOCKHOLM . . . . 10
”Snabbare tågresor ger mer samarbete och ökat värdeskapande” . . . . 10
SÅ SER UTBYTET MELLAN NORGE OCH SVERIGE UT . . . .12
Stockholm och Oslo – två nordiska tillväxtcentrum . . . .12
Stockholms export till Norge ökar . . . .15
Starka band mellan Sverige och Norge . . . .17
Så många får jobb genom den svenska exporten . . . .17
Ekonomisk integration med multinationella företag . . . .18
Norska och svenska migranter i respektive land . . . .18
Norrmän viktiga för Stockholms turistnäring . . . .19
Flygtrafik mellan Sverige och Norge . . . . 20
RÖSTER FÖR SNABBARE TÅGRESOR MELLAN OSLO OCH STOCKHOLM . . . .21
”En modern tågförbindelse skulle kraftigt öka utbytet mellan huvudstäderna” . . . . .21
NU ÄR DET DAGS FÖR BESLUT . . . . 23
SAMMANFATTNING
Potentialen i ökat samarbete mellan Stockholm och Oslo är stor. Givet det korta avståndet ter det sig därför naturligt att det borde finnas välfungerande spårförbindelser mellan de två huvudstäderna. Det gör det tyvärr inte. Den nuvarande järnvägen lider av många flaskhalsar och ineffektiva moment, vilket gör resan ungefär 50 procent långsammare än jämförbara sträckor. Av den anledningen har flyget kommit att bli det dominerande färdsättet – år 2019 flög 1,4 miljoner resenärer mellan Stockholm och Oslo, jämfört med 200 000 som tog tåget.
Med förhållandevis kostnadseffektiva och enkla lösningar går det dock att korta ner resetiden med tåg. Det skulle möjliggöra ett smidigare resesätt mellan Stockholm och Oslo, vilket skulle stärka utbytet mellan huvudstäderna.
Stockholm och Oslo är två tillväxtcentrum som i dag har en nära relation till varandra. I den här rapporten kartlägger vi det ekonomiska utbytet mellan de två huvudstäderna. Stockholm och Oslo är lika på flera sätt. De är två av Nordens mest dynamiska och innovativa regioner som attraherar högutbildad arbetskraft och start-ups. De är säte för regionala huvudkontor som täcker in och ansvarar för regionalt avgränsade områden, till exempel Skandinavien.
Och arbetsmarknaden har sin tyngdpunkt i samma sektorer: finans, företagstjänster samt information och kommunikation. Tillsammans står Stockholm och Oslo för 18 procent av hela Nordens BNP och 15 procent av Nordens sysselsättning.
Det är vanligare att resenärer tar
tåget till Arlanda än tåget direkt till
Olso när de reser från Stockholm .
Under 2019 exporterades varor från Stockholm till Norge till ett värde av 47 miljarder kronor, motsvarande ungefär 12 procent av den svenska huvudstadens totala export. Det gör Norge till Stockholms största exportmarknad. Utbytet har intensifierats med åren och exporten har ökat med över 72 procent sedan 2014. På nationell nivå sysselsätter den svenska exporten till Norge ungefär 110 000 personer, vilka främst arbetar inom tjänstenäringen.
I Sverige finns det 1 116 koncerner med ett eller flera dotterbolag i Norge. De sysselsätter sammantaget närmare 81 000 personer i Norge. Omvänt finns det över 2 400 norskägda bolag i Sverige som sysselsätter cirka 73 000 svenskar. Norge är även det näst mest populära landet för svenskar att bosätta sig i och ungefär 90 000 svenska medborgare bor där.
I Sverige bor det cirka 34 000 personer med enbart norskt medborgarskap, varav 6 800 av dem är bosatta i Stockholm. Primärt arbetar dessa norska medborgare med företags- tjänster, handel samt vård och omsorg.
Under 2019 exporterades ungefär 12% av Stockholms totala export
till Norge . Därmed blir Norge huvudstadens största exportmarknad .
Exporten har ökat med 72% sedan 2014 .
SATSA PÅ BÄTTRE TÅGFÖRBINDELSER MELLAN STOCKHOLM OCH OSLO
Idag tar det för lång tid att åka tåg mellan Stockholm och Oslo
I nuläget tar en tågresa mellan Stockholm och Oslo ungefär sex timmar med SJ:s snabbtåg.
I jämförelse tar en flygresa i sin helhet cirka tre timmar, enligt beräkningar från bolaget Oslo-Sthlm 2.55. Då utgör flygresan cirka en timme av restiden. Resten av tiden utgörs av transport till och från flygplatserna samt dötid i väntan på avgång. På grund av tidsvinsten väljer en stor majoritet av resenärerna att ta flyget. År 2019 flög ungefär 1,4 miljoner människor mellan Arlanda och Gardermoen medan bara 200 000 valde tåget.
