2 Kunskapsläge och centrala begrepp 2.1 Definition av heder

1

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.2 Syfte ... 4

1.3 Frågeställningar ... 4

2 Kunskapsläge och centrala begrepp ... 4

2.1 Definition av heder ... 4

2.2 Könsroller i hederskulturer ... 5

2.3 Patriarkalism ... 6

2.4 Kontrollförlust av kontroll/ makt ... 6

2.5 Skam och skuld ... 7

2.6 Religionsfrågan ... 8

3 Tidigare forskning ... 9

3.1 Hederskulturers kontroll över båda könen ... 9

3.2 Hedersrelaterat våld ... 10

3.3 Unga mäns uppfattning och erfarenheter av hederskulturers kvinnosyn ... 11

3.4 Hedersvåld i USA ... 12

4 Teoretiska utgångspunkter ... 12

4.1 Maskulinitetsteori ... 12

4.2 Feministisk teori ... 16

4.3 Identitet, kultur och etnicitet ... 17

5 Metod ... 18

5.1 Urval ... 19

5.1.1 Bearbetning av intervjumaterialet ... 19

5.2 Avgränsning ... 19

5.3 Tillvägagångssätt vid litteraturinsamling ... 20

5.4 Intervjuer ... 20

2

5.5 Validitet ... 21

5.6 Reliabilitet ... 22

5.7 Etik ... 22

6 Resultat och analys ... 23

6.1 Traditionella könsroller ... 23

6.2 Männens syn på kvinnan ... 25

6.3 Respondenternas syn på hederskulturer ... 26

6.4 Hederskulturers utveckling ... 29

6.5 Kontroll ... 29

7 Diskussion ... 31

7.1 Reflektioner kring metodens betydelse av resultatet ... 33

7.2 Praktiska implikationer ... 33

8 Referenslista ... 35

Bilaga 1: Intervjuguide………..37

3

1 Inledning

Hederskulturer förekommer mer på vissa ställen i världen än andra som till exempel i den arabiska kultursfären, Afghanistan, Turkiet, Iran, Pakistan, Indien, Bangladesh, Balkan, Sydeuropa, Latinamerika och vissa afrikanska länder. Grupper som exempelvis kurder och romer lever ofta med dessa hedersnormer (Baladiz, 2009). Hederskulturer existerar egentligen i alla kulturer men uttrycks på olika sätt. I den svenska kulturen ger den utlopp för en

maktkamp som står mellan mannen och kvinnan där jämställdhet eftersträvas då kvinnor i det svenska samhället fortfarande anses ha en lägre ställning än män. Främst i arbetslivet då löneskillnaderna är tydliga samt att män intar de flesta chefspositionerna (Långberg &

Windelhed, 2005). Det ger även uttryck i det svenska samhället på så vis att det fokuseras på kvinnors sexualitet vid till exempel rättegångar där en kvinna blivit våldtagen. Kvinnans utsaga ifrågasätts utifrån vilken klädsel hon hade vid tillfället. Hade hon exempelvis en kort kjol på sig anses det då vara hennes eget fel att hon blev våldtagen, eftersom hon har uppvisat ett skamligt beteende genom sin klädsel och därmed tillkännagivit sig som ett sexobjekt (Baladiz, 2009). I kulturer där hedern värderas högt kan hedern rättfärdiga våldsamma och brottsliga handlingar som exempelvis hot, våld och i vissa fall även mord där heder är ett värderande begrepp som handlar om samhällets moral och etik. Det svenska samhället tillåter inte kulturformer som bryter mot de mänskliga rättigheterna om frihet och jämlikhet där religiösa föreskrifter lösgör individen från eget ansvar. Brottsliga handlingar försvaras ideligen ändå i hederns namn i dagens Sverige.

Hederskultur är ett relativt nytt begrepp i Sverige som uppmärksammats mer och mer. Media har haft en betydande roll när det gäller att lyfta fram denna diskussion kring kultur, religion, heder och grupptryck. Media har ett starkt inflytande över hur sociala problem ses och uppfattas genom att vinkla problem åt ett visst håll. Tre hedersmord och dess publicitet kan sägas ligga till grund av det växande intresset i Sverige gällande hederskulturer. Sara Abed Ali dog 1996, Pela Atroshi 1999 och Fadime Sahindal mördades 2002. Farbröder, bröder och fäder har varit förövare i dessa fall. (Björktomta, 2005). År 2005 mördades även en ung man vid namn Abbas Rezai i hederns namn och därmed ökade intresset för männens position i dessa kulturer. Genom detta anses även männen vara utsatta eller offer i hederskulturer. De unga tvingas att kontrollera sina systrar och blir i och med det förövare i det hedersrelaterade förtrycket. De är tvungna att upprätthålla familjens och släktens heder genom att följa hedersnormerna med det patriarkala manlighetsidealet, som innebär att inneha det största ansvaret över familjen. Detta genom att övervaka och kontrollera kvinnorna så att de sköter sig enligt hedersnormerna, vilket oftast är väldigt psykiskt påfrestande för de männen (Baladiz, 2009).

4

Den här uppsatsen kommer därför att belysa männens perspektiv på hederskulturer. Vi vill ta reda på hur män från Mellanöstern definierar hederskulturer och ställer sig till kulturernas normer samt den kvinnosyn som i allmänhet finns i denna kultur. Att få kunskap om mannens roll i hederskulturer samt deras kvinnosyn anser vi tillföra en betydelsefull kunskap för verksamma socionomer på fältet. Detta på grund av att hederskulturs problematik skiljer sig från de svenska normerna och levnadssätten och därför bör denna kunskap nås ut till de professionella. Det sociala arbetet går ut på att samarbeta med klienter och finna lösningar tillsammans. Att bära kunskap om hederskulturer och dess principer underlättar därför denna process både för den professionelle också för klienten.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att undersöka män från Mellanösterns ställning i hederskulturer samt deras syn på kvinnan.

1.3 Frågeställningar

 Hur kan hederskulturer definieras ur ett manligt perspektiv?

 Hur ställer sig männen gentemot kulturernas normer?

 Vilken roll har mannen i hederskulturer?

 Vilken syn har män på kvinnor i hederskulturer?

2 Kunskapsläge och centrala begrepp 2.1 Definition av heder

Att definiera begreppet heder är komplext. Det är ett universellt begrepp som förekommer i hela världen men uttrycks ändå på skilda sätt. Exempelvis uttrycks hedern i svenska familjer som en kamp om jämställdhet där kvinnan strävar efter att bli likvärdig mannen. Både i hemmet men även karriärmässigt försöker kvinnan klättra upp på stegen för att stå bredvid mannen istället för efter honom (Långberg & Windelhed, 2005). Under 1600- talets Sverige var det otänkbart för en kvinna att föda ett utomäktenskapligt barn då detta ansågs främst vara skamligt men också olagligt. Därför var det mycket vanligt under 1600- 1700- talet att kvinnorna tog livet av sina oäkta barn på grund av skammen för att fött ett utomäktenskapligt barn trots att rädslan för att ställas inför rätta var stor. År 1864 hävdes dock denna lag och då steg antalet barn i invånarantalet. Att kvinnan skulle följa de kulturella normerna under denna tid i Sverige och inte bete sig lösaktigt var någonting som ansågs definitivt i samhället (Långberg & Windelhed, 2005). Detta tankesätt kan kopplas ihop till hederskulturers syn kring skam. Skillnaden här är att det under 1600- talet i Sverige ansågs kvinnorna vara förövarna i brottet och i länder där det råder hedersproblematik idag är det oftast männen som är gärningsmännen. Där kan en persons heder inte vara hotad förrän flickorna har växt upp till tonåringar, då de kan börja bete sig på ett skamligt sätt och motsätta sig hedersnormerna och dra skam över familjen. Här påvisas ännu en skillnad på hederstänkande i Sverige och andra länder är att i den svenska kulturen ansågs det att skammen redan tillkommit då barnet fötts eftersom barnet var utomäktenskapligt (Baladiz, 2009). I länder i Mellanöstern ses hedern därmed mer som ett uttryck där männen ska ha kontroll över kvinnan så att hon inte sätter

5

mannen eller släkten i en skamsituation. Hedersbegreppet symboliserar bilden av personen själv eller familjen gentemot andra och förknippas ofta med att försöka undvika skamliga beteenden och situationer (Långberg & Windelhed, 2005).

