2012-06-07
Institutionen för pedagogik och didaktik
Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 Institutionen för pedagogik
och didaktik
106 91 Stockholm www.edu.su.se E-post: margareta@edu.su.se Studiehandledning
Delaktighet Identitet och makt – konstruktion av normalitet, genus och etnicitet, 7,5 hp Participation, Identity and Power – The Construction of Normality, Gender and Ethicity,7.5 ECTS
Höstterminen 2012, start 6 november Kursansvarig: Margareta Aspán
2 Innehåll
Kursens syfte ...3
Förväntade studieresultat ...3
Kursens upplägg ...4
Kunskapskontroll och examination ...7
Betygskriterier ...8
Studentinflytande...9
Stöd i studierna ...9
3
Välkommen till kursen
Delaktighet Identitet och makt 7, 5 hp
Kursens syfte
Socialisationsbegreppet spelar en central roll inom pedagogiken som behandlar de lärprocesser varigenom individen utvecklas som samhällsvarelse, formas och skapar mening inom en social och kulturell värld. Därmed blir också delaktighet ett viktigt begrepp för att beskriva hur individen kan vara en del av och agera inom olika gemenskaper. Samtidigt finns det många situationer där individers delaktighet är problematisk och processer som istället leder till utanförskap i olika former. Både i vardagliga och institutionella sammanhang skapar inklusions- och exklusionsprocesser villkor för människors utveckling; vare sig man ser till segregering och marginalisering av grupper i samhället eller till enskilda individers brist på delaktighet i olika sociala sammanhang. Möjligheterna till delaktighet handlar därmed på ett grundläggande sätt om människors livsvillkor. Syftet med kursen är att belysa hur sådana processer som leder till att individer inbegrips och ges röst och handlingsutrymme, eller utesluts från olika sociala sammanhang, kan förstås som ett pedagogiskt problem som involverar lärande och meningsskapande.
Kursen fokuserar särskilt hur delaktighet och utanförskap är knutet till identitet och hur sociala kategoriseringar (t.ex. i form av genus, etnicitet och hälsa eller ålder) involverar idéer om normalitet/avvikelse, vilka spelar en central roll för identitetskonstruktioner, maktrelationer och möjligheter till erkännande. Delaktighet och identitet utgör de centrala teoretiska begrepp som behandlas och under kursens gång diskuteras hur dessa är ömsesidigt beroende av varandra – hur identiteten å ena sidan skapar och begränsar möjligheter till delaktighet, medan identitet å andra sidan är något som skapas på grundval av individers delaktighet eller utanförskap.
I undervisningen och litteraturen introduceras olika teoretiska perspektiv som synliggör olika
aspekter av delaktighet och identitet, vilka exemplifieras genom empiriska studier. Föreläsningarna och exemplen utgår bl.a. från ett livsvärldsperspektiv där individens subjektivitet och upplevelse står i fokus, och perspektiv som fokuserar hur man i interaktion förhandlar, konstruerar, demonstrerar och realiserar identitet och delaktighet. Exemplen rör också delaktighet i gemenskaper på olika nivåer – från den lilla kamratgruppen till större samhälleliga och kulturella gemenskaper – och illustrerar hur lokala
inklusions- eller exklusionsprocesser också kan återspegla mer övergripande mönster och villkor som olika grupper i samhället lever under.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
− redogöra för valda centrala begrepp och teoribildningar kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till genus, etnicitet och hälsa/funktionshinder.
− relatera några av dessa centrala begrepp till varandra.
− analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet eller hälsa/funktionshinder, utifrån de socialkonstruktionistiska
utgångspunkter som presenteras på kursen.
− problematisera (förgivettagna) former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet.
4
Kursens upplägg
Kursen inleds med två föreläsningar som presenterar kursens uppläggning och introducerar de
pedagogiska problem som behandlas samt delaktighets- och identitetsbegreppen, liksom hur människan konstruerar gränser för normalitet liksom för avvikelse. Den tredje föreläsningen behandlar
diskriminering kontra integrationsaspekter, den fjärde behandlar innebörder av begrepp som etnicitet och mångfald. Dessa föreläsningar följs av ett schemalagt tillfälle för grupparbete utifrån
diskussionsfrågor rörande de delar av kurslitteraturen som hittills berörts.
Under de efterföljande föreläsningarna presenteras olika aspekter av delaktighet och identitetsskapande utifrån olika teoretiska perspektiv. Föreläsningarna behandlar både empiriska exempel och teorier som belyser hur sådant som etnicitet, kön och hälsa kan ligga till grund för identitetsskapande processer och liksom för hinder för delaktighet.
