08.3. Bilaga 2 - Sammanställning remissvar från nämndberedningen preliminär budget 2016.

(1)

Bilaga 2 Sammanställning

remissvar från nämndberedningen preliminär budget 2016

Sammanställning av nämndernas beredning preliminär budget.

Protokoll från nämnderna är genomgångna. Inga särskilda

anteckningar finns.

(2)

Innehållsförteckning

1 Kommunstyrelsen ... 3

1.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag ... 3

1.2 Beredning målstyrning ... 5

2 Överförmyndarnämnden ... 8

3 Trafik- och fastighetsnämnden ... 10

4 Barn- och ungdomsnämnden ... 14

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 17

6 Socialnämnden ... 22

7 Vård- och omsorgsnämnden ... 28

8 Kultur- och fritidsnämnden ... 33

9 Miljö- och byggnadsnämnden ... 37

(3)

1 Kommunstyrelsen

1.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

1.1.1 Nämndens syn på budget, plan och volymer

1.1.2 Finns det någon tvingande förändring eller annan kommande förändring av liknande karaktär som ej tagits hänsyn till i det preliminära budgetförslaget?

Den nuvarande regeringen föreslår ett tydligare kommunalt ansvar för sopor och avfall.

Ansvaret förflyttas från Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) till kommunerna.

Extra resurser kommer att behövas om förslaget går igenom. Det går i dagsläget dock inte att uppskatta kostnaden för detta

1.1.3 Vilka konsekvenser kan nämnden se av föreslagen resurstilldelning?

E-arkiv

I samband med resultatanalysdagarna lyftes frågan om e-arkiv fram som en viktig men ofinansierad insats för 2016. Införandet uppskattades då kosta 6 mkr. Sedan dess har kostnadsbilden förändrats. Eftersom vi nu avser att köpa e-arkiv som tjänst och inte som produkt blir initialkostnaden betydligt lägre, ca 3 mkr. Därutöver tillkommer en årlig kostnad för tjänsten på ca 1,5 mkr under hela kontraktsperioden (max 8 år) och överföringskostnader (överföring av information från ett verksamhetssystem till e- arkivet) på ca 1 mkr årligen. Införandet planeras dessutom nu att ske redan under 2015 genom användande av del av förväntat överskott i kommunledningskontorets budget på 1,5 mkr och resterande del från kommunstyrelsens oförutsedda medel.

Inköpsprocessen

En förstudie har precis gjorts gällande inköpsrutinerna i kommunen. Studien visar att det genom förändrade rutiner skulle vara möjligt att spara ca 6 mkr i kommunen som helhet år 2016 och ytterligare medel kommande år. En inköpscontroller kommer att anställas för att samordna detta arbete. För detta krävs en resursförstärkning på kommunledningskontoret på 1 mkr.

Digitalisering av detaljplaner

Den planerade digitaliseringen av detaljplaner ser i dagsläget inte ut att kunna bli av. Ett sådant projekt tar några år att genomföra, och kostar totalt ca 2 mkr över denna

tidsperiod. Avdelningen måste alltså försäkras med resurser över en treårsperiod (ca 700 tkr per år) för att kunna gå in i detta utvecklingsprojekt.

Miljö

Sedan sommaren 2014 har ansvaret för vattenvård tydligt koncentrerats till

kommunstyrelsen. Vattenmyndigheten har i aktuellt åtgärdsprogram ålagt kommunerna

(4)

att ta fram en vattenplan inklusive V/A-plan. Till detta arbete, som syftar till att svara på frågan hur vi ska nå de nationella målen kring god ekologisk status i sjöar och

vattendrag, behövs ytterligare resurser. En preliminär bedömning är att utöver den miljon som tillsköts i den preliminära budgeten, behövs ytterligare 1,2 mkr. I detta ingår förutom att ta fram en vattenplan även samordningen av det kommunala

vattenvårdsarbetet och en vattendatabas. Miljöprogrammet som ska tas fram under 2015 kommer att ge en tydligare bild av läget inför budget 2017.

Introduktionstjänster för ungdomar

Ett mycket lyckat projekt pågår med introduktionstjänster för ungdomar inom

omsorgsverksamheten. Just nu är sju ungdomar i arbete och ytterligare en ungdom vill börja. En utvärdering av projektet kommer att göras i slutet av 2015 i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Om denna lyckade satsning ska fortsätta behövs medel även 2016. Tidigare togs detta, 2,1 mkr, från kommunstyrelsens oförutsedda medel.

Upphandling och transition av IT-drift

Vid resultatanalysdagarna redovisades behovet av att göra en ny upphandling av driftsleverantör under 2016. Under våren har en förstudie genomförts rörande upphandling och transition, dvs. överföringen av kommunens IT-verksamhet från en driftsleverantör till en annan. Resultatet visar att kostnaden för transitionen kan bli mycket hög, upp mot 15 mkr, vilket det inte finns utrymme för i 2016 års budget. För att resultatet av upphandling av ny driftsleverantör ska generera ett så bra avtal som möjligt bör ett gediget förberedelsearbete göras. Av de skälen kommer vare sig

upphandling eller transition av driften från en leverantör till en annan genomföras under 2016-2017 utan planeras nu till 2017-2019.

Pris- och lönekostnadsökningar

För tredje året i rad ingår ingen generell pris- och lönekompensation i budgeten.

Effektiviseringar har gjorts för att ändå rymma kostnadsökningar. Kostnaden för lönerevisionen uppgår till närmare 2,5 mkr per år. Därutöver kommer

kostnadsuppräkningar för exempelvis räddningstjänst och samarbetsorgan. Ambitionen är ändå att även 2016 hantera detta inom tilldelad nettobudget.

Ramjustering

Budgeten för brottsförebyggande rådet på 50 tkr lyftes inför 2015 över från kommunstyrelsen till socialnämnden. Eftersom arbetet ligger kvar inom

kommunstyrelsen regleras detta 2015 genom att socialnämnden faktureras motsvarande belopp. Inför 2016 föreslås istället en ramjustering.

1.1.4 Hur föreslår nämnden att eventuell föreslagen resursförstärkning ska användas och vilket resultat beräknar nämnden kunna åstadkomma?

Av tilldelningen på 1,0 mkr kommer 0,5 mkr användas inom ramen för miljöutskottets verksamhet och täcka till exempel kapitaltjänstkostnader för klimatvåg. Återstående 0,5 mkr planeras användas för utredningar inom ramen för miljöprogrammet och vattenplanen, vilket dock inte bedöms tillräckligt för detta arbete (se ovan).

(5)

1.2 Beredning målstyrning

Mål 1: Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

NKI – Servicemätning för 2014 visar att kommunen behåller sitt totala NKI på 70 från 2013. Det är bra men det finns behov av ett fortsatt utvecklingsarbete. För respektive verksamhetsområde ansvarar berörd förvaltning men det finns delar som kan bedrivas som ett gemensamt utvecklingsarbete. Exempelvis har vi högt NKI inom betygsindexet Bemötande och det är viktigt att vi fortsätter att arbeta med det. Därav att

näringslivsarbetet under 2016 kommer att fortsätta arbeta för att utveckla förståelsen och insikten för vikten av att ge näringslivet bra service och bemötande.

Under 2016 är ambitionen att nya mötesformer med näringslivet provas. Under 2015 inventeras hur andra kommuner gör och förslag kommer att tas fram för att presenteras för ansvariga politiker under hösten 2015 för att kunna förbereda en implementering under 2016.

I samarbete med SBA kan kommunen genomföra en utredning som analyserar intresset för företagsetableringar (primärt inom tjänsteföretag) avseende vissa utvalda platser i kommunen.

Under 2016 kommer Tillståndsguiden att marknadsföras och implementeras.

Uppföljning av Kontaktcenter – Företag genomförs. Handbok för företag och välkomstkit för nya företag revideras.

