DAGVATTENUTREDNING DETALJPLAN FÖR UTVIDGNING AV BISKOPGSGÅRDENS INDUSTRIOMRÅDE, GÖTEBORG STAD STADSBYGGNADSKONTORET UPPRÄTTAD:

(1)

D

ETALJPLAN

F

ÖR

U

TVIDGNING

A

V

B

ISKOPGSGÅRDENS

I

NDUSTRIOMRÅDE

, G

ÖTEBORG STAD

S

TADSBYGGNADSKONTORET

U

PPRÄTTAD

: 2018-10-09

Upprättad av Granskad av Godkänd av

Philipp Lorber Lars Nilsson Maria Rimstedt

(2)

Sammanfattning

Göteborgs stad arbetar med att skapa förutsättningar för utvidgning av Biskopsgårdens

Industriområde inom stadsdelen Biskopsgården i Göteborg. Syftet med planen är att skapa nya verksamhetsytor i anslutning till ett redan etablerat industriområde. Planområdet omfattar cirka 2 hektar. På planområdet planeras för fem stycken industritomter och en ny lokalgata. Sigma Civil har fått uppdraget att presentera förslag på hur dagvatten inom planområdet kan hanteras på ett hållbart sätt. Uppdraget innefattar även en föroreningsutredning som belyser

föroreningshalterna i området före och efter planerad exploatering.

Planområdet består idag av en grusplan, gräsyta, en asfaltsyta och kuperad naturmark.

Recipienten är Göta älv som är vattenförekomst i VISS och berörs därmed av miljökvalitetsnormer. Dimensioneringsförutsättningar i utredningen baseras på ett 10-

minutersregn med 10 års återkomsttid. Detta ger ett maxflöde efter exploatering på ca 339 l/s som motsvarar en ökning med ca 180 % jämfört med befintliga förhållanden. Dessutom ställs krav på fördröjning av minst 10 mm nederbörd per hårdgjord kvadratmeter inom plangränserna.

Det leder till en total fördröjningsvolym på ca 116 m³. Med hjälp av fördröjningsanläggningar kan avrinning minskas till 215 l/s vilket motsvarar en ökning med ca 75 % jämfört med befintliga förhållanden. Förslaget på dagvattenhantering avser anläggning av fördröjningsmagasin med sandfång på fastighetsmark. Avledning föreslås ske via rännor och diken. Avrinning från lokalgata och naturmark föreslås också ske i dike.

Ur reningssynpunkten kan konstateras att vissa halter av föroreningar i dagvattnet från området minskar jämfört med dagens situation förutsatt att föreslagna reningsåtgärder tillämpas.

Kretslopp och Vattens målvärden för mindre känsliga recipienten hålls med undantag för fosfor.

Bedömningen blir att exploateringen inte kommer att påverka recipienten eller miljökvalitets- normen negativt förutsatt att föreslagna åtgärder realiseras. Framtagna värden ska dock anses som ungefärliga. Den faktiska reningseffekten blir beroende av hur varje enskild

reningsanläggning utformas och förutsättningarna på platsen. För att bibehålla reningseffekten behöver särskild fokus läggas på skötseln av anläggningarna.

Ur skyfallsperspektiv förväntas inte exploatering förvärra situationen om höjdsättningen följer de redovisade principerna för nybyggnation dvs. t.ex. inga instängda områden på kvartersmarken skapas. Planområdet ger dock begränsad möjlighet att omhänderta ett 100-års-regn inom plangränserna.

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...2

1 Inledning ...4

1.1 Syfte och bakgrund ...4

1.2 Uppdrag ...4

2 Befintliga förhållanden och förutsättningar ...4

2.1 Underlag...4

2.2 Grundprinciper för dagvattenhantering ...4

2.3 Befintliga förhållanden...5

2.4 Recipient och reningskrav för dagvatten...6

2.5 Skyfall...6

2.6 Förslag på planområdets utformning ...7

3 Förslag till dagvattenhantering...8

3.1 Dimensionerande parametrar ...8

3.2 Höjdsättning ...9

3.3 Förslag på utformning ...9

4 Föroreningar ...9

4.1 Metod och förutsättningar ...9

4.2 Föroreningar före och efter exploatering...10

4.3 Utvärdering av beräkningar och påverkan miljökvalitetsnormer ...12

5 Kostnadsbedömning...13

5.1 Investeringskostnader ...13

5.2 Driftkostnader och -aspekter ...13 Bilaga 1 – Beräkning av flöden och fördröjningsvolymer

Bilaga 2 – Förslag på systemlösning dagvattenhantering

(4)

