07.3. Bilaga 2 Sammanställning remissvar från nämndberedningen

(1)

Nämndberedning preliminär budget 2017

Remissvaren är förvaltningarnas förslag och är inte ännu nämndbehandlade.

Kommunstyrelsens underlag kommer behandlas i samband med Budget 2017 vid sammanträde 2016-05-30. Om nämndernas beslut innebär förändringar i detta underlag skickas denna information separat.

(2)

Innehållsförteckning

1 Kommunstyrelsen ... 4

1.1 Resurstilldelning ... 4

1.2 Utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen ... 5

1.3 Redovisning utredningsuppdrag ... 7

1.4 Bilagor (KS) ... 9

2 Barn- och ungdomsnämnden ... 15

2.4 Bilagor ... 20

3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 26

3.4 Bilagor ... 28

4 Vård- och omsorgsnämnden ... 30

4.4 Bilagor ... 34

5 Socialnämnden ... 44

6 Kultur- och fritidsnämnden ... 50

7 Miljö- och byggnadsnämnden ... 52

(3)

Nämndberedning preliminär budget 3(68)

8 Trafik- och fastighetsnämnden ... 56

8.4 Bilagor ... 59

9 Överförmyndarnämnden ... 67

(4)

1 Kommunstyrelsen

1.1 Resurstilldelning

1.1.1 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?

Ingen sådan förändring har identifierats för kommunstyrelsens ansvarsområden.

1.1.2 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?

Den föreslagna resurstilldelningen innebär en minskning av ramen med 2,2 miljoner kronor. I tilldelningen finns både tillskott och effektiviseringar. En bidragande orsak till att ramen trots tillskott minskar är att nyttjanderättsavtal övertagits från TFN, vilket innebär ökade nettointäkter för kommunstyrelsen på 3,5 miljoner kronor.

Kommunstyrelsen har fått en generell kompensation på två procent, men samtidigt även fått en generell effektivisering på en procent, vilket netto ger ett tillskott på 1,7 miljoner.

Utöver detta finns ytterligare ett effektiviseringskrav på 1,6 miljoner kronor (inköpsrutiner, 0,8 och effektiviseringsprogram 0,8 miljoner kronor).

Lönekostnadsökningarna 2017, inklusive arvoden, beräknas till ca 2,4 miljoner kronor.

Därtill kommer övriga kostnadsökningar vilka till viss del regleras enligt olika avtal.

IT-enheten har idag avtal med AB Solom vilket innebär att intäkter erhålls för IT- arbetsplatser och system. Under 2016 kommer troligtvis avtalet att sägas upp vilket innebär lägre intäkter. Samtidigt försvinner direkta kostnader kopplade till detta.

Nettoeffekten blir dock negativ för IT-enheten, eftersom indirekta kostnader kvarstår för såväl IT-arbetsplatser som system.

Vid resultatanalysen signalerades behov av extra resurser för översiktsplanering.

Konsekvensen av att inte ha fått de extra resurserna blir att översiktsplanen inte görs om lika grundligt, utan snarare enbart aktualitetsförklaras rent formellt.

Inpasseringssystemet i Turebergshuset måste bytas ut. Kostnaderna för detta uppskattas till 3 miljoner kronor och finns med i investeringsbudgeten 2017. Tillskott för ökade kapitalkostnader saknas dock. Kapitalkostnader för nuvarande inpasseringssystem belastar kommunstyrelsens budget redan idag, vilket innebär att det utrymme som saknas i kommande års budgetar är skillnaden mellan nuvarande och kommande kostnader. Dessa beräknas till ca 0,4 miljoner kronor.

Förslagen resurstilldelning innebär inte någon generell utökning av ramen, vilket i sin tur innebär att löneökningar behöver hanteras utan tillskott av nya medel. Bedömningen görs att detta kan hanteras genom effektiviseringar i verksamheten generellt.

(5)

1.1.3 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?

-

1.2 Utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen

Näringsliv och arbetsmarknad

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Kommunen siktar på en förstaplacering i Svenskt Näringslivs ranking avseende

företagsklimat. Att placera sig på första platsen alternativt behålla en topplacering är en utmaning då många aspekter ska beaktas i arbetet med att ha Sveriges bästa

företagsklimat. Kommunen vill även höja sitt samlade NKI-värde vilket innebär att samtliga berörda förvaltningar behöver arbeta med sina respektive NKI-resultat.

Det fortsatta näringslivsarbetet utgår ifrån näringslivsstrategin som revideras under 2016. Service, bemötande & attityder samt tillgänglighet är områden som är viktiga för hur företagsklimatet upplevs och därmed har ett ständigt behov av förbättringsarbete.

Inom det arbetet finns flera olika delar att utveckla, ett område som behöver förändras kontinuerligt är mötesformer.

Utifrån den näringslivsdialog som genomfördes i början av oktober 2015 blev det bland annat tydligt att företagen har behov av att få större kunskap om hur kommunen arbetar med markförsäljningsfrågor. Det arbetet är påbörjat och kommer behöva accentueras under kommande år.

Kommunen behöver fortsatt arbeta med att öka sin närvaro vid de regionala och nationella arenor där kommunen har möjlighet att synas i olika sakfrågor relaterat till näringslivet.

Under 2017 kommer följande inriktningar att vara aktuella:

 Arbeta utifrån den reviderade näringslivsstrategin

 Fortsatt utvecklingsarbete avseende resultatet från NKI – Servicemätning för 2015.

 Vidareutveckla Tillståndsguiden.

 Kontinuerlig översyn av mötesformerna med näringslivet och anpassa efter deras behov.

Förebyggande insatser och omsorg

Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Kommunens arbete för ett tryggt och säkert Sollentuna fortsätter och följs upp genom årligen återkommande trygghetsenkäter och trygghetsdialoger med invånare, företag och föreningar samt trygghetsvandringar på olika platser i kommunen.

Miljö och samhällsutveckling

(6)

Arbeta för en god bebyggd miljö

I Rotebro kommer under 2017 att pågå ett omfattande arbetet med att förverkliga Vision Rotebro med att ta fram ett planprogram för området som behövs för att studera

buller/riks/strandskydd närmare. I Häggvik kommer det att tillsättas en handläggare för att omhänderta de förändringar som sker kring ICA-fastigheten och Stinsen samt eventuellt flera fastigheter i området.

Centrala Tureberg, Helenelund, och Södra Häggvik är föremål för stadsutveckling och fler bostäder. Arbetet med Mässan i Tureberg kommer att gå in i ett skarpare läge med påbörjandet av detaljplaneläggning för de olika kvarteren. I Helenelund pågår

planläggning för kv Hoppet och fortsätter även troligen under 2017. För Kilen i Häggvik kommer det förhoppningsvis att pågå ett arbete med parallella aktörer för att hitta den bästa utvecklingspotentialen för området. I centrala Tureberg kommer arbetena med byggandet av den Nya Tingsrätten att synas och Malmparken tillföras nya

kvaliteter.

Väsjön går ännu tydligare in ett genomförande skede där arbetet med Frestavägen fortsätter och flera försäljningar av tomter fortgår. Strävan efter att få till stånd en linbana mellan Häggvik och Väsjöområdet fortsätter.

Ett flertal skolor och idrottshallar är under projektering.

Arbetet med Urban Grönstruktur löper vidare, en vattenplan är initierad och beräknas vara klar 2019.

Minska utsläppen av västhusgaser

Miljöprogrammet planeras fastställas under 2016 och ger ramar för ett mer strukturerat arbete på nämndnivå från 2017 och framåt. Miljöprogrammet föreslår mål/åtaganden på nämndnivå för 2017 och etablerar långsiktiga mål för kommunen att sikta mot.

Kommunikation

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Projekt pågår för att digitalisera alla detaljplaner för att nå en ”sömlös” digital detaljplan som är tillgänglig via webben för medborgare.