2.2 Könsroller i hederskulturer

Mannens roll i hederskulturer är enligt Sjögren (1993) att han bland annat är ansvarig för förbindelserna till samhället. Han personifierar familjen på ett formellt sätt. Han befinner sig i en ställning oberoende av kvinnans värde där hedern styr hans bild av verklighet. Mannens status är familjens största resurs eftersom i hederskulturer anser det åligga mannens ansvar att vara familjens överhuvud. Mannen har i uppgift att behålla familjens heder genom att ta sitt ansvar att övervaka samt skydda familjen och släkten (Sjögren, 1993). Mannen har även ansvarar över att hedern behålls och ansvarar även över att hålla familjens namn i ljus dager.

Mannen har i ytterligare uppgift att övervaka och se till att kvinnan uppför sig enligt kulturens normer (Långberg & Windelhed, 2005). Männen har större rörelsefrihet än kvinnorna i hederskulturer då de accepteras att delta i olika aktiviteter, gå på disko, dricka sig berusade och ha sexuellt umgänge. Flickorna får även de gå på bio samt fika på stan och liknande aktiviteter men bara med andra tjejer och detta är den stora skillnaden på killar och tjejer i hederskulturer. Tjejerna blir ifrån tagna sin sociala frihet (Sjögren, 1993).

Kvinnan anses enligt hederskulturer vara den som ska se till att familjen fungerar praktiskt.

Hon representerar familjen genom att uppfostra barnen till att var lydiga, artiga, välklädda där flickorna ska ta avstånd från pojkar och pojkarnas uppgift är att undvika bråk (Sjögren, 1993).

Kvinnans uppgift är att upprätthålla familjens heder genom att sköta sig enligt hedersnormerna. Beteendet inkluderar att behålla sin oskuld fram till äktenskapet, hon ska visa upp en bild av en fin kvinna som inte är för högljudd, sminkar sig, klär sig vulgärt, flörtar med män eller går på diskotek.

”Manlighet är heder och kvinnlighet är skam” (Hansson, 2010 sid. 66). Hederstänkandet sätter männen i fokus där manlighet visas genom mod, styrka, generositet, auktoritet och överlägsenhet. Kvinnorna symboliserar syndarna om de drar skam över familjen och släkten genom att bete sig som en fri varelse. Kvinnan ses som familjens och husets kärna som ska se till att barnen växer upp till en förebild för samhället samt hålla familjens status högt genom att följa hedersnormerna. Manlighet förknippas även med att visa rättvisa, gästfrihet, hålla sitt ord, försvara sig själv och sina närmaste samt att vara familjens försörjare. Att inte stå upp till allt detta kan innebära att mannen vanärar sin heder (Hansson, 2010).

Hederstänkandet är förenat till kyskhetsregler där mannens heder anses vara hotad om kvinnan motstrider de sociala koderna som finns mellan män och kvinnor (Björktomta, 2005).

Kvinnorna anses i hederskulturer inte vara fria att kunna exempelvis bestämma själva hur de vill klä sig, vilka de ska umgås med eller vem de ska gifta sig med enligt Brune (2000). Dessa normer krockar med det svenska samhället som gör att kvinnorna ses som offer både genom att de blir kuvade och ifråntagna sin frihet men även genom att de inte kan leva ett vanligt

6

svenskt liv (Brune, 2000). Kvinnan anses vara mannens tillhörighet i hederskulturer. Kvinnan har sin plats i hemmet i hederskulturer där hon ansvarar för uppfostring av barnen. Är inte barnen tillräckligt artiga eller snälla får mamman skulden då hon anses misskött sitt jobb.

Kvinnor ska umgås med andra kvinnor för att vara ren och orörd fram till äktenskapet (Långberg & Windelhed, 2005).

2.3 Patriarkalism

Darvishpour är kapitelförfattare i boken Perspektiv på manlighet och heder som har Merike Hansson som redaktör. Darvishpour (2004) förklarar att i hedersetiken som råder handlar det om att männen anses ha kollektiva rättigheter till kontroll över kvinnors sexualitet, och att detta är en typisk del av den traditionella patriarkala kulturen. Familjeuppbyggnaden i en patriarkal familj kan ses utifrån en pyramid där mannen står högst upp, sonen därefter och kvinnor och flickorna längst ned (Darvishpour, 2004 ref. i Hansson, 2010). Hedersnormerna bildar en hierarkisk tradition som är både patriarkal och paternalistisk. Med detta menas att män dominerar över kvinnor och att äldre män har makt över de yngre männen (Långberg &

Windelhed, 2005). Detta kan förklaras som hegemonisk maskulinitet enligt Folkesson (2005) där männen söker balans i kontrollen över familjen. Hegemoni handlar om maktrelationer män emellan och inte om vad som anses enligt samhället vara manligt. Hegemoni tar upp betydelsen kring männens över- och underordningar för varandra. Här fokuseras det på männens ställning och hierarki bland dem själva. För att kunna förena dessa två måste en man visa sig vara en äkta ”macho- man” och gestalta denna livstillvaro så att andra människor anser denna man vara både dominerande och maskulin (Folkesson, 2005).

Hederskulturer tillhör ett gruppcentrerat samhälle där familjen och släktens åsikter går före individens. Därmed har individen låg integritet eftersom samhällets åsikter och värderingar styr över personen. I det svenska samhället har en individ istället mer självbestämmande, personer väljer själva över sina val och sitt liv och får därigenom en starkare integritet då det svenska samhället tillhör ett mer individualistiskt samhälle (Sjögren, 1993).

2.4 Kontrollförlust av kontroll/ makt

Kontrollen som männen utövar i hederskulturer, gentemot kvinnorna anses vara en skyddande aspekt enligt Långberg & Windelhed (2005) som menar att denna övervakning innefattar både att kontrollera kvinnans sexuella beteende men även övervaka det hon säger och gör.

Kontrollen utförs på olika sätt i olika hederskulturer men kan exempelvis innebära könsstympning av kvinnorna eller tvångsgifte för de båda könen inom den egna etniska gruppen. Detta sker främst i sydafrikanska länder. Förlorar männen denna kontroll genom att kvinnan gör någonting som anses oacceptabelt, som att strida mot hedersnormerna eller att ett rykte uppstår (spelar ingen roll om ryktet är falskt eller inte) innebär detta att hon drar skam över familjen och bör därför straffas. Denna brist av kontroll från mannens sida föder våldet som ska tygla kvinnan till att göra det som anses vara rätt enligt hedersnormerna (Långberg &

Windelhed, 2005). Männens maktförluster kan förklaras genom kulturkrocken mellan det svenska samhället och de svenska olikheterna gällande normer och principer. Den patriarkala strukturen som finns i familjer där hederstänkandet råder, hotas då av det svenska samhället

7

som uppmuntrar kvinnors frihet och eget bestämmande eftersom kvinnor anses ha lika värde som mannen. Genom detta vänds den hierarkiska och patriarkala familjepyramiden upp och ner när dessa två olika kulturers normer krockar med varandra. För att återfå kontrollen över familjen som lever enligt hedersnormerna, är det vanligt att män tar till sin fysiska dominerande sida och tar till våld för att återställa maktordningen (Darvishpour, 2004 ref. i Hansson, 2010).

Darvishpour (2004) menar att kvinnoförtryck finns över hela världen i form av våld mot kvinnor, både fysiskt och psykiskt. Det som urskiljer hedersrelaterat förtryck är att dessa handlingar görs i hederns namn samt att det är oftast en kollektiv handling som uppmuntras av den manliga omgivningen. Kvinnoförtryck i exempelvis västerländska kulturer uppstår istället genom en maktkontroll från mannens sida där våldet sker en mot en och inte som i hederskulturer där kollektivet förehåller våldet (Darvishpour, 2004 ref i. Hansson, 2010).