Jämfört med andra tågsträckor på ungefär samma avstånd är tågresan mellan Stockholm och Oslo exceptionellt långsam. Resorna mellan Stockholm och Malmö och mellan Stockholm och Göteborg går dubbelt så snabbt. Särskilt tydlig blir jämförelsen med sträckan Stockholm–Göteborg. Avståndet skiljer bara fem mil, men tågresan går nästan två och en halv timme snabbare mellan de två svenska städerna. Många av resenärerna mellan Oslo och Stockholm vill åka tur och retur över dagen, men tåget tar då för lång tid.
År 2018 var det största långväga flödet av resenärer på det svenska järnvägsnätet det mellan Stockholm och Göteborg, vilket ger en indikation om tågresans popularitet. Det näst största järnvägsflödet var det mellan Stockholm och Malmö, vilket däremot bestod av många mellanflöden. Ett exempel på mellanflöde kan vara en resenär som åker tåg mellan Hässleholm och Linköping.
STOCKHOLM - OSLO
• Idag tar sträckan ungefär 6 timmar att åka med SJ:s snabbtåg .
• Jämförbara sträckor, till exempel Sthlm-Gbg, tar bara hälften så lång tid att åka .
!
Tabell 1 . Tid och avstånd för tågresor mellan Stockholm och utvalda destinationer med SJ Snabbtåg
Anm.: Tider enligt kortast möjliga resa 2020-08-19 Källa: SJ och Stockholms Handelskammare
Den nuvarande järnvägsförbindelsen mellan Oslo och Stockholm består av många flaskhalsar och ineffektiva moment. Exempelvis är stora delar av sträckan enkelspårig (se Figur 1).
På enkelspår kör tåg i båda riktningar och måste därför mötas vid speciella mötesstationer där det finns flera spår och där tågen väntar in varandra. Det leder till stopp och väntetider för möten. Med dubbelspår kan tåg istället köra i full hastighet i vardera riktningen på var sitt spår utan att påverka varandra. Dubbelspår ökar därmed kapaciteten – stopp och väntetider för tågmöten elimineras.
I Figur 1 illustreras vilka delar av nuvarande tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo som är enkel- respektive dubbelspåriga. Kapaciteten från Stockholm är överlag god fram till Örebro, men därefter måste tågen köra längs den enkelspåriga Värmlandsbanan eftersom det inte finns något spår direkt mellan Örebro och Kristinehamn.
Figur 1 . Befintlig samt föreslagen kapacitet i järnvägen mellan Stockholm och Oslo
Källa: Oslo-Sthlm 2.55 (https://www.oslo-sthlm.se/wp-content/uploads/2019/05/mz0vzswcjklrhcvckrau.pdf, sid 9)
Stora tidsvinster med kapacitetsförbättringar
Genom utbyggnad av dubbelspår och två nya spår (så kallade länkar som binder ihop befintliga banor) är det möjligt att korta ner restiden för tåget mellan Stockholm och Oslo till mindre än tre timmar1, vilket gör att tåget på allvar kan konkurrera med flyget. De två länkarna består av Nobelbanan, ett spår direkt mellan Örebro och Kristinehamn samt Gränsbanan mellan Arvika och Lilleström. Genom att stärka upp kapaciteten på Värmlandsbanan och Mälarbanan med dubbelspår kan restiderna ytterligare kortas.
Den totala kostnaden för dessa förbättringar beräknas, enligt organisationen Oslo-Sthlm 2.55, ligga på 64 miljarder kronor, där ungefär två tredjedelar går till de nya länkarna och en tredjedel till kapacitetsförbättringar på enkelspåriga stråk. Exempel på kapacitets- förstärkande åtgärder kan vara förbigångsspår eller justeringar av signalsystem. Det kan jämföras med den satsning på höghastighetståg som har föreslagits i Januariavtalet som beräknas kosta 230 miljarder kronor enligt Sverigeförhandlingens beräkningar. Stockholms Handelskammare har senare visat att en mer realistisk kostnad sannolikt är 400 miljarder kronor utifrån den tekniska standard som tagits fram. Den estimerade konstruktionstiden för Stockholm-Oslo-projektet är sex år, vilket är betydligt kortare än de 46 år som bygget av höghastighetsbanorna beräknas ta om fem miljarder kronor per år anslås.
Med fyra stopp längs vägen (Västerås, Örebro, Karlstad och Arvika) skulle det, efter utbyggnaden av spåren, ta 2 timmar och 55 minuter att resa mellan Stockholm och Olso.
