1
SBG2000, v2.0, 2017-05-03
Strategi för hållbar utveckling för
Sundbybergs stad - Lokal Agenda 2030
Så växer vi hållbart!
Förslag den 26 november 2020
Dokumenttyp: Strategi
Antaget av: xxx
Status: under arbete
Giltighetstid:
Diarienummer
Tidpunkt för fastställande
Dokumentansvarig Stadsdirektör
Intervall för aktualitetsprövning Årligen
Tidpunkt för senaste revidering
Sammanfattning
Stadens strategi för ett hållbart Sundbyberg tar sikte på 2030 och är kommunkoncernens långsiktiga inriktning med målbilder och indikatorer för vad ett hållbart Sundbyberg är 2030.
Målbilder med tillhörande strategiska inriktningar har definierats utifrån stadens utmaningar i arbetet med att bidra till Agenda 2030 och de globala målen.
I arbetet med strategin har stadens vision varit vägledande - Sundbyberg växer med dig;
levande, nytänkande och tillsammans. Visionen beskriver hur staden vill att Sundbyberg ska vara i framtiden och anger hela stadens långsiktiga riktning. Strategi för ett hållbart Sundbyberg 2030 anger riktningen för hur Sundbyberg växer hållbart med dig.
Strategin vänder sig till hela kommunkoncernen1 och ska också bidra till att inspirera andra aktörer att vara med och bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Hållbar utveckling delas in i tre olika dimensioner: miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. För att nå en hållbar utveckling är det viktigt att de tre
dimensionerna samverkar och att målkonflikter hanteras ur ett långsiktigt perspektiv.
Sundbybergs stad arbetar dagligen med en hållbar utveckling 0ch arbetet har en tydlig koppling till Agenda 2030 som innefattar FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Stadens inriktning i styrande dokument är att Sundbyberg ska vara ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart.
I Sundbyberg som helhet är livsvillkoren
goda. Men även om det är många som redan gör mycket, finns fortfarande utmaningar.
Kommunkoncernens verksamheter arbetar med hållbarhet på olika sätt både genom sina grunduppdrag enligt lag, till exempel omsorg, vård, skola och samhällsplanering och genom sitt utvecklingsarbete. För att fortsätta arbetet med en hållbar utveckling för alla behöver arbetet fokusera både på behov i nuläget och förebyggande långsiktiga insatser.
1 Med kommunkoncernen avses Sundbybergs stads samtliga nämnder, kommunstyrelse och helägda bolag.
Utifrån de utmaningar som identifierats ur ett lokalt perspektiv i förhållande till de globala målsättningarna i Agenda 2030 har strategin formulerat tre målbilder för ett hållbart Sundbyberg 2030:
Ett jämlikt och socialt inkluderande Sundbyberg 2030
I Sundbyberg stad är livsvillkoren jämlika och jämställda. I staden skapas förutsättningar för alla ska klara skolan och komma in i arbetslivet så att utanförskap kan brytas.
Samverkan, delaktighet och nytänkande bidrar till inkludering och samhörighet mellan människor.
Den primära målgruppen är barn och unga 0–24 år men även vuxna runt barn och unga samt föreningsliv och civilsamhälle är målgrupper som ska omfattas i arbetet med att nå målbilden, ett jämlikt och socialt inkluderande Sundbyberg 2030.
En god livsmiljö i Sundbyberg 2030
Markanvändningen i Sundbybergs stad är långsiktigt hållbar - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Sundbybergs stads fysiska planering syftar till att säkra goda livsmiljöer för framtiden med en balans mellan bebyggelse, infrastruktur och friytor. Kommunal service för de som bor, verkar och vistas i staden är funktionell, trygg och inkluderande.
Sundbybergs stads fysiska planering utgår från dagens invånare och verksamheters behov utan att försämra förutsättningarna för miljön och morgondagens invånare.
Ett fossilfritt Sundbyberg 2030
All användning av drivmedel som sker inom eller på uppdrag av kommunkoncernen är helt fossilfri. De som bor och verkar i Sundbyberg använder förnybar energi till el och
uppvärmning samt reser i första hand fossilfritt.