Stadsbyggnadsavdelningen ska under 2015 aktivt arbeta med resultatet av den

byggherreenkät som Stadsbyggnadsbenchen låtit genomföra. Detta arbete ska leda till åtgärdsplaner som kan genomföras under 2016 för att på sikt öka byggherrarnas NKI.

För att underlätta för näringslivet ska kommunens agerande vara långsiktigt, förutsebart och konkurrensneutralt. Politisk vägledning behövs för att under 2016 säkerställa att kommunen ställer önskvärda krav vid upphandlingar och markförsäljningar.

Mål 2: Fler i arbete

Mål 3: Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla hög kvalitet Mål 4: Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Trygghetsutredningen avslutades i februari i år och under våren kommer ett strategiskt dokument tas fram för det fortsatta trygghetsarbetet i kommunen. Styrdokumentet ska kopplas ihop med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess.

Respektive förvaltning ska med utgångspunkt från styrdokumentet ta fram egna handlingsplaner med egen finansiering av insatserna för beslut i nämnd.

För kommunledningskontorets del beräknas handlingsplanen inkludera återkommande trygghetsmätning, samordning av ett trygghetsråd med medborgare, räddningstjänst och polis samt utveckling av Tryggt och snyggt med utbildningssatsningar och fortsatt arbete med att utveckla Grannsamverkan.

Mål 5: Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Mål 6: Arbeta för en god bebyggd miljö

(6)

Stadsbyggnadsavdelningen ska under 2016 säkerställa att ca 500 nya bostäder möjliggörs och att vi i all planering följer vår översiktsplan och andra styrdokument.

Enligt remissförslag från vattenmyndigheten ska en vattenplan tas fram för alla kommuner. För Kommunens del behöver en vattenplan tas fram med åtgärdsförslag som måste prioriteras och finansieras under 2016.

Mål 7: Minska utsläppen av växthusgaser

Stadsbyggnadsavdelningen ska arbeta för att klimatpåverkan från kost inom kommunala verksamheter minskar, t ex genom ett projekt om skolmat som inleds redan 2015.

Mål 8: Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Formerna för att nå Sollentuna kommuns invånare där de befinner sig behöver ständigt utvecklas och förädlas. Under 2015 övergår kommunen till att ha en responsiv webb vilket leder till att de som vill söka och hämta information på kommunens hemsida lätt kan göra det både från en stationär dator, läsplatta eller mobiltelefon. Inriktningen för 2016 är hur kommunen arbetar med och vidareutvecklar sitt digitala arbetssätt

ytterligare, främst användningen av sociala medier. Sollentuna kommun ligger efter i användningen av sociala medier och behöver göra extra insatser under nästa år för att hålla jämna steg med utvecklingen.

Arbetet med kommunikationsfrågor utgår från fyra områden som i sig baseras på den externa kommunikationspolicyn. Nedan beskrivs de övergripande inriktningsområden som kan genomföras inom befintliga budgetramar.

Extern kommunikation

• Öka användningen av sociala medier genomgående i kommunens externa kommunikation

• Satsningar från 2015 som Sollentunaliv, temaföreläsningar och skattekollen.se – implementeringen fortsätter och aktiviteterna följs upp, utvärderas och

vidareförädlas.

Intern kommunikation

• Avvaktar den genomlysning som är klar hösten 2015.

Press- och nyhetsarbetet

• Press- och nyhetsarbetet ska finna former i sociala medier

• Implementera den nya nyhetssidan på externa webben

• Implementera och utveckla My Newsdesk samt Retervier Medborgardialog

• Utveckla uppföljningen av genomförda dialoger

• Nya metoder för att genomföra dialoger för att nå så många målgrupper som möjligt, särskilt fokus på sociala medier.

Stadsbyggnadsavdelningen håller under 2015 på att utveckla informationen på externa webben. I kombination med det nyligen implementerade GISO kommer invånarna att

(7)

någon gång under 2016 att ha tillgång till realtidsinformation om pågående planer, vilket ökar transparens och möjlighet till påverkan.

En digitalisering av detaljplaner skulle underlätta för invånarna att ta del av gällande detaljplaner.

(8)

2 Överförmyndarnämnden

2.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

Utbildningskostnader från och med år 2016

Från och med den 1 januari 2015 är det enligt lag krav på att nämnden ska utbilda sina gode män och förvaltare. Länsstyrelsen har uppdraget att ta fram riktlinjer för

utbildningens omfattning. Länsstyrelsen ska presentera riktlinjerna till hösten 2015.

Nämnden diskuterar olika sätt att hantera uppdraget. Det dyraste alternativet är att köpa in utbildningen. Nämnden saknar egen pedagogisk erfarenhet och utbildningsmaterial för att genomföra utbildning själv. Även andra metoder såsom att ta fram ett eget utbildningsmaterial eller samarbete med andra kommuner diskuteras.

Cirka 50 nya gode män behöver utbildas per år vilket skulle innebära en kostnad om 150 000 kronor per år. Dessutom beräknas 50 befintliga gode män behöva utbildas per år vilket skulle innebära ytterligare 150 000 kronor per år.

För år 2016 beräknas utbildningskostnaden vara 300 000 kronor.

Ökade arvodeskostnader

Gode män och förvaltare har rätt att få arvode för sitt arbete. Arvodets nivå följer prisbasbeloppet varvid en höjning av beloppet genererar ett högre arvode. Genom lag är reglerat att personer med inkomster under 2, 65 % av prisbasbeloppet och som har god man ska få arvodet betalt av kommunen. Överförmyndarnämnden kan svårligen påverka de nivåer som regleras av prisbasbeloppsförändringar.

Befolkningstillväxten beräknas för år 2016 bli cirka 1 362 personer för Sigtuna kommun, cirka 1 366 personer för Sollentuna kommun och cirka 863 personer för Upplands Väsby kommun. Med hänsyn till befolkningstillväxten samt ärendenas mer komplexa art beräknas arvodena för gode män öka med cirka 288 000 kronor för år 2016.

Ensamkommande barn i behov av god man kommer enligt Migrationsverkets

beräkningar inte att minska under överskådlig tid. Detta medför ökade arvodeskostnader för gode män om cirka 210 000 kronor.

(9)

Uteblivna resurser för utbildningsansvar medför att överförmyndarnämnden inte kan tillgodose de av lag uppställda kraven. Utebliven kompensation för ökade

arvodeskostnader kommer att leda att nämnden måste reservera sig för underskott i budgeten.

Resursförstärkningar kommer att användas för att uppnå de fastställda lagkraven på utbildning för gode män och förvaltare samt att betala arvoden för gode män och förvaltare.

2.2 Beredning målstyrning

Ansvarsfull ekonomisk politik. Överförmyndarnämnden följer resultat månadsvis och rapporterar i kommungemensamma styrdokument. Till nämnden rapporteras

regelbundet uppföljningar och avvikelser från budget. Verksamheten ses ständigt över för att optimera effektivaste arbetssätt utifrån medborgarnas rättssäkerhet och

verksamhetens kostnader.

Förebyggande insatser och omsorg. Hög kvalitet på gode män och förvaltare medför en trygghet och möjligheter till ett självständigt och värdigt liv för de medborgare som av domstol befunnits ha behov av insatsen. Hög kvalitet på tillsynen över gode män och förvaltare stärker den enskildes rättssäkerhet för deras ekonomiska och juridiska

förvaltning. En hög kvalitet på gode män och förvaltare minskar dessutom risken för skadeståndskrav på nämnden.

Kommunikation. Tydlig information till medborgarna om vad insatsen gode man- förvaltare innebär är av stor vikt och förutsätter en utvecklad hemsida och annat informationsmaterial. Kontakter med intresse- och brukarföreningar ges särskilt stor vikt. Internt är det av stor vikt att samarbete med respektive kommuns socialtjänst och vård- och omsorgskontor. Information på nämndens hemsida behöver översättas till andra språk, bland annat finska då Sigtuna- och Upplands Väsby kommun är finskt förvaltningsområde.

