Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
- metod för hantering av beteendeproblem
Lågaffektivt
bemötande
När är ett beteende ett problem?
När någon tycker att det är ett problem
- Vem?
- Vi definierar beteendet som ett
problem, när det är ett problem för oss
- Varför?
- Det är oftast när vi inte har rätt metod
Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet
Vad ska vi titta på?
Vi kan förlägga orsaken till beteende olika
Bernhard Weiner
Attributionsteori
Den som tar ansvar kan påverka
Bernhard Weiner om attributionsteori
Ansvarsprincipen
Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av
med ansvaret till
- Anhöriga - Chefen
- Personen med beteendet
Men…
Man kan lägga ansvar
på personen genom att tycka att hon är
- Envis
- Omotiverad
- Kravavvisande - Trotsig
- Olydig
Ansvarsprincipen
Eller genom
- Vädjande samtal - Tillrättavisningar
Ansvarsprincipen
Eller genom
- Vädjande samtal - Tillrättavisningar - Gränssättning
Ansvarsprincipen
Eller genom
- Vädjande samtal
- Tillrättavisningar och gränssättning
- Straff och konsekvenser
Ansvarsprincipen
Science 27;305(5688):1254-1258
PNAS 100(6) pp 3531–3535
Eller genom
- Vädjande samtal
- Tillrättavisningar och gränssättning
- Straff och konsekvenser - Belöning
Ansvarsprincipen
Teckenekonomi
Biverkningar
- Legitimerande effekter
Journal of Legal Studies 29, 1-18
Teckenekonomi
Biverkningar
- Legitimerande effekter - Minskning av prosociala
beteenden
Teckenekonomi
Biverkningar
- Legitimerande effekter - Minskning av prosociala
beteenden
- Låg självkänsla
Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras
Pedagogik
Aristoteles ansåg att barn är
ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att
utvecklas
Pedagogik
McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på
människor som färgar våra metoder
- X - Att människor är lata och måste motiveras,
kontrolleras och övervakas - Y - Att människor söker
självständighet och gör sitt bästa utifrån sina
förutsättningar
Synvändan
Ross Greene pratar om en synvända
- Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att
- Personen gör det med flit - Personen gör sitt bästa
Synvändan
Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är
Men vi vet precis när den händer
- Diagnos brukade leda till den
Diagnosens värde är två
- Att beskriva att personen inte har de förmågor andra har
- Vilket gör klart att personen är vad Michael Tomasello benämner svag
Synvändan
Tomasello beskriver
utvecklingen av moral som två spår
- Att vi ska ta hand om den svaga (etik)
- Att vi ska hålla alla i gruppen inom ramen (moralisering)
Båda är viktiga för en grupps sammanhållning
Och därmed för gruppens överlevnad
Synvändan
Synvändan handlar om flera
faktorer vi kommer att ta upp
Helt klart är dock att det handlar om attribution
Synvändan
Vi jobbar i en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad
Attributionsteoretisk exempel
Vi jobbar i en bilverkstad
- Och har såklart både de vanliga verktygen
- Och alla specialverktyg vi
någonsin kan komma att behöva
Bosses bilverkstad
Attributionsteoretisk exempel
Vi jobbar i en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad
Attributionsteoretisk exempel
Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter
- Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot
- Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter
- Och får en ny parkeringsbot
- Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting
Parkeringsvakten
Attributionsteoretisk exempel
Vi jobbar i en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad
Attributionsteoretisk exempel
Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!
Vi använder inte slägga om det går med en skruvmejsel
Bosses bilverkstad
Attributionsteoretisk exempel
Människor som kan uppföra sig gör det
Ross W. Greene
Annars kan man kanske inte leva upp till krav och
förväntningar kring
- Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet
- Uthållighet
- Impulskontroll
- Sociala förmågor - Stresstålighet
- Kommunikationsförmåga
- Följsamhet
När man inte kan leva upp till andras förväntningar använder man olika
lösningar och strategier
- Att vägra
Affektreglering
Affektreglering
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Affektreglering
Af fe kt in te nsi te t
Ingen kontroll Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Affektreglering
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Affektreglering
Af fe kt in te nsi te t
Tid
Affektutlösare
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna
samarbeta
Kontrollprincipen
Affektreglering
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Strategier
- Att vägra - Att ljuga - Att rymma
- Spottas eller slåss - Självskade
- Rus - Hot
- Glåpord
Självkontroll
Moral pop-out effect
Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk
information snabbare än annan information
Det betyder att vi har en
tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon
Vi lägger gärna ett moraliskt
filter över strategisk beteende
Moral pop-out effect
Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka pop-
outeffekten
Då blir synvändan även
beroende av stress
Vi jobbar i en bilverkstad
- I verkstan använder verktyg och metoder
- Vi ska titta på
- Vilka verktyg och metoder vi behöver - Och när vi använder dem
Bosses bilverkstad
Attributionsteoretiskt exempel
Metod
Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod
som inte är som vi själva
blev fostrade
Metod
Att hantera svåra
situationer utan att eskalera dem
Att utvärdera varför det blev svårt
Att förändra så att det inte
händer igen
Metod
Att hantera svåra
situationer utan att eskalera dem
Att utvärdera varför det blev svårt
Att förändra så att det inte
händer igen
Affektsmitta
Affekt smittar - vi känner av varandras känslor
Det gör vi genom såkallade spegelcellsprocesser
Vi speglar varandras
muskelspänningar
Kinner et al visade att vi har svårare att
bromsa affektsmitta om vi är stressade
Stress och
affektreglering
Metod:
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Lågaffektiva strategier
Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande
ögonkontakt
Prata lugnt utan att höja
rösten och utan käkspänningar Anvisa, undvik inte och nej
Få personen att tänka på annat - avleda
Lågaffektiv
metod
Respektera det personliga utrymmet
- Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges
- Gå baklänges vid kravsättning
Lågaffektiv
metod
Stå inte mitt emot
Lågaffektivt
bemötande
Stå inte mitt emot Hellre lite på sniskan
Lågaffektivt
bemötande
Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll!