Utifrån krav i upphandlingar och avvägda inköp har kommunkoncernens indirekta utsläpp av fossil koldioxid från konsumtion begränsats. Kommunkoncernen verkar tillsammans med näringsliv och civilsamhälle för effektiv användning av resurser, varor och tjänster för att minska klimatpåverkan från konsumtion, byggnation och produktion inom stadens geografiska område. När kommunkoncernen bygger ställs krav på låg klimatpåverkan under och efter byggnation.
Sundbybergs långsiktiga målbild är att bli den första kommunen i Sverige där invånare och näringsliv enbart använder förnybar energi till el, uppvärmning och drivmedel.
Innehåll
Sammanfattning ... 4
Inledning ... 7
Syfte, genomförande och uppföljning av strategin ... 8
Hållbar utveckling ... 11
Agenda 2030 från global nivå till lokal nivå ... 11
Agenda 2030 globalt ... 11
Agenda 2030 nationellt ... 12
Agenda 2030 lokalt ... 12
Framtagande av strategi ... 13
Nuläge och fokusområden ... 13
God ekonomisk hushållning ... 17
Ekonomisk hållbar investeringsnivå... 17
Hållbar finansiering ... 18
Ett hållbart Sundbyberg 2030 – fokusområden, målbilder och strategiska inriktningar ... 19
Fokusområde Förebyggande och främjande insatser ... 19
Målbild - Ett jämlikt och socialt inkluderande Sundbyberg 2030 ... 19
Strategiska inriktningar – hur tar vi oss dit? ... 19
Indikatorer ... 20
Fokusområde strategisk fysisk planering ... 22
Målbild – En god livsmiljö 2030 ... 22
Strategiska inriktningar – hur tar vi oss dit? ... 22
Indikatorer ... 22
Fokusområde begränsad klimatpåverkan... 26
Målbild – Fossilfritt Sundbyberg 2030 ... 26
Strategiska inriktningar – hur tar vi oss dit? ... 26
Indikatorer ... 27
Inledning
Sundbybergs stad är en av Sveriges snabbast växande kommuner. En växande stad innebär både många möjligheter men även utmaningar för att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Stadens fortsatta arbete med en hållbar utveckling behöver fokusera på att både skapa goda livsmiljöer för nuvarande och för kommande sundbybergare.
Utvecklingen i dagens samhälle är snabb och komplex, det ställer stora krav på anpassningsförmåga till dagens och morgondagens behov och förutsättningar. Denna strategi är utformad för att kunna möta och följa med i en föränderlig och komplex samhällsutveckling.
Strategin vänder sig till hela kommunkoncernen och ska bidra till att inspirera andra aktörer att vara med och bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Målbilder och strategiska inriktningar har definierats utifrån stadens utmaningar i arbetet med att bidra till Agenda 2030 och de globala målen. Strategins inriktning är långsiktig och visionär för att skapa en gemensam bild och riktning mot vart vi strävar - hur ett hållbart Sundbyberg ser ut 2030.
Genomförandet av strategins inriktningar för att nå målbilderna sker genom beslutade mål, uppdrag och ekonomiska resurser i stadens årliga budget. På så vis kan rätt åtgärder vidtas vid rätt tillfälle, anpassade till de förutsättningar och behov som råder vid den aktuella tidpunkten. Som underlag till mål och uppdrag i budget tar staden fram en hållbarhetsredovisning som årligen följer upp och analyserar utvecklingen av strategins målbilder och strategiska inriktningar.
I arbetet med strategin har stadens vision varit vägledande - Sundbyberg växer med dig; levande, nytänkande och tillsammans. Visionen beskriver hur staden vill att Sundbyberg ska vara i framtiden och anger hela stadens långsiktiga riktning.
Strategi för ett hållbart Sundbyberg 2030 anger riktningen för hur Sundbyberg växer hållbart med dig.
Syfte, genomförande och uppföljning av strategin
Strategins syfte är att skapa jämlika villkor och goda livsmiljöer för de som bor, verkar och vistas i Sundbyberg. Strategins långsiktiga inriktningar främjar en trygg och levande stad, fylld av gemenskap och tillgänglighet, god kommunal service i ekonomisk balans, goda ekosystem och en låg påverkan på klimatet.
