Yttrande angående Kretslopp och vattennämndens förslag till vatten- och avloppstaxa (VA-taxa)

(1)

Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (3)

Yttrande angående –

Kretslopp och vattennämndens förslag till vatten- och avloppstaxa (VA-taxa)

Yttrandet

Kommunstyrelsen bordlade (2019-09-25 dnr 1890/17) kretslopp och vattennämndens förslag om att förändra redovisning av eget kapital och övergå till skuld/fordran till abonnent.

Vi Sverigedemokrater anser att ett beslut i det bordlagda ärendet behöver fattas innan ett beslut om vatten- och avloppstaxa (VA-taxa) tas. Detta för att tydliggöra vilken faktisk höjning abonnenten slutligen belastas med.

Vi hänvisar till vårt tilläggsyrkande vid KS 2019-09-25 (Bilaga 1).

”Dagens abonnenter ska inte belastas med orimligt höga kostnader i enlighet med självkostnadsprincipen i Kommunallagen. Vattentjänstlagen anger att VA-verksamheten bokförs och redovisas i enlighet med god redovisningssed där resultat- och

balansräkningar redovisas särskilt”

Bilagor

1. SD tilläggsyrkande, till KS 2019-09-25, Hemställan från kretslopp och vattennämnden gällande fondering för framtida investeringar och förändrad redovisning av eget kapital

Kommunstyrelsen

Yttrande

Datum 2019-10-16

Sverigedemokraterna Ärende nr 2.1.7

(2)

Bilaga 1

Tilläggsyrkande angående –

Hemställan från kretslopp och vattennämnden gällande fondering för framtida investeringar och förändrad redovisning av eget kapital

Förslag till beslut

I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:

1) SLK får i uppdrag att ta fram riktlinjer i vilka det framgår hur fondering ska matchas med investeringsplan med tydligt fokus på ekonomistyrning och långsiktig planering.

• De likvida flödena utvärderas och planeras kontinuerligt.

• Fondering villkorsätts med tidsram. Överskott återförs efter utlöpt tid till VA-kollektivet.

• Fonden används, i enlighet med Lag 2006:412 om allmänna vattentjänster, enbart för nyinvesteringar.

Yrkandet

Sverigedemokraterna anser att avsättning till fond kan vara ett verktyg för att få en jämnare utveckling av avgiftsuttag över tid. Dagens abonnenter ska emellertid inte belastas med orimligt höga kostnader i enlighet med självkostnadsprincipen i

Kommunallagen. Vattentjänstlagen anger att VA-verksamheten bokförs och redovisas i enlighet med god redovisningssed där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt.

Det är av högsta vikt att nämnden noga planerar, undersöker och tydligt redovisar involverade kostnader/intäkter samt förväntad utveckling av skuld/fordran till abonnent. Utöver detta redovisas även avsättning till fond för framtida investeringar.

Kommunallag 2017:725 Självkostnadsprincipen

6 § Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.

Överskott ska återföras till VA-kollektivet inom föreskriven tidsram. En fondering behöver matchas med krav att ha en investeringsplan med fokus på ekonomistyrning och långsiktig planering samt kontinuerlig utvärdering och planering av likvida flöden.

Tilläggsyrkande Datum 2019-09-17 (KS 2019-09-25 ärende 2.1.1)

(3)

Lag 2006:412 om allmänna vattentjänster

Avgifternas storlek och grunderna för hur de beräknas

30 § Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen.

Medel får avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar, om 1. det finns en fastställd investeringsplan,

2. avsättningen avser en bestämd åtgärd,

3. åtgärden och de beräknade kostnaderna för den redovisas i planen,

4. det av planen framgår när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk, och 5. planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek.

Avgifter enligt 26 och 27 §§ får inte överskrida det som behövs för att täcka kostnaderna för den vattentjänsten.

31 § Avgifterna skall bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist.

Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda

omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna.

Avgifter enligt 26 och 27 §§ skall fördelas mellan de fastighetsägare som avses i 26 § och de avgiftsskyldiga som avses i 27 § enligt vad som är skäligt med hänsyn till den berörda allmänna platsmarkens omfattning och fastighetsägarnas nytta av vattentjänsten.

32 § Anläggningsavgifterna skall bestämmas på beräkningsgrunder som innebär att en fastighetsägare inte behöver betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden för att ordna va-anläggningen.

33 § Brukningsavgifterna skall bestämmas på beräkningsgrunder som är lika oavsett när på året va-anläggningen används. Om det med hänsyn till vattenförsörjningen, behovet av en tillfredsställande avloppsrening eller av andra skäl behövs särskilda åtgärder av säsongsbetonad karaktär under en viss mindre del av året, får dock brukningsavgifter för en sådan tid bestämmas på beräkningsgrunder som innebär högre avgifter än under huvuddelen av året.

34 § Avgifternas belopp och hur avgifterna skall beräknas skall framgå av en taxa.

Avgifterna får inte bestämmas till högre belopp än vad som är förenligt med bestämmelserna i 30–33 §§.

(4)

VA-taxa 2020

Förslag till beslut

1. Kretslopp och vattennämndens förslag till brukningstaxa för vatten och avlopp (VA) som ska gälla från och med 1 januari 2020, fastställs.

2. Kretslopp och vattennämndens förslag till anläggningstaxa för vatten och avlopp (VA) som ska gälla från och med 1 januari 2020, fastställs i enlighet med scenario A om 70 procent kostnadstäckning 2021.

Yrkandet

Enligt beslut i kommunfullmäktige 2018-12-20, §18 1325/17 ska inriktningen för anläggningsavgiften vara att uppnå 70 procent täckningsgrad till år 2021. En långsiktig plan för att uppnå föreslagen inriktning ska redovisas i samband med nämndens årliga förslag till VA-taxa.

Förvaltningen presenterade ett förslag, scenario A, som når fullmäktiges inriktning. En majoritet av nämndens ledamöter valde att överpröva fullmäktiges inriktning och skriva fram ett förslag som ger enbart 66 procent kostnadstäckning 2021. Vi menar att

fullmäktiges inriktning ska respekteras och förordar därför en anläggningsavgift i enlighet med scenario A. Om fullmäktiges inriktning om 70% ska frångås anser vi att

kostnadstäckningen snarare borde öka istället för att minska. En skrivning om att sträva efter hög kostnadstäckning på avgiftsbelagda verksamheter, finns även i Alliansens budget för 2020 (s. 21).

Hög kostnadstäckning handlar om rättvisa inom VA-kollektivet. Varje krona som investeras och inte täcks via anläggningstaxa kommer istället att täckas av

brukningstaxan. Eftersom det sker stora investeringar i staden de närmsta åren är det viktigt att fullmäktiges inriktning nås snabbt. Därför är scenario A att föredra framför scenario B.

Kommunstyrelsen

Yrkande 2019-10-18

(Vänsterpartiet, Miljöpartiet)

(5)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (12)

Kretslopp och vattennämndens förslag till vatten- och avloppstaxa (VA-taxa)

Förslag till beslut

1. Kretslopp och vattennämndens förslag till brukningstaxa för vatten och avlopp (VA) som ska gälla från och med 1 januari 2020, fastställs.

2. Kretslopp och vattennämndens förslag till anläggningstaxa för vatten och avlopp (VA) som ska gälla från och med 1 januari 2020, fastställs.

Sammanfattning

Enligt kretslopp och vattennämndens reglemente ska nämnden föreslå en detaljerad VA-taxa som därefter ska beslutas av kommunfullmäktige. Kretslopp och vattennämnden föreslår att intäkten från brukningstaxan höjs med 5,75 procent och att anläggningstaxan höjs med 10 procent från 1 januari 2020. Stadsledningskontoret gör ingen annan

bedömning än nämnden har gjort.