Under de kommande åren behöver kommunen arbeta med metodutveckling avseende medborgardialoger. Ett led i det är att kommunen deltar i ett nationellt nätverk som leds av Sveriges kommuner och Landsting med syfte att utveckla medborgardialog som metod i komplexa samhällsfrågor.

Inom den externa kommunikationen ska kommunen ytterligare arbeta med att anpassa budskap och kanalval till målgrupp. I det arbetet är digitaliseringen en viktig faktor.

En digitaliseringspolicy har arbetats fram under 2015-2016 och kommer upp för beslut i kommunfullmäktige i juni i år. I policyn dras de stora linjerna upp för kommunens arbete de närmaste fem åren inom områdena digital kompetens, digitala tjänster, digital

(7)

Kommunen har behov av större kunskap om de olika målgrupper som finns i Sollentuna och hur de vill kommunicera med olika delar inom kommunens verksamheter. Under 2016 ska en målgruppsanalys genomföras för kommunen som ska ligga till grund för hur den externa kommunikationen ska utvecklas framöver.

Den interna kommunikationen behöver utvecklas för att stärka

ledningskommunikationen ut i alla delar av organisationen samt fortsätta utvecklingsarbetet avseende Solsidan.

Under 2017 kommer följande inriktningar att vara aktuella:

 Implementering av budskaps- och målgruppsarbete.

 Utveckla internkommunikationen avseende ledningskommunikation.

 Fortsatt arbete med att öka användningen av sociala medier genomgående i kommunens externa kommunikation

 Satsningar som Sollentunaliv, temaföreläsningar och skattekollen.se – aktiviteterna följs upp, utvärderas och vidareförädlas.

 Organisationen ska arbeta med ett tydligare med nyhetsarbetet

 Nya metoder för att genomföra dialoger för att nå så många målgrupper som möjligt, särskilt fokus på sociala medier och digitala inslag i dialogerna

1.3 Redovisning utredningsuppdrag

Uppdrag

Datum (beslutat) för återredovisning till uppdragsgivare

Datum nämndinlämning till KLK

Utred effektivare lagring IT 2016-06-07 KS Uppdrag att se över om det finns

fler verksamheter i kommunen som kan utföras av

arbetsmarknadsenheten

2016-06-07 KS 2016-04-28

Uppdrag att redovisa kostnader och målgrupper samt utvärdera effekterna gällande de större marknadsförings- och kommunikationsinsatserna på KLK som införts under denna mandatperiod, exempelvis bussturer och Fokus Sollentuna.

2016-11-14 KS

Uppdrag att genomföra förstudie för att se goda exempel på hur andra kommuner samordnat logistik, leveranser m.m. inom kommunen.

2016-06-07 KS

Uppdrag att utreda samordning av stöd- och administrativa resurser.

2016-11-14 KS

Uppdrag att göra översyn av konsultkostnader för att kunna minska dessa (konsultstöd och effekterna på respektive förvaltning).

2016-11-14 KS

Uppdrag att se över bilinnehav och möjligheter till samordning

2016-11-14 KS

(8)

Utred effektivare lagring IT

Kommunledningskontoret arbetar sedan ett par år med att sänka kommunens kostnader för lagring av information och har de senaste åren också sänkt kostnaderna avsevärt för detta. Det finns dock fortfarande möjlighet till ytterligare kostnadssänkningar. Det rör sig t.ex. om att avveckla delar av de enorma mängder information som sparats på I: och H:-servrar under ett stort antal år och att begränsa mängden e-post som varje

medarbetare kan spara. Vissa av dessa förändringar kräver gallringsbeslut, dvs. beslut om att radera information. Eftersom det handlar om stora mängder information avser förvaltningen återkomma till kommunstyrelsen med ett gallringsärende.

Besparingspotentialen i dessa åtgärder förväntas motsvara minst de 400 tkr som kommunstyrelsens uppdrag gäller, troligen mer.

Uppdrag att se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av arbetsmarknadsenheten

I den preliminära budgeten har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda samordning av stöd- och administrativa resurser. Då det främst är inom detta område det skulle kunna vara aktuellt att använda arbetsmarknadsenheten ber

kommunledningskontoret att få återkomma i frågan efter att utredningen är klar.

Uppdrag att redovisa kostnader och målgrupper samt utvärdera effekterna gällande de större marknadsförings- och kommunikationsinsatserna på KLK som införts under denna mandatperiod, exempelvis bussturer och Fokus Sollentuna

Uppdraget redovisas i samband med verksamhetsplanen i november 2016.

Uppdrag att genomföra förstudie för att se goda exempel på hur andra kommuner samordnat logistik, leveranser m.m. inom kommunen

Se bilaga 1 - Förstudie samordnad varutransport

Uppdrag att utreda samordning av stöd- och administrativa resurser

Uppdrag att göra översyn av konsultkostnader för att kunna minska dessa (konsultstöd och effekterna på respektive förvaltning).

(9)

1.4 Bilagor (KS)

Bilaga 1: Förstudie samordnad varutransport april 2016

Förstudie avseende samordnad varudistribution

Inledning

Den politiska majoriteten i Sollentuna har i den preliminära budgeten lagt ett uppdrag om en förstudie kring goda exempel på hur andra kommuner samordnat logistik, leveranser med mera inom kommunen. I den här rapporten kartläggs hur Halmstad, Huddinge, Nacka och Uppsala har organiserat sin samordning av varutransporter samt vilka fördelar och utmaningar samordningen har medfört.

Bakgrund

Sveriges kommuner gör stora mängder inköp som transporteras från leverantörer till

kommunala verksamheter. Transporter av varor innebär negativa konsekvenser så som minskad framkomlighet, ökade trafiksäkerhetsrisker samt koldioxidutsläpp. Ett sätt att effektivisera godstransporter och minska deras negativa påverkan är att samlasta varor som ska till samma geografiska område, så kallad samordnad varudistribution.

Samordnad varudistribution innebär att kommunens varuleverantörer transporterar beställt gods till en omlastningscentral. Från omlastningscentralen distribueras sedan varorna till kommunens beställare.

Bild från Rapporten: Samordnad varudistribution- En distributionslösning i Halmstad

Genom samlastade leveranser kan kommuner minska antal körda kilometer och där med även sina utsläpp av koldioxid. En samordnad varudistribution kan även leda till förbättrad trafiksäkerhet.

Ett flertal svenska kommuner har upphandlat en funktion för central samordnad distribution av varor till kommunens olika godsmottagare. Omfattningen och vilken typ av varor kommunerna väljer att samlasta varierar. Kontorsmaterial och liknande förbrukningsmaterial ingår ofta i samdistributionen, likaså livsmedeltransporter till skolor och sjukvårdsinrättningar.

Metod

I denna förstudie redovisas hur några av landets kommuner arbetar med samordnad varudistribution. Arbetet har genomförts genom litteraturstudie och intervjuer. Urvalet av kommuner är baserat på hur lång erfarenhet kommunerna har av samordnad

varudistribution (detta eftersom de har haft möjlighet att utvärdera samordningen). Urvalet är även till viss del baserat på tillgänglig dokumentation. Målsättningen har varit att studera kommuner med liknande förutsättningar som Sollentuna.

(10)

Kommuner:

Halmstad Invånare: 95 500

2007 fattades ett beslut om att upphandla en extern transportör/speditör med ansvar för samordnad varudistribution. Målsättningen var att minska miljöpåverkan, öka säkerheten, erbjuda en bättre service samt att öka kokurrensen. 2008 införde Halmstad kommun samordnad varudistribution. Under de första två åren samordnades distributionen av förbrukningsmaterial och sällanköpsvaror, sedan kom även livsmedel att ingå.