Strategi för ett hållbart Sundbyberg 2030 är Sundbybergs stads genomförande av Agenda 2030 ur ett lokalt perspektiv. Strategin fastställer målbilder med tillhörande inriktningar och indikatorer som beskriver vad ett hållbart Sundbyberg 2030 är och pekar ut riktningen för att nå dit. Strategin är ett övergripande styrande dokument som tydliggör
kommunkoncernens gemensamma inriktning för att nå målsättningarna i Agenda 2030 och anger inriktningen för stadens arbete med hållbar utveckling de kommande tio åren till 2030. Strategins inriktningar konkretiseras genom den årliga budgeten beslutad av
kommunfullmäktige i Sundbybergs stad.
Strategins målbilder och inriktningar är prioriterade för att Sundbyberg ska nå
målsättningen i Agenda 2030 och kompletterar andra beslutade styrande dokument och det kommunala uppdraget som berör arbetet med Agenda 2030. De områden i Agenda 2030 som inte omfattas av fokusområdena i denna strategi styrs genom andra styrande dokument i staden och i det kommunala uppdraget.
Uppföljning av kommunkoncernens arbete med att nå strategins målbilder sker i en årlig hållbarhetsredovisning som är en del av stadens årsredovisning med ekonomiskt bokslut.
Hållbarhetsredovisningen visar på och analyserar utvecklingen av strategins målbilder och inriktningar. Hållbarhetsredovisningen utgör en del av underlaget för kommunkoncernens budgetarbete och blir på så vis vägledande för vilka utvecklingsområden och strategiska inriktningar som behöver prioriteras och konkretiseras i det årliga budgetarbetet för att nå målbilderna i strategin. Hållbarhetsredovisningen är ett verktyg för att sätta in rätt insatser utifrån läge och resultat.
Strategins indikatorer är ett stöd för att kunna beskriva hur strategins inriktningar utvecklas och fungerar som ett underlag för analys i hållbarhetsredovisningen. Strategins indikatorer kompletteras med andra relevanta indikatorer i hållbarhetsredovisningen efter behov och läge för att kunna ge en mer heltäckande bild av utvecklingen. De
kompletterande indikatorerna kan dels vara bolags- eller nämndspecifika indikatorer men även övergripande indikatorer från exempelvis Kolada2.
Schematisk figur på strukturen för Sundbybergs stads budget enligt fastställd styrmodell och sambandet i styrkedjan mellan stadens budget och strategin för ett hållbart
Sundbyberg samt stadens vision.
2 Kolada står för Kommuners och Landstings databas och utgör en samling indikatorer som spänner över hela kommuners och regioners ansvarsområde.
Sundbyberg växer hållbart med dig
KF mål utifrån målbild, Ett jämlikt och socialt inkluderande Sundbyberg
2030
Nämnd och bolagsmål med indikatorer för
uppföljnig
KF mål utifrån målbild En god livsmiljö i Sundbyberg 2030
Nämnd och bolagsmål med indikatorer för
uppföljnig
KF mål utifrån målbild, Ett fossilfritt Sundbyberg
2030
Nämnd och bolagsmål med indikatorer för
uppföljnig
KF mål- God ekonomisk
hushållning
Nämnd och bolagsmål med indikatorer för
uppföljnig Budget
Strategi för ett hållbart Sundbyberg samt årlig hållbarhetstedovisning
Så här konkretiseras Strategin för ett hållbart Sundbyberg 2030
Figur över genomförande av Strategi för ett hållbart Sundbyberg 2030.
Hållbarhetsredovisningen är ett samlat dokument för att redovisa hela
kommunkoncernens utvecklingsarbete inom hållbarhet. Hållbarhetsredovisningen fungerar som ett underlag i budgetarbetet med att utveckla mål och uppdrag i den årliga budgeten för Sundbybergs stad, beslutad av kommunfullmäktige.
Mål och uppdrag i Budget
Nämnd- och bolagsmål med indikatorer
Aktiviteter Hållbarhetsredovisning -
Uppföljning av strategin för ett hållbart Sundbyberg
Hållbar utveckling
Begreppen hållbar och hållbar utveckling används i många olika sammanhang. Hållbar utveckling är en översättning av engelskans sustainable development. Begreppet blev känt i världen genom FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” 1987, kallad Brundtland-
rapporten och genom FN:s första miljö- och utvecklingskonferens 1992.