Restidsberäkningen är gjord av organisationen Oslo-Sthlm 2.55 och utgår från ett tåg som kör i 250 km/h, vilket till exempel är fallet med SJ:s X2000-tåg från 2017. En direkt- linje utan stopp skulle ta 2 timmar och 40 minuter. De senaste åren har det dock kommit rapporter om att svenska snabbtåg sällan kommer upp i sina maxhastigheter2. Detta har visserligen till stor del berott på att fler tåg har pressats in på spåren, vilket gett upphov till trängsel och kö. En utbyggd järnväg har däremot möjlighet att minska sådana problem och möjliggöra de höga hastigheterna.
Sammantaget finns det en stor potential i att effektivisera tågförbindelsen mellan Stockholm och Oslo till en i sammanhanget låg kostnad. Stockholms Handelskammares uppfattning är att en mer utförlig utredning behöver göras för att beräkna projektets exakta lönsamhet.
Enligt de underlag som tagits fram av Oslo-Sthlm 2.55 är det sannolikt att den så kallade nettonuvärdeskvoten, som beskriver projektets lönsamhet, är positiv. Det innebär att samhället får tillbaka större nyttor än investeringens pris.
Genom utbyggnad av dubbelspår och två nya länkar är det möjligt att korta ner restiden för tåget mellan Stockholm och Oslo till mindre än tre timmar, vilket gör att sträckan på allvar kan konkurrera med flyget .
1 Oslo-Sthlm 2.55
2 https://www.nyteknik.se/bygg/svenska-snabbtag-kor-allt-langsammare-6919824
Sträckan Stockholm-Oslo måste in i nationell plan
År 2022 kommer den nationella planen för transportsystemet att uppdateras, vilket sker vart fjärde år. Den nationella planen styr hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas de kommande mandatperioderna. Hittills har planen löpt 12 år framåt, men vid den kommande revideringen blir det eventuellt en 16-årig löptid. Enligt Trafikverket ska åtgärderna bidra till ett modernt, effektivt och hållbart transportsystem för människor och företag – i dag och i framtiden.
Redan nu har utredningsarbetet börjat och flera projekt övervägs. De senaste åren har järnvägen mellan Stockholm och Oslo uppmärksammats som en brist i transportsystemet.
Projektet att åtgärda dessa brister omfattar kapacitetsförbättringar på nuvarande enkel- spåriga stråk samt anläggning av två nya länkar3. Stockholms Handelskammare anser att dessa bör ingå som en investering vid den kommande revideringen av nationell plan.
Den norska myndigheten Jernbanedirektoratet rekommenderar, i sin utredning från november 2020, den egna regeringen att utreda Gränsbanan ytterligare. Därtill föreslås en överenskommelse mellan berörda svenska och norska myndigheter, så att planerings- arbetet kan ta vid.
Samhällsnyttan i en regionförstoring är sannolikt stor, men vidare
utredning är nödvändig . Stockholms Handelskammare anser att
utredningsarbetet kring sträckan måste intensifieras så att beslut
om byggnation kan fattas i närtid .
För att en investering ska bli av krävs oftast att den genererar mer i samhällsnytta (värderat i kronor) än vad den kostar att bygga. Samhällsnyttor kan komma från en rad olika saker, till exempel restidsförkortningar, minskade utsläpp och ökat ekonomiskt utbyte.
Samhällsnyttan i en regionförstoring är sannolikt stor, men vidare utredning är nödvändig.
Stockholms Handelskammare anser att utredningsarbetet kring sträckan måste intensifieras, så att beslut om byggnation kan fattas i närtid.
Som en del i beslutsunderlaget har Stockholms Handelskammare därför valt att analysera det ekonomiska utbytet mellan städerna. Regioners ekonomiska relationer kan beskrivas på flera sätt. Primära fokusområden i denna analys är handel, utländska direktinvesteringar, multinationella företag, turismflöden, flygresor och medborgare bosatta i respektive land.
De senaste åren har järnvägen mellan Stockholm och Oslo uppmärksammats
som en brist i transportsystemet.
Mikael Andersson/ Mostphotos
Victoria Marie Evensen, byråd for næring og eierskap vid Oslo kommune, tycker det är viktigt att satsningar sker på järnvägsförbindelserna mellan Stockholm och Oslo.
Enligt henne finns en betydande potential i att knyta städerna närmare varandra.
Hur ser utbytet/relationerna ut mellan Stockholm och Oslo idag?
– Oslo och Stockholm har traditionellt sett haft ett nära och gott samarbete, som huvud- städer i Norge och Sverige. Vi har en aktiv svensk-norsk handelskammare och vi samarbetar i olika internationella samarbetsorganisationer, som Eurocities.
Vilka likheter ser du mellan Stockholms och Oslos näringsliv?