(10)

3 Trafik- och fastighetsnämnden

3.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

Under 2016 kommer Trafik och Naturavdelningen få ökade driftkostnader avseende exploateringsytor om 21 000 m2 som tillställs Trafik och fastighetskontoret för fortsatt drift och underhåll. Vi beräknar att driftkostnaderna kommer att öka med 1,2 mkr och att kapitaltjänstekostnader planeras stiga med 1 mkr.

I verksamhetsberättelsen med resultatanalys lyfte vi upp de ekonomiska

förutsättningarna som behövs för att vi skall kunna klara av våra uppdrag och åtagande med bra kvalitet. Vi bedömde att den nya parkdrift- och skötselavtalet kommer att kosta 2 mkr mer än vad nuvarande avtalet kostar idag. Som påföljd av arbetet med att

förbättra förutsättningarna för vattenrening, biologisk mångfald och tillgänglighet kring Edsån och omförhandling med Arbetscenter kommer Trafik och Naturavdelningen att få ökade driftkostnader med 0,5 mkr. Trafik och Naturavdelningen kommer även att få ökade driftkostnader med 1,2 mkr avseende exploateringsytor om 21 000m2

(kapitaltjänstekostnader planeras att öka med 1mkr). Vi vill även påbörja arbetet med utveckling av e-tjänster och vi räknar med en kostnad på 0,4 mkr. Totalt: 5,1

I den preliminära budgeten 2016 har Trafik och Fastighetsnämndens budgetram höjts med 3,0 mkr netto. Bruttoökningen uppgår till 5,5 mkr men reduceras genom ett avkastningskrav (2 mkr) för fastighetsförvaltningen införs. Största delen (3,5 mkr) av bruttoökningen avser kapitaltjänstekostnader som påföljd av gång och

cykelväginvesteringar (2 mkr), broar (0,5 mkr) samt belysning (1,0 mkr). Därutöver tillförs 2 mkr för ökade driftkostnader.

Trafik- och fastighetsnämnden har fått i uppdrag att inventera kommunens

mexfastigheter (mark- och exploateringsfastigheter) för att klargöra syfte med och driftplan för dessa fastigheter. Utöver detta uppdrag kommer vi även utvärdera gällande hyresavtal och hyressättningen. Vi bedömer att detta arbete kan komma att resultera i högre avkastnings på några års sikt men vi ser dock inte att det är möjligt att räkna med detta inför 2016 med anledning av hyresavtalstider.

Skötseln av kommunens gator och vägar kommer att försämras om Trafik och

Naturavdelningens budgetram inte höjs med 1,2 mkr för ökade skötselytor. Trafik och Fastighetsnämnden kommer även inte ha utrymme i budgeten gällande ökade

kapitaltjänstekostnader.

Gällande Edsån kostnader kan vi konstatera att nämnden inte kommer att få

(11)

kostnadstäckning för skötseln som förutsätts för att sköta områden. Arbetscenters kostnader ökar eftersom deras uppdrag kommer att vara större och mer omfattande.

Vi är klara med parkupphandlingen gällande skötsel av parkmark. Till vår stora glädje lyckades vi få ett fördelaktig avtal med vår nuvarande entreprenör till ett bra pris. Med anledning av detta behöver vi 0,4 mkr för ökade driftkostnader och inte 2,0 mkr som vi tidigare hade räknat med.

Upprustning av broar ingår inte i investeringsplanen under 2015 så vi kommer inte att ha ökade kapitaltjänstekostnader som påföljd av det. Med anledning av det behöver vi inte 0,5 mkr i ökade kapitaltjänstekostnader för broarna.

Sammantagna bilden för förslaget till budget för Trafik och Fastighetsnämnden innebär att nämnden har fått teckning för kostnader som vi inte bedömer kommer att uppstå med ett samlat belopp om 2,1 mkr. Samtidigt har nämnden inte fått teckning för tvingande kostnader om 2,7 mkr. Avkastningskravet på fastighetsinnehavet är heller inte rimligt att hämta hem varför ytterligare 2 mkr kommer att saknas och det kommer därmed påverka fastighetsunderhållet. Utöver detta kan vi också konstatera att vi inte får kostnadsteckning för att påbörja arbete med e-tjänster.

Trafik och fastighetnämndens verksamheter är investeringsdrivna. I

verksamhetsberättelsen med resultatanalys redögör nämnden för kostnader om 79,5 mkr. Den största delen gäller fastighetsägarinitierade investeringsprojekt så som reainvestring, utemiljö, myndighetkrav och Gatuinvesteringar. Trafik och

fastighetsnämnden vill tydliggöra att kontoret gärna bistår i beredningsarbetet gällande investeringsbudgeten.

Trafik och Fastighetsnämnden föreslår att 2,7 mkr tillförs till Natur och Trafikavdelningen för tvingande kostnadsökningar. Vi föreslår även att

avkastningskravet för fastigheterna inte införs 2016. Samtidigt kan konstateras att nämnden inte behöver 1,6 mkr för parkskötsel och för broar 0,5 mkr.

3.2 Beredning målstyrning

De åtaganden som nämnden 2014 fattat beslut om i relation till de övergripande målen och fokusområdena löper i flertalet fall under en period om två till tre år och redogörs för nedan. Merparten av åtagandena förutsätter ett nära samarbete med övriga nämnder och deras kontor. Nämnden kommer att hålla fast vid dessa och i flera fall precisera uppdraget för 2016 i förhållande till det utredningsarbete som åtagandena ofta utgörs av för 2015. Nämnden kommer också att tydliggöra, inför verksamhetsåret 2016, behovet av effektiviseringar. Även insatser inom området miljö- och energi- effektiviseringar väntas ingå i kommande åtaganden. Nämnden kommer att ta ställning till nya åtaganden och direktiv till kontoret i samband med att kontoret redovisar sin kvalitetsanalys i september.

Nämndens nu gällande åtaganden för perioden 2015-2017

Näringsliv och arbetsmarknad: Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

(12)

• Etablera arbetsformer med det lokala näringslivet: Etablera arbetsformer som innebär att nämndens verksamheter regelbundet genomför möten med

företrädare för det lokala näringslivet. Detta med syfte att dels ge aktuell information som berör näringslivets villkor och dels fånga upp information och synpunkter från det lokala näringslivet. 2015 - Kartlägga ytor och hitta former.

2016 - Reguljärt arbete

Miljö- och samhällsutveckling: Arbeta för en god bebyggd miljö och minska utsläppen av växthusgaser

• Utveckla kommunens parker och naturområden: Ta fram en plan för utveckling och höjd ambitionsnivå gällande skötsel av Sollentunas parker och

naturområden, med syfte att dels förbättra skötsel och dels att utveckla miljöerna till stöd för utevistelse och rekreation. 3-års perspektiv: År 1 planering, år 2-3 genomförande

• Förbättra utemiljöerna i våra verksamhetsfastigheter: Under en 3-årsperiod inventera och genomföra åtgärder i verksamhetsfastigheternas utemiljöer utifrån trygghets- och pedagogiskt barnperspektiv. 3-årsperspektiv: År 1 inventera. År 2-3 genomförande.

• Förbättra belysning på allmän plats för ökad trygghet: Genomföra ett systematiskt förbättringsarbete gällande belysning på allmänna platser och siktskymmande växtlighet med syfte att öka tryggheten i utemiljöerna.

Genomförande på 3 år.

• Handlingsplaner för Barnens natur: Genomföra aktiviteterna i handlingsplanen för Barnens natur under 2015-2018 enligt beslut i TFN

• Långsiktigt hållbarhetsarbete: Vi ska planera och genomföra ett samlat arbete inom TFNs skilda verksamheter till stöd för det långsiktiga hållbarhetsarbetet i kommunen. 3 års-perspektiv. År 1 inventering av TFNs insatser bland annat i förhållande till kommunens Miljö- och klimatstrategi.