I rapporten definieras en hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den definitionen är en
överordnad princip för FN:s arbete och ett övergripande mål för svensk politik.
Hållbar utveckling delas in i tre olika dimensioner: miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. För att nå en hållbar utveckling är det viktigt att de tre
dimensionerna samverkar och att målkonflikter hanteras ur ett långsiktigt perspektiv.
Agenda 2030 från global nivå till lokal nivå
Agenda 2030 globalt
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling med syfte att leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 till år 2030 utrota fattigdomen och hungern överallt; att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder; att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen; att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt; att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
Agenda 2030 tydliggör att hållbar utveckling är avgörande för vår gemensamma framtid och att alla tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala) måste samverka. De 17 globala målen och 169 delmålen för hållbar utveckling är universella, integrerade och odelbara med hänsyn till olika nationella
omständigheter, kapaciteter och utvecklingsnivå samt med respekt för nationell politik och prioriteringar.
Agenda 2030 nationellt
Varje regering beslutar om hur de globala målen ska införlivas i nationella
planeringsprocesser, politik och strategier. Det är regeringens ambition att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 – både på hemmaplan och när det gäller att bidra till det globala genomförandet av agendan. Sverige ska transformeras till världens första fossilfria välfärdsland. Sverige ska vara en internationell förebild när det gäller ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, med en samstämmig politik som tar hänsyn till fattiga människors perspektiv och mänskliga rättigheter. För att Sverige även
fortsättningsvis ska kunna visa vägen mot en hållbar utveckling måste hela samhället vara delaktigt.
Fem fokusområden för Sverige
Agenda 2030 är en agenda för förändring mot ett hållbart samhälle. Sverige ska vara ledande i genomförandet av agendan. Genomförandet innebär en successiv omställning av Sverige som modern och hållbar välfärdsstat, på hemmaplan och som del av det globala systemet. Agenda 2030-delegationen har fastställt fem fokusområden där Sveriges utmaningar är som störst men också där möjligheter till lösningar identifierats:
• Ett jämlikt och jämställt samhälle
• Hållbara samhällen
• En samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi
• Ett starkt näringsliv med hållbara företag
• Hållbar och hälsosam livsmedelskedja, samt
• Stärkt kunskap och innovation
Agenda 2030 lokalt
En stor del av det som är kommunens grunduppdrag omfattas av de 17 globala målen.
Sundbybergs stad bidrar till genomförandet av agendan genom att flera av stadens grunduppdrag enligt lag, till exempel vård, skola, omsorg och samhällsplanering, är direkt eller indirekt relaterade till genomförandet av specifika delmål i Agenda 2030. Lagstiftning och nationella mål utgör också en grund för kommunal verksamhet. Det finns dessutom lokala uppdrag, handslag och styrdokument så som policyer, riktlinjer och handlingsplaner
med koppling till Agenda 2030. Arbetet inom social hållbarhet och miljö är exempel på områden inom Agenda 2030 där förvaltningar och bolag arbetar så väl konkret och operativt som långsiktigt och strategiskt.
Under 2019 fick arbetet med Agenda 2030 och de globala målen ett tydligare fokus i Sundbybergs stad. Staden inrättade en klimat- och hållbarhetskommitté som har en samordnande roll i arbetet med en hållbar stad utifrån ett integrerat socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Till stadens budget 2020 med plan 2021–2022 fastställdes även övergripande mål med koppling till Agenda 2030. Beslut om att ta fram en långsiktig strategi för hållbar utveckling – lokal agenda 2030 som ska tydliggöra den gemensamma inriktningen samt fastställa målbilder med indikatorer för vad ett hållbart Sundbyberg ska vara 2030 fattades av kommunstyrelsen i juni 2019.
Framtagande av strategi
I arbetet med att ta fram strategin genomfördes en nulägesbeskrivning av kommunkoncernens hållbarhetsarbete utifrån målsättningar i Agenda 2030.
