STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: STÄRK STOCKHOLMARNAS VALFRIHET. En analys av kvaliteten i Stockholms äldreomsorg

(1)

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03

STÄRK STOCKHOLMARNAS VALFRIHET

En analys av kvaliteten i Stockholms äldreomsorg

(2)

Förord

Att äldreomsorg och andra välfärdsverksamheter håller hög kvalitet är centralt både för Stockholms äldre och för deras anhöriga.

Det är dessutom centralt för stadens attraktivitet. I konkurrensen om de bästa talangerna är hög livskvalitet, inklusive tillgång till välfärdstjänster av världsklass, en viktig parameter.

Liksom i övriga välfärdssektorn finns i dag både privata och offentliga aktörer i äldre- omsorgen. Den mångfalden är i sig en drivkraft för innovation och kvalitetsutveckling – något som i första hand gynnar de äldre men som i förlängningen också skapar möjligheter till export och ekonomisk tillväxt.

Det är positivt att Stockholm har höga ambitioner för sin äldreomsorg: ”Vår strävan är att du ska vara nöjd med äldreomsorgen i Stockholms stad. Det innebär att du ska få ett professionellt bemötande och en omsorg som är utformad efter dina behov”, skriver äldre- borgarrådet Clara Lindblom (v) i ett informationsmaterial riktat till Stockholms äldre.

Dessvärre finns i dag anledning att ifrågasätta i vilken grad detta mål är vägledande för de politiska beslut som fattas.

Sedan maktskiftet efter valet 2014 har stadens politiska majoritet haft en uttalad ambi- tion att stärka offentligt drivna verksamheters ställning. Enligt budgeten för 2016 ska man

”aktivt arbeta för att främja icke-vinstdrivande verksamheter”. I linje med detta har ett antal verksamheter, tidigare i privat regi, återtagits i kommunal drift.

Till exempel tog man tillbaka driften av vård- och omsorgsboendet Fruängsgården, som under många år drivits av det privata företaget Vardaga. Beslutet motiverades av stadsdels- nämnden med att: ”Vardaga, före detta Carema, är ett tydligt exempel på ett riskkapital- bolag som har som drivkraft att gå med vinst”.

Så långt politikernas perspektiv.

I denna analys, som bygger på Socialstyrelsens enkäter om upplevd kvalitet, får Stockholms äldre själva komma till tals.

Mönstret är tydligt. Äldre som får omsorg via privata aktörer är överlag mer nöjda med sin hemtjänst och sitt äldreboende än de som får sin omsorg från kommunen. Detta trots att förutsättningarna i övrigt är likartade. De äldre upplever bättre interaktion med personalen och större möjligheter att påverka sin egen tillvaro.

Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att staden framhärdar i att återta välfunge- rande privata verksamheter i kommunal regi.

För Stockholms Handelskammare är det självklart att engagera sig i denna fråga. Den handlar om klimatet för företag och företagande. Men också om att huvudstadsregionen ska vara attraktiv att leva i hela livet.

Stockholm behöver mångfald och valfrihet i äldreomsorgen. Det är viktigt för att stimu- lera innovation och utveckling. Men framför allt för att garantera att det är de äldres behov, inte ideologiska låsningar, som är vägledande för verksamheten.

Stockholm, september 2016 MARIA RANKKA Vd, Stockholms Handelskammare

(3)

Om analysen

I Stockholms stad finns ett väl utbyggt system med valfrihet inom äldreomsorgen. Äldre som bor hemma och får hjälp från hemtjänsten, liksom de som bor i äldreboenden, kan välja mellan kommunal verksamhet och en rad verksamheter som drivs i extern regi.

Valfriheten har drivit fram en konkurrens där olika aktörer försöker profilera sig genom olika särdrag.

Sedan stadens styre ändrade färg efter valet år 2014 har dock flera verksamheter som tidigare drivits i privat regi tagits tillbaka i kommunal regi.

Denna analys visar hur äldre själva upplever omsorgen i Stockholms stad i kommunal respektive extern regi. Statistiken visar på flera intressanta förhållanden:

• Verksamheterna i extern regi upplevs konsekvent som bättre än de i kommunal regi.

Detta stämmer oavsett om man tittar på mått som fångar verksamheternas över- gripande kvalitet, på personalens interaktion med de äldre eller på de äldres möjligheter att påverka sin egen vardag.

• Försprånget för verksamheter i extern drift återfinns i såväl hemtjänsten som särskilda boenden.