Stadsledningskontoret har svårt att göra en bedömning av nämndens förslag till höjd anläggningstaxa med 10 procent. Nämndens ärende ger en relativt snäv grund för att belysa taxeutvecklingsbehovet i förhållande till kommunfullmäktiges beslutade inriktning om 70 procents kostnadstäckning till 2021. Någon slags höjning behöver troligen ändå göras för att möta kostnadsutvecklingen för löner och priser och stadsledningskontoret tillstyrker föreslagen höjning om 10 procent. Stadsledningskontoret vill samtidigt understryka vikten av att nämnden i kommande handlingar följer intentionerna i kommunfullmäktiges beslut avseende inriktning för anläggningstaxan.

Kommunfullmäktige bör fatta beslut i ärendet 2019-12-10 för att föreslagen taxa ska kunna börja gälla från den 1 januari 2020.

Ekonomiska konsekvenser

Vid föreslagen höjning av intäkterna från brukningstaxan med 5,75 procent beräknar VA-verksamheten redovisa ett negativt resultat för 2020 om cirka -22 mnkr. Det utgående egna kapitalet 2020 beräknas därmed till cirka 7 mnkr. Beräkningarna bygger på augusti- prognos 2019. Ett eventuellt negativt resultat för VA-verksamheten påverkar kommunens sammanställda resultat med samma summa som VA-kollektivets redovisade resultat.

En höjning av intäkterna från brukningstaxan med 5,75 procent innebär inte att taxan gentemot kund behöver höjas lika mycket då nämnden räknar med fler anslutna

fastigheter. Vid beräkning enligt Svenskt Vattens schablon för brukningstaxan beräknas Stadsledningskontoret

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-09-30 Diarienummer 0569/19

Handläggare

Christina Bertilson, Lisa Daleborn Telefon:031-3680214, 031-3680095

E-post: christina.bertilson@stadshuset.goteborg.se lisa.daleborn@stadshuset.goteborg.se

(6)

en villa få en höjd årsavgift om 119 kronor och flerfamiljshuset med 15 lägenheter får en ökad årsavgift om 4 629 kronor. Det innebär en höjning om cirka 1,9 procent för villan och cirka 10,1 procent för flerbostadshuset.

Kommunstyrelsen bordlade (2019-09-25 dnr 1890/17) kretslopp och vattennämndens förslag om att förändra redovisning av eget kapital och övergå till skuld/fordran till abonnent. Om kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tillstyrker nämndens förslag kommer det prognostiserade negativa resultatet för VA-verksamheten inte att belasta kommunens sammanställda resultat eftersom VA-verksamhetens resultat alltid kommer att vara noll. Det som tidigare redovisats som eget kapital blir i så fall istället en

kortfristig fordran i balansräkningen. Stadsledningskontoret delar nämndens bedömning att förslaget är i linje med god redovisningssed för taxefinansierad verksamhet.

Nämnden har tidigare år haft svårt att prognostisera VA-verksamhetens utfall. Det är främst kostnaderna som har utfallit lägre än budgeterat. Stadsledningskontoret konstaterar därför, baserat på historien, att det finns en osäkerhet i de ekonomiska planerna som nämnden har presenterat. Stadsledningskontoret bedömer att nämnden nu arbetar aktivt med att få bättre kontroll på följsamheten av budget och säkerhet i prognos men följer utvecklingen under 2020.

Enligt Svenskt Vattens schablon beräknas föreslagen höjning av anläggningstaxan med 10 procent innebära att villan får en höjning med 20 850 kr. Flerfamiljshuset med 15 lägenheter får en höjning med 51 405 kr. Anläggningsavgiftens eventuella höjning har ingen avgörande effekt för VA-verksamhets årliga driftsekonomi då intäkten utgör en mindre del av totala intäkter, men för den enskilde medborgaren kan det få betydelse.

Anläggningsavgiften samt investeringen periodiseras över en femtioårsperiod och får följaktligen liten effekt på resultaträkningen ett enskilt år.

Barnperspektivet

Ett välunderhållet VA-infrastruktursystem som kan överlämnas till kommande generationer är viktigt att säkerställa.

Mångfalds- och jämställdhetsperspektiven

Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv.

Miljöperspektivet

Inom Göteborg utförs investeringar på dricksvattenverken, både i kapacitetshöjande syfte men även för att minska riskerna för vattenburen smitta. Investeringar på ledningsnätet pågår kontinuerligt för att öka möjligheterna till en mer effektiv avloppsavledning. Likaså utförs investeringar på Gryaab AB:s avloppsreningsverk i syfte att säkerställa en god avloppsrening samt övriga miljöeffekter som uppstår i samband med rening av avloppsvattnet.

Omvärldsperspektivet

I underlagen beskrivs de utmaningar som Sveriges hela VA-verksamhet står inför, som stora investeringsbehov kombinerat med behov av anpassningar på grund av

stadsutveckling och ett förändrat klimat.

(7)

Nämnden har utgått från Svenskt Vattens analys av statistik över kommunernas VA-taxor 2019. Skillnader mellan kommunernas avgiftsnivåer förklaras till stor del av olika

förutsättningar mellan kommunerna. Göteborg har jämförts dels mot samtliga Sveriges kommuner och dels gentemot större kommuner med fler än 100 000 invånare.

Vid jämförelse av småhus och flerbostadshus mot samtliga Sveriges kommuner placerar sig Göteborg i likhet med tidigare år i den avgiftsmässigt lägre delen av diagrammet vad gäller brukningstaxan. Vid jämförelse gentemot större kommuner placerar sig Göteborg bland diagrammets högre avgifter för småhus och något över medel för flerbostadshus.

För anläggningstaxan placerar sig Göteborg i likhet med tidigare år sammantaget i den avgiftsmässigt högre delen av diagrammet för småhus, avgifterna är de högsta i landet vid jämförelse mot samtliga Sveriges kommuner. I jämförelse med övriga storstads--

kommuner ligger Göteborg i topp. För lägenheter placerar sig Göteborg bland de högre avgifterna vid jämförelse mot såväl Sveriges samtliga kommuner som mot

storstadskommunerna.

Bilagor

1. Kretslopp och vattennämndens handlingar 2019-09-23 § 167 2. Kretslopp och vattennämndens handlingar 2019-02-06 § 36

(8)

Ärendet

Enligt kretslopp och vattennämndens reglemente ska nämnden föreslå en detaljerad VA- taxa som därefter ska beslutas av kommunfullmäktige.

Kretslopp och vattennämnden beslutade 2019-09-23 § 167 att översända nämndens beslut om förslag till VA-taxa 2020 för fastställande i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige bör fatta beslut i ärendet senast 2019-12-10. Om kommun-

fullmäktige inte fattar beslut under 2019 innebär det att taxan inte kan gälla från 1 januari 2020.

Beskrivning av ärendet

De abonnenter som är anslutna till det allmänna VA-systemet och nyttjar kommunens VA-tjänster utgör VA-kollektivet. Enligt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster kan de kostnader som är nödvändiga för att driva VA-verksamheten finansieras genom taxor.

Det finns två slags VA-taxor, dels en brukningstaxa och dels en anläggningstaxa.

⋅ Brukningstaxan erläggs av abonnenter anslutna till VA-systemet, den består av en fast och en rörlig del.

⋅ Anläggningstaxan är en engångsavgift som faktureras vid anslutning av fastigheter eller ytor.

Processen för budget 2020 innebar att kretslopp och vattennämnden 2019-02-06 § 36 beslutade att delge kommunstyrelsen material samt en rekommendation om ökning av VA-taxans brukningsavgift, som ett underlag till kommunfullmäktiges budget. Denna redovisades i stadsledningskontorets material ”Förutsättningar för budget Göteborgs Stad 2020 – 2022” i maj 2019. Nämndens förslag utgår från detta material när det gäller brukningstaxan. Anläggningstaxan behandlades inte i det material som nämnden insände till kommunstyrelsen 2019-02-06.

Kretslopp och vattennämndens förslag till VA-taxa från 2020

Brukningsavgift och anläggningsavgift har beräknats enligt Svenskt Vattens modell för schabloner för olika brukare. ”Typhus A” är en normalvilla och ”typhus B” är ett flerfamiljshus med 15 lägenheter, båda fastigheterna är ansluta till alla tre ändamålen dricksvatten, spillvatten och dagvatten.