Det som ingår i den samordnade varudistributionen i Halmstad idag är:

•Kemikalieprodukter

•Papper och plast

•Kontorsmaterial och sjukvårdmaterial

•Skol- och lekmaterial

•Livsmedel

Upplägg:

Kommunen har upphandlat ett externt åkeri som sköter godshantering och leveranser. Detta har fungerat väl. Åkeriet tar emot alla leveranser som kommunen beställt, sorterar och märker upp godset per GLN (lokaliseringsnummer) och leveransplats, ruttoptimerar och levererar till verksamheter i två olika flöden. Åkeriet förser även kommunen med rådata för uppföljning. Beställningar från kommunens verksamheter från leverantörer kan ske

manuellt (över telefon/ genom leverantörens webbshop) samt via kommunens inköpsportal.

Fördelar:

Den samordnade varutransporten har skapat bättre förutsättningar för lokala och mindre leverantörer att delta i upphandlingar, även konkurrensen leverantörerna emellan har förbättras. Transportrutterna optimeras för att minska klimatpåverkan och

koldioxidutsläppen från varje rutt följs upp kontinuerligt. Någon mätning av transporternas CO2 utsläpp före införandet av samordnad varudistribution finns ej att tillgå så en eventuell minskning av koldioxidutsläpp går inte att påvisa. Samordningen har inneburit färre tunga transporter hos mottagare så som skolor, daghem och äldreboenden. Antalet transporter i Halmstad har minskat med 65 procent som en konsekvens av samordningen.

Den samordnade varudistributionen har inte inneburit någon ekonomisk vinst. Dock så ägnar personalen på verksamheterna idag mindre tid åt att ta emot leveranser. Genom att beställningsrutinerna har effektiviserats går mindre tid åt till inköp. Även avtalstroheten har ökat. Kommunen betonar att den samordnade varudistribution inte enbart är en ekonomisk fråga utan även berör miljö och säkerhet samt möjliggör för fler anbudsgivare vid

upphandlingar.

Utmaningar:

I Halmstad innebar implementeringsfasen vissa utmaningar. Det handlade främst om att få förståelse ute på verksamheterna för vad samordnad varudistribution innebär, med nya rutiner för beställning, godsmottagning, leveransdagar med tidsfönster och så vidare. Att kommunen går ut med tydlig information och har en god kommunikation med

(11)

Södertörnskommunerna:

Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) har sedan 1 mars 2013 samordnad varudistribution.

Exempel: Huddinge kommun Invånare: 100 000

Huddinge har haft samordnad varudistribution under tre års tid. Samordningen började som ett projekt som pågick under två år. Då utfallet var gott är samordnad varudistribution nu en del av förvaltningen. Huddinge genomförde en förstudie under 2012 och kan i efterhand fastställa att den saknade leverantörsperspektivet.

Upplägg:

Huddinge har en gemensam distributionscentral tillsammans med övriga Södertörnskommuner.

Livsmedel levereras två gånger i veckan, övriga produkter levereras en gång per vecka. I mars 2016 distribueras 70 % av Huddinges volym, vilket motsvarar ca 60 % av

varuleverantörena i det nya transportsystemet.

Fördelar:

Samordningen av varudistributionen har inneburit en årlig reduktion på 17,2 ton CO2. Detta innebär att Huddinge har halverat sina utsläpp av koldioxid. Övriga fördelar som

kommunen lyfter fram är att styrning med tidsfönstret inom leveranser av livsmedel

möjliggör för enheterna att planera bättre så att personal inte behöver ägna tid åt att vänta på leveranser. Den samordnade varudistributionen möjliggör även för fler lokalproducenter att leverera till kommunen. Antalet transporter har minskat. Under januari-mars i år har Huddinge haft 2 257 stopp för livsmedel mot 4 514 om leverantörerna hade levererat själva (två stora leverantörer). För övriga varutransporter är siffrorna 862 stopp mot 5 172 om tranporterna inte hade samordnats (sex leverantörer). Det minskade antalet transporter har inneburit ökad trafiksäkerhet vid förskolor, skolor och äldreboenden.

Utmaningar:

Kostnaderna har ökat och kommunen för nu en dialog med leverantörerna för att minska utgifterna. Tidigare har enheterna betalat för produkten inklusive frakt, nu betalar enheterna för produkterna plus frakt. Det har i efterhand konstateras att det hade underlätta om

kostnaderna centraliserats.

En utmaning för Huddinge kommun har legat i att säkerställa en god kommunikation mellan beställare, leverantörer och kommunen. Varuleverantörens perspektiv saknades under förstudien. Huddinge införde e-handel (systemet Proceedo) samtidigt som de införde samordnad varudistribution. Detta har medfört en del komplikationer då beställare inte varit medvetna om det rör sig om två olika system.

Uppsala kommun Invånare: 210 000

Uppsala genomförde 2008 en förstudie avseende införande av samordnad varudistribution.

Ett pilotprojekt då varor samdistribuerades till de södra delarna av kommunen pågick mellan maj 2008 till januari 2009. Sedan 2009 samordnas distributionen till hela kommunen. Uppsala har samordnad varudistribution för samtliga varor

(förbrukningsmaterial med mera) undantaget livsmedel och IT- utrustning.

Upplägg:

Uppsala har en egen kommunal omlastningscentral där de även lagerhåller frekventa artiklar som kopieringspapper som köps in på bulk. Verksamheterna får leverans en gång

(12)

per vecka med fasta leveransdagar. Beställning måste göras senast två dagar före leveransdag. Ett nytt e-handelssystem infördes år 2010.

Fördelar:

Beställarna har lättare att planera sin verksamhet då de vet när varorna levereras.

Samdistributionen har även lett till mindre buller och bättre trafiksäkerhet och framkomlighet.

När Uppsala genomförde en utvärdering av pilotprojektet fastställdes att projektet har bevisat att kostnadsbesparingar på minst två procent av logistikkostnaderna för

varudistributionen är möjliga att uppnå. Inga större förändringar avseende omfattningen av hämtköp i verksamheten påvisades. Projektet ledde till en minskning av direkta CO2 utsläpp med minst 20-30%. Även trafiksäkerheten förbättrades. För- och

grundskoleverksamheten i kommunen har erhållit en säkrare och tryggare närmiljö.

Verksamheterna som deltog i pilotprojektet var mycket positiva till att samordningen fortsatte och utökades i sin omfattning.

Utmaningar:

Uppsalas införande av samordnad varudistribution påvisar vikten av en god kommunikation med och information till, berörda aktörer. Att nå ut med informationen till samtliga

kommunala enheter kan vara en svår uppgift. Eftersom Uppsala stegvis införde samordnad varudistribution (till en början enbart till vissa delar av kommunen) kunde personal som var med i det inledande arbetet agera som en kunskapsresurs och dela med sig av sina

erfarenheter.

Nacka kommun Invånare: 98 000

En förstudie om samordnad varudistribution genomfördes 2007. Nacka påbörjade 2008 ett projekt med samordnade transporter. Projektet sattes i drift våren 2009. Till en början ingick enbart kontorsmaterial i den samordnade varudistributionen. I nästa fas kom även

städmaterial och sjukvårdsartiklar att ingå. Från 2014 ingår även livsmedel.

Upplägg:

Företaget Bring som står för samordningen har två separata distributionscentraler. En för torrvaror och en för livsmedel. Torrvaror levereras till verksamheterna en gång i veckan och livsmedel en till två gånger i veckan. Kommunens upphandlingsenhet ansvarar för

samordningen. För att facilitera den samordnade varudistributionen infördes ett nytt e- handelssystem under hösten 2009.