• Hälsotillståndet hos de äldre som tar del av omsorg från verksamheter i extern regi är jämförbart med hälsotillståndet hos dem som tar del av omsorg från verksamheter i kommunal regi. Det indikerar att skillnaderna i hur verksamheterna upplevs inte reflekterar skillnader i de äldres hälsotillstånd, utan faktiska skillnader i verksamheterna.

På följande sidor redovisas de äldres omdömen om hemtjänst och särskilt boende i Stockholms stad i kommunal respektive extern drift. Analysen är uppdelad i områdena övergripande kvalitet, interaktion med personalen, eget inflytande samt handläggning och personlig situation.

OM STATISTIKEN:

Denna analys bygger på Socialstyrelsens årliga nationella enkät- undersökningar för hemtjänst och särskilt boende. Data har hämtats i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada, som samlar nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter, och dit Socialstyrelsen rapporterar in sina resultat.

I Socialstyrelsens enkäter ges oftast tre till fem svarsalternativ.

Socialstyrelsens och Koladas redovisning av resultaten skiljer sig ibland åt trots samma grunddata. Det är till exempel vanligt att Socialstyrelsen i sina tabeller slår ihop de två mest positiva svars- alternativen, till exempel ”ganska nöjd” och ”mycket nöjd”, medan Kolada väljer ut det mest positiva, ”mycket nöjd”. Kolada redovisar resultaten i en snarare än flera siffror.

Enligt Socialstyrelsens sammanställning av enkätundersökningarna 2015 var antalet svarande i Stockholms stad cirka 9 000 personer i hemtjänsten (svarsfrekvens 64 %) och cirka 2 500 personer i särskilt boende (svarsfrekvens 53 %).

(4)

Tidigare studier om effekten av konkurrensutsättning

Hur påverkas äldreomsorgen av konkurrens? Olika undersökningar har gett olika svar på denna fråga. Som ett illustrativt exempel kan tre studier, samtliga utgivna av Socialstyrelsen, nämnas. Den första studien kom ut år 2012 och baserades i stor utsträck- ning på ett urval av 18 kommuner. Slutsatsen var att det inte gick att se några stora och entydiga kvalitetsskillnader mellan privat och offentlig äldreomsorg .

Rapporten fann att kommunala utförare var något bättre i fråga om så kallade struktur- mått, vilka indikerar verksamhetens förutsättningar. Exempel på strukturmått är personal- täthet och personalens utbildning. Privata utförare var å andra sidan något bättre på process- mått, som visar på det arbete som faktiskt utförs i verksamheterna.

Två år senare publicerade samma myndighet en nationell undersökning. Denna mera omfattande kartläggning visade att privata utförare hade bättre resultat än kommunala utförare, framför allt när det kom till drift av särskilda boenden.¹ År 2015 publicerade Socialstyrelsen en uppdaterad rapport, som pekade i samma riktning. Rapportens slutsats var:

De äldre som har enskilda utförare har i större utsträckning svarat att de vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänsten eller äldreboendet. I gruppen äldre med enskilda hemtjänstutförare svarade också fler att de kan påverka tiderna för insatserna, att personalen kommer på avtalad tid och att de får information i förväg om något förändras. Fler i gruppen med enskilda hemtjänstutförare svarade också att det är mycket lätt att få kontakt med hemtjänstpersonalen när de behöver. På äldreboendena som drivs i enskild regi upplever de äldre att det är något lättare att få träffa sjuksköterska, jämfört med på offentliga äldreboenden. De äldre på offentliga äldreboenden ger däremot mer positiva svar än på enskilda äldreboen- den när det gäller förtroendet för personalen.²

1 Socialstyrelsen (2014).

”Denna mer omfattande kartläggning visade

att privata utförare hade bättre resultat än

kommunala utförare, framför allt när det kom

till drift av särskilda boenden.”

(5)

mycket nöjd med verksamheten:

kommunalt

27 % extern regi

30 %

SÄRSKILT BOENDE

Socialstyrelsens rapport från år 2012 hade ett särskilt fokus på Stockholms stad. Detta med anledning av att en stor andel av de äldre i Sverige som hade hemtjänst eller särskilt boende i enskild regi fanns i denna kommun. Den generella slutsatsen om att kvaliteten var likvär- dig i olika driftsformer baserades på att inga signifikanta skillnader fanns i de 17 kommuner förutom Stockholm som inkluderades i jämförelsen. I Stockholm fanns däremot, enligt Socialstyrelsens rapport, tydliga kvalitetsskillnader till förmån för privata utförare: När det gäller särskilt boende i Stockholms stad visar jämförelsen att andelen nöjda personer är högre hos de enskilda än hos de kommunala utförarna för samtliga områden.³

Äldreboenden i extern regi har mer nöjda boende.