Hedersrelaterat förtyck riktar sig dock inte endast mot kvinnor. Om en man inte följer sina principer som råder enligt hedersnormerna med att till exempel bevaka kvinnorna kan även denna man bli straffad genom någon form av våld från de övriga männen i kollektivet. Det hedersrelaterade våldet uppmuntras av gruppen i form av ett strukturellt och institutionaliserat förtryck och blir därmed ett sätt att kontrollera bland annat kvinnors sexualitet. Härmed får hedern sin innebörd. Våldet fokuseras på att straffa kvinnornas olydnad för att behålla familjens heder, där till och med ett rykte som spridits kan räcka som skäl till bestraffning (Darvishpour, 2004 ref i. Hansson, 2010). Allvarligare konsekvenser följer då familjens rykte måste rentvås och de handlingar som utförs på grund av sådana rykten är oftast väl planerade av kollektivet och de utförs även oftast i grupp. Handlingarna som består av bestraffning sker för att avlägsna familjens skam och detta kan betyda som sagt, att både det kvinnliga som det manliga könet kan bli offer för detta hedersrelaterade förtryck. Det spelar alltså ingen roll om en man eller kvinna bryter mot hedersnormerna, bestraffningen sker ändå för att rentvå familjens eller släktens namn (Darvishpour, 2004 ref i. Hansson, 2010).

2.5 Skam och skuld

Om hedersnormerna inte fullföljs drar denne person skam över sin släkt och familj. Känslan av skam och skuld är faktorer som styr individen och deras sociala relationer där det gäller att rätta sig efter hedersnormerna. Därmed kan både män och kvinnor uppleva skam och förtryck i hederskulturer om dessa normer inte följs (Sjögren, 1993). Skammen har ingen kraft förrän den offentliggörs genom exempelvis ryktesspridning. Det är först då mannens heder ifrågasätts och skammen förtydligas då när mannen uppmanas att ”tvätta bort skammen”

(Långberg & Windelhed, 2005).

Skammen anses vara den känsla som styr sociala förbindelser, ungefär som en social drivkraft menar Hansson (2010). Heder, ära och skam är nära besläktat där skammen för med sig mekanismer av normer, moral och sammanhållning i gruppen. Skammen eller oron över att uppleva skam är en viktig beståndsdel när det gäller att skapa eller behålla relationer.

Skammen tillför och berikar den sociala omgivningens verklighetsbild som formar gemensamma värderingar och överenskommelser. Känslan av tillhörighet är därför mycket viktigt i ett gruppcentrerat samhälle (Hansson, 2010). Skammen hjälper till att visa den rätta

8

vägen och avleder de felaktiga riktningarna då ingen vill stängas ute ur gemenskapen.

Skammen kan därigenom enligt Hansson (2010) ses som en social kompass som markerar gränsen mellan vad som är acceptabelt och inte. Känslan av skam betyder att man ser sig själv utifrån någon annans perspektiv och analyserar sina handlingar, tankar eller värderingar från det som anses acceptabelt enligt den sociala förordningen. Stolthet skapar en känsla av samhörighet medan skam bär en känsla av utanförskap och främlingskänsla. Därför ger skammen en verkan av tillrätta hänvisning och en vilja att sköta sig exemplariskt för att undvika denna känsla av utanförskap och oacceptans (Hansson, 2010). Skam är därmed en starkt betydande känsla som kan känna oss maktlösa som omedvetet styr oss människor i sociala sammanhang. Känslan av maktförlust, självförakt, förödmjukelse och kräkning kan vara så outhärdliga att de kan leda till självmord för att bli av med skammen. Skam är en slags sårbarhet och pojkar uppfostras med att inte visa känslor samt att vara starka (Hansson, 2010).

Kontrollbehovet och försök av korrigering av skammen samt undanträngning av känslor kan utagera sig vidare i ilska och våld, som förknippas med styrka och därmed uppmuntras ett våldsamt beteende då det anses vara manligt (Hansson, 2010). Men även männen själva kan bli utsatta för våld av andra män om de inte följer hedersnormerna (Darvishpour, 2004 ref. i Hansson, 2010).

Hansson (2010) hävdar att skammen styr människors liv där kyskhet är den mest centrala principen. Skammen ska undvikas på alla möjliga sätt i hederskulturer, även om det så innebär kontroll, våld eller till och med mord. Att undvika rykten och se till att kvinnan bevarar sin oskuld och renhet är därför den mest vitala uppgiften för männen i hederskulturer.

Hansson (2010) menar vidare att mannens heder, stolthet, aktning och ära vilar på kvinnans beteende och handlingar och oron att mista sin heder är konstant för männen då de indirekt har satt sig själva i en utsatt och sårbar position som de inte rår över. Då hedern är mannen känsligaste punkt förklaras övergreppen mot varandras kvinnor genom att de vill skada och besegra den andre för att behålla sin heder. En vanhedrad man visas ingen respekt och anses som misslyckad. Denne man får svårt att hitta en fru och blir utfryst av gruppen då ha inte anses vara manlig nog. Skammen kan vara outhärdlig för många, män som kvinnor.

Skammens drivkraft förs omedvetet in i gruppens värderingar och sociala regler (Hansson, 2010).

Wrangsjö (1993) är kapitelförfattare i boken Perspektiv på manlighet och heder som har Merike Hansson som redaktör förklarar att eftersom hederskulturer har ett gruppcentrerat system betyder skammen mer än i ett mer individualistiskt samhälle (Wrangsjö, 1993 ref. i Hansson, 2010). Exempelvis i västerländska kulturer kan ett skamligt beteende betraktas och avslöjas av andra men personen själv känner ingen skam inför handlingen, trots andras åsikter. En stark jagidentitet känner sällan skam inför sitt eget beteende eller handling då gruppens ståndpunkter inte har så stor betydelse för självkänslan. Skam eller skuldkänsla framkallas först när personen förorsakat andra smärta eller lidande (Wrangsjö, 1993 ref. i Hansson, 2010).

9

2.6 Religionsfrågan

Religion är enligt Hansson (2010) en tolkningsfråga. Att uppmana att hederskulturer har en stark förankring till religionen är därför felaktigt menar Hansson (2010). Religionen sägs bland vissa, legitimera manlig dominans och överlägsenhet. Detta kan tolkas genom en del människor anser att det är Guds vilja att styra människorna. Därigenom rättfärdigas männen att exempelvis kontrollera och förtrycka kvinnor. Homosexualitet anses även vara omänskligt och strider emot den gudomliga ordningen. Genom detta kan patriarkala uttolkningar legitimera mäns makt med att det är Guds vilja samt att det företräder Guds ordning på jorden.

Dessa påståenden kan tolkas i alla världsreligioner och har fått protester världen över. Värden som manlig dominans har tolkats om till en fråga om jämställdhet mellan könen. Religionen med dess föreskrifter är därmed en tolkningsfråga. Istället för att referera en handling till religionen så bör situationen som handlingen uppstod i uppmärksammas. Kontexten runtomkring har större betydelse gällande individuella och sociala handlingar (Hansson, 2010).

Kulturers normer bottnar i sociala och strukturella grunder förklarar Hansson (2010).

Författaren menar vidare att religion förknippas i dagens samhälle med konservatism där mänskliga rättigheter anses vara individuella och sekulära. Religiösa argument har ofta använts vid legitimering av patriarkala strukturer med kollektiv kontroll över kvinnor, samtidigt som det på andra håll har nyttjats i motsats, för att bekämpa våld och sexism.

Handlingar som exempelvis hedersrelaterat våld bistås av försvarsmekanismer för att bibehålla makt och känslan av kontroll enligt författaren. Våld är ett existentiellt och socialt fenomen, en konsekvens av kontexten man befinner sig i. För att söka en förståelse över andra religioner, kulturer och livsstilar bör därför aspekter ses ur ett historiskt perspektiv samt ur ett moraliskt och principiellt perspektiv. Inte ur ett religiöst. Religionen måste därför sättas in i sitt sammanhang för att öka förståelsen över kulturskillnader (Hansson, 2010).