Fördelar:

I Nacka har den samordnade varudistributionen inneburit minskad trängsel i trafiken och ökad trafiksäkerhet runt förskolor och skolor. Kommunen lyfter även fram effektivare inköpsrutiner, mångfald och konkurrens mellan leverantörer som positiva konsekvenser av samordningen. Samordnad varudistribution har även möjliggjort för Nacka kommun att ställa tuffare miljökrav, både när det gäller fordon och körsätt. Någon mätning av

transporternas CO2 utsläpp före införandet av samordnad varudistribution finns ej att tillgå så en eventuell minskning av koldioxidutsläpp går inte att påvisa.

Utmaningar:

(13)

god kommunikation med näringslivet betonas särskilt. I Nacka har informationen om samordningen bl.a. skett genom workshops.

Slutsats:

Sveriges kommuner och landsting (SKL) fastställer i rapporten: Samlade laster,

nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter att "I offentlig sektor har samordnad varudistribution varit gynnsamt, mycket på grund av att offentliga aktörer som kommuner och landsting som regel har många olika leverantörer av en stor mängd varor.

Ytterliga en fördel för en kommun är att den som enskild aktör har lättare att ställa krav i upphandlingar. Såväl stor som små kommuner kan som transportköpare genom samordnad varudistribution uppnå både minskade kostnader och minskad miljöpåverkan".

Denna förstudie har presenterat goda exempel på hur ett antal svenska kommuner har samordnat logistik och leveranser inom kommunen. SKL samt de kommuner som kartlags i denna rapport har identifierad att följande skapar goda förutsättningar för en övergång till samordnad varudistribution:

-Inventering av nuläget

-Aktiv dialog med leverantörer och beställare -Anpassa samlastning efter samtliga enheters behov -Fasa in olika varutyper i samlastingen stegvis -Ett IT stöd som stöder samordningen

-Upphandla omlastning och distribution

SKL betonar vikten av att tydligt definiera syftet och målsättningen med samordning av varudistribution samt att samordnad varudistribution inte är ett syfte i sig utan ett verktyg för att exempelvis minska en kommuns utsläpp av koldioxid och öka trafiksäkerheten.

Källor:

Rapporter:

 Förstudie avseende samordnad varudistribution på Södertörn - Huddinge kommun

 Handledning Samordnad Varudistribution- SFTI

 Samlade laster-nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter-

 Utredning Effektiv Handel – Logistik Rapport från förstudie Hållbara SKL varutransporter- Uppsala kommun

 Utredning Effektiv Handel -Logistik Rapport: Pilotprojekt Hållbara varutransporter- Uppsala kommun

 Goda exempel på logistiklösningar- med fokus på livsmedel i kommuner- Miljöresurs Linné

Presentationer:

 Samordnad varudistribution- En distributionslösning i Halmstad kommun Intervjuer:

 Intervju med Michael Elofsson Transportchef, Halmstad kommun

 Intervju med Michael Åhlman Miljöstrateg och projektledare miljö och klimat, Uppsala kommun

 Intervju med Juan Barrena Utvecklingsledare-Samordnad Varudistribution, Huddinge kommun

 Intervju med Astrid Stockenberg Hållbarhetsstrateg, Huddinge kommun

 Intervju med Lena Mårdh Upphandlare, Nacka kommun

(14)

Övriga källor:

 Frågor och svar om Samordnad varudistribution på Södertörn

 Nacka kommuns hemsida: Samordnade transporter

http://www.nacka.se/web/naringsliv_arbete/upphandling/Sidor/samordnadetransport er.aspx

 Halmstad kommuns hemsida: Samordnad varudistribution - effektivare, säkrare och miljövänligare

https://www.halmstad.se/kommunpolitik/kommunensorganisation/forvaltningar/ser vicekontoret/kommuntransport/varudistribution.1285.html

(15)

2 Barn- och ungdomsnämnden

2.1 Resurstilldelning

Regeringen föreslår att undervisningstiden i matematik ska utökas med 105 timmar.

Förändringen gäller i grundskolan, grundsärskolan (utom träningsskolan), specialskolan och sameskolan och planeras träda i kraft den 1 juli 2016.

Den utökade undervisningstiden föreslås gälla för elever som börjar årskurs 4 hösten 2016. Den totala undervisningstiden i matematik för de eleverna blir därmed minst 1 125 timmar. För elever som går i årskurs 5-9 finns övergångsbestämmelser.

Kostnaden för fullt ut genomförd reform beräknas till ca 4 500 tkr för nämndens ansvarsområde.

Den föreslagna resurstilldelningen är begränsad i förhållande till tidigare års tilldelningar. Det innebär att verksamheterna inte kan räkna med någon större

uppräkning av check och peng 2017. Detta i sin tur leder till att verksamheterna kan få det tufft att klara reguljära kostnadsökningar. Det ekonomiska läget för enheterna är fortsatt ansträngt. Fortsatta löneökningar och löneglidningar för att lyckas rekrytera och behålla personal, måste matchas mot check och peng i enheternas budgetar. Många skolor står inför större om- och tillbyggnationer vilket leder till kraftigt höjda hyror. Det innebär att utrymmet för framförallt personalkostnader blir mindre.

Barn- och ungdomsnämndens resurstilldelning om 12 850 tkr avses fördelas enligt följande:

 Ökad deltidscheck förskola 1-5 år, från 91 400 kr/år till 101 400 kr/år: ca 3 mnkr

 Ökat tilläggsbelopp (TB) för barn i behov av särskilt stöd, ca 2,6 mnkr

 Ökat antal nyanlända. En ny förberedelseklass (FBK) på Häggvik från höstterminen 2016. Eventuellt ytterligare en FBK under 2017, ca 2,8 mnkr

 Buffert, 4,4 mnkr

Resultatet nämnden beräknar åstadkomma är främst ökad kvalitet inom förskolan, tillföra förstärkta resurser till barn i behov av särskilt stöd samt kunna ta emot alla nyanlända i behov av skola.

(16)

2.2 Utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen

För att förebygga brist på och svårigheter att rekrytera legitimerad personal till skola och förskola, så har ett formaliserat samarbete med Stockholms Universitet etablerats där Sollentuna ansvarar för att ta emot lärarstudenter på deras verksamhetsförlagda utbildningspraktik. Att samtliga skolor i Sollentuna har plats för lärarstudenter, ger både skolorna ett utbyte med universiteten liksom det ger goda möjligheter för Sollentuna kommun att knyta de bästa blivande lärarna till våra skolenheter.

Ett arbete med nätverk för kommunens studie- och yrkesvägledare har inletts i samarbete med utbildning- och arbetsmarknadskontoret, i syfte att utveckla och förbättra vägledningen till elever inför deras framtida studie- och yrkesval.

Utbildning

Sveriges kommuner och landsting har identifierat åtta faktorer som kännetecknar en framgångsrik skolkommun. Det första kriteriet definierar ett gott ledarskap på alla nivåer med dynamiskt samarbete och gemensamt ansvar för helheten. Kriterium två handlar om att lyfta fram kompetenta lärare och arbeta aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats. Att ha höga förväntningar på skolans resultat oavsett förutsättningar står som kriterium tre och att ta reda på hur det går genom uppföljning och återkoppling som nummer fyra. Det femte kriteriet tar upp väl fungerande relationer inom hela

verksamheten och det sjätte att man har en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer. Kriterium sju betonar vikten av att fånga upp elever i behov av särskilt stöd och slutligen i det åttonde att man har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten.

Verksamheterna i Sollentuna kommun lever väl upp till punkterna under respektive kriterium och har under flera år visat upp bra alternativt förbättrade resultat. Höga förväntningar är ledord och med det följer höga krav på att alla elever ska mötas av undervisning av mycket hög kvalitet, baserad på forskning och beprövad erfarenhet.

Kraven ska vara stora på att alla ska lyckas. Satsningarna på utvecklings- och

karriärtjänster inom strategiska områden ger utdelning i form av ökat kollegialt lärande och högre kunskapsresultat hos eleverna.