Undvik att smittas av andras oro
Og därmed boosta dennes oro Se till att smitta med ditt lugn
Lågaffektiv
metod
Metod:
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Vid kaos
Lågaffektiv metod
- vid kaos
Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir
utrymme och lugn
Undvik beröring med spända muskler
- Slappna av om någon tar tag i
dig
Och i nödsituationer, där du måste ta tag
- Följ personens rörelse
- Att hålla fast ökar adrenalin - Rörelse förbränner adrenalin
- Släpp aktivt efter några sekunder
Lågaffektiv metod
- vid kaos
Metod:
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Landa
Lugn
Vänta ut
Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp
Avleda vidare
Lågaffektiv
metod
Metod:
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Vardag igen
Metod
Att hantera svåra
situationer utan att eskalera dem
Att utvärdera varför det blev svårt
Att förändra så att det inte
händer igen
När något inte funkar
är det något som är
fel
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Vardagen - utvärdering
- Vad hände helt konkret halvtimmen innan situationen utvecklades?
- Vad förväntade vi att personen kunde?
- Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det vi förväntade oss?
- Var det på en plats där det ofta händer saker?
- Vilken var den utlösande faktorn?
- Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens
affektutbrott?
- Hur kan vi se till att det inte
händer igen?
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Upptrappningsfasen - utvärdering
- Vilka strategier försökte personen sig på?
- Var personens strategier egentligen okej?
- Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen?
- Använde vi lösningar som skapade
problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på?
- Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen?
- Använde vi strategier för att hjälpa personen att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen?
- Använde vi ett kroppsspråk och röstläge som ökade personens
möjligheter för att behålla kontrollen?
- Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla
självkontrollen?
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Kaosfasen - utvärdering
- Var det en farlig situation?
- Om det var en farlig situation:
- Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån?
- Om det inte var en farlig situation:
- Kunde vi låta bli att ingripa?
- Minskade eller ökade vi kaoset genom
vårt beteende?
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Nedtrappningsfasen - utvärdering
- Fick personen den
nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen
kunde landa på ett bra sätt?
- Gjorde vi något som fick
situationen att eskalera
igen?
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll Självkontroll
Tid
Affektutlösare
Kaos
Vardag igen - utvärdering
- Vilka strukturer måste
förändras för att det inte ska hända igen?
- Har vi en handlingsplan som man tror kommer att
fungera om samma situation
uppstår igen?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1
2
3
4
5
6
7
Registreringsschema
Markera med färger
- Rött = allvarligt problembeteende
- Gult = lättare problembeteende
- Grön = ok
Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera
När det röda är borta görs kriterierna om så
att det finns lite rött igen
A pp en L åga ff ek ti vt b em öt an de
ALSUP
Ross Greenes
kartläggningsverktyg Vi identifierar
- Vilka förmågor personen fattas
- Vilka olösta problem det medför
Du hittar ALSUP och hur du använder det på
www.livesinthebalance.org
livesinthebalance.org
ALSUP
BARNETS NAMN _____________________________________________________________ DATUM ________________
INSTRUKTIONER: ALSUP är till för att användas som en diskussionsguide, snarare än en fristående check-lista eller skattningsskala. Den bör användas för att identifiera specifika eftersläpande färdigheter och olösta problem för ett specifikt barn eller ungdom. Om en eftersläpande färdighet stämmer, kryssa i den. Innan du fortsätter till nästa eftersläpande färdighet, identifiera den specifika förväntan barnet har svårt att möta i relation till den eftersläpade färdigheten (det olösta problemet). Exempel på olösta problem finns i slutet av sidan.