Tisdag 6 november kl. 14-16
Introduktion av kursen. Margareta Aspán och Katarina Lagercrantz All
Kursens innehåll och syfte presenteras: Varför är identitets- och delaktighetsproblematiken ett centralt ämnesområde inom pedagogiken?
Arbetsformer och examinationsformer framläggs och gruppindelning inför kommande seminariearbeten görs. Därtill ges en introduktion av den första seminarieuppgiften kring boken till nästa gång:
Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H. E. (2008). Meningsskapande och delaktighet. Göteborg;
Daidalos.
Den 7 november kl. 8.00 publiceras under Uppgifter på Mondo den individuella skriftliga uppgift som bearbetas inför och kamratgranskas den 23 november. Häri ska valda texter som kursen hittills behandlats bearbetas i text. Inlämning av text för läsning görs via Mondo den 19 november kl. 10.00.
Denna uppgift har till syfte att låta varje student ska få sin bearbetning av valda delar av litteraturen diskuterad med ett par andra kursdeltagare. Därmed kan nya infallsvinklar på litteraturen framträda och dessa kan ligga till grund för arbetet med den individuella avslutande hemtentamen kring kursens begrepp och teorier. Här tränas också referenshantering och akribi.
Onsdag 7 november
Grupp 1-4 kl. 9-12 alt. Grupp 5-6 kl. 13-16
Seminarium kring Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H. E. (2008). Meningsskapande och delaktighet. Göteborg; Daidalos. Valda kapitel.
Torsdag 8 november kl. 12-14 Hörsal 4, plan 3 Södra Husen
Föreläsning 1 Social konstruktion av normalitet avvikelse Anders Gustavsson
Här kommer ledande forskning om identitet och delaktighetsfrågor att presenteras. Det social-
konstruktionistiska perspektivet blir här vägledande i förståelsen av hur människan tillskriver sig själva och varandra egenskaper och identiteter.
Litteratur
Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H. E. (2008). Meningsskapande och delaktighet. Göteborg;
Daidalos.
5
Torsdag 8 november kl. 14-16 Hörsal 8, plan 3 Södra Husen
Föreläsning 2 Konstruktioner av normalitet och sexualitet Birgitta Sandström
Här kommer olika teoretiska perspektiv på sexualitet och normalitet både ur ett historiskt och ett samtida perspektiv att presenteras. Vidare problematiseras vilka konsekvenser olika teoretiska perspektiv på sexualitet får för bilden av och förståelsen för detta både mångfasetterade och ibland svårfångade fenomen.
Litteratur
Sandström, Birgitta (2009) "Stackars flickor i en bristfällig skola” Utvärdering av projekt som åren 1995–2008 var avsedda att utveckla skolans arbete med sexualitet och samlevnad. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Arvsfonden www.arvsfonden.se/Pages/ActiveProjectArticlePage____38148.aspx
Fredag 9 november kl. 9-12 Seminarium kring litteraturen:
Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H. E. (2008). Meningsskapande och delaktighet. Göteborg;
Daidalos.
Sandström, Birgitta (2009) "Stackars flickor i en bristfällig skola” Utvärdering av projekt som åren 1995–2008 var avsedda att utveckla skolans arbete med sexualitet och samlevnad. Pedagogiska institutionen,
Stockholms universitet.
Tisdag 13 november kl 11-13 Hörsal 8, plan 3 Södra Husen
Föreläsning 3 Intersektionalitet, positionering och agens Hillevi Lenz Taguchi
I föreläsningen visas hur det är möjligt att förstå kön/genus och identitet/subjektivitet med hjälp av ett feministisk poststrukturellt queerperspektiv som också arbetar intersektionellt, alltså i skärnings- punkterna mellan sexualitet, kön/genus, etnicitet och klass/social position. Utgångspunkten är tagen i Fanny Ambjörnssons doktorsavhandling. Vi kommer att diskutera några centrala begrepp som verktyg för att förstå hur kön/genus konstrueras intersektionellt ihop med andra sociala faktorer i skolan.
Deltagarna skall läsa kap 1-4 samt 7-8 i Ambjörnsson till föreläsningen som även kommer att innebära ett aktivt deltagande i tillfälliga grupper om 3-5 personer.
Litteratur
Ambjörnsson, Fanny (2004) I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm:
Ordfront.
Jonsson, Richard (2007) Blatte betyder kompis: om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm:
Ordfront.