Arbetet med att förbättra alla delar i resultat- och analyskedjan fortsätter. Det finns tydliga samband mellan höga resultat och ett medvetet arbete med styrning och tät resultatuppföljning flera gånger per läsår. De som arbetat med lektionsobservationer och systematiskt förbättringsarbete utifrån resultaten har tydligt förbättrat resultaten.

I en föränderlig och orolig värld, ställs omfattande krav på en hög flexibilitet i fråga om att snabbt kunna omställa förskolornas och skolornas möjlighet att ta emot en högre andel nyanlända barn och elever. Kommunens organisation och skolornas beredskap för mottagande av nyanlända elever har prövats och hittills visat sig kunna hantera

situationen på ett bra sätt för alla parter.

Förebyggande insatser och omsorg

(17)

förstärka kvalitetsarbetet i förskolorna så implementeras ett mätverktyg som utformas av Sveriges Kommuner och Landsting, och med utgångspunkt i aktuell forskning utvecklas gemensamma rutiner för när barn byter från förskola till förskoleklass och grundskola.

Kommunikation

En gemensam lärplattform implementeras i de kommunala grundskolorna och

förskolorna, och är i full drift från 2017. För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga administrativa uppgifterna förenklas och den pedagogiska

dokumentationen förbättras. Syftet är att frigöra tid för lärarna att fokusera på

kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse. Lärplattformen kommer också att förbättra

kommunikationsmöjligheterna mellan elev, lärare och vårdnadshavare.

Nämndens tjänstemannaorganisation deltar aktivt i arbetet i det kommungemensamma projekten med målgruppsanalyser och med att utveckla användningen av sociala medier, och kommer under 2017 fortsätta med handlingsplaner för detta.

2.3 Redovisning utredningsuppdrag

Uppdrag

Uppdrag att se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av

2016-06-07 KS 2016-04-28

Uppdrag att utvärdera nuvarande "nattismodell".

2016-06-07 KS 2016-04-28

Uppdrag att utreda omfattningen av verksamheten där elever har möjlighet att gå på skolor med särskild inriktning i Stockholm.

2016-06-07 KS 2016-04-28

Uppdrag att utvärdera fritidsgårdsverksamheten.

2016-11-14 2016-10-14

I nämndberedningen ska följande uppdrag redovisas i samband med preliminär budget.

1. Utvärdera nuvarande ”nattismodell”.

En utredning gjordes (se BUN 2011/77-31 och sammanträdesprotokoll daterat 2012-08- 28) för att hitta alternativa lösningar för de familjer som önskade hjälp med omsorg när deras barns ordinarie verksamhet var stängd. Barn- och utbildningskontoret påbörjade samarbetet med barnvaktsföretaget Nannyakuten hösten 2012. Anledningen var att en familj påtalade att de hade behov och kontoret vid det tillfället endast hade möjlighet att erbjuda en kortsiktig lösning för familjen. Målet med utredningen var att hitta en

långsiktig lösning vilket samarbetet med ett barnvaktsföretag kunde erbjuda.

Barn- och utbildningskontoret ställde vissa krav på de kandidater som

barnvaktsföretaget skulle skicka till respektive familj. Det är krav som fortfarande gäller. Kandidaten ska:

(18)

 Ha fyllt 18 år

 Ha viss erfarenhet av barn samt

 Kunna uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret som är max 1 år gammalt.

Vårdnadshavare som önskar hjälp med omsorg mellan 18:00-06:00 skickar in ansökan till barn- och utbildningskontoret. För att få ansökan godkänd ska följande kriterier vara uppfyllda:

1. Samtliga vårdnadshavare som är folkbokförda med barnet ska förvärvsarbeta minst 50 % av en heltidstjänst.

2. Omsorgsbehovet ska vara regelbundet och kontinuerligt.

3. Vårdnadshavares arbetstider ska verifieras på lämpligt sätt.

Barn- och utbildningskontoret har redovisat en utvärdering en gång tidigare, 2013/0015 BUN-84.

Kontoret har möjlighet att ansöka om statsbidrag för den tjänst som vi erbjuder familjer i Sollentuna kommun som i dag sköts av Nannyakuten. Ansökan om statsbidrag skickas till Skolverket som ersätter kommuner för den tjänst som pågår under vardagar mellan kl. 19.00 och 06.00 och/eller under helger och som erbjuds varje barn i en omfattning om minst 30 timmar per månad.

Barn- och utbildningskontoret har valt att erbjuda omsorg mellan 18:00-06:00 och/eller under helger dvs. 1 timme mer än den tid som Skolverket rekommenderar. Kontoret har även valt att erbjuda familjer hjälp även om tiden understiger 30 timmar/månad vilket innebär att kontoret inte kan ansöka om statsbidrag för dessa barn.

Senaste prognosen skickades in till Skolverket i februari 2016. Prognosen var då att kontoret räknar med att erbjuda tjänsten för 29 barn, samtliga barn är under 13 år. Av 29 barn så är det 25 barn som endast är boende med en av vårdnadshavarna.

Det har skett en ökning av ansökningarna från år 2013 till år 2016. År 2013 fick kontoret statsbidrag för 11 barn och år 2015 ersattes vi för 34 barn. I dagsläget är prognosen samma som för år 2015 men vi har sett tidigare år att utfallet tenderar att bli fler barn än vi räknar med. Bidragsbeloppet från Skolverket har ökat sedan de började betala ut statsbidrag.

År 2014 - 1 822 kr/genomsnittligt antal barnomsorgsplatser och halvår År 2015 - 2 460 kr/genomsnittligt antal barnomsorgsplatser och halvår År 2016 - 6 066 kr/genomsnittligt antal barnomsorgsplatser och halvår

Den del som Skolverket hittills har ersatt under de år som gått motsvarar 4,5% (år 2013) av den faktiska kostnaden, 6,1 % år 2014 och 3,5% år 2015. Nedan återfinns

sammanställning över erhållet statsbidrag och total kostnad.

(19)

Tid för inrapportering Rekvirerat belopp

Totalt statsbidrag 2013 31 583

Total kostnad 2013 708 830

Total kostnad 2014 2 261 613

Total kostnad 2015 3 940 918

Total kostnad 2016 -

En mer detaljerad sammanställning/skola återfinns i bilaga 1.

Alternativet till att använda Nannyakutens tjänster skulle vara att anordna nattis i kommunal regi dvs. att använda en lokal som det bedrivs en kommunal förskola i mellan 06:00-18:00. Det behöver vara en lokal som är lättillgänglig för vårdnadshavare eftersom barnet oftast hämtas under kvällar, nätter och/eller helger.

Kostnaden för detta skulle beräknas uppgå till ca 1 000 000 kr/år jämfört med kostnaden för Nannyakutens tjänster under 2015 som uppgick till ca 4 000 000 kr.

Kostnadsberäkningen för nattis i kommunal regi är baserad på 12 barn, jämfört med nuvarande 34 barn som idag använder tjänsten via Nannyakuten. Anledningen att beräkningen har gjorts på ett lägre antal barn är att tidigare nattisverksamhet visade att föräldrar hellre väljer att låta någon anhörig hämta barnen tidigare under kvällen.

Föräldrarna ville hellre att barnet fick sova hemma istället för att sova över i lokalen under natten. Kostnaden är exklusive lokalhyra då hyran redan regleras pga. att verksamhet bedrivs i lokalen under dagtid. Kostnaden för personal är beräknad på två personer och samma krav ställs för erfarenhet som för personal som skickas från Nannyakuten hem till familjer idag.

2. Utred omfattningen av verksamheten där elever har möjlighet att gå på skolor med särskild inriktning i Stockholm.

Sollentuna kommun har elever som går i skolor med profilerad undervisning. Dessa skolor är Adolf Fredrik, International School of the Stockholm Region samt Kungliga Svenska Balettskolan. För närvarande går 29 elever från Sollentuna i dessa skolor.