1 Inledning

1.1 Syfte och bakgrund

Göteborgs stad arbetar med att skapa förutsättningar för utvidgning av Biskopsgårdens

Industriområde inom stadsdelen Biskopsgården i Göteborg. Syftet med planen är att skapa nya verksamhetsytor i anslutning till ett redan etablerat industriområde. Planområdet omfattar cirka 2 hektar på fastigheterna Biskopsgården 830:790 och 830:587. Fastigheterna ägs av Göteborgs stad.

1.2 Uppdrag

Oktober 2017 har Sigma Civil AB fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för att klarlägga förutsättningarna för dagvattenhanteringen inom planområdet med hänsyn till planerad nybyggnation. I uppdraget ingår en föroreningsutredning som belyser

föroreningshalterna i området idag och efter exploatering. Resultat ska innehålla ett hållbart förslag på fördröjning, rening och avledning av dagvatten inom planområdet.

Arbetet bygger på en tidigare utförd dagvattenutredning som på grund av planjusteringar inte anses vara aktuell längre.

2 Befintliga förhållanden och förutsättningar

2.1 Underlag

I arbetet med utredningen har följande underlag använts:

 Primärkarta (dwg).

 Plankarta (dwg), daterad 2017-06-21

 Planbeskrivning, Samrådshandling Juni 2017

 Publikation P110, Svenskt Vatten 2016.

 Publikation P105, Svenskt Vatten 2011.

 PM Reningskrav för dagvatten, Kretslopp och Vatten, 2017-03-02.

 Geoteknisk och bergtekniskt utlåtande. Göteborgs Stad 2017-04-27

2.2 Grundprinciper för dagvattenhantering

Kommunen, Miljöförvaltningen och Svenskt Vatten tar fram och ansvarar för rekommendationer och krav på dagvattenhantering i Sverige. Nedan följer en sammanställning av gällande

funktionskrav och riktlinjer för dagvattenhantering i Göteborg Stad.

 Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråk.

 Avrunna dagvattenflöden ska begränsas. Så stor del av skyfallet som möjligt ska hanteras inom planområdet.

 Öppna system ska väljas framför ledningar.

 Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening på väg till recipienten.

 Exploateringen får ej förvärra för nedströms områden.

 Hänsyn ska tas till avrinning från närliggande mark som påverkar området för utredningen

(5)

 Höjdsättning ska göras så att det ej uppstår instängda områden för dagvatten

 Fördröjning ska utformas så att den effektiva magasinsvolymen motsvarar minst 10 mm per kvadratmeter på de hårdgjorda anslutna ytorna

2.3 Befintliga förhållanden

2.3.1 Planområdet läge, topografi och markslag

Planområdet är beläget väster om Hagelvädersgatan och söder om Blidvädersgatan, direkt norr om Biskopsgårdens Industriområde, cirka 6 kilometer nordöst om Göteborgs centrum.

Planområdet består av en grusplan, gräsyta, en asfaltsyta och naturmark. Asfaltsytan i väster har tidigare varit en isbana som på senare år använts av en armborstklubb, men som nu nyttjas för upplag och lastbilsuppställning. Delar av den öppna gräsytan har tidigare varit en grusplan. I norra delen ligger den befintliga grusplanen, som idag har en låg användning. Naturmarken består av träd och berg i dagen. Området, utöver naturmarken, är relativt plant. Naturmarken är desto mer kuperad, där är det höjdskillnader på upp till 8 meter. Lägsta punkten inom området är i väster, ca +29,5, och högsta punkten, + 38,5, finns i den norra delen.

Figur 1: Planområdet läge i förhållande till Älvsborgsbron och Biskopsgårdens industriområde.

Planbeskrivning Göteborgs Stad.

2.3.2 Geoteknik

Geoteknisk utredning och berginventering har genomförts av WSP 2011.