3 Tidigare forskning

3.1 Hederskulturers kontroll över båda könen

Astrid Schlytter är docent på Universitetet i Stockholm på Institutionen för socialt arbete. Hon har tillsammans med Sara Högdin filosofiedoktor i socialt arbete, Mariet Ghadimi doktorand, Åsa Backlund som disputerade i socialt arbete 2007 och Devin Rexvid socionom, skrivit en studie som heter ”Oskuld och heder”(2009). Detta på uppdrag av Stockholm stad för att undersöka Stockholms flickor och pojkars utsatthet av hederskulturenrs kontroll. Studien beskriver hederskulturer och dess konfliktområden. Författarna riktar uppmärksamheten på vad de anser vara utifrån tidigare forskningen, hederskulturers mest centrala aspekt vilket är kravet på kvinnans oskuld fram till giftermålet. Studien ådagalägger intresset kring kvinnans ofrihet och sexualitet som har visats vara det mest framstående i hederskulturer. Författarna förklarar vidare att villkoren mellan pojkar och flickor i hederskulturer skiljer sig där pojkarna har större frihet då de får vistas ute, syssla med olika idrotter och andra sociala sammanhang på fritiden. De har även i uppgift att övervaka de kvinnliga medlemmarna i familjen och släkten. Deras engagemang i att kontrollera kvinnorna övervakas i sin tur av de äldre männen

10

i familjen som sätter press på dem att förhålla sig enligt hedersnormerna. Vidare beskriver författarna hur dessa normer kolliderar med det svenska samhällets kvinnosyn där flickor kan bekymmerslöst ha pojkvänner eller sexuella partners innan äktenskapet. Denna kollision bland normerna skapar stor förvirring hos pojkarna och flickorna som inte vet om de själva kan styra över sitt liv eller sin framtid, eller om familjen ska manövrera dem. De vet inte vilket som är rätt eftersom de står mitt emellan två kultursamhällen. Studiens resultat visar att ungdomarna helst skulle vilja välja själva vad de ska göra på fritiden, vilken partner de vill ha, hur de ska klä sig och vem de ska bo ihop med eller gifta sig med i framtiden. Studien belyser att både flickorna och pojkarna anser sig själva som offer i hederskulturer. Författarna framhåller i studien att kvinnorna förtrycks både psykiskt och fysiskt enligt hedersnormerna, kontrolleras och har ingen egen bestämmanderätt gällande i stort sett någonting. Pojkarna ses som både förövare och offer då de tvingas utöva tillsyn över kvinnorna och pressas från de äldre männen att utföra denna maktkontroll samt att även de är tvungna att följa hedersnormerna gällande tvångsgifte (Schlytter m.fl. 2009).

3.2 Hedersrelaterat våld

I den vetenskapliga tidningen International journal of human sciences beskriver författaren Necla Mora i sin artikel ”Violence as a communicative action: Customary and honor killings”(2009) hur hedersrelaterat våld kan beskrivas som en kommunikativ handling. Våldet sker enligt sederna kring dess kulturella strukturer och beskrivs vara vanligt inom patriarkala samhällen. Författaren menar att hedersrelaterat våld och mord rättfärdigas i hederns namn där mannens dominans är det enda rätta och argumentet behöver inte ifrågasättas eftersom blodslinjen anses överföras via männen enligt hederskulturer. Mannen ses som fröet som fortplantar mänskligheten. Därför ser den sociala ordningen ut på så vis att männen härskar över kvinnorna i hederskulturer förklarar författaren. Mora (2009) menar vidare att våldet sker i hederns, sedens och ärans namn och kan anses vara kommunikativ handling då detta våld inte reflekteras individuellt eftersom det är någonting som alla andra gör. Därför blir det accepterat även om den egna personen inte vill utföra dessa handlingar så pressas denne att göra det ändå av de äldre männen. De blir inpräntade att detta våldsbenägna sätt tillhör metoden att tygla kvinnorna enligt normerna. Den egna åsikten har ingen betydelse framför gruppen och därför tvingas individer med andra åsikter ändå följa hedersnormerna emot sin vilja. Författaren förklarar vidare att våldet är en aspekt av makten av dominans som männen eftersträvar och genom att de bemästrar våldet gentemot kvinnorna behålls deras maktposition som det ledande könet.

Författaren beskriver våldet som en kommunikativ handling genom att vi människor samspelar med andra, både verbalt och fysiskt som i sin tur kan skapa vissa beteendekoder i olika grupperingar. Att följa dessa koder och samspela med varandra är nödvändigt för att bli accepterad av de andra i gruppen. Denna sociala process kan leda till exempelvis hedersrelaterat våld. Våldet sker ofta i grupp där möjligheten till egna reflektioner inte blir tillgänglig då gruppens ståndpunkter styr individen. En sådan social kultur uppstår genom gruppcentrerade samhällen där traditioner skapar normerna enligt författaren. Exempel på normer kan vara hur man ska bete sig i gruppen, identitetsskapande utifrån gruppens ideal,

11

social klass och hur relationsbyggandet ser ut. Författaren förklarar att den viktigaste normen innefattar bilden av kvinnorna och hur de ska förevisas. Kvinnosynen lägger ofta grunden till en social kultur (Mora, 2009).

Uppbyggnaden i en hederskultur enligt Mora (2009) är patriarkalisk, där männen står högst upp i hierarkin. Detta tankesätt berättar författaren redan fanns i det antika Grekland och i kristendomen där kvinnan sågs mest för sin kropp, som borde skylas för att förhindra att män frestades sexuellt. Därmed uppstod denna sociala kontrollering av kvinnan och hennes kropp.

Författaren påvisar skillnaderna mellan matriarkala strukturer, där kvinnan har en respekterad position och social makt eller pondus och de patriarkala strukturerna där mannen ses som den överordnande (Mora, 2009).

Mora (2009) menar att i patriarkala samhällen skapas normerna omedvetet genom dem själva utifrån deras religion som i sin tur bildar egna regler för ett accepterat beteende. Traditioner och seder sätter även dessa, präglar på normer och regler i ett patriarkalt samhälle. Rationella normer och lagar skapas gemensamt av medlemmarna i samhället och stipuleras sedan av ledaren med hjälp av hans makt. Det sociala planet i patriarkala samhällen har stor betydelse för individens livsvillkor då likadan kultur, sociala normer och värderingar formas tillsammans. Likaså grupperingar inom samhället betyder mycket för individen då det är här kommunikationen sker på ett direkt plan. Här diskuteras religion, moraliska koder, regler och normer som vilka beteenden som är acceptabla och så vidare. Kommunikationen införlivar medlemmarna i en samhörighet där speciellt religionen får dem att känna solidaritet och gemenskap. Religionens budskap tolkas på olika sätt och det som anföraren och majoriteten uttrycker utgör sedan regeln i patriarkala samhällen (Mora, 2009).

3.3 Unga mäns uppfattning och erfarenheter av hederskulturers kvinnosyn

Eliasson har skrivit en D- uppsats som heter ”Unga män om heder och vanära - Unga invandrarmäns tankar om heder och egna val” (2008). Studien ställer unga invandrarmän i centrum där deras tankar, föreställningar och egna valmöjligheter angående hederskulturer kontroll över kvinnorna framhävs. I studien belyser författaren de skillnader som föreligger mellan den kollektiva ursprungskulturen och den individualistiska svenska kulturen.

Resultatet visar att svenskarna lever i större frihet då det svenska samhället räknas till ett individualistiskt samhälle. Detta kan jämföras med hur samhället ser ut i andra länder, exempelvis Mellanöstern, som är beroende av samhällets åsikter och normer. Mellanöstern räknas till de samhällen som intar en kollektivistisk synvinkel. En persons identitet och självkänsla formas och upprätthålls genom kollektivets godkännande i hederskulturer enligt författaren. Om en person inte följer kulturens normer kan denne drabbas av gruppens missnöje och därmed riskera denne att förlora tryggheten som finns inom kollektivet.

Författaren framhåller betydelsen om flickornas goda rykte som är en förutsättning för att familjen ska bevara sin heder obesudlad. Därmed ses det som en nödvändighet att kontrollera flickorna då deras roll är att skydda familjens heder, inte bara med deras oskuld utan också med ett gott rykte för att tillfredsställa kollektivet (Eliasson, 2008).