Brukningstaxa

Brukningsavgiften består av:

⋅ Fast avgift för dricksvatten och spillvatten

⋅ Fast avgift för dagvatten

⋅ Rörlig avgift för dricksvatten och spillvatten

Senaste årens förändringar av taxeintäkterna framgår av bilden nedan.

Brukningsavgift 2015 2016 2017 **) 2018 2019

Genomförda ändringar

av taxeintäkterna 5% 5,5% -4% *) 0% 7%

Kretslopp och vattennämnden 2018-10-22 § 222

*) 2017 infördes en separat dagvattenavgift vilket innebar en omfördelning av avgiftsuttaget mellan olika brukare. Fastigheter med dagvattentjänst fick betala mer och fastigheter utan

(9)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (12) dagvattentjänst fick en sänkt avgift. Av den anledningen blev årsavgiften för en villa med

dagvattentjänst högre även 2017.

**) Effekt av komponentredovisning (driftskostnader redovisas fr o m 2017 som investering och fördelas över nyttjandeperioden) gav enligt förvaltningens beräkningar redovisningsmässigt lägre kostnader om ca 130 mnkr, vilket är en betydande del av förklaring till sänkt taxa.

Nämndens material 2019-02-06 om VA-taxans brukningsavgift

Nämnden beslutade 2019-02-06 § 36 att översända ett underlag till kommunfullmäktiges budget 2020 rörande VA-taxans brukningsavgift.

För år 2020 bedömdes kostnaderna för VA-verksamheten totalt bli drygt 1,1 miljarder kronor vilket jämfört med 2019 är en ökning något mer än ett genomsnittsår. De största förändringarna är hyra, personalkostnader samt kapitalkostnader.

På längre sikt är det vilka investeringsvolymer som genomförs och regler för hur dessa finansieras, förändring av antal medarbetare samt hur avgiften till Gryaab AB för

avloppsvattenrening utvecklas som ger störst påverkan på finansieringsbehovet. Enskilda år kan det vara tillfälliga förändringar som påverkar.

Nämndens material innehöll tre alternativ för taxehöjning:

A. Minsta möjliga höjning 2020 och därefter eget kapital i balans över en treårsperiod B. Höj 5,5 procent varje år

C. Höj det som krävs för att behålla ett positivt eget kapital

2018 2019 2020 2021 2022 2023

A. Höjning 0% 7% 0% 10% 8% 3%

Eget kapital 42 Mkr 29 Mkr -40 Mkr - 50 Mkr -9 Mkr 12 Mkr

B. Höjning 0% 7% 5,5% 5,5% 5,5% 5,5%

Eget kapital 42 Mkr 29 Mkr 7,5 Mkr 9,5 Mkr 38 Mkr 72 Mkr

C. Höjning 0% 7% 4,7% 6% 3% 5%

Eget kapital 42 Mkr 29 Mkr 0,5 Mkr 0 Mkr 1,5 Mkr 2 Mkr Kretslopp och vattennämnden 2019-02-06 §36 ”Intäktshöjningar som krävs med avseende på utveckling av nödvändiga kostnader för VA-verksamheten, enligt de tre olika alternativen”

Nämnden förordade ”alternativ B” som föreslog en ökning med 5,5 procent av taxeintäkterna för år 2020 och möjlig höjning år 2021. Höjningen beräknades ge ett planerat resultat år 2020 om cirka -22 mnkr. Det skulle i sin tur skulle innebära att en del av det egna kapitalet återfördes till VA-kollektivet samt resultera i ett eget kapital uppgående till 7,5 mnkr vid utgången av år 2020.

Nämndens förslag 2019-09-23 om VA-taxans brukningsavgift

Nämnden föreslår att intäkterna från VA-taxans brukningsavgift ska höjas med 5,75 procent för år 2020. Det beräknas ge ett planerat underskott år 2020 om

cirka -22 mnkr och ett utgående eget kapital om cirka 7 mnkr, vilket är i enlighet med nämndens bedömning 2019-02-06.

Nämnden förordade 2019-02-06 en höjning av intäkterna med 5,5 procent. Därefter har nämnden 2019-05-27 §102 hemställt till kommunfullmäktige om en utökning av VA-

(10)

verksamhetens investeringsram med 90 mnkr för år 2019. Hemställan beviljades av kommunstyrelsen september 2019 och nu återstår kommunfullmäktiges beslut. Den utökade investeringen bedömds motsvara en höjning med 0,25 procent. Nämnden föreslår därför 2019-09-23 en höjning av brukningstaxans intäkter med 5,75 procent.

För år 2019 är prognosen att dricksvattenförsäljningen kommer att ligga i linje med budget, samt att försäljningen för år 2020 kommer att vara oförändrad trots

befolkningsökning då det finns en trend med minskad förbrukning per person.

Även om ingen höjning av taxorna görs mellan åren så beräknas intäkter från fasta brukningsavgifter öka då fler fastigheter beräknas anslutas. Intäkterna bedöms öka med 9,5 mnkr om ingen höjning av taxorna görs och dricksvattenförsäljningen ligger kvar på oförändrad nivå. Det förklarar varför avgiftshöjningen gentemot kund inte är på samma nivå som föreslagen ökning av intäkten från brukningstaxan.

Nämnden förslag beräknas ge följande avgiftshöjningar (enligt Svenskt Vattens modell för schabloner):

⋅ För en villa innebär det en höjd avgift med 1,9 procent och 119 kr, från 6 265 kr tkr till cirka 6 384 kr.

⋅ Ett flerbostadshus med 15 lägenheter får en höjd avgift med 10,1 procent och 4 629 kr, från 45 685 kr till 50 314 kr.

Ekonomiska osäkerheter och risker för brukningstaxan

De osäkerheter och risker som redovisades i materialet från februari 2019 bedöms fortfarande gälla. Redovisade kostnader för år 2021 och framåt bedöms av nämnden vara i underkant, främst kopplat till ökade investeringsvolymer både hos nämnden och hos Gryaab AB.

På kort sikt är det osäkerheten i gjorda antaganden avseende investeringsprojekt som kan få stor påverkan på resultatet:

⋅ I vilken utsträckning planerade investeringsprojekt genomförs med egen personal, vilket påverkar intäktssidan genom aktivering av arbetad tid

⋅ När i tiden projekten kommer till avslut och aktivering påbörjas, vilket påverkar kapitaltjänstkostnaderna

Därutöver beskrivs förvaltningens planerade försäljning av fastigheten på Ringön samt Gryaabs nya miljötillstånd. Dessa har inte beaktats i nämndens beräkningar, nämnden har inte gjort några beloppsuppskattningar.

Anläggningstaxa

Anläggningsavgift (anslutningsavgift) är en engångsavgift som betalas när en fastighet beställer anslutning till det allmänna VA-ledningssystemet. Investeringsutgifter för utbyggnad av VA-ledningar periodiseras över 50 år, sedan år 2012 periodiseras även inkomsten från anläggningstaxan över 50 år. Andelen utgifter för VA-utbyggnad som finansieras via anläggningsavgifter brukar benämnas ”täckningsgrad”. Är täcknings- graden lägre än 100 procent finansieras resterande del av brukningsavgifter. Det är upp till varje kommun att bestämma nivån på täckningsgraden.

(11)

Anläggningsavgiften består av tre delar: servisavgift, tomtyteavgift och förbindelse- punktavgift. Nämndens inkomster från anslutningsavgifter kommer från olika slags fastigheter: exploateringsprojekt, VA-upprustning och beställningar.

För 2018 års taxa beslutade kommunfullmäktige att anläggningstaxan skulle vara oförändrad. För 2019 beslutades om en höjning av anläggningstaxan med 10 procent.

I samband med beslut om 2018 års taxa gav kommunfullmäktige nämnden ett uppdrag om att utreda anläggningstaxan (se över möjligheten till indexering samt genomföra en långsiktig utredning av anläggningsavgiften och dess påverkan på nybyggnation).