– Även om Oslo och Stockholm är skickliga inom olika sektorer av näringslivet och industrin, så är de båda huvudstäder, och med det följer en del likheter. I båda städerna finns många verksamheter inom finans, IT, biotech, hälsa och kreativa näringar. Både Oslo och Stockholm har flera ledande forsknings-och utbildningsinstitutioner. Båda städerna har de senaste åren haft en stark tillväxt i nystartade företag som skapar många arbets- tillfällen. I tillägg är båda städerna viktiga beslutscentrum med många huvudkontor, även om Stockholm nog leder när det gäller nordiska och europeiska huvudkontor. Oslo präglas å sin sida naturligtvis av flera verksamheter inom energisektorn och maritima näringar. Vi har också mycket gemensamt när det gäller värderingar och etik i affärer, rättigheter man har som anställd samt att kunna kombinera arbete, familjeliv och fritid.
Vad skulle snabbare och smidigare tågresor mellan Stockholm och Oslo innebära för norskt näringsliv?
– Före pandemin gick det fler än 20 direktflyg dagligen mellan Arlanda och Gardemoen.
En stor andel är affärsresenärer, och det är slående att det är ungefär lika många norrmän som svenskar som reser. Det säger något om hur viktigt det är med goda förbindelser mellan våra två huvudstäder. Med en ny och snabbare järnväg kommer man kunna resa lika snabbt med tåg som med flyg, inkluderat tiden att åka till och från flygplatsen och att
”Snabbare tågresor ger mer samarbete och ökat
värdeskapande.”
Victoria Marie Evensen, byråd for næring og eierskap
vid Oslo kommune RÖSTER FÖR SNABBARE TÅGRESOR
större arbetsmarknad och verksamhetsmöjligheter för näringslivet i bland annat Karlstad och Örebro. Värmland är till exempel redan i dag tätt knutet till Osloregionen, och denna gränsö- verskridande integration kommer troligtvis öka med en ny och snabbare järnvägsförbindelse.
– Jag tror att det kommer öppna upp för mer samarbete och ökat värdeskapande. I dag riktar sig näringslivet i båda städerna mer söderut, eller mot andra regioner, än mot varandra. Det ligger en stor potential i värdeskapande genom att Oslo och Stockholm kopplas närmare varandra.
Vilka typer av företag skulle främst gynnas av förbättrade tågförbindelser mellan städerna?
– Både Oslo och Stockholm är ledande inom grön teknologi – vi har båda varit europeisk miljöhuvudstad och är medlemmar i C40, vilket är ett hållbarhetssamarbete mellan städer.
Vi är båda «laboratorier» för grön innovation. Jag tror att detta är ett viktigt verksamhets- område för näringssamarbete framöver. Ett annat område är digitalisering. Vi ser bland annat en betydande norsk ägarandel i IT-industrin i Sverige. Vi ser också flera svenska företag inom IT-industrin här i Oslo. Norrmän och svenskar är early adopters, och de utgör testmarknader för ny teknologi som också kan vara ledande globalt.
– I Oslo växer många nya, spännande teknikföretag fram och flera av dem tar steget från startupbolag till globala tillväxtföretag. Att länka samman båda städernas ekosystem för innovation och entreprenörskap kommer på sikt att förbättra investerar- och talangflödet mellan de två städerna.
SÅ SER UTBYTET MELLAN NORGE OCH SVERIGE UT
Stockholm och Oslo – två nordiska tillväxtcentrum
Transportinfrastrukturinvesteringar har potentialen att långsiktigt öka produktivitet och tillväxt genom så kallade agglomerationseffekter. Det innebär att regionsförstorning, genom goda och tillgängliga transporter mellan regioner, underlättar ekonomisk aktivitet från delning, matchning och lärande. Delning innebär att fler kan dela på offentliga och privata resurser, marknader och risker. Det leder till ett effektivare utnyttjande av resurser och en mer specialiserad, diversifierad och anpassningsbar marknad. Matchning innebär att kompetens kan matchas bättre mot en specifik tjänst, då poolen av arbetstagare och arbetsgivare ökar. Med lärande menas att fler kan träffas, vilket sprider och vidareutvecklar kreativitet, idéer och kunnande (”knowledge spillover”).
En regionsförstorning mellan Stockholm och Oslo har stor potential, inte minst för näringslivet. Näringsstrukturerna i båda städerna är starkt tjänstebaserade och kunskap- sintensiva, vilket gör tjänsteresor nödvändiga. Därtill är båda städerna specialiserade inom informations- och kommunikationsteknik, som särskilt gynnas av en högre täthet genom närmare förbindelser. Dessutom blir det lättare för turister och affärsresenärer att resa mellan städerna, vilket leder till en utökad marknad för såväl svenska som norska företag.
En regionförstoring främjar samarbete mellan liknande industrier, genom ökad möjlighet att utbyta kunskap, teknik, insatsvaror och specialiserad arbetskraft. Näringsstrukturerna i Stockholm och Oslo är på flera sätt likartade. Sektorerna inom finans, företagstjänster (juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och administration) och information och kommunikation är särskilt betydande. Tillsammans stod de för 36 respektive 32 procent av Stockholms och Oslos totala produktion år 2018.