Nulägesbeskrivningen redovisar kommunkoncernens styrande dokument och pågående hållbarhetsarbete samt tillgänglig statistik inom området som staden bevakar och följer upp sedan tidigare.
I den efterföljande analysen av gapet mellan nuläget och målsättning i Agenda 2030 samt utifrån Sundbybergs rådande förutsättningar och behov på kort och lång sikt,
identifierades stadens prioriterade utmaningar.
Framtagandet av nulägesbeskrivning med analys har skett i dialog med sakkunniga tjänstepersoner på stadens förvaltningar och bolag samt förtroendevalda i klimat- och hållbarhetskommittén. Utifrån de prioriterade utmaningarna och genom arbetsgrupper med tjänstepersoner och förtroendevalda utformades sedan strategins fokusområden med tillhörande målbilder, strategiska inriktningar och indikatorer.
Nuläge och fokusområden
Sundbybergs stad är till ytan Sveriges minsta kommun men också den mest tätbefolkade och snabbast växande. Ur ett hållbarhetsperspektiv medför det både goda förutsättningar och stora utmaningar inom olika områden. Konkreta insatser med kopplingar till
målområden inom Agenda 2030 sker inom alla förvaltningar och bolag både genom respektives grunduppdrag och genom pågående utvecklingsarbete.
I Sundbyberg som helhet är livsvillkoren goda. Den demografiska försörjningskvoten, som visar hur många personer en person i arbetsför ålder behöver försörja utöver sig själv, är lägst i Sverige. Den totala nettomedianinkomsten per person är högre i Sundbyberg än i riket i stort. Mer än 50 procent av invånarna i Sundbybergs stad har eftergymnasial utbildning, vilket är ungefär i samma nivå som länet men högre jämfört med hela riket.
Invånare i åldersgruppen 18–64 år med avsaknad av tillit till andra är låg i jämförelse med
andra kommuner. Av eleverna i årskurs 9 känner sig 88 procent trygga i skolan vilket är en högre andel än genomsnittet i Sverige.
Andelen skyddad natur är hög i jämförelse med andra kommuner och invånarna i
Sundbyberg har nära till parker och grönområden3. Tillgången till kollektivtrafik och cykel- och gångbanor är god och möjliggör att det är lätt att ta sig till både arbetsplatser samt kultur- och fritidsaktiviteter. Sundbyberg ligger bland de kommuner i landet som har flest antal deltagartillfällen i åldern 7–20 år i idrottsföreningar. De miljöindikatorer som staden följt sedan 20134, bland annat koldioxidutsläpp och energiförbrukning, har en positiv utveckling och visar att de satsningar som staden gjort inom området har gett resultat.
Fokusområde - Förebyggande och främjande insatser
I Sundbybergs stads fortsatta arbete med hållbar utveckling i riktning mot de globala målen finns utmaningar. I Sundbyberg finns skillnader och stadens invånare har olika livsvillkor och förutsättningar.
Inkomstnivåerna i Sundbyberg skiljer sig mellan de olika stadsdelarna och kan mätas som andel personer som har en sammanräknad förvärvsinkomst5 över 480 000 kronor per år. I Ursvik hade 36,1 procent män och 21,8 procent kvinnor en förvärvsinkomst över 480 000 kronor per år och i Duvbo, 37,4 respektive 26,2. I Hallonbergen är motsvarande siffror 5,9 procent för männen och 2,6 procent för kvinnorna.6 I forskningsstudier framkommer att låg socioekonomisk status påverkar ungdomars och unga vuxnas övriga levnadsvillkor negativt med bland annat ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, bristfälliga relationer till vänner och föräldrar, kriminalitet, utsatthet för brott och otrygghet samt låga
studieresultat. Skolgången har mycket stor betydelse för barn och ungdomars hälsa, välmående och framtida möjligheter till utbildning och sysselsättning. Oavsett familjeförhållanden är godkända betyg och bra relationer till klasskamrater och lärare viktiga för att minska risken för ohälsa.4 Senaste mätningen visar att andelen elever från Sundbyberg med gymnasieexamen inom 4 år var 66 procent, medelvärdet för Stockholms läns kommuner var 72,6 procent.