(6)

Verksamhetens övergripande kvalitet

Den omfattande undersökning som Socialstyrelsen har genomfört av äldres upplevelser inkluderar en rad frågor som berör verksamhetens övergripande kvalitet. Det första exem- plet är andelen äldre som överlag är nöjda med verksamheten. Som visas i tabellerna nedan svarar en klar majoritet av dem som får hjälp från hemtjänsten och en minoritet av dem som bor på särskilda boenden ja på denna fråga. Skillnaden mellan hemtjänst och särskilda boenden kan reflektera att äldre som kan och får bo hemma trivs bättre med sin situation än de som, ofta på grund av sämre hälsotillstånd, i stället bor på särskilda boenden. Inom båda verksamheterna finns hur som helst en tydlig skillnad mellan privata och kommunala utförare.

Av de äldre som får hemtjänst i extern regi svarar 86 procent att de överlag är nöjda med verksamheten, jämfört med 81 procent av dem som får hemtjänst i kommunal regi. Inom särskilda boenden är den procentuella skillnaden ännu större. I både hemtjänsten och sär- skilda boenden finns också en klar skillnad i de äldres möjligheter att få träffa vårdpersonal vid behov.

Särskilda boenden skiljer sig från hemtjänsten i det att verksamheten också inkluderar boende för de äldre. I vissa hänseenden finns enbart små skillnader mellan olika driftsformer, som när det kommer till trivsel med rum/lägenhet och med maten. Andelen som är nöjda med måltidsmiljön, med gemensamma utrymmen och med utomhusutrymmen är däremot klart högre i verksamheter drivna i extern regi.

Jämfört med de äldre i Stockholms stad som får sin omsorg i kommunal regi, upplever de som får omsorg via externa aktörer att kvaliteten på deras omsorg är lika bra eller bättre. I inga avseenden finns signifikanta skillnader till fördel för kommunal regi.

SÄRSKILT BOENDE

Har förtroende för all personal:

kommunalt

47 % extern regi

56 %

^30%^35%

40%

45%

50%

55%

60%

Kommunalt Extern regi

Fler på externt drivna äldreboenden svarar att de känner förtroende för alla i personalen.

(7)

Verksamhetens övergripande kvalitet – Hemtjänst

Kommunens regi Extern regi

Extern regi jmf kommunal regi

Differens (procentenheter) Överlag nöjda med

verksamheten (helhetssyn) 81 86 5

Får träffa läkare vid

behov 54 59 5

Får träffa sjuksköterska

vid behov 65 69 4

Känner sig trygga med att bo

kvar med stöd från hemtjänsten 79 81 2

KÄLLA: KOLADA. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR 2015

Verksamhetens övergripande kvalitet – Särskilt boende

Indikationer på verksamhetens

övergripande kvalitet Kommunens regi Extern regi

Differens (procentenheter) Mycket nöjd med verksamheten

(helhetssyn) 27 30 3

Får träffa läkare vid behov 77 81 4

Får träffa sjuksköterska vid

behov 81 80 -1

Känner sig trygga med att bo

på särskilt boende 83 85 2

Är nöjda med maten 71 73 2

Är nöjda med måltidsmiljön 64 68 4

Trivs med rum/lägenhet 72 73 1

Trivs med gemensamma

utrymmen 60 67 7

Trivs utomhus 66 73 7

KÄLLA: KOLADA. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR 2015.

(8)

Personalens interaktion med de äldre

En rad frågor som ställts berör personalens interaktion med de äldre. Det kan noteras att den stora majoriteten av de äldre är nöjda med personalens bemötande. Detta gäller för såväl enskilda boenden som för hemtjänsten, oavsett driftsform. Samtidigt finns en rad skillnader mellan driftsformer också i detta avseende. I hemtjänsten upplever de äldre som får stöd via extern regi i betydligt större utsträckning att de får kontakt med personalen. De upplever även i större utsträckning än äldre som får stöd via hemtjänst i kommunal regi att personalen kommer på avtalad tid samt att personalen utför sina arbetsuppgifter.

En vanlig kritik mot externa aktörer i välfärden är att företagen, för att maximera sina vinster, skär ned på arbetstiden. Men andelen äldre som upplever att hemtjänstpersonalen ofta har tillräckligt med tid är lika stor i extern regi som i kommunal regi – till och med marginellt större.