Kommunfullmäktige behandlade ärendet 2018-12-20 § 18, och förklarade då uppdraget till nämnden som fullgjort samt ”tillstyrkte nämndens förslag i den del som gäller inriktning för anläggningsavgiftens täckningsgrad om att uppnå 70 procent till år 2021.

En långsiktig plan för att uppnå föreslagen inriktning ska redovisas i samband med nämndens årliga förslag till VA-taxa.”

I det material som kretslopp och vattennämnden 2019-02-06 § 36 översände som ett underlag till kommunfullmäktiges budget om taxa 2020, behandlades inte

anläggningsavgifterna.

Nämndens förslag 2019-09-23 om VA-taxans anläggningsavgift

Nämnden har gjort beräkningar som dels visar kostnadstäckning några år tillbaka i tiden samt vilka avgiftshöjningar som krävs de kommande tio åren för att uppnå en viss kostnadstäckning. Beräkningarna baseras på de årliga utgifterna för VA-utbyggnad och årliga inkomster från anläggningstaxan. Kostnadstäckning har beräknats för enskilt år samt som rullande 3-års-medelvärde.

År 2015 2016 2017 2018 2019 prognos

Kostnadstäckning 40% 65% 110% 51% 52%

Kretslopp och vattennämnden 2019-09-23§ 167 ”Årlig kostnadstäckning 2015 – 2019”

År 2013 - 2015 2014 - 2016 2015 - 2017 2016 - 2018 2017 - 2019

Kostnadstäckning 47% 53% 67% 69% 63%

Kretslopp och vattennämnden 2019-09-23§ 167 ”Kostnadstäckning som rullande treårsmedelvärde 2013 – 2019”

Underlaget till beräkningarna utgörs av plan år 2020 – 2029 för ”exploaterings-

investeringar VA” som följer stadens planering för detaljplaner och dess genomförande.

Antalet nya VA-anslutningar bedöms öka de närmaste två åren för att därefter avta och ligga kvar på samma nivå.

I nämndens material beskrivs två olika scenarier, där nämnden föreslår en avgiftshöjning för 2020 enligt ”Scenario B”:

⋅ ”Scenario A” indikerar en kraftig avgiftshöjning år 2021 för att snabbt nå kostnadstäckning om 70 procent

⋅ ”Scenario B” med en avgiftshöjning om 10 procent år 2020 bedöms ge en mer stabil taxebana

År 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Höjning av avgifterna 5,4% 22% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%

(12)

År 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Kostnadstäckning

enskilt år 62% 70% 80% 76% 82% 85% 99% 101% 99% 93%

Kostnadstäckning som

rullande 3-årsmedel 55% 61% 71% 75% 79% 81% 89% 95% 100% 98%

Kretslopp och vattennämnden 2019-09-23 § 167 ”Scenario A – genomför de höjningar som krävs för att uppnå kostnadstäckning 70% under 2021 men ingen höjning av avgifterna senare i perioden”

År 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Höjning av avgifterna 10% 10% 3% 3% 3% 1% 1% 0% 0% 0%

Kostnadstäckning

enskilt år 65% 66% 78% 76% 84% 88% 104% 107% 105% 99%

Kostnadstäckning som

rullande 3-årsmedel 56% 61% 70% 73% 79% 83% 92% 100% 105% 104%

Kretslopp och vattennämnden 2019-09-23§ 167”Scenario B – sträva efter en jämnare taxebana”, Nämnden förslag beräknas ge följande avgiftshöjningar (enligt Svenskt Vattens modell för schabloner):

⋅ Villan får en höjd avgift om 10 procent med 20 850 kr, från 209 150 kr till 230 000 kr.

⋅ Flerbostadshuset med 15 lägenheter får en höjd avgift om 10 procent med 51 405 kr, från 512 345 kr till 563 750 kr.

Ekonomiska osäkerheter och risker för anläggningstaxan Osäkerhetsfaktorer som kan påverka utfallet är:

⋅ i vilken utsträckning exploateringsprojekt genomförs

⋅ vilken typ av fastigheter som blir debiteringsklara visst år

⋅ hur konjunkturen utvecklas

Eget kapital

I nämndens material 2019-09-23 samt i ett förtydligande från förvaltningen framgår att de antaganden och bedömningar som gjordes av nämnden 2019-02-06 för nämndens VA- verksamheten 2020 kvarstår. VA-verksamheten har ett högt eget kapital som bör återställas till en nivå som balanserar runt noll över en treårsperiod, genom att hålla taxeintäkterna på en sådan nivå att resultatet blir negativt de närmaste åren.

Nämndens VA-verksamhet bedöms vid utgången av år 2019 ha ett eget kapital om 29 mnkr. För år 2020 är bedömningen ett resultat om -22 mnkr och ett utgående eget kapital om 7 mnkr.

Stadsledningskontorets bedömning

Nämnden har tidigare år haft svårt att prognostisera VA-verksamhetens utfall. Det är främst kostnaderna som har utfallit lägre än budgeterat. Stadsledningskontoret konstaterar därför, baserat på historien, att det finns en osäkerhet i de ekonomiska planerna som nämnden har presenterat. Stadsledningskontoret bedömer att nämnden nu arbetar aktivt med att få bättre kontroll på följsamheten av budget och säkerhet i prognos men följer utvecklingen under 2020.

(13)

Det framgår av nämndens ärende hur Göteborgs bruknings- och anläggningsavgifter placerar sig i relation till andra kommuner. Nämnden gör däremot ingen framtida bedömning av hur beräknade taxeförändringar kan komma att påverka kommunens medborgare.

Det redogörs för ekonomiska osäkerheter och risker som kan påverka 2020.

Stadsledningskontoret kan inte värdera dessa risker då belopp och sannolikhet för att riskerna inträffar inte ingår i nämndens beskrivning.

Brukningstaxa Prissamråd

Prissamrådet är inte närmare beskrivet i nämndens handling. Enligt det generella ägardirektivet för delägda bolag (Grefab AB, Gryaab AB samt Renova AB) ska samråd ske med ägarkommunerna innan respektive styrelse fastställer avgiften, som är en del av de kostnader som taxan ska finansiera. Enligt underhandsuppgift från förvaltningen har Göteborgs Stad hållit ett första prissamråd med Gryaab AB avseende 2020 års avgift för VA-verksamheten.

2019

För VA-taxa 2019 föreslogs en höjning med 7 procent och ett negativt utgående eget kapital 2019 om -14 mnkr. Enligt senaste prognos för 2019 bedöms det utgående egna kapitalet uppgå till +29 mnkr.

Taxa 2020

Kretslopp och vattennämnden föreslår en höjning av VA-verksamhetens intäkter från brukningstaxa för 2020 med 5,75 procent, i enlighet med förslag ”B” från nämnden 2019-02-06 samt med justering om 0,25 procent avseende möjlig utökning av investeringsram.

I nämndens material från 2019-02-06 fanns även ett förslag ”C – höj det som krävs för att behålla ett positivt eget kapital” med föreslagen höjning av VA-verksamhetens intäkter för år 2020 om 4,7 procent. Stadsledningskontoret konstaterar att ”C” sänker det egna kapitalet i en snabbare takt än ”B”. Alternativ ”B” ger över tid en jämnare taxebana men bygger ett eget kapital.

Stadsledningskontoret vill understryka att det är viktigt att inte ta ut för hög VA-taxa eftersom VA-verksamheten då ökar det egna kapitalet.

Stadsledningskontoret saknar i nämndens handling bedömd intäkts- och

kostnadsutveckling över en längre tidsperiod (10 år), för att kunna sätta årets föreslagna höjning i ett större perspektiv.

Stadsledningskontoret finner sammanfattningsvis att de ekonomiska konsekvenserna av föreslagen höjning av intäkten från brukningstaxa är svåra att bedöma men kan samtidigt inte självständigt göra en egen beredning och ett eget förslag. Stadsledningskontoret bedömer att nämndens förslag om 5,75 procent är ett rimligt förslag under förutsättning att nämndens VA-verksamhet per 2019 når prognostiserat resultat om -13,0 mnkr och därmed minskar VA-verksamhetens egna kapital.