Stockholm och Oslo har en betydande mängd nystartade företag. Nyföretagande kan vara en effekt av både hög- och lågkonjunktur. I högkonjunkturer är risken lägre för den som startar ett nytt företag, medan lågkonjunkturer kan ”tvinga” folk att söka nya, egenskapade sysselsättningar. Både Stockholm och Oslo uppvisar en hög överlevnad för nystartade företag. År 2017 hade 77 procent (17 299 st) av de företag som startades år 2014 i Stockholm överlevt i tre år. I Oslo var 36 procent (19 670 st) av de företag som startades 2014 fortfa- rande vid liv tre år senare. Städerna placeras högt i mätningar över startup-vänliga eko- system, med Stockholm i den globala täten. Norge är däremot den snabbast växande
Innovationsnivån i Stockholm och Oslo rankas högt med internationella
mått. I EU-kommissionens regionala innovationsindex för Europa placeras
Stockholm på en fjärdeplats och Oslo på plats 16 i mätningen från 2019.
Företagstätheten är globalt sett hög i de båda huvudstäderna. Forbes Global 2000 listar världens största företag, och i denna lista är både Stockholms- och Osloföretag frekvent representerade. I en undersökning av Invest Stockholm framkommer att 250 av de 2000 företagen har regionala huvudkontor upprättade i Norden (Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island). 51 procent av de regionala huvudkontoren i Norden är lokaliserade i Stockholm och 6 procent i Oslo, enligt mätningen från 2015.
Figur 2. Fördelningen av företag från Forbes Global 2000 med regionala huvudkontor i Stockholm, Oslo och övriga Norden.
Anm: 51%, 6% och 43% motsvarar andelen företag (av totalt 250 st på Forbes Global 2000-listan) med regionala huvud- kontor i Stockholm, Oslo respektive övriga Norden.
Källa: Nordic Invest
Stockholm och Oslo är populära bostadsorter – med 2 300 000 respektive 1 305 000 invånare stod båda regionerna för 13 procent av Nordens befolkning 2019. I denna breda definition av Olsoregionen brukar man inkludera det närliggande fylket (motsvarighet till län) Akershus, med anledning av det stora antalet pendlare. Därifrån pendlar 113 700 personer in till huvudstaden, enligt siffror från 2018. Akershus slogs i januari 2020 samman med två andra fylken och bildade Viken fylke. Därmed finns inte Akershus i officiell mening längre.
Stockholm och Oslo (samt Akershus) sysselsätter 15 procent av Nordens anställda mellan 15 och 64 år. Det kunskapsintensiva näringslivet attraherar högutbildad arbetskraft till båda städerna – 34 procent av stockholmarna över 24 år har en högskoleutbildning på tre år eller mer. I Oslo (samt Akershus) har cirka 54 procent av motsvarande befolkning en högre utbildning, varav 20 procent har en utbildning på mer än fyra år. Befolkningen har ökat med sju procent i Stockholms län och sex procent i Oslo (och Akershus) sedan 2015.
Till 2035 förväntas befolkningen växa med tolv procent i både Stockholms län och Oslo och Akershus. En växande befolkning kommer att ställa högre krav på goda förbindelser med omvärlden.
Figur 3. Befolkningsutveckling och befolkningsprognos till 2035, Stockholm
Anm: Befolkningsprognos till 2035 utifrån framskrivningar från 2020. Stockholm avser Stockholms län.
Källa: SCB och Stockholms Handelskammare
Figur 4. Befolkningsutveckling och befolkningsprognos till 2035, Oslo och Akershus
Anm: Befolkningsprognos till 2035 utifrån 2020 års framskrivningar. Förändringstakten för Oslo kommun är applicerad på regionen Oslo och Åkershus.
Källa: Eurostat, SCB, SSB och Stockholms Handelskammare
Stockholm och Oslo är två av Nordens mest dynamiska regioner. Det visar Nordiska Rådets Regional Potential Index (2019), som mäter regioners socioekonomiska tillstånd.
Här placeras Oslo kommun och Stockholms stad på en första respektive tredje plats, mätt på kommunal nivå. Starkt bidragande är städernas produktivitet – år 2017 uppgick Stockholms bruttoregionalprodukt (BRP) till 148,6 miljarder euro, medan Oslo och närliggande Akershus stod för 97,4 miljarder euro, båda i nuvarande priser. Dessa två regioner bidrar därmed med 18 procent till Nordens samlade BNP.
Stockholm och Oslo växer – i befolkningsantal och ekonomiskt. Förbättrade förbindelser är därmed nödvändiga för att mäkta med befolkningsökningen och för att säkerställa att de båda huvudstäderna förblir de tillväxtcentrum de är i dag.