• Genomföra cykelplanen enligt beslutade handlingsplaner: Genomförande av cykelplanen enligt framtagna och beslutade handlingsplaner och tidplaner. Syfte att bli Sveriges cykelvänligaste kommun.

• Ta fram en parkeringsplan: Framtagande av en parkeringsplan under 2015 med syfte att underlätta nyttjande av kollektivtrafik och säkerställa ett effektivt användande av tillgängligt gatuutrymme

Kommunikation: Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

• Utveckla dialogformer kring TFNs ansvarsområden: Utveckla dialogformerna med invånare i Sollentuna. Syftet ska vara att dels informera om hur

kommunens olika miljöer förvaltas/utvecklas och dels inhämta synpunkter från medborgarna hur de upplever de utemiljöer som TFN förvaltar. 2015 -

genomförs ett utvecklingsarbete gällande metoder. 2016 - reguljärt arbete.

• Utveckla hantering av felanmälan och synpunkter: Utveckla hantering av

(13)

felanmälan och synpunkter tillsammans med Kontaktcenter samt med stöd av ett kommungemensamt IT- system. 2015 ska IT-stöd för felanmälan implementeras och vara i full drift.

Trafik- och fastighetskontorets verksamhetsstyrning i förhållande till målen Trafik- och fastighetskontoret har en intern verksamhetplan med tidsperspektivet 2014- 2016 men som revideras årligen utifrån vad som är klart och vad som tillkommit i relation till politiska uppdrag, internstyrning inom kommunen och identifierade förbättringsåtgärder utifrån kvalitetssystemet. Fortsatt arbete under år 2016 är inom de utvecklingsområden som handlar om att vidareutveckla samarbetet med de andra kontoren inom kommunen, utveckla det vardagliga ledningsarbetet utifrån ny

organisation och värdegrund, säkerställa kompetens i form av rekrytering och minska konsultberoendet, vidareutveckla administrativa arbetsuppgifter och rutiner, utveckla det strategiska kommunikationsarbetet och säkerställa IT-mässigt verksamhetsstöd.

Viktigt utvecklingsområde som påbörjats och fortlöper kommande period är formerna för kvalitetsredovisning och uppföljning och fortsatt arbete med processkartläggningar som grund för verksamhetsutveckling. År 2016 kommer kontorets internt satta

verksamhetsmål att utvärderas och ligga som grund för kommande planperiod 2017- 2019.

(14)

4 Barn- och ungdomsnämnden

4.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

Volymmått Budget 2015 Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Antal barn

förskoleverksamhet totalt

Antal barn förskola Antal barn

pedagogisk omsorg

Antal barn öppen förskola

Antal barn fritidshem totalt Antal barn fritidshem 6 år Antal barn fritidshem åk 1-3 Antal barn fritidshem åk 4-6 Antal barn förskoleklass Antal elever grundskola åk 1-5 Antal elever grundskola åk 6-9 Antal elever särskola

Avstämning av volymer pågår förnärvarande i samarbete med KLK. Kommentarer kring dessa kommer skickas ut separat.

Den föreslagna resurstilldelningen är begränsad i förhållande till tilldelningen tidigare år. Det innebär att verksamheterna inte kan räkna med någon större uppräkning av check och peng 2016. Detta i sin tur leder till att verksamheterna kan få det tufft att klara reguljära kostnadsökningar och kommer därför tvingas till effektiviseringar av verksamheten. Det ekonomiska läget för enheterna är fortsatt ansträngt. Fortsatta

(15)

löneökningar och löneglidningar för att lyckas rekrytera och behålla personal, måste matchas mot check och peng i enheternas budgetar. Många skolor står inför större om- och tillbyggnationer vilket leder till kraftigt höjda hyror. Det innebär att utrymmet för framförallt personalkostnader minskas. Den fortsatta satsningen på IKT innebär även fortsättningsvis stora kostnader för enheterna.

Kontoret kommer att se över alla kostnader som inte är lagstyrda och återkomma med förslag på eventuell avveckling av verksamheter som inte krävs enligt lag.

Kontoret har tidigare lyft vikten av ett förändrat arbetstidavtal för lärarna. Avsikten är att använda resursförstärkningen för att kunna påbörja en sådan förändring. Det innebär att den generella uppräkningen kommer bli väldigt begränsad.

4.2 Beredning målstyrning

Näringsliv och arbetsmarknad

För att förebygga brist på och svårigheter att rekrytera legitimerad personal till skola och förskola, behöver en översyn av organisationen kring och ersättningen till VFU- handledare genomföras. Att samtliga skolor i Sollentuna har plats för lärarstudenter, ger både skolorna ett utbyte med universiteten liksom det ger goda möjligheter för

Sollentuna kommun att knyta de bästa blivande lärarna till våra enheter.

Utbildning

Sveriges kommuner och landsting har identifierat åtta faktorer som kännetecknar en framgångsrik skolkommun. Det första kriteriet definierar ett gott ledarskap på alla nivåer med dynamiskt samarbete och gemensamt ansvar för helheten. Kriterium två handlar om att lyfta fram kompetenta lärare och arbeta aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats. Att ha höga förväntningar på skolans resultat oavsett förutsättningar står som kriterium tre och att ta reda på hur det går genom uppföljning och återkoppling som nummer fyra. Det femte kriteriet tar upp väl fungerande relationer inom hela

verksamheten och det sjätte att man har en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer. Kriterium sju betonar vikten av att fånga upp elever i behov av särskilt stöd och slutligen i det åttonde att man har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten.

Verksamheterna i Sollentuna kommun lever väl upp till punkterna under respektive kriterium och har under flera år visat upp bra alternativt förbättrade resultat. Höga förväntningar är ledord och med det följer höga krav på att alla elever ska mötas av undervisning av mycket hög kvalitet, baserad på forskning och beprövad erfarenhet.

Kraven ska vara stora på att alla ska lyckas. Satsningarna på utvecklings- och karriärtjänster inom strategiska områden ska ge utdelning i form av ökat kollegialt lärande och högre kunskapsresultat hos eleverna.

Högre andel nyanlända

I en föränderlig och orolig värld, ställs omfattande krav på en hög flexibilitet i fråga om att snabbt kunna omställa förskolornas och skolornas möjlighet att ta emot en högre

(16)

andel nyanlända barn och elever. Fler skolor behöver därför vara flexibla med lokaler och personal för att vara förberedda på att ta emot nyanlända elever i internationella klasser och arbetet med att ta emot nyanlända barn i förskolan behöver utvecklas, för att i högre grad anpassa verksamhetet utifrån barnens olika behov som nyanlända.

Förstärkt elevhälsa i förskolan

I Landstingets regi arbetas ett vägledningsdokument för Barnavårdscentralerna (BVC) fram med fokus på mer förebyggande arbete. Ett samarbete med BVC och den

medicinska delen i Elevhälsan (Skolhälsovården) är påbörjat där bra överlämningar kring barn med särskilda behov ska vidareutvecklas och att det svenska

vaccinationsprogrammet följs säkerställas.

Utifrån den utredning, som kommer att genomföras under 2015, kring en utvecklad Elevhälsa i förskolan ska en plan tas fram där strukturer för att involvera förskolans barn i Elevhälsoteamens arbete beskrivs samt hur en ökad samverkan med BVC kring de enskilda barnen kan utvecklas.

(17)

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

5.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

Volymmått Budget 2015 Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Totalt antal elever i

gymnasieskolan

2 461 2 519 2 680 2 800

Totalt antal elever i gymnasiesärskolan

38 38 46 50

Utifrån tidigare utfall och utifrån hur åldersstrukturen ser ut hos de som går på gymnasiet, är vår bedömning att de budgeterade volymerna för 2015 och 2016, vilka tidigare arbetats fram med utgångspunkt från befolkningsprognosen, hamnar för lågt.