Nedan beskrivs kostnaderna för elever som har möjlighet att gå på skolor med profilerad undervisning. Sammanställning visar totalt antalet elever i specialskolorna (29 stycken) och Sollentunas faktiska kostnad (3 390 960 kr) jämfört med om dessa elever skulle ha gått i en skola i Sollentuna (2 272 000 kr). Merkostnaden i år för dessa elever är drygt 1 miljon. En mer detaljerad sammanställning/skola återfinns i bilaga 2.

Under åren 2012-2016 har elevantalet legat mellan 20 och 30 elever per år, som har haft profilerad undervisning i dessa skolor.

Antal Elever april-16

Total faktisk kostnad SK

Totalt,

Sollentuna peng Differens

Totalt 29 3 390 960 2 272 000 1 118 960

(20)

3. Se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av arbetsmarknadsenheten.

Utöver de tjänster som resultatenheter emellanåt köper av arbetsmarknadsenheten, t.ex solskydd på förskolegårdar och större utemöbler, så har det inte gått att identifiera andra möjligheter att låta arbetsmarknadsenheten utföra tjänster för verksamheterna.

4. Utvärdering av fritidsgårdsverksamheten.

I nämndberedningen för 2017 ska uppdraget redovisas i verksamhetsplanen i november.

2.4 Bilagor

Bilaga 1: Utvärdering av nattismodellen

Bilaga 2: Utredning kostnad för skolpeng med särskild inriktning Bilaga 3: Protokoll Samverkan_prel budget 2017_160427

Bilaga 4: 264-16 tillägg till BUK samverkan angående prel budget 2017_160427

(21)

Bilaga 1 (BUN): Utvärdering av nattismodell

(22)

Bilaga 2 (BUN): Utredning kostnad skolpeng med särskild inriktning

(23)

23 Bilaga 3 (BUN): Protokoll Samverkan_prel budget 2017_160427

(24)

(25)

25 Bilaga 4 (BUN): 264-16 tillägg till BUK samverkan angående prel budget 2017_160427

(26)

3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

3.1 Resurstilldelning

Inga sådana förändringar är kända.

Övergripande

I den preliminära budgeten saknas bindningsnivå för gymnasieutbildning, vilket skulle kunna komma att påverka nämndens verksamheter. Nämnden utgår från att ett

förtydligande kommer innan budgetbeslut.

Nämnden ser positivt på en generell pris- och lönekompensation och räknar med att verksamheterna kommer att kunna hantera den generella effektiviseringen.

Vidare ser nämnden den föreslagna uppräkningen av budgetramen som en möjlighet att följa den politiska inriktningen för budgetperioden vad gäller en fortsatt satsning på feriejobb, under förutsättning att den generella pris- och lönekompensationen och den generella effektiviseringen inte binds till särskild verksamhet (gymnasieutbildning).

Gymnasieutbildning

Nämnden ser positivt på att resurser avsatts i kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel för såväl eventuellt ökade kostnader för modersmålsundervisning som för särskilt stöd och övriga kostnader utifrån förväntade ökade volymer.

De bundna medel som finns avsatta för indexuppräkning av länsprislistan bedömer nämnden som tillräckliga utifrån de volymer som beräknats i budget för 2016.

Gymnasiesärskolans resurser har tidigare inte volymkompenserats. Tidigare volymer har varit för lågt angivna. Såväl förändrade kostnader per elev som antal elever har därför fått en direkt påverkan på nämndens övriga verksamheter. I den preliminära budgeten för 2017 hänvisas till en volymdiskussion och nämnden kan därför för närvarande inte kommentera eventuella konsekvenser.

Arbetsmarknadsverksamhet inklusive det kommunala aktivitetsansvaret och feriejobb Nämnden ser positivt på att uppdraget kring unga utanför nu ingår i nämndens

budgetram, vilket skapar förutsättningar för att långsiktig utveckla verksamheten

(27)

27 högskolebehörighet, ska vara möjligt att efter gymnasiet genomgå en yrkesutbildning för den som är arbetslös, med målet att erhålla ett arbete. Då delar av vuxenutbildningen är lagstadgad men inte volymkompenserad, kommer ökade volymer inom dessa delar att få en direkt påverkan på nämndens möjligheter att uppnå denna inriktning.

Nämndens budgetram har räknats upp med 7,4 mnkr netto. Av dessa hör 2,8 mnkr till tidigare fattade beslut om gymnasieutbildning (3,0 mnkr) och en effektivare

inköpshantering för 2016 (-0,2 mnkr). Dessutom ingår pris- och lönekompensation samt en generell effektivisering i kombination med en fortsatt effektivisering av inköp för 2017 och den del av effektiviseringsprogrammet som inte redan ingår i budget för 2016 (6,3-3,2-0,3-0,3=2,5 mnkr).

Den nivåpåverkande förändringen därutöver (2,0 mnkr) fanns tidigare inom

kommunstyrelsens oförutsedda kopplat till uppdraget Unga utanför. Nämnden bedömer att detta medför ett förtydligat åtagande på lång sikt och ser ytterligare

utvecklingsmöjligheter för verksamheten i kombination med det kommunala

aktivitetsansvaret. Genom att samverka med resurserna förväntar sig nämnden att fler unga kan få del av praktikanställning och andra motivationsskapande insatser.

I den politiska inriktningen för budgetåret lyfts en fortsatt satsning på feriejobb.

Nämnden har märkt ett ökat behov av fler fullt finansierade feriejobb för utsatta ungdomar. De resurser som nämnden sedan tidigare tilldelats för feriejobb (1,5 mnkr) överskrids med ca 1,5 mnkr för såväl 2015 som beräknat 2016. Givet att den generella pris- och lönekompensationen och den generella effektiviseringen inte binds till särskild verksamhet ser nämnden en möjlighet att öka resurserna för feriejobb till 4,0 mnkr. På så sätt möjliggörs för ca 100 extra helt finansierade feriejobb, eller 200 extra feriejobb med 50 procents finansiering, jämfört med utfall 2015.

3.2 Utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen

Ansvarsfull ekonomisk politik

Nämnden kommer fortsätta utveckla arbetet inom målstyrningsmodellen med syfte att öka prognossäkerheten och minska budgetavvikelsen. Modellen med verksamhetsdialog som en viktig del i nämndens verksamhetsplanering kommer att vidareutvecklas utifrån nämndens årshjul. Inför verksamhetsplan 2017 kommer nämnden att fokusera på ett begränsat antal målvärden och fördjupa analysen och kommunikationen kring dessa.

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs för att underlätta för arbetsgivare när de ska rekrytera rätt kompetens i Sollentuna. Kommunledningskontoret är en given samarbetspart.

Fler i arbete

Arbetsmarknaden i länet är god men det finns en missmatchning mellan de

(28)

arbetssökande och efterfrågad kompetens vilket ger upphov till ett antal bristyrken.

Samtidigt kommer fler nyanlända till kommunen och en avgörande faktor för en lyckad integration är arbete och egen försörjning.

Nämnden ser ett stort behov av att samarbeta med såväl andra nämnder inom

kommunen som med andra myndigheter för att utveckla fler möjliga vägar till arbete.

Under 2016 förväntas beslut om ett finansiellt samordningsförbund leda till uppstart av detsamma. Under 2017 kommer verksamheten att utvecklas för de målgrupper som samordningsförbundet beslutat om vilket i sin tur kan komma att påverka

Arbetsmarknadsenhetens verksamhet.

Nämnden kommer under år 2016 att utreda förutsättningarna för en konceptskola med målbilden att fler ska klara sina gymnasiestudier. Utifrån vad den utredningen kommer fram till kan ytterligare utvecklingsinsatser starta under 2017.