Torsdag 15 november kl 11-13 Fortsättning. Hörsal 8, plan 3 Södra Husen Föreläsning 4 Intersektionalitet, positionering och agens Hillevi Lenz Taguchi
Denna föreläsning är en fortsättning på förra tillfället och fördjupar betydelsen av några centrala begrepp i poststrukturell teoribildning för att förstå hur kön/genus konstrueras intersektionellt. Denna gång tas utgångspunkten i Richard Jonssons avhandling där utgångspunkten är konstruktionen av maskulinitet och språk i en högstadieskola. Deltagarna förväntas läsa de fem första kapitlen i boken till föreläsningen som även kommer att innebära ett aktivt deltagande i tillfälliga grupper om 3-5 personer.
Litteratur: som ovan till den 13 november
6 Torsdag 15 november kl.14-16
Föreläsning 5 Mångfald och demokratisk delaktighet Christine Bendixen
Med utgångspunkt i faktumet att allt fler länder, däribland Sverige, har blivit alltmer mångkulturella genom en stegrad internationell migration analyseras olika modeller för etnisk och religiös samexistens ur ett historiskt och aktuellt perspektiv. Olika metoder för ökad delaktighet analyseras bland annat olika former av positiv särbehandling. En central fråga i föreläsningen är vad Sverige kan lära sig från andra mångkulturella stater som haft en betydligt längre och bredare etnisk och religiös mångfald genom historien.
Litteratur:
Till denna föreläsning läses
Roth Hans-Ingvar (2010) Mångfaldens gränser. Stockholm: Dialogos Förlag.
Fredag 16 november grupp 1-4 kl. 10-12 alt. Grupp 5-6 kl. 13-15 Seminarium kring boken
Roth Hans-Ingvar (2010) Mångfaldens gränser. Stockholm: Dialogos Förlag.
Arbetsmaterial utöver ovanstående litteratur:
FN’s konvention om mänskliga rättigheter
Grupp 1-3:
Onsdag 21 november 13-17 Grupp 4-6:
Torsdag 22 november 13-17
Föreläsning 6 Delaktighet i skola Margareta Aspán
I föreläsningen lyfts ett dialogiskt perspektiv fram på delaktighet och identitetsskapande. Exempel ges ifrån skolans värdepedagogiska arbete för barns socialitet. Skillnader mellan vuxnas och barns perspektiv diskuteras, liksom hur pedagogiska möten kan förstås. Utgångspunkt tas även i FN's konvention om barnets rättigheter. Begrepp som problematiseras är kamratkultur, undervisnings-kultur, inkludering, exkludering, (barn)perspektiv, meningshorisont, intersubjektivitet.
Litteratur
Till denna föreläsning och gruppdiskussionen läses
Aspán, Margareta (2009) Delade meningar. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen.
Utdrag ur avhandlingen. Laddas ner via Mondo.
Buckingham, David (2008) Introducing Identity (s.1-22) (se länk i Litteraturlistan) Arbetsmaterial utöver ovanstående litteratur:
FN’s konvention om barnets rättigheter
Onsdag resp. torsdag; Seminarium 14.30-16.00 Återsamling i storgrupp 16-17
I anslutning till föreläsning nr 6 ges tid att diskutera den litteratur som föreläsningen belyst.
Diskussionerna förs först i mindre studentarbetslag och under det avslutande passet i hela gruppen.
Diskussionsuppgift finns på Mondo inför föreläsningen.
7 Fredagen den 23 november
Seminarium Kamratgranskning av individuella skrivuppgiften Se tider för resp. grupp (mellan kl. 8 och 15)
Vid detta tillfälle kommer mindre studentarbetslag att granska varandras texter som skrivits kring den individuella skrivuppgiften ifrån den 7 november.
Måndagen den 26 november kl. 9.00
Den individuella skriftliga hemtentamen publiceras i Mondo Måndag 3 december kl. 15-17
Föreläsning 7 Diskriminering och integration Hans-Ingvar Roth
I följande föreläsning ges en historisk och aktuell bakgrund till olika diskrimineringsproblem som skilda identitetsgrupper erfarit. En särskild tonvikt kommer att läggas på frågor som: vilka uttrycksformer tar sig diskriminering, varför uppkommer diskriminering, vilka grupper har varit särskilt utsatta för
diskriminering och hur kan diskriminering motverkas, hur ser lagstiftningen mot diskriminering ut i dag i Sverige och EU. Kopplingar kommer att göras till internationella rättighetsdokument som FN:s
förklaring om de mänskliga rättigheterna och Kvinnorättskonventionen.
Litteratur
Roth Hans-Ingvar. (2008). Diskriminering. Stockholm: SNS Förlag
Den individuella skriftliga hemtentamen lämnas in senast den 5 december kl 17.00 i anvisad mapp i Mondo.