Jordlagrens mäktighet varierar inom området mellan ca 1,5 och 4 m. I den sydvästra delen av området har inte djup till fasta jordlager bestämts varför jorddjupen här troligen är mer än 4 m. Överst består jorden av fyllning och den naturliga jorden under fyllningen består överst av mulljord och därunder (fin-)sand och/eller silt. Underst ligger troligen en bottenmorän på berg. Fyllningen består vid grusplanerna i huvudsak överst av grusig sand och därunder lera, mulljord och sand. Under asfalten vid isbanan består fyllningen av sandigt grus och mot

(6)

djupet troligen av i huvudsak sten.

Grundvattnet har mätts i en punkt i den södra delen av området. Grundvattentrycket motsvarar där en grundvattenyta som under mätperioden varierar mellan 0,5 och 1 m under markytan.

I den östra och södra delen av området består partierna med berg i dagen.

2.3.3 Befintligt va-system och avvattning

Allmänna dagvatten- och spillvattenledningar finns delvis utbyggda i Hagelvädersgatan. En allmän kombinerad avloppsledning, dim 1000 mm, löper i nord-sydlig sträckning utmed planområdets västra del. Dessutom finns allmän spill- och dagvattenledning förlagd utmed planområdets östra gräns.

Avvattning sker mest ytligt eftersom det inte finns någon dagvattenservis till planområdet idag.

2.4 Recipient och reningskrav för dagvatten

Planområdet ligger inom Göta älvs avrinningsområde söder om råvattenintaget. Recipienten finns med i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) och berörs av miljökonsekvensnormer enligt Vattendirektivet. Vattendragets ekologisk potential klassas som otillfredsställande vilket huvudsakligen syftar till vattenförekomstens hydromorfologiska och ekologiska kvalitetsfaktorer.

Den kemiska statusen bedöms som ej god. Bedömningen bygger på överskridande halt av PBDE (polybromerade difenyletrar) i vatten (från t.ex. flamskyddsmedel). PBDE sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag, samt via atmosfäriskt nedfall från långväga

lufttransporter. Miljökvalitetsnormen som har tagits fram för recipienten är att god ekologisk potential ska uppnås år 2027. God kemisk ytvattenstatus ska uppnås snarast.

Enligt PM Reningskrav för dagvatten klassificeras Göta älv söder om råvattenintaget som mindre känslig recipient. Belastningen som det tillkommande verksamhetsområdet kommer tillföra är svårt att bedöma. Det antas att området kommer kunna klassas som medelbelastad yta som t.ex. kontorsområde/lätt industri. Detta skulle kräva en enklare rening för dagvatten enligt reningskravet. Enklare rening exemplifieras med översilning, gräsdike och olika typer av magasin.

2.5 Skyfall

En skyfallsmodellering har utförts av Göteborg Stad för att studera översvämningar för stadens utbyggnadsområden. Ett extremt regn innebär alltid en risk att lågpunkter och innestängda områden översvämmas. Vid extrema regntillfällen, dvs. korta och intensiva regn eller långa regn med låg intensitet, kommer dagvattenledningarna inte att kunna avleda allt vatten med en gång.

Som dimensionerande händelse har valts ett 100-årsregn enligt TTPÖ Vatten och Klimatanpassning. Figur 3 visar vattens huvudsakliga rinnvägar och samlingar vid ett 100- årsregn vid befintliga förhållanden. Modelleringen visar på en mindre vattensamling mellan grusplanen och gräsytan i syd som troligtvis försvinner efter exploateringen har skett. Det bedöms inte förkomma någon begränsning av framkomlighet både för allmänheten eller räddningstjänsten på planområdet efter exploatering.

(7)

Figur 2: Skyfallsmodellering för befintligt förhållande vid 100-årsregn. Ljusblåa markeringar visar på ett maximalt vattendjup på 0,3 m.

2.6 Förslag på planområdets utformning

Detaljplanen syftar på att kunna skapa fem stycken industrifastigheter inom planområdet. En ny lokalgata ska anläggas för anslutning till Hagelvädersgatan i väst. Naturmarken i norr bevaras.

Figuren nedan visar en klippt illustrationsritning för planområdet.

Figur 3: Del av illustrationsritning. Göteborgs Stad 2017-06-21

(8)

3 Förslag till dagvattenhantering

3.1 Dimensionerande parametrar

Dimensionerande flöden tas fram enligt Svenskt Vatten Publikation P110 och P104.