(14)

Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (12) Anläggningstaxa

I det uppdrag som kommunfullmäktige gav nämnden om att utreda anläggningstaxan (se över möjligheten till indexering samt genomföra en långsiktig utredning av

anläggningsavgiften och dess påverkan på nybyggnation) så tillstyrkte kommun- fullmäktige 2018-12-20 § 18 nämndens förslag ”i den del som gäller inriktning för anläggningsavgiftens täckningsgrad om att uppnå 70 procent till år 2021. En långsiktig plan för att uppnå föreslagen inriktning ska redovisas i samband med nämndens årliga förslag till VA-taxa”. Stadsledningskontoret framförde i ärendet bland annat synpunkter på nämndens tolkning av Vattentjänstlagen, vikten av långsiktiga analyser och

bedömningar samt vikten av att förslag till ändrad taxa motiveras och värderas.

Stadsledningskontoret delar fortfarande inte den tolkning som nämnden gör av Vattentjänstlagens krav på att över- och underuttag ska regleras under en treårsperiod avseende kostnadstäckningen för anläggningsavgifter. Lagens resonemang kring över- och underuttag rör i första hand hela VA-verksamhetens ekonomiska driftsresultat, över- och underskott som enligt praxis ska regleras under 3 år eller en något längre tid om huvudmannen har antagit en plan som visar hur utjämningen ska ske.

För att uppfylla lagstiftarens intentioner om att anläggningstaxan ska motsvara fastighetens andel i kostnaden för att ordna den allmänna va-anläggningen ska

kostnadstäckningen över tid inte överstiga 100 procent. Ibland förekommer det flera år mellan det att utgiften som hör till ett projekt uppstår och när själva inkomsten från anläggningsavgiften inbetalas, då blir kostnadstäckningen för ett enskilt år tämligen oväsentlig för att följa utvecklingen över tid och på helhetsnivå. Branchorganisationen Svenskt Vattens modell för att beräkna täckningsgraden utgår från att den genomsnittliga utgiften för att bygga ut allmänt VA och ansluta en fastighet beräknas utifrån ett antal olika genomförda, pågående och framtida typprojekt. Storleken på, och variationen av, projekt i Göteborg gör det svårt att definiera och utgå från typprojekt och därmed svårt att utgå från en sådan generell modell. Utifrån svårigheten för Göteborg att följa Svenskt Vattens modell anser stadsledningskontoret att en analys av täckningsgraden behöver kompletteras med en beräkningsanalys av in- och utbetalningar över längre tidsperioder för att på så sätt omhänderta variationer enskilda år eller kortare tidsperioder. För att undvika variationer mellan enskilda år är stadsledningskontorets bedömning att det är mer relevant att följa inkomster och utgifter under längre tidsperioder för att matcha inkomster och utgifter samt variationerna i utbyggnads- och anslutningstakt.

I nämndens redovisning av uppdraget om anläggningsavgift (kommunfullmäktige 2018-12-20 § 18) speglades detta främst i en analys avseende medelvärden för rullande 15-årsperioder. Utifrån denna analys kunde stadsledningskontoret konstatera att täckningsgraden över tid ligger på närmare 70 procent och då ingår ändå inte 2019 års avgifter som höjdes med 10 procent.

(15)

Kretslopp och vattennämnden 2018-08-29 §175” Rullande 15-årsmedelvärde för kostnadstäckning”

En motsvarande analys över längre tidsintervall saknas i nämndens förslag till anläggningstaxa för 2020. Stadsledningskontoret kan inte bedöma effekterna för täckningsgraden av en fortsatt hög taxeutveckling för 2020 och 2021 i enlighet med nämndens förslag.

Utgångspunkten för att beräkna taxeutvecklingsbehovet baserat på nämndens ettåriga och 3-åriga beräkningar av täckningsgraden, eller ett betydligt längre tidsintervall likt rullande 15-årsmodellen ovan skiljer sig markant. Stadsledningskontorets bedömning är att en avvägning av taxeutvecklingsbehovet mellan dessa olika utgångspunkter saknas i nämndens analys. Det ger en relativt snäv grund för att belysa taxeutvecklingsbehovet i förhållande till kommunfullmäktiges beslutade inriktning om 70 procents kostnads- täckning till 2021.

Stadsledningskontoret saknar också en problematisering kring varför inte Svenskt Vattens modell för täckningsgrad används.

Stadsledningskontoret kan konstatera att nämnden inte tydligt har beskrivit

konsekvenserna för abonnenterna av föreslagen taxehöjning ur ett längre perspektiv än för 2020. Det är en tämligen kraftig höjning som nämnden även detta år föreslår för anläggningstaxan, samtidigt som statistik från Svenskt Vatten visar att Göteborg ligger i topp vad gäller nivån på anläggningsavgift i jämförelse mot andra kommuner.

Stadsledningskontoret saknar även en analys i relation till faktiska kostnadsökningar vilket gör det svårt att förstå föreslagen höjning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar löpande ett prisindex över kommunernas kostnadsutveckling (PKV).

PKV per maj 2019 visar en förväntad kostnadsutveckling för 2020 med 3,0 procent.

Entreprenadindex är ett index som flera kommuner använder som bas för kommande års taxeutveckling, det kopplar an till de material och tjänster som följer av utbyggnads- projekten. Relevant entreprenadindex per augusti 2019 pekar på en kostnadsutveckling om närmare 3 procent för det senaste tolv månaderna.

(16)

Sammanfattningsvis har stadsledningskontoret svårt att göra en bedömning av nämndens förslag till höjd anläggningstaxa med 10 procent. Nämndens ärende ger en relativt snäv grund för att belysa taxeutvecklingsbehovet i förhållande till kommunfullmäktiges beslutade inriktning om 70 procents kostnadstäckning till 2021. Någon höjning behöver troligen ändå göras för att möta kostnadsutvecklingen för löner och priser och

stadsledningskontoret tillstyrker föreslagen höjning om 10 procent. Stadsledningskontoret vill samtidigt understryka vikten av att nämnden i kommande handlingar följer

intentionerna i kommunfullmäktiges beslut avseende beräkning av täckningsgrad och utgångspunkt för anläggningstaxans utveckling.

Magnús Sigfússon Direktör Stadsutveckling

Eva Hessman Stadsdirektör

(17)

Göteborgs Stad Kretslopp och vattennämnden, protokollsutdrag 1 (2)

§ 36 0024/19

Förutsättningar för finansiering av VA-verksamheten 2020

Beslut

Enligt förvaltningens förslag:

1. Kretslopp och vattennämnden beslutar att förorda 5,5 procents ökning av taxeintäkterna för 2020.

2. Kretslopp och vattennämnden beslutar att rekommendationen delges kommunstyrelsen som ett underlag till kommunfullmäktiges budget.

Tidigare behandling

Information i ärendet lämnades vid Kretslopp och vattennämndens sammanträde 2019-01-23, § 6.

Handling

Förvaltningen har 2019-01-25 upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende.

Protokollsutdrag skickas till

Kommunstyrelsen

Dag för justering 2019-03-03

Kretslopp och vattennämnden

Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2019-02-06

(18)

Vid protokollet

Sekreterare

_______________________

Emilia Dahlstedt Ordförande

_______________________

Claes Johansson

Justerande

______________________

Jöran Fagerlund

(19)

Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 1 (8)

Förutsättningar för finansiering av VA- verksamheten 2020

Förslag till beslut

1. Kretslopp och vattennämnden beslutar att förorda 5,5 procents ökning av taxeintäkterna för 2020.

2. Kretslopp och vattennämnden beslutar att rekommendationen delges kommunstyrelsen som ett underlag till kommunfullmäktiges budget.

Sammanfattning

Ärendet har 2019-01-23 §6 varit ett informationsärende i Kretslopp och vattennämnden.

I stadens budget fastställer kommunfullmäktige en ram som underlag för nämndens förslag till taxa för 2020. Detta ärende avser att ge en rekommendation till

kommunstyrelsen som kan utgöra underlag för kommunfullmäktiges budget avseende utvecklingen av taxeintäkterna för VA-verksamheten för 2020.