12

Ryktet framställs enligt en respondent i Eliassons studie (2008), som ett subjekt som lever ett eget liv och som kan skena iväg. Familjen framträder snarare som offer för ryktet och måste hindra det dåliga ryktet från att uppstå. Om ett rykte börjar sprida sig har familjen inte något annat val än att tvingas agera. En av respondenterna i författarens studie, framställer att hedersmord begås på grund av den extrema pressen som man utsätts av släktingar för att bevara familjens heder. Eliasson (2008) klarlägger följaktligen att ryktet blir viktigare än sanningen för familjen. Unga män får oftast rollen att kontrollera flickorna, detta för flickornas bästa förklarar författaren. Eliasson (2008) förklarar vidare att heder och manlighet sammankopplas med varandra. En ung man i hederskulturen tar uppdraget på stort allvar för att kunna göra sin far stolt och därmed bli behandlad som en man. Om någon tar avstånd från kulturen finns det risk att denne blir av med maktpositionen i det hierarkiska systemet.

Eliasson (2008) beskriver att männen är en del av ett patriarkaliskt system där manligheten är kopplat ihop med heder. Den hegemoniska maskuliniteten, där äldre män styr över yngre män och alla män är överordnad kvinnorna samt barnen, för med sig att männen får rätten att bestämma och känner sig därigenom i auktoritet och respekterade (Eliasson, 2008).

3.4 Hedersvåld i USA

Vandello m.fl. (2008) har gjort en artikel som handlar om normerna av det manliga hedersrelaterade förtrycket som kvarstår i södra USA. Författarna menar att hederskulturer finns kvar med ökande obehagliga påföljder av våld. Författarna fortsätter att förklara att i södra USA stödjer man fortfarande det kulturella värdet heder som familjens skydd och rykte med våld. Men studien visar att det ändå finns en uppfattning om att detta förändras. En del män upplever att det är obehagligt att använda våld, därmed vill de att deras manliga kamrater skall utöva överfallen istället för dem själva (Vandello m.fl. 2008).

Författarens forskning visar att i brist på kunskap blir människorna dåligt insatta i dagens samlevnadsnormer och genom att hjälpa sina kamrater och sprida osanna påståenden bidrar till en bevaring den våldsamma, kulturella normen (Vandello m.fl. 2008). Författarna tror att manligt förtryck därmed kan uppstå på grund av okunskap, eftersom männen tror att om de inte utövar våld i hederskulturer kan konsekvenserna bli att de själva blir utsatts för våld.

Mannen kan uppleva risken att förlora sin manliga status i andras ögon, om han nekar till våld eller inte bevarar normerna i kulturen även om han anser det som overkligt. Män tvingas därmed att utföra våldsamma handlingar mot deras vilja (Vandello m.fl. 2008).

4 Teoretiska utgångspunkter

Dessa nedanstående teorier anser vi relatera till varandra enligt studiens syfte och frågeställningar som berör hederskulturer, männens roll och kvinnornas underordning i hederskulturers samhällen. Därför har vi valt att använda oss av Maskulinitets teori, Feministisk teori samt ett perspektiv utifrån identitet, kultur och etnicitet för att utforska hedersproblematiken ytterligare. Dessa teorier kommer sedan att användas som ett verktyg att analysera resultatet av intervjuerna.

13

4.1 Maskulinitetsteori

Mellström (1999) menar att dagens mansforskning visar att definitionen av vad en man är för något och hur vi skulle beskriva vad som är manligt, utgår ifrån vilket perspektiv vi väljer att se ifrån. Anses manlighet vara att ha en stark fysisk kropp med mycket hårväxt eller betyder manlighet att män ska agera dominant och inta ledande positioner i samhället? Är det arvet eller miljön som avgör? Att beskriva en man görs enligt Mellström (1999) genom att relatera relation, biologi, samhälle och könsroller utifrån ett konstruktivistiskt eller essentialistiska perspektiv enligt författaren. Det vill säga utifrån personens miljö (konstruktivistiskt perspektiv) eller arv (essentialistiska perspektiv).

Manlighet utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv belyser omgivningens påverkan (Mellström, 1999). I detta perspektiv finns det inga bestämda könsroller enligt författaren då omgivningen har en betydande kraft i hur vi beter oss som människor. Biologin spelar här ingen roll då konstruktivister anser att kulturen, religionen, levnadssättet och människorna som omger personen beskriver personen. Det finns inga manliga eller kvinnliga egenskaper i ett konstruktivistiskt perspektiv utan karaktärsdragen formas av omgivningen vi befinner oss i (Mellström, 1999).

Ur ett essentialistiskt perspektiv förklarar Mellström (1999) att manlighet kan beskrivas med utgångspunkt i de bestämda könsrollerna som finns i samhället, utifrån vårt DNA där varje kön har vissa speciella egenskaper oberoende av tid och rum. Det som uppfattas vara kvinnligt eller manligt kan då ändras historiskt sett genom att DNA ändras över generationsväxlingar. Men essentialisterna menar att det fortfarande finns en mening om en grundläggande idé om vad som gemensamt anses vara manligt finns kvar (Mellström, 1999).

Exempel på detta kan vara argument såsom att män är fysiskt starkare än kvinnor och har alltid varit det enligt författaren. Ända sedan stenåldern eftersom männen vid den tiden var familjens jägare och utvecklade en större fysisk kapacitet än kvinnorna (Mellström, 1999).

Essentialister diskuterar kring könsrollerna om vad som är naturligt manligt eller kvinnligt enligt biologins lära enligt författaren. Anknytningen till naturen finns starkt förankrad där djurens beteenden jämförs med människornas. Detta på grund av essentialisternas tro på biologins lära där samband enklast bevisas eller förkastas genom att jämföra olika biologiska varelser (Mellström, 1999).

Manlighet är komplicerat att definiera då vissa menar att det är manligt med muskler och att inte visa känslor, medan andra pekar på det slanka manliga idealet i Frankrikes hov på 1700- talet (Mellström, 1999). Då skulle män till exempel använda vitt puder och stora peruker samt skriva känslosamma dikter och sånger. Eller till exempel som i Tasmanien där männen står för det husliga arbetet och barnpassning och kvinnorna ansvarar för säljakten berättar författaren. Vad som är manligt kan därmed diskuteras från olika perspektiv, främst utifrån den sociala omgivningen med dess kontext eller genom det biologiska arvet (Mellström, 1999).

14

Dagens genusforskning enligt Mellström (1999) visar en mångsidig bild av mannen som visar att alla män är olika. Män och manlighet formas i sammanhang som i relationer till andra män och kvinnor (Mellström, 1999). Skillnad på vad som anses vara manligt skiljer sig i olika samhällen och världsdelar enligt författaren, till exempel synen på homosexualitet. Vad som anses vara manligt är även en historisk fråga om utveckling enligt författaren då det i Amerika på 1800- talet inte alls ansågs underligt att män levde tillsammans med andra män (Mellström, 1999). Dagens homofobi är en kulturell och samhällelig rädsla enligt författaren där manligheten hotas om männen uppför sig som kvinnorna. Deras maktställning i samhället hotas även den, om kvinnorna skulle visas vara jämlika männen (Mellström, 1999).

Mansforskningen präglas av ett konstruktivistiskt synsätt där miljön och omgivningen, kontexten bestämmer vad som är manligt (Mellström, 1999).

Conell (1995) beskriver att mäns maskulinitet formas beroende på omgivningen och dess normer men författaren belyser även den biologiska aspekten på manligheten. Conell (1995) menar att maskuliniteten främst utgår ifrån mäns kroppar, på så vis att antingen driver kroppen och leder mannens handlande eller så begränsar kroppen manligheten. Författaren menar att män är aggressivare än kvinnor på grund av deras kroppars drivkraft. Förklaringen till detta påstående menar författaren leder vidare att orsaken till att män utför våldtäkter kommer ifrån ett okontrollerbart begär eller en medfödd längtan efter våld. Mannens kropp kan även som sagt sätta gränser för vissa beteenden som exempelvis naturliga drifter att inte ta hand om bebisar eller att förklara homosexualitet som någonting onaturligt och perverst (Conell, 1995).