Fördröjningsbehovet beräknas enligt Kretslopp och Vattens förutsättningar. För beräkningar av dimensionerande regnintensitet har Dahlströms (2010) ekvation använts. Återkomsttiden har valts efter minimikrav på återkomsttider enligt P110. Återkomsttiden för regn vid fylld ledning för industri-/affärsområden sätts till 10 år. Koncentrationstiden för regn ligger på 10 min. Ekvationen ger en dimensionerande regnintensitet på 228 l/s per hektar. För beräkningar av

dimensionerande vattenföringar (Qdim) har rationella metoden använts. En klimatfaktor på 1,25 har tillagts (regnintensitet 285 l/s*ha). Den totala avrinningen från planområdet före och efter exploatering redovisas i tabellerna nedan. För fullständiga beräkningar se bilaga 1.

Tabell 1: Dimensionerande parametrar före exploatering

MARKSLAG AREA

M² RED AREA

M² AVRINNING

L/S

Asfalt 3 171 2 537 72

Grusplan 2 669 534 15

Kuperad skogsmark 7 339 734 21

Gräsyta 5 285 528 15

TOTALT 18 464 4 333 123

Tabell 2: Dimensionerande parametrar efter exploatering

MARKSLAG AREA

M² RED AREA

M² AVRINNING UTAN

FÖRDRÖJNING L/S FÖRDRÖJNINGSKRAV M³

Fastighet 1 2 084 1 773 51 18

Fastighet 2 2 551 2 149 61 22

Fastighet 3 2 300 1 937 55 19

Fastighet 4 3 268 2 758 79 28

Fastighet 5 2 008 1 713 49 17

Lokalgata 1 355 1 084 31 11

Kuperad skogsmark 4 712 471 13 -

TOTALT 18 464 12 033 339 116

Efter exploateringen ökar avrinningen före fördröjning med 178 % till 339 l/s. Detta beror på förtätningen av planområdet som avspeglas i viktade avrinningsfaktorer (kföre=0,23 kefter=0,65).

(9)

Genom utjämningseffekter i planerade fördröjningsanläggningar kan avrinningen från planområdet minskas till ca 215 l/s vilket motsvarar en ökning med 74 % jämfört med den befintliga avrinningen i dagsläget. Kretslopp och Vattens krav på att fördröja 10 mm regn per hårdgjord kvadratmeter leder till en fördröjningsvolym på ca 105 m³ för kvartersmarken och 11 m³ för lokalgatan.

3.2 Höjdsättning

Parkeringsplatser och kvartersmark förutom befintliga grönytor föreslås utforma på sådant sätt att marken ges en lutning mot föreslagna fördröjningsanläggningar. För att få en säker avrinning av dagvatten bort från huskropparna föreslås markytan att luta ca 5 % de första 3 meterna och därefter ca 1 % (Svenskt Vatten Publikation P105).

De rekommenderade framtida golvnivåerna för de blivande fem stycken industrifastigheter styrs av marknivåer i va-förbindelsepunkt och den planerade lokalgatan. Planerade golvnivåer ligger mellan +19,60 m och 21,50 m och framgår i bilaga 2.

3.3 Förslag på utformning

Dagvatten från kvartersmark och allmän platsmark hanteras separat. Förslaget för

dagvattenhantering inom kvartersmark avser anläggning av fördröjningsmagasin med lågstråk mellan fastigheterna och en översvämningsyta för omhändertagande av skyfall. Volymerna och förslag på placering av magasin framgår i bilaga 2. Väl dimensionerade sandfång krävs för att nå reningseffekter. Lågstråk placeras mellan fastigheterna för att ytvatten inte ska intränga grannfastigheter. Lågstråk kan t.ex. utföras som linjeavvattning, rännor eller makadamdike.

En översvämningsyta förslås inom fastighet 4. En nedsänkt yta med ett mellandjup på 0,3 m kan fördröja ca 120 m³ regnvatten. Detta motsvarar drygt ett 100-års-regn inom denna fastighet.

Planområdet i sin nuvarande utsträckning ger begränsat möjlighet för fler översvämningsytor.

Allmän platsmark består av naturmark och en ny lokalgata. Ett dike emellan vägen och naturmarken ska säkerställa säkert avrinning, fördröjning och rening från trafikerade ytor.