Stockholms export till Norge ökar
Sverige är ett litet land med en öppen och exportberoende ekonomi. Sveriges förmåga att handla med andra länder är helt avgörande för vårt välstånd.
Stockholm står för drygt 28 procent av Sveriges totala export och är därmed landets viktigaste exportstad.6 För Stockholm är Norge den viktigaste exportmarknaden.
Under 2019 exporterade Stockholm varor till Norge till ett värde av 47 miljarder kronor.
Det motsvarar ungefär 12 procent av Stockholms totala export. För Norges del stod exporten till Sverige för 70 miljarder norska kronor, motsvarande ungefär 66 miljarder svenska kronor. Oslo är i sig en importtung region i den norska ekonomin. Oslo kommun importerade år 2019 för 59 miljarder norska kronor, vilket utgjorde 35 procent av den totala norska importen. Oslos export uppgick till 11 procent av det nationella exportvärdet.
Därmed bör relationen med Oslo vara särskilt viktig för Stockholms, och Sveriges, handel med Norge.
Tabell 2. Stockholms läns 10 viktigaste varuexportmarknader
Anm.: Varuexport, fördelat per land, 2019 Källa: SCB och Stockholms Handelskammare
6 Källa: SCB. För att geografiskt placera företaget används den juridiska enhetens huvudsakliga arbetsställe ur SCB:s företagsdatabas.
Varuexporten från Stockholm till Norge har i princip varit stabil kring 24–29 miljarder kronor per år sedan 2008, men har de senaste två åren stigit kraftigt. 2018 exporterades varor till Norge för 36 miljarder kronor och 2019 uppmättes exporten till 47 miljarder kronor, vilket är ett rekordhögt värde för Stockholm
Figur 4. Varuexport från Stockholm till Norge
Källa: SCB och Stockholms Handelskammare
Stockholms Norge-exponering, det vill säga andel av huvudstadens varuexport som går till Norge, har ökat från nio till tolv procent från år 2015 till 2019. Det är den största ökningen av exportvärde till Norge, i jämförelse med alla andra svenska län. Samtidigt var det förhål- landevis få län som ökade sin exponering, vilket belyser Stockholms fördjupade ekonomiska utbyte med Norge de senaste åren.
I dag har Stockholm och Västra Götaland i särklass störst handelsutbyte med Norge, mätt i miljarder kronor, jämfört med alla 21 svenska län. Tillsammans står de båda länen för drygt 60 procent av Sveriges totala bilaterala varuhandel med Norge.
Starka band mellan Sverige och Norge
Även på svensk nationell nivå är Norge en mycket viktig export- och importmarknad.
Under 2019 uppgick Sveriges samlade export av varor och tjänster till Norge till 245 miljarder kronor och importen till 176 miljarder kronor. Sammantaget är Norge Sveriges näst viktigaste handelspartner efter Tyskland, sett till det totala handelsutbytet, och den i särklass viktigaste exportmarknaden. Därefter följer Storbritannien och USA.
Av exporten till Norge svarar varudelen för drygt 162 miljarder kronor och tjänsteexporten för drygt 82 miljarder kronor. Några av de större posterna i varuexporten utgörs av elektro- varor och telekom, vägfordon, livsmedel och oljeprodukter. Norge har stora oljetillgångar, och en del av råoljan omvandlas på något av Sveriges raffinaderier till oljeprodukter som bensin och diesel, för att sedan exporteras tillbaka till Norge.
Så många får jobb genom den svenska exporten
Betydelsen av den svenska exporten kan också beskrivas med exportrelaterade syssel- sättningstal. I senast tillgängliga data från OECD, för 2015, framgår att ungefär 110 400 personer i Sverige är direkt eller indirekt understödda av den svenska exporten till Norge.
Bortsett från den amerikanska marknaden bidrar därmed exporten till Norge med flest jobb i Sverige, långt mer än vad exporten till resterande grannländer som Danmark (65 200 personer) och Finland (55 000) gör.
Merparten av dessa personer är sysselsatta i den svenska tjänstesektorn, inom parti- och detaljhandel, turism, hotell och restaurang, transport och magasinering samt inom informations- och kommunikationssektorn. Tillsammans sysselsätter branscherna 42 procent av det totala antalet svenskar som sysselsätts av exporten till Norge.
Norge är Sveriges näst
viktigaste handelspartner
efter Tyskland
Ekonomisk integration med multinationella företag
Relationen mellan Sverige och Norge kan även beskrivas i förekomsten av norsk- och svenskägda dotterbolag. Antalet norska dotterbolag, det vill säga företag verksamma i Sverige som ägs eller kontrolleras av ett moderföretag från Norge, uppgår till 2 400. Det är 16 procent av alla utländska dotterbolag i Sverige. Totalt sysselsätter de 73 340 svenska medborgare och 1,3 procent av Sveriges arbetskraft.