En del i förklaringen är att 10 % av gymnasieeleverna inte är 16-18 år. Ytterligare en del beror på att ett antal elever behöver ytterligare ett studieår.

I budget för 2015 har nämnden till exempel tilldelats ett budgeterat volymmått på 2 461 gymnasieelever. Med ett antagande om att det under höstterminen 2015 kommer att vara något fler elever än vårterminen 2015, är vår försiktiga bedömning att elevantalet i snitt kommer att uppgå till ca 2 545 elever.

Utifrån denna bedömning av antalet elever 2015 och befolkningsprognosen 2016, är vår prognos att volymerna redan 2016 kommer att uppgå till 2 600, vilket motsvarar den prognos som finns framtagen för 2017. Enligt samma försiktiga beräkningsmodell kommer volymerna att uppgå till ca 2 680 år 2017 och runt 2 800 elever år 2018.

Antalet elever som nu går på gymnasiesärskola uppgår till 44, varför även budgeterad volym för gymnasiesärskolan på 38 elever är för lågt räknad. År 2016 är vår bedömning att antalet elever i gymnasiesärskolan kommer uppgå till 45.

Inga sådana förändringar är kända.

Gymnasieskolan Lågt räknade volymer

De volymer som angetts för budget 2016 är lägre än den beräkning av volym som nämnden gör utifrån tidigare utfall och med hänsyn till att minskningarna av den åldersgrupp som utgör merparten av de som ansöker till gymnasiet nu stannat av.

(18)

Nämndens beräkningar tyder också på att de framtida ökningar som prognostiserats är för lågt räknade.

Nämndens kostnader för gymnasieutbildning utgår i huvudsak från en fastställd länsprislista för de nationella programmen och för skolornas programpriser för

individuella program. Till dessa kostnader tillkommer kostnader för resor vilka regleras i Skollagen, liksom modersmålsstöd och individuellt stöd för elever med särskilda behov. Även kostnader för antagning, uppföljning och uppgifter för fakturering med mera baseras på antal elever folkbokförda i Sollentuna kommun, genom samarbetet inom KSL och den gemensamma gymnasieregion som länets kommuner och Håbo utgör. Endast en liten del av nämndens kostnader kopplade till gymnasiesamordnare och ekonom är volymoberoende och ingår i budgeten för kansli.

Med utgångspunkt i utfallet för 2014 har förvaltningen tagit fram en efterkalkyl. Givet ett utfall om 2 545 elever år 2015 prognostiseras ett underskott om ca 2 mnkr, efter att hänsyn tagits till de medel som avsatts för volymökning i KS oförutsedda bundna medel. Dock har inte den förändring som förväntas träda i kraft vad gäller

strukturtillägg räknats med. För Sollentunas del beräknas denna innebära en besparing på ca 800 tkr för läsåret 15/16. Sammantaget beräknar därför förvaltningen ett

budgetunderskott på ca 1,5 mnkr för 2015 utifrån ett högre förväntat antal elever och med utgångspunkt från den snittkostnad per elev som förvaltningen beräknat för 2014 och sedan indexuppräknat samt tagit hänsyn till förändringar i strukturtillägget.

Vid en försiktig bedömning om 2 600 elever 2016, givet en indexuppräkning

motsvarande den för 2015, beräknar förvaltningen ett mindre underskott före omräknat strukturtillägg givet att KS oförutsedda för ändamålet bundna medel nyttjas fullt ut.

Utifrån den förändring som KSL föreslagit gällande strukturtillägg torde dock nettoanslaget för gymnasieutbildning ligga i linje med nuvarande beräkningar.

Nämnden väntar på underlag från kommunledningskontoret vilket kan komma att förändra beräkningarna.

Behov av särskilt stöd ökar

Vidare vill nämnden lyfta fram den grupp av elever som, enligt skollagen, har rätt till särskilt stöd. De beräkningar som är gjorda har utgått från utfall 2014. Trenden vad gäller särskilt stöd har dock varit ökande under ett antal år. Om en större andel av gymnasieeleverna får rätt till särskilt stöd, eller om det individuella stödet per elev ökar mer än index, kommer kostnaderna totalt bli högre än beräknat. Då det inte gått att få fram mer underlag har förvaltningen valt att utgå från det samband mellan programpeng och särskilt stöd som rådde 2014.

Unga nyanlända ökar

Unga nyanlända förväntas också öka under såväl innevarande år som 2016, vilket medför att fler elever påbörjar språkintroduktion inom främst vår egenregiskola

Rudbeck. Redan läsåret 15/16 ser vi ett ytterligare lokalbehov för att på bästa sätt möta gruppens behov.

Gymnasiesärskolan

Även om det är relativt få elever som studerar vid gymnasiesärskola, påverkas nämndens ekonomi av en för lågt räknad volym, då varje elev medför en hög

snittkostnad. Utifrån utfall 2014 och givet en indexuppräkning om ca 2,3 % per år, kan en snittkostnad om runt 450 tkr per elev och år vara rimlig för 2016. Dock varierar de

(19)

individuella behoven stort varför utbildningen uppvisar ett brett kostnadsspann. Det är därför viktigt att noga följa den ökning som nämnden förväntar för gymnasiesärskolan, såväl vad gäller volymer som kostnadsutveckling per elev.

Vuxenutbildning inklusive SFI

Utifrån vår omvärld kan vi förvänta oss att fler nyanlända kommer till Sverige, såväl innevarande år som 2016. Att studera svenska för invandrare är en rättighet för

målgruppen och fler nyanlända innebär ökade kostnader för nämnden. Då det inte finns något volymbaserat beräkningssätt kan ökade kostnader för SFI innebära minskad ambitionsnivå för andra delar av nämndens verksamheter. Vidare innebär fler med avklarade SFI-studier ett ökat söktryck på Komvux. Den avsättning på 4,0 mnkr som görs inom KS oförutsedda bundna medel avser en redan genomförd minskning av statliga medel för yrkesvux. Därmed finns risk att nuvarande ambitionsnivå inom vuxenutbildningen äventyras givet att fler förväntas studera SFI. Hänsyn har då inte tagits till eventuella förändringar beroende på extra statliga satsningar som kan komma att innebära ytterligare resurser.

Aktivitetsansvaret för unga 16-19 år och Unga utanför

Sedan 2015-01-01 har kommunernas ansvar för gruppen 16-19 år som avslutat den obligatoriska skolan men inte gått ut gymnasiet förstärkts. Under innevarande år kommer nämnden att samordna de resurser som avsatts dels från KS oförutsedda bundna medel (2,0 mnkr) för gruppen Unga utanför och dels tillkommande budgetmedel (0,3 mnkr) för aktivitetsansvaret, för att på så sätt kunna utveckla anpassade insatser för unga i, eller i risk att hamna i, utanförskap. Detta arbete ser nämnden som ett långsiktigt åtagande där insatserna behöver anpassas utifrån den grupp som den uppsökande delen av verksamheten kommer i kontakt med. Då det handlar om en del som är lagreglerad enligt skollagen (aktivitetsansvaret) och en del som inte är det, kan de som fyllt 20 år komma att få tillgång till mindre resurser. Nämnden skulle

föredragit ett lika långsiktigt åtagande för gruppen över 20 år, istället för att reservera medel i KS oförutsedda bundna medel.

Nämndens budgetram har räknats upp med totalt 6,8 mnkr, varav 5,1 mnkr avser volymuppräkning inom gymnasieskolan och 0,4 mnkr avser volymuppräkning inom gymnasiesärskola. Dessutom har 1,3 mnkr tillförts för aktivitetsansvaret för 16-19 åringar.

Kombinationen av satsningen på Unga utanför inom KS oförutsedda bundna medel och aktivitetsansvaret ger möjligheter för samordning av uppsökande verksamhet, studie- och yrkesvägledning (syv) samt praktikanskaffning inför så kallade

praktikanställningar. På så sätt kan fler unga inom de två olika målgrupperna nås och erbjudas anpassade insatser. För unga inom aktivitetsansvaret är målet att fler påbörjar och/eller avslutar gymnasiestudier. Detsamma kommer att gälla även den äldre

målgruppen men också att fler kommer vidare till arbete genom stöd från coach, aktiviteter inom arbetsmarknadsenheten och genom Komvux.