4 Föroreningar

4.1 Metod och förutsättningar

För att få en uppfattning om föroreningsbelastningen har dagvattnets teoretiska föroreningsinnehåll räknats fram. Schablonhalterna av föroreningar är hämtade ur

programvaran StormTac, en programvara som används för föroreningsberäkningar i dagvatten.

En årsmedelnederbörd på 840 mm har använts för hela planområdet. I StormTac finns resultat från samlad forskning gällande vilka typer av dagvattenföroreningar som uppkommer vid olika markanvändningar.

StormTac är inget exakt beräkningsverktyg och bör endast användas för att få en generell bild av hur föroreningssituationen före och efter ombyggnad kan se ut. Hur stor den faktiska reningseffekten blir är beroende av hur varje enskild reningsanläggning utformas och

förutsättningarna på platsen. Variationer såväl till det bättre som sämre kommer även att finnas för olika ämnen och vid olika årstider.

(10)

Det har tagits fram föroreningsmängder och koncentrationer för planområdet för det befintliga läget och det förväntade läget efter exploateringen. En utvärdering av beräkningsresultatet sker med hänsyn till länsstyrelsens statusklassning av recipienten och Göteborgs stads

miljöförvaltnings riktvärden för utsläpp av förorenat vatten.

4.2 Föroreningar före och efter exploatering

Följande tabell (tabell 3) redovisar resultatet på föroreningsberäkningarna. Den innehåller koncentrationen av föroreningsämnen före exploatering och miljöförvaltningens riktvärden såsom föroreningsmängder före exploatering utan rening. Beräkningen utgår ifrån en

nuvarande markanvändning enligt tabell 1. Tabell 4 och 5 redovisar föroreningsbelastning efter exploatering. Koncentrationer jämförs med riktvärden i tabell 3.

Tabell 3: Föroreningsbelastning före exploatering på planområdet ÄMNE KONCENTRATION [µg/l] RIKTVÄRDE /

KoV MÅLVÄRDE [µg/l] FÖRORENINGS- MÄNGDER [kg/år]

P 64 150 0,46

N 1 200 2 500 8,7

Pb 2,1 14 0,015

Cu 10 22 0,073

Zn 22 60 0,16

Cd 0,11 0,4 0,0008

Cr 1,8 15 0,013

Ni 1,5 40 0,011

Hg 0,019 0,05 0,00014

SS 9 700 60 000 70

Oil 180 1 000 1,3

BaP 0,0056 0,05 0,00004

Benz 0,76 10 0,0055

TBT 0,0016 0,001 0,000012

As 3,7 15 0,026

TOC 11 000 20 000 81

(11)

Tabell 4: Föroreningsbelastning efter exploatering utan rening

ÄMNE KONCENTRATION [µg/l] FÖRORENINGS-MÄNGDER [kg/år]

FASTIGHETSMARK LOKALGATA FASTIGHETSMARK LOKALGATA

P 240 130 1,6 0,14

N 1 600 2 400 11 2,5

Pb 20 2,9 0,13 0,0031

Cu 29 21 0,2 0,022

Zn 180 34 1,2 0,036

Cd 0,86 0,25 0,0059 0,00026

Cr 7,6 7,0 0,052 0,0074

Ni 11 4,1 0,073 0,0043

Hg 0,0051 0,076 0,00035 0,00008

SS 65 000 61 000 450 64

Oil 1 300 720 9,1 0,76

BaP 0,084 0,0095 0,00058 0,00001

Benz 0,43 3,8 0,003 0,004

TBT 0,0018 0,0016 0,000012 0,0000016

As 4,0 2,5 0,028 0,0027

TOC 19 000 20 000 130 21

Tabell 5: Föroreningsbelastning efter exploatering med rening

ÄMNE KONCENTRATION [µg/l] FÖRORENINGS-MÄNGDER [kg/år]

FASTIGHETSMARK LOKALGATA FASTIGHETSMARK LOKALGATA

P 190 64 1,3 0,067

N 1 000 1 500 7,1 1,6

Pb 3,8 0,90 0,026 0,0009

Cu 7,9 8,3 0,054 0,0087

Zn 55 8,9 0,39 0,0094

Cd 0,34 0,049 0,0024 0,00005

Cr 2,3 3,9 0,016 0,0041

Ni 4,5 1,2 0,031 0,0013

Hg 0,035 0,04 0,0002 0,00004

SS 16 000 20 000 110 22

Oil 470 280 3,2 0,3

BaP 0,045 0,005 0,0003 0,000005

Benz 0,32 2,0 0,002 0,0021

TBT 0,0013 0,00082 0,000009 0,000001

As 1,9 0,63 0,013 0,0006

TOC 14 000 10 000 96 11

(12)

Beräkningen för läget idag visar att inte något av miljöförvaltningens riktvärden överskrids.