2018 fanns det 1 116 svenska företag med ett eller flera dotterbolag i Norge. De sysselsatte sammanlagt 80 780 personer i Norge. Totalt uppgår de svenska dotterbolagens omsättning på den norska marknaden till 274 miljarder kronor.
Norska och svenska migranter i respektive land Figur 6. Norska medborgare bosatta i Sverige – per län
Anm.: Statistik per den 31 december 2018
Anm.: Personer med både norskt och svenskt medborgarskap är exkluderade Källa: SCB och Stockholms Handelskammare
Av de norska medborgare som förvärvsarbetar i Sverige arbetar 28 procent I Stockholm.
Merparten av dessa personer arbetar inom företagstjänster med olika form av juridisk och ekonomisk verksamhet, handel, vård och omsorg samt inom informations-och kommunika- tionssektorn.
Norrmän viktiga för Stockholms turistnäring
Stockholms och Sveriges ekonomiska relationer med Norge kan också illustreras med hjälp av turismströmmar. Under 2019 stod norska medborgare för 246 496 gästnätter i Stockholms län. I Sverige uppgick motsvarande antal till drygt 3,4 miljoner. Den norska turismen till Stockholm har de senaste åren minskat, från 311 000 gästnätter (9 procent av totala antalet nätter) år 2015 till 246 000 år 2019 (motsvarande 7 procent). De norska turisterna reser framförallt till angränsande regioner som Västra Götalands län (37 procent), Värmlands län (12 procent) och Norrbottens län (11 procent). En välfungerande järnvägsförbindelse har potential att öka antalet norska turister i Stockholmsregionen, eftersom järnvägen underlättar för resenärer att snabbare och mer miljövänligt åka till den svenska huvudstaden.
En välfungerande
järnvägsförbindelse
har potential att öka
antalet norska turister
i Stockholmsregionen .
Flygtrafik mellan Sverige och Norge
En stor del av den svenska flygtrafiken går till Norge. Norge är den sjätte viktigaste destinationen med över 1,7 miljoner flygpassagerare till och från Swedavias flygplatser i Sverige år 2019. Enligt dataföretaget OAG var Stockholm-Oslo den 20:e största flyglinjen i världen, mätt i antalet tillgängliga avgångar, år 2017. Enligt rapporten fanns det 12 804 flyg mellan Stockholm och Oslo samma år.7
Intresset att flyga mellan Stockholm och Oslo har ökat med tiden. Sett till flygtrafiken mellan Arlanda och de nordiska huvudstäderna har Oslo kommit ikapp Köpenhamn som länge varit den ledande destinationen, delvis på grund av en hög transfertrafik på Kastrup.
2019 hade Köpenhamn endast 10 000 fler passagerare från Stockholm än vad Oslo hade, vilket är en markant minskning jämfört med 2010 då drygt 163 000 fler passagerare flög från Arlanda till Köpenhamn än till Oslo. Intresset att flyga mellan Stockholm och Oslo kan alltså bedömas ha ökat under de senaste åren.
Figur 8. Resor med flyg från Arlanda till nordiska huvudstäder
Anm.: Destinationerna är inte inrapporterade baserat på slutdestination. Om en passagerare till exempel flyger från Sverige till USA och mellanlandar i Storbritannien, rapporteras resan som att passageraren flög mellan Sverige och Storbritannien.
Källa: Swedavia
Jonas Karlsson, vd för bolaget Oslo-Sthlm 2.55, som ägs av flera svenska kommuner och regioner, anser att politiker och myndigheter från Sverige och Norge nu behöver komma överens och våga satsa. I sin roll har Jonas till uppgift att driva på för en spårsatsning mellan de två huvudstäderna.
Varför är det viktigt med snabbare tågresor mellan Stockholm och Oslo?
– En modern tågförbindelse skulle kraftigt öka utbytet mellan huvudstäderna. Det skulle innebära snabba, bekväma, täta och hållbara resemöjligheter. Möjligheten att resa fram och tillbaka över dagen, minskade kostnader för resandet och möjligheten att nyttja restiden till arbete gör tåget mer attraktivt än flyget.
– Redan i dag är svensk och norsk ekonomi outstanding om man ser till utbytet mellan länderna. Vi är varandras största handelspartners. 5 miljoner norrmän köper faktiskt varor av oss i Sverige för ett större värde än vad 83 miljoner tyskar gör. Och det är tjänsteexporten som ökar mest. Den har fördubblats på tio år. På köpet så krymper Stockholm/Mälardalen restidsmässigt. De skapar restidsförkortningar som gör att man i Västerås/Eskilstuna, Örebro och till och med Karlstad knyts mycket närmare Stockholm.
Utbytet mellan Sverige och Norge är stort.
Varför har de här investeringarna inte redan kommit på plats?