2020 bedöms kostnaderna för VA-verksamheten totalt bli drygt 1,1 miljarder kronor.

Kostnaderna bedöms öka något mer än ett genomsnittsår, dels på grund av nya lokaler, dels på en kraftig ökning av investeringsutgifterna som påverkar genom de räntekostnader de medför. På längre sikt är det vilka investeringsvolymer som genomförs och regler för hur dessa finansieras, förändring av antal medarbetare samt hur avgiften till Gryaab för avloppsvattenrening utvecklas som ger störst påverkan på finansieringsbehovet. Enskilda år kan det vara tillfälliga förändringar som påverkar.

VA-verksamheten har för närvarande ett högt eget kapital. Taxeintäkterna bör därför inte fullt ut täcka de kostnader som förutses utan hållas på en sådan nivå att resultatet blir negativt de närmaste åren, på så sätt återställs det egna kapitalet successivt till en nivå som balanserar runt 0 över en treårsperiod.

Tre alternativa taxebanor och dess konsekvenser presenteras. Förvaltningen förordar det alternativ där taxeintäkterna 2020 höjs med 5,5%. En sådan intäktshöjning ger ett planerat underskott med ca 22 Mkr, vilket innebär att en del av det egna kapitalet återförs till VA- kollektivet.

Kretslopp och vatten

Marianne Erlandson Förvaltningsdirektör Kretslopp och vatten

Strategisk samordning Hans Clausen, Marie Falk Telefon: 031-368 7029

E-post: marie.falk@kretsloppochvatten.goteborg.se

(20)

Ärendet

Kretslopp och vattennämnden har att besluta om förslag till ram som ska utgöra underlag för kommunfullmäktiges beslut om stadens budget för år 2020. Som underlag för beslutet presenteras översiktligt en möjlig utveckling av VA-verksamhetens finansieringsbehov de närmaste tio åren.

Beskrivning av ärendet

I stadens budget fastställer kommunfullmäktige under 2019 en ram som underlag för nämndens förslag till taxa för 2020.

Detta ärende och stadens budget fokuserar på behovet av finansiering av VA- verksamheten, främst för 2020 men även med perspektiv på några år framåt. Under hösten 2019 tar förvaltningen fram ett förslag till VA-taxans prislista för 2020, då är fokus på hur taxans avgifter ska fördelas mellan brukare och olika tjänster, med den av fullmäktige beslutade ramen som utgångspunkt.

För att identifiera det långsiktiga behovet av finansiering för VA-verksamheten har förvaltningen studerat olika faktorer som har betydelse för den framtida

kostnadsutvecklingen. Det som ger störst påverkan på finansieringsbehovet är vilka investeringsvolymer som genomförs och regler för hur dessa finansieras, förändring av antal medarbetare samt avgiften till Gryaab för avloppsvatten-rening. Enskilda år kan det vara tillfälliga förändringar som påverkar.

VA-verksamheten regleras i första hand av lagen om allmänna vattentjänster men krav på verksamheten enligt miljöbalken spelar också stor roll. Nämnden finansierar VA-

verksamheten genom taxeintäkter från brukare och ersättning för sålda tjänster. Nämnden föreslår en taxa som ska beslutas av kommunfullmäktige.

En stor del av förvaltningens verksamhet är drift av anläggningarna. Vatten- och avlopps- anläggningarna i Göteborg omfattar anläggningsdelar för att ta råvatten från Göta älv och Delsjöarna till de två vattenverken Alelyckan och Lackarebäck, över 400 mil ledningsnät, cirka 300 pumpstationer och 13 dricksvattenreservoarer. Nyanskaffningsvärdet för dessa anläggningar har bedömts vara över 25 miljarder kronor. Det stora ekonomiska värdet tillsammans med konsekvenserna för göteborgaren när det blir större driftstörningar innebär att det är nödvändigt att arbeta med både teknikutveckling och långsiktig ekonomisk planering för att förnya anläggningarna.

Förvaltningens bedömning

Nedan beskrivs de förutsättningar som har varit utgångspunkt för gjorda bedömningar avseende finansieringsbehov:

• Intäkter och kostnader – hur de kommer förändras, fokus på de poster som har störst ekonomisk påverkan

• Osäkerheter som kan påverka så det ekonomiska resultatet inte blir det beräknade

• Behov av finansiering - beskrivning av alternativ och vilka konsekvenser dessa får.

Intäkter

För 2019 budgeteras intäkter från VA-taxorna öka med 7% utifrån kommunfullmäktiges beslut (hösten 2018). Taxeintäkterna budgeteras till 867,5 Mkr för 2019.

(21)

VA-taxorna består av brukningsavgifter (årlig avgift som består av en rörlig och en fast del) och anläggningsavgifter (engångsavgift när fastigheten ansluts till kommunalt VA).

Brukningsavgifter ska finansiera förvaltningens driftkostnader, dvs personal,

driftverksamhet, avskrivningar och räntor. Beräknade intäkter 2020 och de närmaste åren därefter baseras på antagandet att försäljningen ökar svagt. Det är fortsatt svårt att se hur försäljningen av VA-tjänster kommer att utvecklas de närmaste åren. Efter en lång period när försäljningen av dricksvatten stadigt minskat är det oklart om trenden är bruten.

Vattenförbrukning per person fortsätter att minska men hittills vägs det upp av att befolkningen i Göteborg, och därmed antal brukare, stadigt ökar. Av taxeintäkterna på ca 900 Mkr kommer 60% från fasta avgifter.

Anläggningsavgifterna ska bidra till finansiering av utbyggnad av det lokala ledningsnätet och behovet av höjning beror därför på hur planering och kalkyler ser ut för

ledningsutbyggnad i samband med:

- exploatering för nya detaljplaner,

- VA-utbyggnad till saneringsområden (befintlig bebyggelse utan kommunalt VA), - serviser till enskilda nyanslutningar (t ex avstyckade fastigheter).

Det förutses en fortsatt hög takt i stadsbyggnadsprojekten de närmaste åren för att därefter plana ut något. Hösten 2018 godkände kommunfullmäktige rapporten

”Anläggningsavgifter – riktlinjer för finansiering av VA-exploatering” och beslutade att förvaltningen ska ha som mål att kostnads-täckningen beräknat som rullande

treårsmedelvärde ska vara 70%. Kontantprincipen används, dvs det är årets utgifter och inkomster som jämförs, inte periodiserade kostnader och intäkter (vilka redovisas i resultaträkningen).

På intäktssidan redovisas även den minskning av personalkostnad som sker då

medarbetare arbetar i investeringsprojekt, där personalkostnaderna blir en del i underlaget för avskrivning. För år 2020 bedöms denna ”intäkt” bli 89 Mkr, vilket är ett stort belopp om utfallet inte blir som förväntat men utgör en mindre andel av den totala intäkten (8%).

Göteborg säljer dricksvatten till Ale, Mölndal, Partille och Öckerö kommun, vilket regleras i avtal. Försäljning av dricksvatten till grannkommunerna bedöms år 2020 ligga på samma nivå som 2019, i storleksordningen 28 Mkr, och avgiften höjs normalt lika mycket som brukningsavgiften i Göteborg.

Kretslopp och vatten har sedan 2017 i reglementet ett uppdrag att samordna stadens arbete med dagvatten och skyfall. Detta är en uppgift som ingår i förvaltningens kompetensområde men är däremot inte en nödvändig kostnad enligt vattentjänstlagen.

Finansiering av uppdraget ingår därför inte i underlag för beräkning av taxa, utan hanteras i separat ärende avseende skattefinansierad verksamhet.

Kostnader

De tre största kostnadsposterna i driftbudgeten för VA-verksamheten är:

- personalkostnader i form av lön och sociala avgifter (257 Mkr), - avgift till Gryaab för avloppsvattenrening (250 Mkr), samt - kapitaltjänstkostnader (175 Mkr).