Conell & Messerschmidt (2005) tar upp ämnet hegemonisk maskulinitet som handlar om just män, manlighet och sociala hierarkier. Författarna framhåller att det är viktigt att förstå sociala problem ur ett manligt över och underdominerande perspektiv. Författarna anför att diskursen kring män och manlighet har ökat sedan 1980-talet då ämnet först togs upp och detta har fört fram ytterligare diskussioner kring exempelvis feminism, social hierarki, patriarkalism, manlig dominans, könsroller och så vidare. Fokus på männens position i dagens samhälle ökar från många olika yrkesområden som socialt arbete, psykologin och sjukvården.

Männens manlighet och position i samhället enligt den hegemoniska maskuliniteten ifrågasätts då deras beteende ibland anses vara för macho genom att de anses ta en auktoritär roll i samhället som inte främjar strävan efter jämställdhet. Författarna framhåller forskning som visar att män har ett maktrelaterat beteende och att detta kan förklaras i ett behov av kontroll. Detta är ett omedvetet kanske till och med medfött beteende från början som stärks av att andra män instämmer, accepterar och berättigar beteendet i en social process (Conell &

Messerschmidt, 2005).

Författarna berättar vidare om olika undersökningar som gjorts i synen på män och manlighet, som från början bottnade i diskurser kring män och deras kroppar som sedan utvecklades till vilken roll män har. Studier med barn från skolor bevisade multipla hierarkiska ordningar, både ur ett kön- och klassperspektiv. Hierarkin förklarar författarna fortsatte vidare via

15

männen som under och överordnades i olika grupperingar. Hegemonin talar om klasskillnaderna i den manliga förbindelsen och påvisar en manlig maktrelation som utvecklats till en modell av systematisk sociologisk teori om kön enligt författarna. Detta tankesätt att män ska råda över samhället och dominera andra män i en hierarkisk ordning menar författarna för med sig en social kontroll. Denna sociala kontroll kan anses som hotad om exempelvis en man är homosexuell. Detta genom att homosexualitet bland män representerar en svag man då han beter sig som en enligt samhällets syn som en kvinna, vilket anses strida mot allt vad manlighet innebär. Den homosexuella mannen identifieras därför med en kvinna och manligheten ifrågasätts då av det resterande samhället. Då i sin tur hotas männens dominerande maktposition (Conell & Messerschmidt, 2005). Författarna markerar att den hegemoniska maskulinitetsteorin kan användas vid analysering av problem som mobbning bland pojkar, brottslighet med hög våldsbenägenhet, könsroller vid arbetsplatser och dylikt för att öka förståelsen varför män beter sig som de gör. En maktkamp som författarna berättar att Freud påstod vara den djuriska instinkten ungefär som i en vargflock där det alltid finns en alfahane (Conell & Messerschmidt, 2005).

Watts (2010) har gjort en studie som handlar om männens psykologi. Författaren förklarar att den hegemoniska maskuliniteten som råder ger konsekvenser som att männens maktposition i samhället behålls. Vidare i studien undersöks framförallt hur män samtidigt kan motstå och acceptera den traditionella maskuliniteten. De försöker att bevara sina sociala könsroller i samhället, enligt den överordning och dominanta maktposition som redan råder men samtidigt säger de sig kämpa för kvinnors frihet och försöka hjälpa sexuella minoritetsgrupper (Watts, 2010).

Män står inför många utmaningar för att nå en utveckling i sitt manlighetstänkande enligt författaren. Eftersom människor formas av sin historia och den sociala miljön krävs det därför att hela samhället ändrar synen på manlighet menar Watts (2010). Vidare förklarar författaren att män som använder våld, exempelvis i form av hot vill helst inte vill erkänna detta beteende. Mäns hot kan ibland uttryckas genom våld mot andra män och detta förklarar författaren kan ske på grund av att männen vill behålla sin dominans och visa sig manlig inför de andra männen. Detta grundar sig på männens psykologiska hälsa gällande viljan att dominera eller på den manliga rollen som man ärver. Att få sin manlighet bekräftad av andra män på olika sätt samt att bevara sin maktposition i familjen eller samhället är någonting som män strävar efter för att hålla den manliga traditionen vid liv (Watts, 2010).

Detta behov av bekräftelse på manlighet kan synas i hederskulturer menar Mora (2009) bland annat genom att de yngre männen pressas och hotas av de äldre männen att kontrollera kvinnorna i familjen samt att de tvingas uppföra sig enligt normerna. Konsekvenserna att inte följa de äldres ord förklarar Vandello m.fl. (2008) att de yngre männen då riskerar att själva bli utsatta för detta våld som förs i hederns namn. Detta styrker Watts (2010) resonemang kring att mäns våld även riktas till andra män för att behålla den sociala ordningen i kollektivet.

16

Män är både förmedlare och mål av manlighet enligt Watts (2010). Författaren förklarar att män försöker undvika att sammanföra sina verksamma och overksamma roller som förtryckare om de kan. Män är verksamma förtryckare genom att utöva våld mot andra, men de har även overksam förtryckande roll då de själva kan bli utsatta för samma våld.

Maskulinitet och genus anses vidare vara ett arv och skulle kunna omvandlas till en kritisk medvetenhet om kunskaperna ökas (Watts, 2010). Författaren menar att om männen skulle bli medvetna om varför och hur de beter sig som de gör, skulle det kunna sätta ett stopp för det våldsamma och förtryckande beteendet. Vandello m.fl. (2008) förklarar i sin tur att det manliga förtrycket som förekommer i hederskulturer är en följd av okunskap hos männen då de är dåligt insatta i dagens samhälles levnadsnormer som skiljer sig från hedersnormerna.

4.2 Feministisk teori

Eduards (2002) menar att feminismen koncentrerar sig på kvinnors och könsrelationernas historia och därigenom även indirekt beskriver den feministiska teorin mäns historia.

Författaren menar att samhället beskriver kvinnan och hennes egenskaper utifrån mannens normer där manligheten alltid är utgångspunkten för att beskriva kvinnan. Detta förklarar författaren ligga till grund för feminismens förutsättning att sträva efter jämlikhet mellan könen (Eduards, 2002). Trots könens olikheter bör en jämställd tillvaro finnas menar författaren som konstaterar att män och kvinnor är endast biologiskt olika. Mannen kan inte föda barn som kvinnan gör. Andra säkra olikheter finns inte menar feministiska teorier enligt Eduards (2002). Feminismen poängterar kvinnors underordning i samhället, där män alltid står högst vid makten. Både politiskt och socialt enligt författaren som menar att feminismen strävar efter ett jämlikt samhälle. Könsordningen i samhället ses som ett kollektivt problem och har därför börjat bekämpats av grupper med flera strategier och lösningar i olika rörelser (Eduards, 2002).

Eduards (2002) förklarar att den demokratiska ordningen med männen i toppen, sätter gränser för kvinnors kamp om kön och makt. Eftersom männen vill behålla sin maktposition som det ledande könet motarbetar ofta män denna process enligt författaren. Kvinnorörelser möter motstånd från många håll, både politiskt och demokratiskt (Eduars, 2002). Det feministiska tänkandet oroar och irriterar den rådande könsordningen i dagens politiska samhälle eftersom männens maktposition hotas av de kämpande kvinnorna. Detta har medfört att debatten kring jämställdhet blivit livlig och intresset ökar i hela världen (Eduards, 2002).

Eduards (2002) menar att kvinnorörelser kan ses som en motreaktion av kvinnors underordnande ställning, den demokratiska ordningen i samhället och att dessa kvinnorörelser i sin tur ger ett resultat av en utvecklande jämställdhetspolitik. Feministiska teorier vill synliggöra kvinnors rättigheter i olika sammanhang och belyser därför de orättvisor som finns bland könen i samhället förklarar författaren. Kvinnorörelser kan ses som en mot diskurs av det som anses vara korrekt enligt samhällets normer. Detta blir då även en tolkningsfråga, hur vi väljer att se på verkligheten genom att normer kan uppfattas olika beroende på dess kontext. Eduards (2002) förklarar vidare att feminismen vill krossa den nuvarande könsordningen i samhället. Den feministiska teorin menar att kvinnor är under förtryck i

17

samhället och feministerna kräver en förändring av detta. Feminismen vill frigöra kvinnorna från det manliga och samhälleliga förtrycket (Eduards, 2002).