Skillnader i livsvillkor och hälsa mellan grupper påverkar hela vårt samhälle genom exempelvis ökad social oro, sämre sammanhållning och minskad trygghet. Ett jämlikt samhälle bidrar till ökad sammanhållning, trygghet och att invånarna mår bättre.
3 Kommun och landstingsdatabasen, Kolada.se
4 Sundbybergs stads årsredovisning 2019,
https://www.sundbyberg.se/download/18.6a46a07e171ac57c55e3a4a/1588070594511/arsredovisning- 2019-staden.pdf
5 4 Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan.
6 Planområdesprognos 2019–2028 och demografiska områdesdata för Sundbyberg. (2019) Stockholms läns landsting, www.rufs.se
Genom att stärka lärande och ge alla möjligheter att utvecklas så långt som möjligt ges bättre förutsättningar för att forma sitt eget liv och sina framtida möjligheter på arbetsmarknaden.
För att skapa en stad där uppväxtvillkoren är jämlika och jämställda behöver Sundbyberg fokusera på målgruppen barn och unga genom att utveckla och främja tidiga insatser för målgruppen samt skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande och förebygga utanförskap.
Fokusområde - Strategisk fysisk planering
Sundbyberg är en kommun med många invånare på en liten yta och för att skapa en hållbar och god livsmiljö för stadens invånare nu och i framtiden behöver markanvändningen planeras långsiktigt och ur ett helhetsperspektiv. Översiktsplan för Sundbyberg 2030 – urbant och hållbart, visar Sundbybergs stads viljeinriktning när det gäller utvecklingen av den fysiska miljön, för att skapa en god livsmiljö och en långsiktigt hållbar utveckling.
Sundbyberg står inför en fortsatt kraftig befolkningsökning. Den senaste prognosen visar att staden kan ha upp emot 70 000 invånare år 20307. Stadens lilla yta och stora expansion innebär konkurrens om utrymmet och en stor utmaning med att skapa en sammanhållen och levande stad med plats för olika bostadssammansättningar, kommunal service, näringsliv, kommunikationer, serviceutbud, rekreation och grönområden.
Inom staden pågår flera stora stadsutvecklingsprojekt i nästan alla stadsdelar.
Stadsutvecklingen ställer stora krav på en samordnad långsiktig planering för staden och en av de största utmaningarna för Sundbyberg är att den kommunala infrastrukturen och servicen byggs ut i samma takt som nya bostäder tillkommer.
Kommunkoncernen behöver tillförsäkra att utbyggnaden av kommunal service som skola, vård och omsorg, skötsel av offentliga ytor, vägar och grönområden, vatten- och
avloppsledningar, tillförsel av el, dagvattenhantering, avfallshantering, fjärrvärme och kyla, kultur- och fritidsutbud med mera, håller jämn takt med den växande staden för att kunna ge de bästa förutsättningarna för en hållbar stad. I Sundbyberg sköter Norrenergi AB produktion och distribution av fjärrvärme och fjärrkyla och idag använder Norrenergi cirka 98 procent förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen.
Sundbybergs stad har en blandad bebyggelse med olika förutsättningar och utmaningar i stadens olika stadsdelar. I den fortsatta stadsutvecklingen med fler bostäder och fler invånare i staden är ett fortsatt fokus på blandade bostadsformer och universell utformning viktig. En universell utformning innebär att det ska vara tillgängligt för alla. Stadens utformning och människors boendemiljö påverkar välbefinnande och hälsa på ett direkt sätt. Närhet till arbetsplatser, service, kollektivtrafik och grönt mellan husen stärker livskvaliteten och ökar välbefinnandet. Den fysiska miljöns utformning kan stärka en social hållbar utveckling, öka tryggheten och främja möten mellan grupper i samhället. Hur
7 Sundbybergs stads befolkningsprognos https://www.sundbyberg.se/kommun- politik/kommunfakta/ekonomi-och-statistik/befolkning-och-demografi.html
trångt vi bor påverkar också livssituationen. SCB:s indikator för trångboddhet visar att andelen trångbodda i Sundbyberg (42,4 procent) är något högre än medeltalet för Stockholms läns kommuner (41,2 procent). Vid en jämförelse mellan olika stadsdelar i Sundbyberg skulle skillnaden sannolikt vara högre.