Får mycket lätt kontakt med personalen:

kommunalt

42 % extern regi

49 %

SÄRSKILT BOENDE

49 % 42 %

Frågorna som ställs till dem som bor i särskilda boenden skiljer sig något från dem som ställs i hemtjänsten. Anledningen är att personalen i denna form av verksamhet inte besöker de äldres hem utan finns på plats på boendet tillsammans med de äldre. Även i detta fall finns en mindre skillnad till förmån för verksamheter i extern regi sett till andelen som upplever att personalen ofta har tillräckligt med tid. De äldre som bor i särskilda boenden i privat regi anger också i betydligt större utsträckning att de har förtroende för personalen samt att de får kontakt med personalen.

Lättare att få kontakt med personalen på externt drivna boenden än på kommunala.

(9)

Interaktion med personalen – Hemtjänst

Differens (procentenheter) Nöjda med personalens

bemötande 95 97 2

Får kontakt med personalen 67 77 10

Har förtroende för personalen 86 89 3

Upplever att personalen kom-

mer på avtalad tid 81 86 5

Upplever att personalen utför

sina arbetsuppgifter 81 86 5

Personalen har ofta tillräckligt

med tid 75 76 1

Interaktion med personalen – Särskilt boende

Differens (procentenheter) Nöjda med personalens

bemötande 93 93 0

Har förtroende för alla i

personalen 47 56 9

Får mycket lätt kontakt med

personalen 42 49 7

Personalen har ofta tillräckligt

med tid 71 73 2

KÄLLA: KOLADA SAMT EGNA BERÄKNINGAR. SAMMANSTÄLLDA ENHETSNYCKELTAL FÖR STOCKHOLMS STAD ÅR 2015.

(10)

De äldres inflytande

En tredje kategori frågor berör de äldres inflytande över den egna vardagen. Denna kategori sticker ut, eftersom inte bara vissa utan samtliga frågor visar på en klar fördel för verksamheter i extern regi. De äldre som får hjälp i extern regi svarar i större utsträckning än de som får hjälp i kommunal regi att de informeras om förändringar, att de har möjlighet att framföra synpunkter/klagomål, att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål samt att de har möjlighet att påverka tider.

I särskilda boenden framkommer även att de äldre i verksamheter som drivs i extern regi upplever sig ha större möjlighet att vara utomhus samt ha tillgång till sociala aktiviteter.

Egenmakten tycks helt enkelt vara konsekvent större i den genomsnittliga verksamheten som drivs i extern regi jämfört med i kommunal regi.

Frågan om äldres möjligheter att påverka den egna tillvaron är viktig att ta fasta på. Att bli lyssnad på, och att kunna påverka sin egen tillvaro, har stor betydelse för den enskilda individens livskvalitet. Att brukarnas synpunkter tas i beaktande är också viktigt för att utveckla och förbättra äldreomsorgen i stort.

möjlighet att komma ut:

kommunalt

75 % extern regi

79 %

SÄRSKILT BOENDE

50%

55%

60%

65%

70%

75%

80%

Kommunalt Extern regi

Bättre möjlighet till utevistelse när boendet drivs i extern regi.

(11)

De äldres inflytande – Hemtjänst

Differens (procentenheter) Upplever att de informeras

om förändringar 61 70 9

Upplever att hänsyn tas till

deras åsikter och önskemål 82 87 5

Har möjlighet att framföra

synpunkter/klagomål 61 66 5

Har möjlighet att påverka tider 58 69 11

De äldres inflytande – Särskilt boende

Differens (procentenheter) Upplever att de informeras

om förändringar 43 48 5

Upplever att hänsyn tas till

deras åsikter och önskemål 87 88 1

Har möjlighet att påverka tider 52 58 6

Har möjlighet att vara utomhus 75 79 4

Har tillgång till sociala

aktiviteter 18 19 1

(12)

Personlig situation samt handläggning

En vanlig uppfattning är att verksamheter inom välfärden som drivs inom extern respektive kommunal drift inte är direkt jämförbara, eftersom olika grupper av personer kan söka sig till dem. En del av de frågor som ställts inom ramen för Socialstyrelsens stora undersökning berör de äldres personliga situation. Som visas i tabellerna nedan indikerar svaren att de personer som får stöd via olika driftsformer har mycket snarlika förutsättningar.

Andelen som har god hälsa är ungefär densamma i extern som i kommunal regi.

Detsamma kan sägas om andelen som har god rörlighet inomhus, ett annat hälsomått.

Andelen som besväras av ensamhet är högre inom verksamheter i extern regi. Något fler äldre besväras av ängslan, oro eller ångest i extern regi inom hemtjänsten, medan det omvända gäller inom särskilt boende. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de äldre som får stöd via olika driftsformer har liknande förutsättningar, vilket stärker slutsatsen att de skillnader i upplevd kvalitet som rapporteras in reflekterar den omsorg som de äldre får, snarare än skillnader i de äldres egna hälsotillstånd.