Vi bedömer att vi genom uppsökande aktiviteter kommer att få kontakt med ca 150 ungdomar under året. Vi kommer att följa hur många av dessa som träffar en studie- och

(20)

yrkesvägledare, får handlingsplan inom Möjligheternas kontor, antalet som påbörjar studier inom gymnasieskola, Komvux eller folkhögskola, antalet som får stöd genom coach, hur många som fullföljer en praktikanställning och hur många som kommer i arbete. Genom uppföljning kommer vi att utveckla indikatorer som vi också kan målsätta.

En första bedömning är att resursförstärkningen möjliggör att 60 ungdomar genomför anpassade aktiviteter med målet att mer än hälften leder vidare till gymnasiestudier eller arbete.

5.2 Beredning målstyrning

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter kommer främst att bidra till de övergripande målen Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet, Fler i arbete och Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet, vilka inryms inom de politiska fokusområdena Näringsliv och arbetsmarknad samt Utbildning. Nämnden kan också till viss del bidra till målen Minska utsläppen av växthusgaser och Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling.

Konkreta åtaganden och åtgärder inom respektive fokusområde tas fram i samband med nämndens verksamhetsplanering.

Näringsliv och arbetsmarknad

2.1.1 Kommunen ska vara en aktör mot näringslivet

Förutom nämndens samverkan med kommunstyrelsen i näringslivsfrågor, arbetar nämnden med att säkerställa att elever inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen och deltagare i arbetsmarknadsåtgärder får relevant kunskap med sig vidare i arbetslivet.

Nämnden bidrar till det kommunövergripande målet genom en aktiv dialog och olika samverkansformer med näringslivet och andra arbetsgivare.

2.1.2 Fler i arbete

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har stort ansvar för att bidra till detta övergripande mål och har som ambition att kommuninvånarna ska kunna försörja sig själva utifrån sina egna förutsättningar. Genom samverkan med bland annat

socialnämnden och direkta insatser lägger nämnden även fortsättningsvis extra fokus på de grupper som har svårast att komma ut på arbetsmarknaden, det vill säga unga med relativt kort utbildning, personer med utländsk bakgrund, personer med

funktionsnedsättning och personer i behov av ekonomiskt bistånd.

Vidare sker bland annat satsningar på tidiga insatser, studie- och yrkesvägledning samt fortsatt hög kvalitet i de utbildningar som erbjuds, för att öka andelen som genomför en gymnasieutbildning eller en kompletterande vuxenutbildning så de lättare kommer in på arbetsmarknaden.

En gemensam handlingsplan för barn- och utbildningsnämnden, kultur- och

fritidsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tas fram för att samordna arbetet unga utanför. Kommunledningskontoret ansvarar för att ta fram handlingsplanen.

(21)

Utbildning

2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Nämnden ansvarar för Sollentunas gymnasie- och vuxenutbildning som helhet och har genom att säkerställa kvaliteten i dessa utbildningar ett stort ansvar för att bidra till detta övergripande mål.

Nämnden har som ambition att andelen gymnasieelever boende i Sollentuna som får möjlighet att läsa vid kommunens egenregigymnasium Rudbeck ska vara oförändrat på sikt. Då elevtrycket ökar och möjligheten finns för ungdomar i hela Stockholms län och Håbo att söka till Rudbeck krävs en strategi för att ambitionen ska infrias. En utredning för att tydliggöra den strategin påbörjas under 2015.

(22)

6 Socialnämnden

6.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

När befolkning ökar i kommunen ökar också antalet personer med behov av insats från socialtjänsten.

Ungefär 3 procent av kommunens invånare i åldern 0-19 år hade under 2014 någon slags insats av socialtjänsten. Tidigare har det varit ca 2,5 procent. Det är rimligt att tro att den högre nivån kommer att kvarstå. Nya föreskrifter infördes i oktober 2014 innebärande att utredning alltid ska inledas i fall som rör våld. Anmälningar som rör våld har ökat markant. Även antalet barn, unga och föräldrar som söker förebyggande stöd har ökat. Den prognostiserade befolkningsökningen under planperioden motsvarar en ungefärlig ökning med 15 barn och unga per år med behov av insats.

Sedan 2010 har den genomsnittliga kostnaden per barn med insats minskat. Trots det gör volymökningarna att den totala kostnaden ökar.

Insatser för barn och unga varierar kraftigt kostnadsmässigt beroende på typ av insats.

En helårsplacering på HVB (hem för vård och boende) kostar ca 1mkr. Medan insats i form av till exempel kontaktperson kostar några tusen per år.

(23)

Socialkontoret arbetar mycket med förebyggande verksamhet och arbetar för att mer insatser i öppenvård.

Enligt befolkningsprognosen kommer antal vuxna personer, 20-64 år, i kommunen att öka i snitt med ca 2,4 procent per år under planperioden.

Ca 0,3 procent av befolkningen i åldern 20-64 år har sedan 2010 haft insats av socialtjänsten i verksamheter inom missbruk. 2014 ökade andelen till 0,34 procent.

Under årets första månader 2015 har både unika personer och insatser fortsatt att öka jämfört med 2014. Missbruket förutspås fortsätta öka i synnerhet bland äldre och kvinnor. Rimligt antagande är att personer i behov insats inom denna grupp ökar med ca 3-4 personer per år under planperioden.

Antal personer med insats inom socialpsykiatri har sedan 2010 varit ungefär 0,51 procent av befolkningen mellan 20-64 år. Det betyder en volymökning med ca 5 personer per år under planperioden.

Precis som inom verksamheter för barn och unga har genomsnittskostnaden per person som fått insats inom missbruk och socialpsykiatri minskat. Den totala kostnaden har mellan 2011-2013 i snitt varit 62,7 mkr netto per år, 2014 ökade nettokostnaden med en miljon till 63,7 mkr. Ökningen beror främst på högre kostnader för verksamheter inom missbruk.

Socialnämndens nettokostnadsökningar har varierat mellan åren, se diagrammet.

(24)

I genomsnitt har nettokostnaden ökat per år med 5,1 mkr under perioden 2009-2014.

Det motsvarar ett snitt på ca 2,2 procent per år.

Utvecklingen av ekonomiskt bistånd har sedan 2009 haft en uppåtgående trend, som vändes 2013 i och med att sysselsättningen i den svenska ekonomin har ökat.

Uppskattad volymförändring under planperioden gällande placeringar i Hem för vård och boende (HVB) samt familjehem. Volymen mäts i antal dygn.

(25)

Fullmäktiges budgetförslag för 2016 uppgår till 261,2 mkr. Av ramen är 58,6 mkr avsatt för ekonomiskt bistånd. Budgetförslaget är 4 mkr högre än budgetramen för 2015 och avser dels en generell förstärkning av budgetramen med 2,5 mkr och dels riktas 1 mkr till ny familjecentral i Edsberg samt 0,5 mkr för att utvecklas E-hälsa. Uppräkningen motsvarar 1,6 procent av budgeten.

Den generella uppräkningen med 2,5 mkr motsvarar endast 1 procents

budgetuppräkning. Det kan jämföras med att löne- och prisökningar beräknas till ca 2 procent. Det finns heller inget utrymme för volymökningar. Med tanke på att

kostnadsökningen i snitt varit ca 5 mkr per år sedan 2009 är budgetramen för låg.

Socialtjänsten har svårigheter att rekrytera personal och behålla personal utifrån

befintlig lönenivå, vilket kan leda till dåliga förutsättningar för kontinuitet och som i sin tur kan leda till ytterligare kostnader i form av rekrytering, introduktion av nyanställda etc.