– Det finns många skäl. Gränsöverskridande infrastruktur är svår att hantera. Två regeringar och två myndigheter måste vilja samma sak samtidigt. Sedan kan man fundera på var vi haft fokus. Under ganska lång tid nu har vårt politiska fokus varit att titta söder ut, samtidigt som det svenska näringslivet har tittat lika mycket på Norge. Dessutom kan jag möjligen reflektera över ett nordiskt samarbete som tappat fokus. Vi ägnar oss åt kulturutbyten medan hårda frågor som infrastruktur har diskuterats i Bryssel. Ibland möter jag dessutom en lite nonchalant stämning i politiken. Sverige-Norge är väl inget problem – det finns inget att fixa eller utveckla. Så skulle vi aldrig säga om våra andra stora exportmarknader.
”En modern tågförbindelse skulle kraftigt öka utbytet
mellan huvudstäderna”
Jonas Karlsson, vd för bolaget Oslo-Sthlm 2.55 RÖSTER FÖR SNABBARE TÅGRESOR
Järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Oslo präglas av flera flaskhalsar och ineffektiva moment. Vilka delar av järnvägen är mest kritiska?
– Egentligen är det sämre ju längre västerut man kommer. Helt avgörande är att få till en ny gränsbana. 96 km järnväg mellan Lilleström och Arvika skulle kosta 27 miljarder svenska kronor och minska restiden med 1 timme och 30 minuter. Den skulle öka kapaciteten eftersom Värmlandbanan/Kongsvingerbanan är en lång omväg och har samma bansträckning och utformning som när den byggdes, det vill säga när Sverige och Norge var i union.
Vilket är nästa steg?
– Min slutsats är att problemet ska angripas rent fysiskt från väster och politiskt från öster.
En ny gränsbana sparar mest restid. Andra finansieringsmodeller, som en avgiftsfinansiering, för en gränsöverskridande förbindelse borde inte vara politiskt känsliga i Sverige. Det har fungerat både för Öresundsbron och Svinesundsbron. Får vi igång den processen kommer det andra att lösa sig. Ungefär som att citytunneln i Malmö inte var beslutad när man byggde Öresundsbron. Trafikverket har redan satt igång arbetet med Värmlandsbanan. Dessutom finns det ett momentum i Norge just nu. Den norska regeringen är mycket mer öppen för andra finansieringsmodeller, man har varit öppen för infrastrukturavgifter under lång tid och i dag finns det oss veterligen inget parti som motsätter sig en ny gränsbana mellan länderna och som finansieras med brukaravgifter. Därför var det kanske inte så konstigt att Jernba- nedirektoratet (jfr Trafikverket) numera talar öppet om alternativ finansiering. För en tid sedan sade den norske statssekreteraren John-Ragnar Aarset på en konferens i Oslo:
Vi har hört rykten om att Jernbanedirektoratet redan satt igång ett arbete. Nu måste vi få svenska regeringen och Trafikverket att respondera.
I en ny utredning från 2020 kommer ni fram till att en brukarfinansiering av projektet kan vara en effektiv lösning. Vill du berätta mer om förslaget och kalkylen bakom det?
– Grovt förenklat har vi tittat på två modeller. Dels en koncessionsmodell där man har mer av privat medverkan och risk, dels en lånefinansieringsmodell där staten lånar pengar likt de gjorde till Öresundsbron. I båda fallen handlar huvuddelen av finansieringen om att man tar ut avgifter från de tåg som passerar de nya länkarna. Och i båda fallen är projektet företagsekonomiskt lönsamt. Grunden för ekonomin är de intäkter som skapas när man
”Et veldig spennende prosjekt er Oslo-Sthlm 2 .55 . Kan være gjennom-
førbart uten statlige bidrag . Det synes vi er veldig spennende . Bør gi en
oppgave til Jernbanedirektoratet og Trafikverket om å gå grundligere
inn i arbeidet . Gi vurdering av mulighetene av det Oslo-Sthlm skisserer .
Det fortjener prosjektet .”
Om en förbättrad tågtrafik mellan Stockholm och Oslo ska bli verklighet krävs beslut i närtid.
Genom den här rapporten vill vi visa vilken enorm potential som finns i att knyta ihop Stockholm med Oslo. Med en halverad restid kommer utbytet mellan Stockholm, Oslo och omkringliggande regioner att förenklas. Det vore bra för hela Nordens konkurrenskraft.
NU ÄR DET DAGS FÖR BESLUT
Stockholms Handelskammare Brunnsgatan 2
Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 chamber.se
Ansvarig analys: Carl Bergkvist, carl.bergkvist@chamber.se Kommunikation: Robert Östholm, robert.ostholm@chamber.se
STHLM –OSLO
En kartläggning av det ekonomiska utbytet mellan Sverige och Norge och potentialen i förbättrade järnvägsförbindelser mellan Stockholm och Oslo .