Utbildning

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Under 2016 pågår ett utredningsuppdrag kring att skapa fler utbildningsplatser inom Rudbeck. Utifrån vad den utredningen kommer fram till behöver Rudbecks organisation anpassas och utvecklas för att möta eventuellt nya krav. Särskilt måste elevernas

trygghet beaktas vilket är en förutsättning för goda studieresultat.

Inom vuxenutbildningen har upphandlingen av såväl komvux som SFI mött svårigheter i form av överprövningar som lett till förvaltningsrättsdomar till överprövandes fördel.

Nämnden behöver därför se över hur behovet av vuxenutbildning och SFI ska mötas på bästa sätt.

3.3 Redovisning utredningsuppdrag

Uppdrag

2016-06-07 KS 2016-04-28

Se över om det finns verksamheter i kommunen som kan utföras av arbetsmarknadsenheten

Nämnden ser inte att det i nuläget finns specifika verksamheter inom nämndens ansvarsområde vilka kan utföras av Arbetsmarknadsenheten. Eventuellt skulle viss förstärkning av vaktmästeri och reception inom Rudbeck kunna bli aktuellt.

(29)

29

Se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av arbetsmarknadsenheten

Arbetsmarknadsenhetens uppdrag är främst kopplat till det kommunövergripande målet Fler i arbete.

Såväl praktik som anställningar med olika former av bidrag är verktyg för att få fler att komma ut på den öppna arbetsmarknaden.

Då de som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden har olika behov och möjligheter, har Arbetsmarknadsenheten behov av olika arbetsområden där deltagare kan arbeta.

Målet är att skaffa sig såväl referenser som kunskaper och kompetens genom verkliga arbetsuppgifter.

I nuläget har Arbetsmarknadsenheten bl.a. ett avtal med Trafik- och fastighetskontoret, vilket innebär ett visst arbetsområde som inte passar allas behov.

Andra möjliga områden skulle kunna vara välkomna. Samtidigt är det viktigt att verksamheten inte blir så beroende av deltagarna från Arbetsmarknadsenheten att det finns risk för en s.k.

inlåsningseffekt. Målet är ju att deltagarna ska ut på öppna arbetsmarknaden och insatsen från deras sida ska syfta till att de får en referens och en erfarenhet som de behöver hos andra arbetsgivare.

Inom nämndens ansvarsområde finns i dagsläget ingen specifik verksamhet som kan utföras av Arbetsmarknadsenheten. Däremot skulle en viss förstärkning av vaktmästeri och

reception/administration inom Rudbeck vara möjlig.

Bilaga 1 (UAN): Uppdrag

(30)

4 Vård- och omsorgsnämnden

4.1 Resurstilldelning

Slutbetänkandet avseende lagförslag till förändring av momskompensation från staten vid köp av vård- och omsorgstjänster, från externa företag, publicerades i november 2015 och förändringen föreslås där träda i kraft den 1 januari 2017. Den eventuella lagändringen innebär att statens momskompensation sänks från 6 % till 5 % och därmed förändras även utförarnas ersättning med motsvarande, enligt gällande avtal.

Inledning

Vård- och omsorgsnämndens preliminära budgetram för 2017 utgör 897,6 miljoner kronor. I kommunstyrelsen bundna oförutsedda medel finns därutöver medel (8,5 mkr) reserverade för nämndens årliga, avtalsenliga prisuppräkningar till leverantörer av vård- och omsorgstjänster. Även år 2016 beaktades nämndens avtalsenliga prisuppräkningar med det beloppet i kommunstyrelsens oförutsedda, bundna medel. Beloppet utgör cirka hälften av nämndens beräknade kostnadsökning enligt OPI för innevarande år.

Den främsta konsekvens nämnden ser av den föreslagna resurstilldelningen är att befintliga volymer inte ryms inom 2017 års ram, det vill säga att kostnaden för de kunder som redan i dag har insatser från nämnden, överskrider 2017 års förslag.

Per mars 2016 har nämnden ett prognostiserat underskott för innevarande år

motsvarande 24,0 miljoner kronor. Med anledning av detta pågår ett intensivt arbete med åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen inom nämndens verksamheter.

Bakgrund

Nämndens resurstilldelning för 2015 (860, 4 mkr) finansierade 98 procent av årets i anspråk tagna resurser, (877,1mkr) och nämnden redovisade ett underskott motsvarande 16,7 miljoner kronor i årsredovisningen. Anledningen till detta var att antalet individer med behov av nämndens insatser ökade, liksom omfattningen av insatserna, inom både verksamhetsområdet äldreomsorg och funktionshinder i kombination med att nämnden inte erhöll kompensation för årets avtalsenliga prisuppräkningar enlig OPI., Därmed överskreds tilldelad ram. Index för prisuppräkning utföll med 2,2 procent år 2015.

Nämnden har i tidigare budgetprocesser under år 2014-2016 påtalat att kombinationen av volymtillväxt och avtalsenliga uppräkningar inte ryms inom nämndens tilldelning.

(31)

31 Bedömning i samband med 2016 års första prognos, per mars

Per mars 2016 noterades att behovet av insatser inom främst LSS-verksamheter kvarstår och fortlöpande ökar.

Nämndens kostnader för prisuppräkning till leverantörer för år 2016 beräknades till 17,6 miljoner kronor och baserades på antagandet att utfallet av OPI inte överstiger 2,0 procent samt utifrån då gällande volymer och avtal med utförare.

Nämnden prognostiserar ett resursbehov motsvarande ett underkott på 24,0 miljoner kronor för år 2016.

Inför verksamhetsåret 2017

För år 2017 är nämndens preliminära budgetram 897,6 miljoner kronor, en ökad ram med 14,5 miljoner kronor, motsvarande 1,6 procent.

Av de 14,5 miljoner kronorna utgörs 8,4 miljoner av volymkompensation och nämnden har även för året fått generell pris- och lönekompensation motsvarande 17,6 miljoner kronor, vilket nämnden välkomnar. Nämndens effektiviseringskrav uppgår dock till 11,7 miljoner kronor, vilket ger en nettoeffekt med ökad ram på 5,9 mkr.

Därutöver reserveras i KS oförutsedda bundna medel även för år 2017 (8,5 mkr) Sammanfattande slutsatser

I beaktande av nämndens prognostiserade underskott för år 2016 och att behovet av insatser förväntas kvarstå in i 2017, samtidigt som fler individer ansöker om insatser fortlöpande, bedöms nämnden inte klara nuvarande behov i verksamheten och en budget i balans med föreslagen resurstilldelning för 2017.

 Nämnden redovisade år 2015 ett underskott med 16,7 mkr och därmed en högre, nivåhöjande kostnad att ta hänsyn till och beakta vid ingången av

verksamhetsåret 2016.

 Prognostiserat resursbehov för helår 2016, beräknat i mars, överstiger tilldelad ram med 24,0 mkr, efter tilldelning av KS oförutsedda bundna medel 8,5 mkr

 Att i remissvaret inför 2017 redovisa en verksamhet inom nämndens tilldelade ram, med nuvarande befintliga kunder och pågående insatser, bedöms inte realistiskt

 Prognostiserat resursbehov inför remissvar budget 2017 överstiger preliminär ram med 31,6 mkr, efter tilldelning av KS oförutsedda bundna medel 8,5 mkr.