En konsekvens av att budgetförslaget inte rymmer kompensation för volym- och löneökningar är att socialnämnden måste göra neddragningar av verksamheten. Efter som den största delen av verksamheten är lagstyrd måste neddragningar i någon större utsträckning göras genom att minska icke lagstyrd verksamhet, till exempel

förebyggande verksamhet. Konsekvenser av mindre förebyggande verksamhet resulterar ofta i sin tur i högre kostnader på sikt för den lagstyrda verksamheten.

Den föreslagna resursförstärkningen, utöver de riktade pengarna till familjecentral och e-hälsa, kommer att användas till den löpande driften.

6.2 Beredning målstyrning

Fokusområden, kommunövergripande mål samt nämndens åtaganden

Fokusområden har markerats med fet stil och de kommunövergripande målen är numrerade. Socialnämndens åtaganden redovisas i punktform med efterföljande beskrivningar.

Ansvarsfull ekonomisk politik Näringsliv och arbetsmarknad

Mål 1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Mål 2 Fler i arbete

Socialnämndens åtagande:

(26)

• Minska antalet personer som är i behov av försörjningsstöd (behov av samverkan med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden).

Beskrivning: Färre personer ska vara beroende av försörjningsstöd och bidragstiden ska också minska.

Utbildning

Mål 3 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Förebyggande insatser och omsorg

Mål 4 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

Socialnämndens åtaganden:

• Arbeta för att den psykiska ohälsan bland barn och unga ska minska (behov av samverkan med barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden).

Beskrivning: Olika former av stöd ska erbjudas till föräldrar. Kartlägga vad kommunen gör totalt för målgruppen.

• Utveckla mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och nyanlända (behov av samverkan med barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden).

Beskrivning: Socialkontoret ska introducera nyanlända i kommunen på ett enhetligt sätt och arbeta för ett bra mottagande vid återföreningar. Eftervården för ensamkommande barn och unga ska utvecklas liksom olika boendeformer för målgruppen.

• Placerade barn ska stöttas för att uppnå målen i grundskolan och motiveras för att genomföra gymnasiestudier (behov av samverkan med barn- och utbildningsnämnden).

Beskrivning: Placerade barn ska stödjas för att nå målen i skolan. Även förebyggande föräldrastöd ska ge barn större förutsättningar att nå målen.

Mål 5 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Socialnämndens åtaganden:

• Arbeta för att den enskilde får rätt hjälp i rätt tid utifrån individens livssituation

Beskrivning: Genom att utveckla metoder, förhållningssätt, samsyn och former för uppföljning säkerställa att den enskilde får rätt hjälp och i rätt tid.

Kvalitetsarbetet ska fortsätta att utvecklas bland annat utvecklas genom kvalitetsmått/indikatorer.

• Utveckla individens delaktighet

Beskrivning: Socialkontorets ska arbeta med att öka brukarnas delaktighet vid utförandet av insatser och dess kvalitet. Olika former av brukardialog ska användas för att brukarna ska påverka och tycka till om verksamheten och den

(27)

hjälp de får.

Miljö och samhällsutveckling

Mål 6 Arbeta för en god bebyggd miljö Mål 7 Minska utsläppen av växthusgaser

Kommunikation

Mål 8 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Socialnämndens åtaganden:

• Eftersträva ett enkelt och begripligt språk i information och texter som är avsedda för invånarna.

Beskrivning: Texter och innehåll på Sollentuna kommuns hemsida som gäller socialkontoret ska vara kvalitetssäkrade. Det ska vara lätt att både förstå och söka information. Former och rutiner för socialkontorets arbete med extern kommunikation ska utvecklas.

Att på bästa sätt utnyttja nämndens finansiella resurser är ett ständigt pågående

utvecklingsområde. Statliga medel, sk. priopengar har gjort det möjligt att utveckla nya metoder, vilket har bidragit till lägre kostnad per individ. Metodutvecklingen kommer att fortgå och kan generera lägre kostnader på sikt.

Socialkontoret arbetar med att utveckla verksamheternas effektivitet och kvalitet.

Kvalitetledningssystemet med därtill kopplade stöd- och styrprocesser är under utveckling. Det är viktigt för socialnämnden att vara en attraktiv arbetsgivare och utveckla medarbetare och chefer.

(28)

7 Vård- och omsorgsnämnden

7.1 Beredning volymer, resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag

Volymmått Budget 2015 Budget 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Andel invånare

med

biståndsbeslut, 65 år och äldre

17,8 17,9 18 18,2

Antal personer med insats enligt SoL, 65 år och äldre

1 954 2 002 2 057 2 122

Snittkostnader per brukare, 65 år och äldre, i Tkr

249 249 249 249

Enligt modellen för beräkning av volymkompensation utfaller servicegraden en aning högre (17,9%) för 2016 jämfört med 2015. I modellen ingår tre parametrar:

servicegraden för 65 år och äldre, en nettokostnad per brukare (249 tkr) och Inregias befolkningsprognos (2 002). I det preliminära budgetförslaget ingår en

volymkompensation på 12,0 miljoner kronor. Beräkningen i modellen kommer att korrigeras utifrån den senaste befolkningsprognosen, servicegrad och nettokostnad.

Servicegraden är antalet beviljade insatser inom äldreomsorgen i relation till befolkningsantal 65 år och äldre.

Insatser i ordinärt boende för personer under 65 år enligt Socialtjänstlagen (SoL) ingår inte i underlaget för volymkompensationen.

I det preliminära budgetförslaget finns idag inte någon volymmodell för

verksamhetsområdet funktionshinder. Antal personer som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har ökat med 25% de senaste fem åren.

Från 2014 syns insatsökningen främst inom daglig verksamhet, inom särskilda boenden LSS och inom insatsen personlig assistans.

Nämndens bruttokostnader är till övervägande del (95 %) bundna i avtal med en årlig prisreglering. Avtal med vårdgivare inom äldreomsorg och LSS-verksamheter löper över flera år och ersättning enligt avtal räknas årligen upp med främst

Omsorgsprisindex (OPI). OPI är ett viktat index av lönekostnadsförändring och Konsumentprisindex (KPI) och utföll 2015 med 2,2 %. Under de senaste fem åren har prisuppräkningen i snitt varit 2,4% årligen.

Nämnden har svårt att effektivisera sina verksamheter på kort sikt. Det tar minst två budgetår, utifrån en uppsägningstid på nio månader att genomföra en eventuell effektivisering/nedläggning/uppsägning. Alternativkostnader måste även beaktas i kalkylen då nämnden har ett ansvar för målgruppen inom vård och omsorg.

(29)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsen presenterade nyligen ett reviderat förslag till "föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden" och har nu begärt regeringens medgivande för att kunna införa dessa. Vid ett ikraftträdande kommer nämnden troligtvis behöva förstärka både vad gäller uppföljning av fattade biståndsbeslut och i vissa fall även vad gäller bemanningen på några av kommunens boenden. De ekonomiska beräkningar av konsekvenserna av förslaget som finns tillgängliga i dagsläget, både på nationell och regional/lokal nivå varierar stort.

Nämnden gör en preliminär bedömning att fullt införda kommer föreskrifterna att betyda en merkostnad på i storleksordningen 5-10 miljoner kronor.

Övertagande av HSL-ansvar på LSS-boenden och daglig verksamhet

Från den 1 oktober 2015 övertar kommunen ansvaret för insatser enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) för personer på LSS-boenden och i daglig verksamhet.

Överflyttningen kommer att finansieras genom en skatteväxling och enligt de

beräkningar som Kommunförbundet i Stockholm län (KSL) har gjort motsvarar detta 3,2 miljoner kronor för Sollentunas del fr.o.m. 2016. Vård- och omsorgsnämnden hemställer till kommunfullmäktige om en budgetförstärkning på motsvarande belopp för att kunna ta ansvar för uppdraget.