Avgiften till Gryaab och hur den utvecklas speglar bolagets budget och förutsättningar.

Göteborg är en av sju kommuner som äger bolaget. Kostnaderna fördelas mellan

(22)

ägarkommunerna enligt en avgiftsmodell som bygger på både såld spillvattenmängd och uppmätta volymer i respektive kommuns anslutningspunkt. Göteborgs andel utgör ca 80% av avgiftsuttaget, hur verksamheten utvecklas har därmed en direkt påverkan på taxeutvecklingen i Göteborg.

De största förändringarna på kostnadssidan jämfört med 2019 är däremot dels hyra och andra kostnader kopplade till lokaler (+ 26 Mkr), dels personalkostnader (+ 18 Mkr) och kapital-tjänstkostnader (+ 10 Mkr).

Under hösten 2019 flyttar förvaltningen till nya lokaler vid Alelyckan och lämnar befintliga lokaler i Hjällbo och på Ringön. År 2020 är första året då kostnader för de nya lokalerna belastar hela året, engångskostnader vi har under 2019 i samband med själva flytten kan dock räknas bort. Ökningen kan tyckas stor men jämförs med en väldigt låg nivå för befintliga lokaler på Ringön, där verksamheten bedrivits i baracker de senaste åren eftersom befintlig byggnad är utdömd av arbetsmiljöskäl.

En viss fortsatt utökning av personalvolymen bedöms vara nödvändig de närmaste åren, främst med hänvisning till att investeringsverksamheten ökat kraftigt i omfattning men också för att få en rimlig arbetsmiljö. Enligt den senaste beräkningen av framtida pensionskostnader ökar dessa mer än tidigare, och mer än lönekostnaderna.

Investeringsvolymen har fördubblats de senaste tre åren och kommer fortsätta att öka några år till. Det, i kombination med den förändring av redovisningsprincip som gjordes 2017, innebär att förvaltningen har att hantera helt andra belopp för såväl avskrivningar som räntor än vad som varit tidigare. En beräkning baserad på samma typ av

förutsättningar som tidigare ger en kostnadsökning med 10 Mkr jämfört med 2019, men kommer troligen öka avsevärt kommande år (se nedan under avsnitt ”Osäkerheter”).

Osäkerheter

På kort sikt är det osäkerheten i gjorda antaganden avseende investeringsprojekten som kan få stor påverkan på resultatet, främst år 2020. I vilken utsträckning planerade investeringsprojekt genomförs med egen personal påverkar intäktssidan (aktivering av arbetad tid i investerings-projekt), i vilken utsträckning projekt kommer till avslut och aktivering startar påverkar kapitaltjänstkostnaderna.

Förvaltningen bedömer att de kostnader som här redovisas för åren 2021 och framåt är i underkant. För att kunna diskutera och värdera olika handlingsalternativ på längre sikt behöver förvaltningen under 2019 analysera och beskriva konsekvenser kopplade till nödvändiga investeringar i VA-anläggningarna, exempelvis:

• En kraftigt ökad byggtakt i kombination med att planerat underhåll från och med 2017 finansieras med investeringsmedel innebär att förvaltningens investeringsvolymer har nästan fördubblats på två-tre år. Det är en ny situation, som också medför en ökad känslighet för förändringar av räntenivån. Även Gryaab står sannolikt inför stora kommande investeringar, det kommer att påverka deras kapitalkostnader vilket därmed även påverkar taxenivåerna i Göteborg.

• Vilken avskrivningstid som ska tillämpas behöver värderas, flera kommuner har gått över till en avskrivningstid som ligger närmare den tekniska livslängden (70 - 80 år) istället för 50 år som är vanligt idag. Det behövs också ett ändrat arbetssätt för att

(23)

kunna göra antaganden med större precision av såväl arbetad tid i investeringsprojekt som när projekt avslutas och aktivering ska starta.

• Vilka redovisningsprinciper som ska tillämpas för projektverksamheten kan komma att omprövas. Det kan få konsekvenser för vad som belastar resultatet eller tas som avskrivning över längre tid.

Vissa av ovanstående förändringar skulle innebära ökade driftkostnader, andra minskade och det är därför angeläget att ta ett helhetsgrepp för att skapa en stadig utgångspunkt för bedömning av framtida kostnadsvolym.

Personalkostnader är en stor budgetpost. Vi ser ett långsiktigt behov av VA-investeringar på en fortsatt hög nivå och behöver hitta en strategi för att anpassa personalvolymen efter nödvändiga investeringar, alternativet är att anpassa takten i genomförandet genom noggranna prioriteringar.

Under 2020 kommer sannolikt förvaltningens fastighet på Ringön att säljas,

beräkningarna innehåller inga antaganden om vilken intäkt det kommer medföra, då förutsättningarna i tid eller villkor är oklart i dagsläget.

Gryaab kommer sannolikt få ett nytt miljötillstånd under 2019. Skulle de nya kraven innebära att nuvarande reningsanläggning inte räcker till bedömer man att det krävs mycket stora investeringar som kommer att belasta avgifterna från 2025 och framåt. Även ett scenario med måttliga kravskärpningar men där mängden tillskottsvatten fortsätter att öka medför investeringar i miljardklassen. I den ekonomiska långtidsplanen ingår inte heller de kostnader som kan bli följden av krav på ytterligare avskiljning av BOD eller fosfor.

Behov av finansiering och dess konsekvenser

Intäkter från brukningsavgifter

Förvaltningen har sammanställt planerade verksamhetsförändringar och räknat upp dessa med antagande om normal kostnadsutveckling. Planerade investeringsutgifter har kostnadsberäknats med befintlig modell för avskrivningar och befintlig ränta hela perioden (1,5%). I underlaget ingår även Gryaabs ekonomiska långtidsplan med planerat avgiftsuttag. Den beräknade kostnadsutvecklingen för perioden 2018 – 2029 illustreras i nedanstående diagram:

(24)

För intäkter från brukningsavgifter har tre alternativ för taxehöjning studerats:

A. Minsta möjliga höjning 2020 och därefter eget kapital i balans över en treårsperiod B. Höj 5,5% varje år

C. Höj det som krävs för att behålla ett positivt eget kapital

Med ovan beskrivna utveckling av nödvändiga kostnader för VA-verksamheten krävs intäktshöjningar enligt nedanstående tabell för de olika alternativen, där även effekt på det egna kapitalet ingår:

2018 2019 2020 2021 2022 2023

A. Höjning 0% 7% 0% 10% 8% 3%

Eget kapital 42 Mkr 29 Mkr -40 Mkr - 50 Mkr -9 Mkr 12 Mkr

B. Höjning 0% 7% 5,5% 5,5% 5,5% 5,5%

Eget kapital 42 Mkr 29 Mkr 7,5 Mkr 9,5 Mkr 38 Mkr 72 Mkr

C. Höjning 0% 7% 4,7% 6% 3% 5%

Eget kapital 42 Mkr 29 Mkr 0,5 Mkr 0 Mkr 1,5 Mkr 2 Mkr Resultatet kan också illustreras i ett diagram som visar hur eget kapital utvecklas med de tre olika alternativen:

Förvaltningen förordar alternativ B, dvs att intäkterna höjs med 5,5% år 2020 jämfört med budget 2019 och plan för höjning 2021 skulle kunna vara 5,5%.

(Tkr) Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2019 Förslag 2020 Plan 2021

Taxehöjning 7% 5,5% 5,5%

Taxeintäkter 809 017 808 971 867 500 916 544 966 954

Övriga intäkter 157 404 190 923 187 394 197 617 213 681 Personalkostnader - 208 766 - 223 846 - 241 365 - 259 578 - 278 434 Avgift till Gryaab - 251 049 - 243 405 - 247 000 - 254 430 - 256 077 Övriga verksamhetskostnader - 335 666 - 368 758 - 413 979 -446 424 -457 259 Räntor och avskrivningar - 148 322 - 171 076 - 165 500 - 175 725 - 186 781

(25)

Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 7 (8) (Tkr) Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2019 Förslag 2020 Plan 2021

Resultat 22 622 -7 195 - 12 950 -21 997 2 083

Eget kapital - KV 49 605 42 410 29 460 7 464 9 546

Eget kapital – Göteborgs

andel av Gryaab 59 333 54 193 57 800 60 000 67 800

Ekonomiska konsekvenser

Det är en fördel ur kundens perspektiv om taxeutvecklingen kan hållas så jämn som möjligt, vilket är en ambition i de scenarion som presenterats. För VA-kunden innebär föreslagen höjning av intäkterna att de avgifter kunden ska betala kommer höjas i princip lika mycket, dvs kundens årliga avgift ökar ca 5,5% 2020 jämfört med 2019.