Feminismens mål är enligt författaren att förbättra kvinnors villkor samt rasera förtryckande könsdiskrimineringar. Könsordningen i samhället är just nu till männens fördel på de flesta plan, men egentligen handlar skillnaden mellan könen om hur relationer ser ut mellan dessa två kön (Eduards, 2002).

Feminismen har olika riktningar enligt Freedman (2003) och förklarar att vissa riktningar till och med talar emot varandra. Det är därför komplicerat att definiera feminism. Författaren förklarar vidare att riktningarna dock har något gemensamt. De har alla samma utgångspunkt som vilar på kvinnors underordning i samhället samt att alla riktningar framhäver att kvinnor diskrimineras på grund av sitt kön. Författaren menar vidare att alla feminister önskar förändringar på de ekonomiska, sociala, politiska och kulturella arenorna. Feministerna eftersträvar en korrigering av särbehandlingar i form av inskränkande av kvinnors rättigheter och vill ha ett slut på kvinnors diskriminering (Freedman, 2003). Inriktningarna kan kategoriseras på olika sätt och författaren menar vidare att denna kategorisering inte intar en historisk linje som feminismen ursprungligen gjorde. Det feministiska perspektivet förklarar författaren uppmärksammades vid kvinnors kamp om rösträtt och därmed har feminismen ett historiskt ursprung. Problemet med kategoriseringen av olika feminismer menar Freedman (2003) vara att de presenterar en heltäckande förklaring av olika teoretiska påståenden, utan att ha dess historiska innehåll i åtanke. Därmed blir dessa något motsägande i förhållande till varandra menar författaren.

Enligt Freedman (2003) är de största riktningarna inom feminismen Liberal-, marxistisk-, socialistisk- och radikal feminism. Den liberala feminismen propagerar för kvinnors rättigheter inom den statliga ramen, marxistiska och socialistiska feminister påpekar ojämlikheten mellan könen och kvinnoförtryck inom kapitalismen, radikalfeminismen riktar sig till männens dominans över kvinnorna som anses råda på grund av det patriarkala systemet (Freedman, 2003).

4.3 Identitet, kultur och etnicitet

Kontexten i en människas liv ger oss vår identitet och formar oss till den människan vi är idag (Hylland Eriksen, 2004). Författaren menar att genom en blandning av miljö och arv skapas våra sociala egenskaper och med det genetiska arvet bildar detta tillsammans en självbild.

Identifikation är beroende av kontexten vi lever i enligt författaren. Men människan har också möjlighet att göra sina egna val, vilket skiljer vår intelligens med djurens menar författaren.

Djur handlar genom instinkter medan människor är kapabla till att analysera och välja mellan olika alternativ. I slutändan är det valet som bestämmer riktning till vilken identitet man skapat och inte enbart omgivningen, generna, Gud, ödet eller de sociala omständigheterna.

”Treenigheten mellan frihet, biologi och det sociala gör människan komplex” (Hylland Eriksen, 2004 sid. 26).

18

Identiteten skapas enligt Hansson (2010) av omgivningen och miljön genom att man ser sig själv utifrån andras ögon och förhoppningar. Identiteten skapas av den sociala gruppen, samhällets värderingar och bilden av den man själv strävar efter att vara menar författaren. En känsla av gemenskap och samhörighet formar därigenom identiteten hos en person då vi människor anpassar oss och rättar oss efter det som anses vara korrekt (Hansson, 2010). Det bildas ”vi” och ”dem”- grupper i samhällen där olika etniciteter lever tillsammans och känslan av samhörighet blir starkare då viljan att vara i en gemenskap stärker ens självbild. Kulturen i gruppen med dess värderingar, normer och regler formar såväl identiteten som vi människor påverkar varandras sätt att se på oss själva. Vi blir därmed definierade som människor utifrån vår kultur (Hansson, 2010).

Hansson (2010) förklarar att kulturskillnader gör att ungdomar ofta känner sig kluvna över vem, vad eller var man är där två olika samhällen ska mötas. Ungdomarna hamnar mitt emellan dessa kulturer. Personen som man trodde att man var visar sig kanske vara en helt annan i en annan situation, där helt andra normer råder. En konflikt på ett eget mentalt plan, socialt och världsligt vis uppenbaras och ens egen identitet ifrågasätts från alla håll och kanter (Hansson, 2010).

Kultur formas socialt i gemenskap enligt Hansson (2010), där gruppens värderingar, normer och riktlinjer skapas i samhörighet. Ofta finns sedvanliga traditioner i grunden som leder folket i en viss riktning menar författaren. Kulturer förändras på lång sikt enligt Hansson (2010) där utveckling och ombildning sker i samspel och integration av andra kulturer. Att lära av varandras seder och vanor är ofta komplicerat då stoltheten för ens egen kulturarv är mycket starkt vidmakthållet förklarar författaren. Förändringar av kulturer sker i generationsskiften där de yngre för med sig något nytt och gammalt från olika traditioner och kulturer som bidrar till en utveckling (Hansson, 2010).

5 Metod

Vår studie är en kvalitativ undersökning. Detta anser vi passa studiens syfte bäst med tanke på att denna studieform syftar till att få en bredare förståelse över ett visst fenomen, personers upplevelser och erfarenheter samt se saker och ting ur olika perspektiv. Kvalitativa undersökningsmetoder är tidseffektiva menar Bryman (2002). Ännu en anledning till att vi väljer att göra en kvalitativ undersökningsmetod är på grund av den ekonomiska frågan, då exempelvis endast porto till utskick och eventuella påminnelser av enkäter och ifyllning skulle innebära en allt för stor kostnad att ta ur egen ficka. Även tidsmarginalen på åtta veckor har talat för att använda en kvalitativ metod. Kvalitativa undersökningsmetoder anses vara mer kostnads och tidseffektiva (Bryman, 2002). Kvale (2009) förklarar vidare att den kvalitativa forskningsintervjun går ut på att se världen ur respondenternas synvinkel, utveckla innebörden av människors erfarenheter samt frilägga deras syn på verkligheten. Detta till skillnad från en kvantitativ studie, som söker en viss sanning där teorin är utgångspunkten för studien (Bryman, 2002). Vi har valt att använda oss av fokusgruppsintervjuer för att få fram material att arbeta med. Anledningen till detta är på grund av det känsliga ämnesområdet. Vi tror att individuella intervjuer kan medföra att respondenterna kan känna sig obekväma i

19

situationen med ämnets känsliga frågor samt att vi är två kvinnliga intervjuare mot en manlig respondent. Ännu en anledning till att vi valde fokusgruppsintervjuer vara att vi ville få igång en diskussion kring ämnesområdet. Bryman (2002) menar att i fokusgruppsintervjuer strävas det efter att skapa en diskussion kring ämnet. Då det är fler respondenter i gruppen blir det även lättare att få fram personers åsikter när det gäller känsliga ämnen (Bryman, 2002).

5.1 Urval

Intresset i denna studie riktar sig till vad män har för uppfattning om och hur de ställer sig hederskulturers normer samt deras syn på kvinnan. Därför valde vi att intervjua nio män, födda i Mellanöstern men uppväxta i Sverige som sedan delades in i tre fokusgrupper. Åtta av respondenterna är mellan 20 - 24 år gamla och en respondent är 35 år gammal. Anledningen till at vi har vänt oss till män i denna ålder är på grund av att vi tror att dessa män är tillräckligt mogna för att besvara, diskutera och reflektera kring ämnet.

Urvalet i denna undersökning är ett snöbollsurval som utgörs av personliga kontakter som i sin tur introducerar nya respondenter. Detta urval lämpar sig vid undersökningar som är i behov av respondenter med kunskap och erfarenheter i ämnesområdet. Undersökningen kan därför inte utföras av slumpmässiga respondenter (Bryman, 2002). Vi tog kontakt med vår förste respondent som hjälpte oss vidare med snöbollsurvalet. Vi fick respondenternas telefonnummer och kontaktade de sedan för att bestämma plats och tid för intervju. Vi kontaktade sammanlagt ca 20 respondenter. Totalt nio stycken deltog i undersökningen.

Eftersom ämnet är så pass känsligt visade sig att en del respondenter inte ville delta i vår undersökning efter att vi hade kontaktat dem. Totalt elva stycken avböjde från intervjuerna.