Föroreningsmängder som genereras är förhållandevis små. Efter exploatering och en mer intensiv markanvändning genom troligtvis mindre industriverksamheter ökar

föroreningsbelastning. Utan någon rening överskrids majoriteten av Kretslopp och vattens målvärden, tabell 4. Dagvattenhantering förser makadammagasin som renings- och fördröjningsåtgärd. Rening i makadammagasin sker främst genom adsorption och jonbyte.

Beräkningarna visar att området trots högre belastning klarar i så fall de flesta av riktvärdena, tabell 5. Bara halten av fosfor förväntas överskrida Kretslopp och Vattens målvärden vilket visar att makadammagasin är en mycket effektiv reningsmetod för dagvatten. Åtgärder för att

förbättra reningseffekten är antingen att öka magasinsvolymen ordentligt eller implementera andra lösningar som t.ex. filterbrunnar eller avsättningsmagasin. Båda alternativen anses orimliga ur ett kostnadsperspektiv och på grund av platsbrist. Dagvatten från lokalgatan renas i dike och klarar alla riktvärden.

4.3 Utvärdering av beräkningar och påverkan miljökvalitetsnormer

Den ekologiska potentialen för denna del av Göta älv är i dagsläget bedömd som

otillfredsställande och enligt VISS ska recipient uppnå god ekologisk potential år 2027. Att den ekologiska statusen idag är måttlig beror på att olika fysiska förhållanden i och omkring vattendraget inte uppnår tillräcklig kvalitet. Recipientens status på näringsämnen är god och fosfor listas inte som prioriterade ämne. Det bedöms därför att exploatering inte försvårar möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna för recipienten ur det ekologiska perspektivet.

Denna del av Göta älv uppnår för närvarande inte god kemisk status. Bedömningen bygger på överskridande halt av PBDE (polybromerade difenyletrar) i vatten (från t.ex. flamskyddsmedel).

och beror dessutom på att halter av PBDE och Hg överskrider EU:s gränsvärden. Dessa ämnen överskrids dock i alla ytvatten i Sverige. Till följd av detta har vattenmyndigheten för

Västerhavet i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön beslutat att Göta älv har ett mindre strängt krav för Hg och PBDE. De höga halterna av Hg kommer från atmosfärisk deposition från långväga globala utsläpp. Det har sedan ackumulerats i humuslagret på marken varifrån det sker kontinuerligt läckage till ytvatten. Problemet med PBDE beror också på långväga luftburna transporter av föroreningar. Bedömningen är att problemet med dessa ämnen har en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att lösa det. Föreslagen miljökvalitetsnorm för detta avsnitt av Göta älv är därför god kemisk ytvattenstatus med undantag av Hg och PBDE. Oavsett om föreslagna reningsåtgärder används eller ej så visar beräkningar att målvärdet för Hg inte kommer att överskridas till följd av planerad exploatering. Som prioriterade ämnen har det listats koppar och zink. Planområdet bedöms varken nu eller efter exploatering bidra negativt till den kemiska statusen med hänsyn till nämnda prioriterade ämnen förutsatt att dem föreslagna

reningsåtgärder implementeras. Den generella bedömningen blir att exploateringen inte förväntas försvåra möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna för recipienten.

(13)

5 Kostnadsbedömning

5.1 Investeringskostnader

Med utgångspunkt från den föreslagna systemlösningen och erfarenheter från tidigare likvärdiga projekt har investeringskostnader bedömts. Kostnaderna tolkas som mycket grova uppskattningar i detta skede. Detaljutformning av området, placeringen och val av metoder och material påverkar dem slutgiltiga kostnaderna. Dessutom gäller följande förutsättningar:

 Schakt och ev. bergschakt är inte medräknat. Omfattningen är osäker då djupet till berg är okänt i delar av området.