Barnperspektivet

Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

Mångfaldsperspektivet

Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

Jämställdhetsperspektivet

Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

Miljöperspektivet

VA-verksamheten handlar till stor del om att minimera konsekvenser för miljön av människors arbete och liv. Om inte de åtgärder som bedöms nödvändiga för att upprätthålla

leveranssäkerhet och högt ställda miljökrav kan finansieras kommer det få påverkan på närmiljön i staden.

Omvärldsperspektivet

Variationen är stor bland Sveriges kommuner när det gäller taxenivåer och vilka höjningar som genomförs. Mellan år 2017 och 2018 höjdes brukningsavgifterna med mer än 20 procent i tio kommuner, i 15 kommuner höjdes brukningsavgifterna med mellan tio och 19 procent, men det är stora variationer mellan Sveriges kommuner.

Diagrammen i jämförelserna nedan baseras på Svenskt Vattens statistik över kommunernas VA- taxor 2018. Enligt Svenskt Vattens analys beror skillnaderna i avgiftsnivå främst på olika förutsättningar att bedriva verksamhet – geografisk, demografiska, tillgängliga vattentäkter etc.

Det spelar också roll hur man historiskt har hanterat investeringskostnader. De vänstra diagrammen visar en jämförelse med alla kommuner i landet, de mellersta diagrammen jämför kommuner med fler än 100 000 invånare och diagrammen längst till höger jämför avgifterna i de kommuner som ingår i Göteborgsregionen. Det är den gulmarkerade stapeln som visar Göteborg.

(26)

Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 8 (8) Jämförelser för ett hushåll i villa (typhus A)

Jämförelsen görs för en fiktiv fastighet, typhus A, som definieras som ett småhus med en tomtyta som är 800 m² och som är ansluten till alla tre ändamålen vatten, spillvatten och dagvatten. Typhus A har den minsta sortens vattenmätare som kallas qn2,5 och en årlig vattenförbrukning på 150 m³.

Brukningsavgifter 2018

Anläggningsavgifter 2018

Jämförelser för ett hus med 15 lägenheter (typhus B)

Jämförelsen görs för en fiktiv fastighet, typhus B, som definieras som ett flerfamiljshus med 15 lägenheter på en 800 m² stor fastighet och som är ansluten till alla tre ändamålen vatten, spillvatten och dagvatten. Typhus B har två vattenmätare av storlek qn2,5 och en årsförbrukning på 2 000 m³.

Brukningsavgifter 2018

Anläggningsavgifter 2018

Expedieringskrets

Kommunstyrelsen

(27)

§ 167 0024/19

Beslut om VA-taxa 2020

Beslut

Enligt förvaltningens förslag:

Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till VA-taxa från 2020-01-01 enligt bilaga 1 och sänder det till kommunstyrelsen.

Handling

Förvaltningen har 2019-09-16 upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende.

Yrkanden

Jöran Fagerlund (V) yrkar bifall till alternativ A gällande anläggningsavgiften.

Claes Johansson (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

Beslutsgång

Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner bifall för förvaltningens förslag.

Omröstning begärs. Nämnden godkänner följande beslutsgång.

Ja-röst för förvaltningens förslag Nej-röst för bifall till alternativ A.

Ordföranden finner att nämnden bifaller förvaltningens förslag.

Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2019-09-23

(28)

Omröstning

Med 7 ja-röster för bifall till förvaltningens förslag och 1 nej-röst för bifall till alternativ A beslutar nämnden bifalla förvaltningens förslag.

Ledamot/tjänstgörande ersättare

Ja- röst

Nej-röst Avstår från att rösta Claes Johansson (M) Ordf. X

Annika Hansson (S) X

Jöran Fagerlund (V) X

Anders Åkvist (D) X

Sture Lans (L) X

Cajsa Ottesjö (FI) X

Abbas Moosavi (S) X

AnnaSara Perslow (C) X

Ingela Drenske (D) X

Summa 7 1 1

Reservation

Jöran Fagerlund (V):

Jag reserverar mig mot beslutet att föreslå en VA-taxa som inte når fullmäktiges ambition att nå 70 procents kostnadstäckning för anläggningsavgifter till år 2021.

Det är inte nämndens sak att överpröva fullmäktiges beslut på detta sätt. Det rimliga hade varit att skicka ett förslag till fullmäktige som uppfyller ambitionerna eftersom fullmäktige beslutar om taxan och har alla möjligheter att i samband med detta ändra sina ambitioner.

Justering

Protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerat.

Protokollsutdrag skickas till

Kommunstyrelsen

(29)

Dag för justering 2019-09-23

Vid protokollet

Sekreterare

_______________________

Emilia Dahlstedt Ordförande

_______________________

Claes Johansson

Justerande

______________________

Jöran Fagerlund

(30)

Förslag till VA-taxa 2020

Förslag till beslut

1. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till VA-taxa från 2020-01-01 enligt bilaga 1 och sänder det till kommunstyrelsen.

2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Sammanfattning

Kretslopp och vattennämnden har att besluta om förslag till VA-taxa från 2020. Förslaget skickas till kommunstyrelsen och fastställs sedan i kommunfullmäktige.

Kretslopp och vattennämnden beslutade på sitt sammanträde 2019-02-06 § 36 att rekommendera en höjning av intäktsramen för VA-taxan från 2019 till 2020 med 5,5 procent. Då förvaltningen lyckats bättre än budget för investeringar har nämnden vid sitt sammanträde 2019-05-27, §102 hemställt om en ökning av ramen med 90 Mkr för 2019. Hemställan beviljades av kommunstyrelsen 2019-09-11 men har inte behandlats av kommunfullmäktige ännu. Den ökade investeringsramen medför att VA- taxan höjs med 0,25 procentenheter utöver de föreslagna 5,5 procenten för 2020. En höjning av intäkter från brukningsavgifter med 5,75% år 2020 ger ett planerat underskott med ca 22 Mkr, vilket innebär att en del av det egna kapitalet återförs till VA-kollektivet. Den ekonomiska prognosen för 2019 är enligt budget och därmed är ingående eget kapital och nödvändiga kostnader för 2020 jämförbara med det som förslaget baserades på.

Prislista för brukarna ska tas fram för att uppnå föreslagen finansiering. Vattenförsäljningen antas ligga kvar på samma nivå som 2019 men antalet abonnenter, och därmed intäkter från fasta avgifter, ökar. Detta medför att ökningen av de enskilda priserna inte måste vara 5,75% för att den samlade taxeintäkten skall öka med 5,75%. Den årliga brukningsavgiften ökar med 1,9% för en normal småhusfastighet och med 10,1% för ett mindre flerfamiljshus.

Förvaltningen föreslår att alla avgiftsdelar i anläggningsavgiften höjs med 10 procent. Den samlade kostnadstäckningen för nya VA-anslutningar under 2020 bedöms då bli cirka 65%. En prognos för anläggningsavgifterna de närmaste tio åren redovisas i enlighet med de riktlinjer som godkändes av Kommunfullmäktige 2018-08-28 (dnr 0455/18).

Kretslopp och vatten

Marianne Erlandson Förvaltningsdirektör Bilagor

1. Förslag till prislista för VA-taxa 2020 2. Statistik – VA-taxa i andra kommuner Kretslopp och vatten

Strategisk samordning Hans Clausen, Marie Falk Telefon: 031-368 2739

E-post: hans.clausen@kretsloppochvatten.goteborg.se