EFTERSLÄPANDE FÄRDIGHETER OLÖSTA PROBLEM
q
Svårighet med övergångar, att byta från en tanke eller en uppgift till en annanq
Svårighet att göra saker i en logisk eller förutbestämd ordningq
Svårighet att fortsätta med svåra eller mödosamma uppgifterq
Svårigheter med tidsuppfattningq
Svårighet att bibehålla fokusq
Svårighet att ta i beaktande sannolika utfall eller konsekvenser av handlingar (impulsiv)q
Svårighet att ta i beaktande flera lösningar till ett problemq
Svårighet att uttrycka angelägenheter, behov eller tankar i ordq
Svårighet att hantera känslomässiga reaktioner på frustration och tänka rationelltq
Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan att problemlösa eller ökar frustrationq
Svårighet att se “gråskalor”/ konkret, bokstavligt, svartvitt tänkandeq
Svårighet att avvika från regler och rutinerq
Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheterq
Svårighet att byta från en ursprunglig idé, plan eller lösningq
Svårighet att ta i beaktande tecken i en situation som tyder på behov att ändra en planerad handlingq
Oflexibla, felaktiga tolkningar/ kognitiva förvrängningar ellerfördomar (T.ex. ”Alla är ute efter mig”, “Ingen gillar mig”, “Ni skyller alltid på mig”, “Det är orättvist”, “Jag är dum”)
q
Svårighet att uppmärksamma eller korrekt tolka sociala signaler/svårighet att läsa av sociala nyanser
q
Svårighet att påbörja samtal, ta sig in i grupper, skapa kontakt med andra människor/saknar andra grundläggande sociala färdigheterq
Svårighet att söka uppmärksamhet på lämpliga sättq
Svårighet att värdera hur hans/hennes beteende påverkar andra.q
Svårighet att leva sig in i någon annans situation, att ta in en annan persons perspektiv eller synpunktq
Svårighet att ta in hur han/hon uppfattas av andraq
Sensoriska/motoriska svårigheterEXEMPEL HEMMA
•
Svårighet att gå upp ur sängen på morgonen i tid för att ta sig till skolan•
Svårighet att påbörja eller avsluta läxor (specificera vilken läxa)•
Svårighet att avsluta TV-spel i tid inför läggdags•
Svårighet att komma in för att äta middag när hon/han leker ute•
Svårighet med känslan av sömmar i strumpor•
Svårighet att komma överens med sin bror om vilket TV program de skall se efter skolanEXEMPEL I SKOLAN
•
Svårighet att gå över från elevens val till matematik•
Svårighet att sitta bredvid Kyle under samlingen•
Svårighet att räcka upp handen under diskussioner på SO•
Svårighet att påbörja ett projekt om tektoniska plattor på geografi•
Svårighet att stå i lunchkönGUIDE TILL OLÖSTA PROBLEM: Olösta problem är de specifika förväntningar ett barn har svårt att möta. Olösta problem skall vara fria från problemskapande beteende; fria från vuxenteorier och förklaringar; specifika; “klyvda” det vill säga särskiljda och inte ihopklumpade.
REV 081616
SW E D IS H
Kartläggning av förmågor
- Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet
- Uthållighet
- Uppmärksamhet - Motorisk lugn
- Impulskontroll
- Sociala förmågor - Stresstålighet
- Följsamhet
St re ss ni vå
Sömnsvårigheter
Sinnesmässiga svårigheter
Kaos
Svag central koherens
Orättvisa Fel mat
Stressmodellen
Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Varningstecken
Trauma
Kartlägga
- Grundläggande belastningsfaktorer
- Varningstecken
- Kaostecken
Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna
- Vilka kan vi ta bort?
- Vilka vill vi ta bort?
Att jobba med
stressmodellen
Stress assessment
Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment
Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment
Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment
Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment
Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Metod
Att hantera svåra
situationer utan att eskalera dem
Att utvärdera varför det blev svårt
Att förändra så att det
inte händer igen
Verktyg
Stöd
- Förändring av den fysiska miljön
- Sinnesmässig anpassning
- Trygghetsanpassning
- Pedagogisk utformning
Verktyg
Stöd
- Förändring av den fysiska miljön
- Sinneshjälpmedel
- AKK
- Lågaffektivt bemötande i vardagen
- Tydliggörande
- Förutsägbarhet
- Begripliga aktiviteter
Att göra aktiviteter begripliga
Validering Vi-metoden Promtar
Färdigt
Skapa överblick Skapa val
Vänta ut Snooza
Motiverande handlingar
Mutor
Verktyg
Stöd
- Förändring av den fysiska miljön
- Sinneshjälpmedel
- AAK
- Lågaffektivt bemötande i vardagen
- Tydliggörande
- Förutsägbarhet
- Begripliga aktiviteter
Öka delaktigheten
Träning av färdigheter och strategier Behandling av det som går att
behandla
Sy m pt om /s tr at egi er
Stress
KBT DBT MI
Mindfulness ACT
MBT CPS
Brukarstyrd inläggning
Tydliggörande pedagogik Delaktighet
Lågaffektivt bemötande Sinneshjälpmedel Fysiska ramar
Systemiska interventioner
Behandling
- Självskadebeteende - Elektiv mutism
- Anoreksi etc
- Tvångsbeteende - Ångest
- Depression
- Psykotiska symptom Kräver
- Att beh andlinge
n är på persone ns initiativ
- Förmåga n att gö
ra jobb et
Kräver i ngentin
g af per
sonen
Metod:
Af fe kt in te nsi te t Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Affektutlösare