 Eventuella åtgärder för att göra anläggningarna täta har inte kostnadsbedömts

 Kostnad för arbete ingår ej.

Tabell 6: Investeringskostnader

Område Anläggning Enhet Mängd á-pris Belopp

Kvartersmark Ränndal m 350 600 kr 210 000 kr

Dagvattenledning m 50 1 000 kr 50 000 kr

Dagvattenkassett m³ 110 2 000 kr 220 000 kr

Allmän

platsmark Dagvattenledning m 150 1 000 kr 150 000 kr

Dike m 100 500 kr 50 000 kr

TOTALT 680 000 kr

5.2 Driftkostnader och -aspekter

För att bibehålla anläggningarnas infiltrations-, fördröjnings- och reningskapacitet krävs regelbundet underhåll. Kostnaden för underhåll uppskattas till 5-8 % av anläggnings-

kostnaderna. En bedömning görs för varje enskilt fall och kostnaderna varierar från år till år. Till exempel kräver nyanlagda anläggningar utökad skötsel de första åren.

Grundläggande underhåll för dagvattenåtgärder inkluderar:

 Skötsel av vegetation

 Kontroll och rengöring av in- och utlopp samt eventuella dränerings-/bräddbrunn och sandfång

 Bibehållande av infiltrationskapaciteten och

 Byte av filtermaterial (med flera års intervall)

(14)

BILAGA 1 - BERÄKNING AV FLÖDEN OCH FÖRDRÖJNINGSVOLYMER Biskopsgårdens industriområde

BEFINLIGT FÖRHÅLLANDE PLANAREA_tot: 18464 m2 KLIMATFAKTOR: 1,25 REGNINTENSITET 10 år/ 10 min

OMRÅDE AREA, M2 MARKSLAG AVR.KOEFFICIENT RED AREA, M2 REGNINTENSITET, L/S/HA AVRINNING, L/S

5285 GRÄS 0,1 528,5 285 15

7339 KUP. BERGIG SKOG 0,1 733,9 285 21

2669 GRUSPLAN 0,2 533,8 285 15

3171 ASFALT 0,8 2536,8 285 72

PLANOMRÅDE TOTALT 18464 4333 123

PLANERAT FÖRHÅLLANDE KLIMATFAKTOR: 1,25 REGNINTENSITET 10 år/ 10 min

OMRÅDE AREA, M2 MARKSLAG AVR.KOEFFICIENT RED AREA, M2 REGNINTENSITET, L/S/HA AVRINNING, L/S FÖRDR.KRAV, M3 AVR. EFTER, L/S

5604 TAK 0,9 5043,6 285 144 50

6793 HÅRDGJORD 0,8 5434,4 285 155 54

TOTALT 12397 10478,0 299 105 174

1355 LOKALGATA 0,8 1084,0 285 31 11

4712 KUP. BERGIG SKOG 0,1 471,2 285 13 -

TOTALT 6067 1555,2 44,3 11 41

PLANOMRÅDE TOTALT 18464 12033,2 343 116 215

ÖKNING AV AVRINNINGEN UTAN FÖRDRÖJNING 177,7 % ÖKNING AV AVRINNINGEN EFTER FÖRDRÖJNING 74,1 %

AVR.KOEF_före 0,23

AVR.KOEF_efter 0,65

delta 0

ALLMÄN PLATSMARK KVARTERSMARK

KVARTERSMARK

(15)

SKYFALL 100-ÅRS-REGN

BEFINLIGT FÖRHÅLLANDE PLANAREA_tot: 18464 m2 KLIMATFAKTOR: 1,25 REGNINTENSITET 100 år/ 10 min

OMRÅDE AREA, M2 MARKSLAG AVR.KOEFFICIENT RED AREA, M2 REGNINTENSITET, L/S/HA AVRINNING, L/S AVRINNING M3

5285 GRÄS 0,1 528,5 611 32 19

7339 KUP. BERGIG SKOG 0,1 733,9 611 45 27

2669 GRUSPLAN 0,2 533,8 611 33 20

3171 ASFALT 0,8 2536,8 611 155 93

PLANOMRÅDE TOTALT 18464 4333 265 159

PLANERAT FÖRHÅLLANDE KLIMATFAKTOR: 1,25 REGNINTENSITET 100 år/ 10 min