Äldreomsorg

Antalet äldre ökar och en grupp som hamnat i fokus är äldre med en psykiatrisk diagnos. I vissa fall krävs platser med en specialistkompetens för att svara upp mot denna målgrupps behov. Sollentuna har en brist på platser för att på bästa sätt svara upp mot målgruppens behov och tvingas därför köpa platser externt, dessa platsköp är i regel kostsammma.

I månadsrapporten per mars redovisar nämnden ett prognostiserat underskott inom området äldreomsorg som till största delen är det hänförligt till ikraftträdandet av ett nytt avtal för ett av äldreboendena efter en tidigare genomförd upphandling. Det

föregående avtalet var från 2007. Den nya ersättningsnivån, som nu ligger i paritet med ersättningen på övriga boenden har lett till en fördyring för nämnden på 4,8 miljoner kronor på åsrsbasis. Detta fanns inte med i budgetarbetet inför 2015.

Funktionshinder

Som nämnden påpekade i resultatanalysen för 2014 har antalet ärenden inom

funktionshinderområdet ökat med närmare 25% de senaste fem åren och prognosen per mars pekar på ett underskott inom området på 6 miljoner kronor på helårsbasis.

Nämnden välkomnar därför de intitiativ som finns för att införa en volymmodell inom detta område likt den som finns inom äldreomsorgen. Volymmodellen kommer att ta

(30)

hänsyn till de nytillkomna ärendena under 2016 men däremot inkluderar den inte de ärenden som tillkommit under 2015.

Byggnation av LSS-boenden har varit eftersatt i kommunen vilket har lett till köer. Nu pågår emellertid färdigställande av två boenden med sex platser vardera, ett som beräknas tas i bruk i slutet av 2015, och ytterligare ett som beräknas öppna under första kvartalet 2016. Nettokostnaden för boendena är svårberäknade eftersom de personer som är aktuella för en plats på ett boende kan ha andra insatser från kommunen idag som kan komma att avslutas. Införs en volymmodell för 2016 utgår nämnden ifrån att de nytillkomna platserna kommer att finansieras via den modellen.

Avtalen med nämndens utförare

De avtal som nämnden har tecknat med utförare räknas upp med Omsorgsprisindex (OPI). I föreliggande förslag finns 8,5 miljoner kronor i kommunstyrelsens oförutsedda bunda medel avsatta för en OPI- uppräkning, vilket nämnden välkomnar. Tidigare år har de s.k. volympengarna tvingats användas till prisuppräkningarna. Det avsattta beloppet motsvarar emellertid en uppräkning på 1% och under de senaste fem åren har den årliga prisuppräkningen uppgått till 2,4% i genomsnitt. Budgetförslaget bygger alltså på en väsentligt lägre uppräkning än vad som har varit fallet historiskt.

Skottår

Nämnden ersätter sina utförare efter utförd tjänst i form av antal dygn. Då 2016 är ett skottår medför det en ökad kostnad för nämnden på 2 miljoner kronor.

Välfärdsteknologi

Vård- och omsorgsnämnden ser stora möjligheter med välfärdsteknologi, i första hand vad gäller möjligheten till individuell anpassning och ökad självständighet, men också för att på sikt kunna möta ökade och förändrade behov. Nämnden har påbörjat arbetet med grundläggande analys inklusive en kostnadskalkyl för införandet av

välfärdsteknologi enligt uppdrag från kommunstyrelsen. Erfarenheter från andra kommuner visar att införande av välfärdsteknologi innebär stora kostnader på kort sikt, och att de ekonomiska fördelarna syns först när välfärdsteknologin är fullt

implementerad och det finns ett större antal kunder som väljer den typen av tjänster. I nuvarande budgetförslag finns inte utrymme för den typen av satsningar.

Nämnden har enligt förslaget tilldelats en resursförstärkning på kontoret på 700 000 kronor. Denna kommer att användas till förbättrad uppföljning både på individ- och avtalsnivå.

(31)

7.2 Beredning målstyrning

Mål 1. Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Nämndens roll som beställare har förstärkts. Som en följd av detta finns ett behov av att fortsätta utveckla en effektiv beställarkompetens på vård- och omsorgskontoret,

exempelvis genom ett ökat fokus på avtal och uppföljningar.

Mål 2. Fler i arbete

Idag arbetar nämnden för att stimulera och väcka intresse för omvårdnadsutbildning genom att undersköterskor från kommunens verksamheter utbildas till ambassadörer och informerar högstadieklasser om yrkets möjligheter. Nämnden ser ett fortsatt behov framöver av vård- och omsorgspersonal och kommer därför att fortsätta arbeta för att på olika sätt öka intresset för detta hos ungdomar och vuxna.

Mål 3. Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Se svar på mål 2.

Mål 4: Genom förebyggande arbete ge förutsättningar för att leva ett tryggt och självständigt liv

Nämnden genomför betydande satsningar på förebyggande arbete. Det finns fem seniorträffar, en frivilligcentral med träffpunkt samt en pensionärsgymnastik. Vidare finns en demenssköterska och en anhörigkonsulent. För att vidareutveckla det

förebyggande arbetet studerar nämnden nya behov och möjligheter. Välfärdsteknologi är en sådan möjlighet. Vidare kan det finnas behov av att genomföra satsningar för personer som lider av en demenssjukdom samt föär äldre personer som har en LSS- insats, då båda dessa grupper ökar. Nämnden ser även en ökning av psykiska diagnoser och/eller missbruksproblem bland målgrupperna. Det finns också ett behov av att fånga upp barn med neuropsykiatriska diagnoser i ett tidigare skede. Satsningar på de

sistnämnda områdena förutsätter samverkan med barn- och ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt socialnämnden.

Mål 5: Arbeta för individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

Nämndens införande av valfrihetssystem är en viktig förutsättning för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet. För att det ska fungera optimalt finns ett behov av fortsatt utveckling av kvalitets- och avtalsuppföljning. Ett annat utvecklingsområde är kundnöjdhet, exempelvis genom fortsatt strategiskt arbete för hur Sollentuna år 2019 ska få högst kundnöjdhet inom hemtjänst och särskilt boende. Detta område bör vidgas till att även omfatta personer med en funktionsnedsättning. Under 2015 pågår ett arbete med att ta fram en långsiktig plan för funktionshinderområdet och det bör resultera i någon satsning på hur omsorgen ska bli än mer individuellt anpassad och av hög kvalitet i Sollentuna.

Mål 6: Arbeta för en god bebyggd miljö

Nämnden anser det viktigt att de bostäder som byggs för vård och omsorg har en god kvalitet. För närvarande arbetar nämnden med att öka antalet LSS-bostäder i samverkan med bl a trafik- och fastighetsnämnden. Det finns ett behov av att fortsätta detta goda samarbete framöver för att de nya bostäder som planeras ska resultera i en god bebyggd miljö.

(32)

Mål 7: Minska utsläppen av växthusgaser

Under 2015 pågår en utredning kring vilka miljökrav som kan ställas i upphandlingar av äldreboenden. Den kunskapen skulle kunna användas i upphandlingar, även om

förändringsprocessen genom upphandlingar är långsam, då avtal löper över ett

betydande antal år. Det är också möjligt att det blir aktuellt att undersöka andra metoder för att minska utsläpp av växthusgaser. Här kan erfarenheter från andra nämnder bli värdefull.

Mål 8: Öka möjligheterna för invånare att vara delaktiga i kommunens utveckling Arbete pågår för att hemsidan ska bli mer användarvänlig och möjliggöra jämförelse av utförares kvalitetsresultat. Ett möjligt utvecklingsområde är att utöka tillgången till relevant information för de grupper som inte använder sig av hemsidan eller inte talar svenska. Vidare kan det finnas behov av att öka det direkta deltagandet i olika frågor genom medborgardialoger. Sådana dialoger skulle i flera fall kunna ske tillsammans med andra nämnder såsom barn- och ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och trafik- och fastighetsnämnden.