Det prognostiserade resursbehovet inför 2017 bygger på följande förutsättningar

 att 2016 års prisuppräkningar inte överstiger 2 % (OPI är i dagsläget inte känt)

 att 2017 års prisuppräkningar inte överstiger 2 %

 att antalet kunder och omfattning av insatser kvarstår i samma nivå som vid noterat utfall i mars 2016

 att planerade grupp- och servicebostäder finansieras utanför ram

(32)

Osäkerhetsfaktorer i 2017 års prognostiserade resursbehov

 att andelen brukare i åldersgruppen över 90 år med, till övervägande del mer omfattande behov, kan komma att medföra högre kostnaden per insats, jämfört med i volymmodellen antagen snittkostnad

 att utökade behov av insatser enligt LSS, utifrån idag kända åldersgrupper och deras behov av insatser i dagsläget, kommer att utvidgas i omfattning under de närmast kommande åren

 att planerade nybyggnationer av LSS-bostäder inte kan genomföras och att nämnden därmed blir hänvisad till att köpa platser externt

 att nu pågående utredningar av ansökningar om insatser enligt LSS får kostnadsmässig helårseffekt redan under år 2017

 att tidpunkten för när och i vilken omfattning de kvarstående LSS-

verksamheterna inom den egna regin övergår till AB SOLOM och därmed till LOV, inte är i dagsläget känt.

Utöver det i inledningen nämnda arbetet med möjliga åtgärder för kostnads-

effektivisering i verksamheterna har, enligt reglementet för ekonomistyrning, nämnden redovisat det prognostiserade underskottet för verksamhetsåret 2016 till

kommunstyrelsens arbetsutskott och påbörjat arbetet med en ekonomisk åtgärdsplan.

Vård- och omsorgskontorets föreslag till åtgärdsplan behandlas av vård- och

omsorgsnämnden i maj. Åtgärdplanen redovisas för kommunstyrelsens arbetsutskott den 30 maj 2016, och är per den 28 april inte fastställd.

Ingen resursförstärkning är aktuell för vård- och omsorgsnämnden.

4.2 Utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen

Med hänvisning till vård- och omsorgsnämndens ekonomiska läge är det nödvändigt att prioritera utvecklingssatsningar som redan har påbörjats och som tillhör nämndens kärnverksamhet. Följande satsningar kan förväntas ske:

 Vård- och omsorgsnämnden arbetar för att Sollentuna ska bli den mest attraktiva kommunen genom att arbeta för ökad kundnöjdhet inom hemtjänst och särskilt boende. Detta är ett stort utvecklingsarbete som kommer att fortsätta under år 2017.

(33)

33 informationen efter kunders behov.

 En tredje utvecklingssatsning handlar om att implementera Socialstyrelsens nya handläggningsmetod Äldres behov i centrum, ÄBIC, på avdelningen

äldreomsorg. Arbetet med detta har påbörjats och förväntas fortsätta under år 2017.

 Slutligen önskar vård- och omsorgsnämnden fortsätta att utveckla användningen av välfärdsteknik inom kommunal vård- och omsorg. Bland annat handlar det om att ge fler kunder med insatsen nattillsyn möjlighet att välja att få tjänsten utförd genom digital tillsyn.

4.3 Redovisning utredningsuppdrag

Uppdrag

2016-06-07 KS 2016-04-28

Uppdrag att utreda

effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom LSS, äldreomsorg och ekonomiskt bistånd. Åtgärder avser både 2017 och 2018.

2016-11-14 KS 2016-10-14

Uppdrag att se över momsen i de LOV-ade avtalen samt OPI och 360 dagar för att få ner dessa.

2016-06-07 2016-04-28

Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag att i samband med remissvaret på den preliminära budgeten se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av arbetsmarknadsenheten. Vård- och omsorgsnämnden är idag en renodlad beställarnämnd. Det innebär att verksamhet såsom till exempel hemtjänst eller daglig verksamhet i huvudsak utförs av kommunala eller privata företag.

Administrativa uppgifter av enklare karaktär utförs på kontoret av Internservice. Det innebär att det inte finns någon på vård- och omsorgsnämndens förvaltning som skulle kunna handleda en person från arbetsmarknadsenheten. Däremot ser vård- och

omsorgsnämnden gärna att Internservice anlitar personer från arbetsmarknadsenheten för att utföra de tjänster som kontoret beställer. Se bilaga 1

Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag att se över momskompensation, OPI- uppräkning och 360 ersättningsdagar i leverantörsavtal i avtal enligt LOV.

Om OPI togs bort som prisjusteringsmodell i LOV-avtalen skulle nämnden från och mer år 2017 kunna kontrollera i vilken takt som ersättningen till utförarna ökar. En prisjusteringsmodell där nämnden beslutar om hur mycket ersättningen ska höjas skulle få en resultatpåverkande effekt genom att kostnadsutvecklingen skulle kunna bromsas.

Det är dock inte en besparingsåtgärd, d.v.s. det skulle inte leda till att kostnaderna minskar.

(34)

Att inte längre betala momskompensation till utförarna är i första hand en teknisk åtgärd med viss resultatpåverkande effekt. Det är också en indirekt besparingsåtgärd eftersom en borttagning av momskompensationen (allt annat lika) innebär att ersättningen till utförarna sänks med 6 procent. Vård- och omsorgskontoret bedömer att en sådan sänkning inte kan genomföras rakt av i alla valfrihetssystem. Eventuellt måste

ersättningsnivån höjas i viss utsträckning samtidigt som momskompensationen tas bort för att den ersättning som Sollentuna kommun betalar fortfarande ska vara

konkurrenskraftig i förhållande till ersättningen i andra kommuner. Om utförarna uppfattar ersättningen som för låg finns risk att de säger upp avtalen och att kommunen inte kan attrahera nya utförare, vilket i sin tur ökar risken att beslut inte kan verkställas.

I valfrihetssystemet avseende bostad med särskild service skulle avtalsvillkoren kunna ändras så att ersättning utgår för 30 dagar per månad istället för faktiskt antal dagar i månaden. En förändring till att betala ersättning för 30 dagar per månad är i första hand en teknisk åtgärd som förenklar administrationen. Det är också en indirekt

besparingsåtgärd eftersom förändringen medför en sänkt ersättning till utföraren motsvarande ersättningen för ca fem dagar per år. Se bilaga 2

4.4 Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 1, Översyn av möjligheten att låta arbetsmarknadsenheten utföra verksamheter

Bilaga 2: Bilaga 2 Uppdrag att se över moms, OPI och 360 dagar i avtal

(35)

35 Bilaga 1, Översyn av möjligheten att låta arbetsmarknadsenheten

utföra verksamheter

Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag att i samband med remissvaret på den preliminära budgeten se över om det finns fler verksamheter i kommunen som kan utföras av arbetsmarknadsenheten.

Vård- och omsorgsnämnden är en beställarnämnd. Det innebär att verksamhet såsom till exempel hemtjänst eller daglig verksamhet i huvudsak utförs av kommunala eller privata företag. Vård- och omsorgsnämndens förvaltning arbetar med avtalsfrågor och uppföljning, biståndsbedömning samt kvalificerade administrativa uppgifter såsom ekonomistyrning, systemförvaltning,

kommunikation, utrednings- och projektuppdrag samt nämndprocessen.

Administrativa uppgifter av enklare karaktär som exempelvis skötsel av kaffemaskinen, inköp och påfyllnad av kontorsmaterial, leverans av fika och frukt genomförs av Internservice. Det innebär att det inte finns någon på vård- och omsorgsnämndens förvaltning som skulle kunna handleda en person från arbetsmarknadsenheten kring den typen av arbetsuppgifter. Däremot ser vård- och omsorgsnämnden gärna att Internservice anlitar personer från

arbetsmarknadsenheten för att utföra de tjänster som vård- och omsorgskontoret och andra förvaltningar beställer. Det skulle dels ge arbetsmarknadsenheten en volym i arbetsuppgifter och skulle dels innebära att det finns personer med kunskaper om hur arbetsuppgifterna ska utföras som kan introducera till dessa.

Bilaga 1 (VON): Översyn av möjligheten att låta arbetsmarknadsenheten utföra verksamheter