Kunskapskontroll och examination
Examinationen består av följande delar:
a) aktivt deltagande vid gruppdiskussioner samt till tre seminarier förberedelse via individuell litteraturbearbetning, d.v.s. ca en A4-sida text som laddas in i anvisad mondomapp inför seminariet.
Dessa seminarier är: efter föreläsning 1 och 2 (seminarium 9/11), efter föreläsning 5 (seminarium 16/11, samt efter föreläsning 6 (seminarium 21/11 alt. 22 /11),
b) aktivt deltagande vid kamratgranskningsseminarium (med inlämning av kortare skriftlig uppgift samt granskning av andras skrivuppgift).
Vid frånvaro ifrån seminarierna enligt a) samt b) ges en kompletteringsuppgifter vilka publiceras i Mondo.
c) individuell hemskrivning där studenten demonstrerar sitt uppnående av lärandemålen.
Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala där betygsgraderna motsvaras av prestationerna enligt betygskriterierna, se nedan.
Att hemtentamen är individuell innebär följande
Din text ska vara en självständigt skriven text, som Du själv har författat. Den ska vara skriven på dator i ett sedvanligt program (sparat i word eller pdf), och vara språkligt väl genomarbetad. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att Du satt sig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att Du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas.
8
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor än kurslitteraturen, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan
exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.
Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat.
Betygskriterier
A Studenten skall på ett heltäckande och mycket tydligt och självständigt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och funktionshinder. Studenten skall också på ett mycket tydligt sätt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och med mycket stor säkerhet diskutera likheter och skillnader mellan dem. Vidare skall studenten på ett utvecklat sätt och med stor säkerhet kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet samt analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, hälsa eller funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen.
B Studenten skall på ett heltäckande, samt tydligt och självständigt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och funktionshinder. Studenten skall också på ett tydligt sätt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och med säkerhet diskutera likheter och skillnader mellan dem. Vidare skall studenten på ett utvecklat sätt kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, hälsa eller funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen.
C Studenten skall på ett tydligt och adekvat sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och funktionshinder. Studenten skall också på ett tydligt sätt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och diskutera likheter och skillnader mellan dem. Vidare skall studenten kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, hälsa eller funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen.
D Studenten skall på ett adekvat och korrekt sätt kunna redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och funktionshinder. Studenten skall också kunna relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och diskutera likheter och skillnader mellan dem. Vidare skall studenten göra goda ansatser att tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället
9
relaterat till kön/genus, etnicitet, hälsa eller funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen.
E Studenten skall kunna, åtminstone delvis, redogöra för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och
funktionshinder. Studenten skall vidare kunna diskutera likheter och skillnader mellan centrala begrepp och teoribildningar och med smärre missförstånd kunna tillämpa centrala begrepp för att problematisera former, normer, och grunder för social identitet och sociala gemenskaper utifrån kursinnehållet och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet, hälsa eller funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. Redovisningen återspeglar väsentligen innehållet i kurslitteraturen och är, trots bristerna, så tydlig och klar att det är möjligt att följa studenternas resonemang.
Fx Studenten redogör bristfälligt för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet, hälsa och funktionshinder. Studenten diskuterar inte på ett godtagbart sätt likheter och skillnader mellan centrala begrepp och teoribildningar eller tillämpar centrala begrepp för att problematisera och analysera inklusions- och
exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet eller hälsa/funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen. Redovisningen kan ha brister i sin ansats att relatera till kurslitteraturen.
F Studenten redogör inte för utmärkande drag i teoribildning kring social konstruktion av normalitet och avvikelse i relation till exempelvis genus, etnicitet och hälsa/funktionshinder. Studenten diskuterar inte likheter och skillnader mellan centrala begrepp och teoribildningar eller tillämpar centrala
begrepp i att problematisera och analysera inklusions- och exklusionsprocesser i samhället relaterat till kön/genus, etnicitet eller hälsa/funktionshinder, utifrån de utgångspunkter som presenteras på kursen.
***
Utöver angivna kriterier ingår i bedömningen Godkänt att lämna in i tid och att skriva utifrån vedertagna pedagogiska krav på akribi. Vid betyg Fx finns möjlighet till komplettering för att
uppnå lägst betyget E. Vilken komplettering som krävs och vart den ska skickas kommer att framgå av lärarens kommentar till svaret.
Då betyg F ges krävs att studenten examineras på nytt, genom en ny examinationsuppgift.
Har du godkänts i prov, det vill säga fått minst betyget E, får du inte göra ett nytt prov för högre betyg.
Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering på delkursen.
Studentinflytande
Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kurserna är upplagda efter.
Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier samt möten i studentarbetslagen.
Stöd i studierna
Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. Se www.su.se för kontaktinformation till Sektionen för studentstöd.