På grund av bortfallet och tidsbristen kunde vi inte söka efter fler respondenter. Dock tyckte vi att våra nio respondenters svar skulle kunna representera populationen i ämnet. Vi delade in dessa nio respondenter i totalt tre intervjuer med tre respondenter i varje grupp för att få fram information som motsvarade vårt syfte.

5.1.1 Bearbetning av intervjumaterialet

Intervjumaterialet har först transkriberats och efter det analyserats utifrån Grounded Theory.

Denna analysmetod lägger stor vikt på att fokusera på olika begrepp istället för teorier (Bryman, 2002). Vi var inte ute efter att skapa någon teori med denna undersökning utan vill få en förståelse och djupare kunskap om den manliga synen angående hederskulturer och dess kvinnosyn. Denna analysmetod anser vi därför passa vår undersökning bäst då analyseringen sker genom att koda om svaren från intervjuerna till olika begrepp och kategorier. Vi har gjort precis som författaren beskriver hur kodningen går till, enligt de olika stegen som tillhör Grounded Theory. Kodning och skapande av begrepp utifrån intervjumaterialet gör att ämnet omfamnas (Bryman, 2002).

5.2 Avgränsning

Som vi tidigare nämnt är hederskulturer ett brett ämnesområde. Därför var vi tvungna att avgränsa oss i ämnet. Detta på grund av uppsatsens omfång. Från början tänkte vi göra våra fokusgruppsintervjuer på olika fritidsgårdar med ungdomar. Sedan insåg vi tillsammans med

20

vår handledare att vi behövde ha samtycke från ungdomarnas föräldrar. Även tidsmarginalen av arbetets färdigställning styr valet av respondenter då undersökningar av minderåriga måste ha vårdnadshavarnas medgivande för att delta i studien (Bryman, 2002). Som vi tidigare har sagt är ämnesområdet i studien känsligt och även detta har medfört att individuella intervjuer av ungdomar inte har varit utförbara. Därför valde vi att göra några fokusgruppintervjuer istället. Ännu en avgränsning i studien gäller urvalet då vi har riktat oss till män från Mellanöstern. En vilja att undersöka ämnet ur ett klassperspektiv har funnits men med tanke på studiens omfång och ekonomiska begränsade resurser har en sådan vinkling av arbetet inte varit genomförbart.

5.3 Tillvägagångssätt vid litteraturinsamling

För insamling av material har vi använt oss av Gävles Stadsbibliotek för att finna litteratur inom ämnet. Vi har även använt Universitetsbiblioteket i Örebro’s olika söktjänster som exempelvis Elin@orebro, Libris, Google scholar, för att hitta relevant litteratur till vårt ämne som behandlar hederskulturer ur ett manligt perspektiv. Vi sökte efter olika arbeten som vi kunde använda oss av i vår tidigare forskning via sökmotorn Google som hänvisade oss till Uppsatser.se’s hemsida. De sökord som vi använde oss av var heder, hedersförtryck, heder och manlighet och heder och kvinnosyn. Vi fick 62 stycken träffar och använde oss av endast en D- uppsats som hade anknytning till vår studie. Vår andra svenska studie fann vi genom Libris utifrån de föregående sökorden bland 54 träffar. Många av träffarna behandlade det hedersrelaterade våldet och genom att vårt syfte är att undersöka mäns synvinkel på hederskulturer och kvinnor ansåg vi dessa träffar vara orelevanta. De nationella rapporterna fann vi genom databasen Elin@orebro utifrån sökord som exempelvis honour, honourrelated violence, masculinity. Totala träffar blev 43 och endast två stycken av dessa fann vi relevanta för vår studie. Resterande träffar tog upp ämnen som självmord och hedersrelaterat våld vilket inte är användbart i vår studie.

5.4 Intervjuer

Insamlingen av vårt material har skett genom semi- strukturerade fokusgruppsintervjuer, då vi är ute efter en fördjupande och bred kunskap om personers åsikter och tankar kring ett visst tema som exempelvis hederskulturer och dess kvinnosyn. Detta är enligt oss ett laddat och känsligt ämne och därför anser vi att en gruppintervju är att föredra. Bryman (2002) menar att respondenter kan ha lättare att öppna sig angående ett känsligt ämne om diskussionen förs i grupp i en temafokuserad intervju. Här undviks att någon känner sig utpekad. Dock kan detta medföra att respondenterna inte framför sina egna åsikter på grund av grupptryck eller en intervjuareffekt, där intervjuaren kan påverka respondenternas utsagor genom exempelvis dennes kön, etnicitet eller sociala bakgrund.

Intervjuerna har skett i Hallsberg, på Örebro Universitet och på Stadsbiblioteket i Örebro med män över 18 år som har turkiskt, syrianskt och irakiskt ursprung. Ingen av dem är födda i Sverige men de har bott i Sverige största delen av sitt liv.

Vid intervjutillfällena förklarade vi för respondenterna syftet med undersökningen, att intervjun skulle spelas in på mp3, att undersökningen kommer att ske i grupper och inga

21

personliga frågor kommer att ställas samt att alla respondenter som deltar i undersökningen är anonyma eftersom materialet behandlas konfidentiellt. Respondenterna gav sitt samtycke muntligt.

Vi har använt oss av en allmän intervjuguide (bilaga1) med ett antal öppna och relevanta frågeområden som är kopplade till vårt syfte. Intervjuguidens frågor har begränsats då vi inte ville ställa för personliga frågor som exempelvis personliga erfarenheter kring hederskulturer.

Personliga frågor kan ge en obehagskänsla hos respondenterna (Bryman, 2002), därför valde vi att ha mer tematiserade frågor där respondenterna får utforma sina svar själva.

Tematiserade frågor gjordes för att begränsa respondenternas diskussion om ämnet samt för att ha en viss kontroll över intervjun. Intervjuguiden konstruerades med ett fåtal öppna frågor utifrån studiens frågeställningar. Frågor som var lite svårförståeliga för respondenterna, utvecklades. Vi lade även till en del följdfrågor för att tydliggöra våra intervjufrågor samt för att få mer ingående svar.

Vår intervjuguide kan leda till att viss information går om intet och påverkar därför redogörelsen av metoden. Om vi hade gjort individuella intervjuer hade detta kunnat tillföra en mer personlig synvinkel till resultatet. Anledningen till att vi valde gruppintervjuer var att vi ville få så mycket information som möjligt på kort tid. Bryman (2002) förklarar att individuella intervjuer är att föredra om forskaren har lång tid på sig att utföra en kvalitativ studie.

Semi- strukturerande intervjuer är flexibla och utgår ofta från exempelvis ett tema.

Intervjuaren är fri att ställa frågorna i olika ordningar än intervjuguiden och beroende på respondenternas svar kan även nya frågor tillkomma (Bryman, 2002). Intervjuerna pågick i ca 40 minuter och har spelats in på en mp3- spelare. Minnesanteckningar vid intervjutillfällena har även förts. Inspelande av intervjuer underlättar analysen av materialet då endast anteckningar och minnet inte är helt att förlita sig på samt att materialet kan användas senare av andra forskare i eventuella sekundära undersökningar. Dock kan en inspelning medföra att respondenterna inte känner sig lika anonyma (Bryman, 2002). Det insamlade materialet transkriberades och tematiserades direkt efter intervjuerna var avslutade. Transkriberingen skall ske så snabbt som möjligt efter det att intervjuerna har gjorts för risken av minnesfel och egna tolkningar är stora om transkriberingen dröjer (Bryman, 2002).

5.5 Validitet

Validiteten påvisar studiens giltighet, om det finns någon sanning eller riktighet ur studiens resultat och visar även effektiviteten i ett påstående. Kvale (2009) menar att ett påstående som är giltigt bör vara hållbart, välgrundat, försvarbart, vägande och övertygande. I bredare perspektiv går validitet att förbinda till i vilken utsträckning en metod undersöker vad den är avsedd att undersöka. Att man mäter det man avser att mäta är studiens validitet.

Vi har försökt att fastställa studiens validitet genom att vi har använt oss av flertal respondenter som är från Mellanöstern och som därigenom företräder studiens syfte. Att