Intressant att notera är att andelen som har fått välja utförare inom hemtjänsten, liksom andelen som har fått plats på det äldreboende där de ville bo, är högre inom extern regi än i kommunal regi. Till sist visar svaren från hemtjänsten, där de äldre interagerar med hand- läggare, att besluten i något större utsträckning anpassas till de äldres behov i kommunalt drivna verksamheter. Detta kan reflektera att kommunala handläggare interagerar bättre med verksamheter i egen drift.

(13)

Personlig situation samt handläggning – Hemtjänst

Har god hälsa 30 28

Besväras av ensamhet 15 16

Har god rörlighet inomhus 28 26

Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 8 10

Bor med annan vuxen 15 20

Upplever att handläggarens beslut anpassas

till deras behov 71 65

Andelen som har fått välja utförare 63 78

Personlig situation samt handläggning – Särskilt boende

Har god hälsa 27 27

Besväras av ensamhet 46 54

Har god rörlighet inomhus 12 12

Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 16 14

Andel som fick plats på det äldreboende där

de ville bo 87 91

(14)

Handelskammaren anser

✓ KVALITET I FOKUS. Staden ska självklart inte förlänga avtal med privata utförare som missköter sin uppgift. Men att återta välfungerande verksamheter enbart för att öka andelen verksamheter i kommunal regi är något helt annat. Fokus måste ligga på att ge Stockholms äldre bästa möjliga omsorg. Ideologiska låsningar får inte stå i vägen.

Staden bör avstå från att förorda vissa driftsformer framför andra.

✓ KVALITETSSÄKRA HANDLÄGGNINGEN. Analysen visar att det kan finnas en skillnad i hur väl interaktionen fungerar mellan å ena sidan kommunens biståndshandläggare, å andra sidan externa respektive kommunala utförare av hemtjänst. Den kommunala handläggningen bör ses över så att äldre får ett likvärdigt stöd, oavsett vilken utförare de väljer.

✓ VÄLKOMNA INNOVATION. För att äldreomsorgen ska kunna drivas effektivt och på de äldres egna villkor behöver den ständigt utvecklas och förnyas. Det gäller både arbets- metoder och tekniska hjälpmedel. Vinstdrivna verksamheter har en stark drivkraft för – och möjlighet att investera i – innovation. De bör betraktas som en resurs i utvecklingen av välfärdsverksamheterna.

✓ STOPPA SKADLIGA FÖRSLAG OM VINSTBEGRÄNSNING. Enligt en sammanställning som Stockholms Handelskammare lät göra 2015 arbetar var tredje anställd i vård- och omsorgssektorn i Stockholms län i privat regi. Branschen domineras av små företag med mindre än 10 anställda. Denna mångfald skapar valfrihet för Stockholms äldre – men också för arbetstagare som får möjlighet att rösta med fötterna när olika arbets- givare konkurrerar om arbetskraften, eller att starta egna verksamheter. Det förslag om vinstbegränsning som aviserats av regeringens utredare kommer, om det blir verklighet, göra det svårare och mindre attraktivt att starta och driva välfärdsföretag. Det vore till stor skada för Stockholm.

”Staden bör avstå från att förorda vissa

driftsformer framför andra.”

(15)

Referenser

Kolada.se. Informationen om särskilda boenden och hemtjänsten i Stockholms stad hämtades från databasen senast 2016-04-10.

Socialstyrelsen (2012). Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? – en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre.

Socialstyrelsen (2014). Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014 Nationella resultat, metod och indikatorer.

Socialstyrelsen (2015). Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2015 – En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Stockholm Direkt (2014). De rödgrönrosa tar tillbaka omsorgsboende i Fruängen, 2014-11-27.

Stockholms Handelskammare (2015). 100 000 osäkra – Nu hotas jobben i välfärdsbranschen.

Stockholms stad (2015). Välkommen till äldreomsorgen i Stockholms stad.

Stockholms stads budget för 2016. Budget 2016 – Ett Stockholm för alla.

(16)

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box 160 50

103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 www.chamber.se ISSN: 1654-1758 ANSVARIG ANALYS:

Nima Sanandaji nima@sanandaji.se

ANSVARIG KOMMUNIKATION:

Andreas Åström

Stockholms Handelskammare driver frågor som är viktiga för Stockholms utveckling och tillväxt. Frågor som är avgörande för att Stockholm ska vara en attraktiv stad för företagare och människor. Var med och bidra du också, bli medlem!