Sammantaget är stadens utmaning att tillförsäkra en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar markanvändning för dagens och morgondagen invånare. Genom en långsiktig samordnad planering för den kommunala infrastrukturen, bostäder och grönområden med tillräcklig kapacitet för fungerande ekosystem, klimatanpassning och rekreation ges förutsättningar för en socialt sammanhållen stad med hållbar markanvändning.
Fokusområde - Begränsad klimatpåverkan
Sundbyberg växte fram som ett industrisamhälle men få industrier är kvar idag. Istället dominerar olika tjänsteverksamheter samt byggindustrin stadens näringsliv. Avsaknaden av industrier och den väl utbyggda infrastrukturen för fossilfri kollektivtrafik och
fjärrvärme är en starkt bidragande orsak till dagens låga utsläpp av fossil koldioxid i Sundbyberg.
De direkta utsläppen av fossil koldioxid i Sundbyberg kommer framförallt från fordon.
Samtidigt reser merparten av sundbybergarna till fots, med cykel eller kollektivt och de som reser med bil kör bland de kortaste sträckorna i landet. Sundbyberg har goda förutsättningar för övergången till fossilfria resor. Stadens arbete med hållbart resande påskyndar den utvecklingen, genom att gående, cyklister och kollektivtrafik alltid ska prioriteras i stadsutvecklingen. Att minska utsläpp från resor och transporter är en stor utmaning i hela Stockholms län och Sundbyberg med sina goda förutsättningar behöver driva på utvecklingen, inte minst med utfasningen av stadens egna bensin- och
dieselfordon samt klimatkrav i upphandlingar av varu- och persontransporter samt entreprenader.
Genom konsumtionen genererar Sverige stora indirekta utsläpp av fossil koldioxid och merparten av utsläppen sker i andra länder. Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar (byggnation av bostäder och infrastruktur) står för närmare 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Hushållens konsumtion av varor och tjänster står för resterande del där den största andelen kommer från livsmedel, transporter och boende.8 Så även om dagens utsläpp inom Sundbybergs stads geografiska yta är ett av de lägsta i landet genererar de som bor, verkar och vistas i staden stora utsläpp på andra platser genom konsumtion av varor och tjänster där de framställs. Konsumtionsbaserade utsläpp är en av de största utmaningarna i arbetet med att minska klimatpåverkan. Utmaningen innebär att kommunkoncernen behöver utveckla system för att kraftigt minska klimatpåverkan vid upphandlingar och inköp. Genom att ställa och följa upp ekonomiska, sociala och miljömässiga krav i upphandlingar har kommunkoncernen ett effektivt verktyg för att nå målen i Agenda 2030. Men utmaningen innebär även att kommunkoncernen behöver bidra
8 Klimat- och energistrategi för Stockholms län 2020–2045
till att minska konsumtionsbaserade utsläpp från de som bor, verkar och vistas i Sundbyberg.
Stadens stora expansion och höga byggandstakt medför stora utsläpp från byggnation.
Marknaden och regleringar har hunnit långt vad gäller miljöpåverkan från byggnader under driftsfasen. När kommunkoncernen bygger eget tillämpas exempelvis Miljöbyggnads krav och krav i SundaHus för att minska påverkan på människors hälsa och miljön. Nu riktas istället fokus på hur utsläppen kan minska och resursanvändningen kan
effektiviseras med slutna giftfria kretslopp under hela livscykeln av en byggnad. Från utvinning, framställning och transport av byggnadsmaterial och konstruktioner till arbetsfordon och -maskiner samt demonterbarhet. Kommande år planeras exempelvis klimatdeklarationer för nya byggnader ur ett livscykelperspektiv med lägsta utsläppsnivåer bli lagkrav. Staden har med sitt planmonopol över markanvändningen i Sundbyberg möjligheter att minska utsläppen från byggnation.
God ekonomisk hushållning
För att livet efter nuet även ska vara hållbart är det viktigt att inte leva över de resurser som finns till förfogande nu. Att agera ekonomiskt hållbart är att ta ansvar och utgå från
ekonomiska ramar idag och inte skjuta över lån och kostnaden på nästa generation Sundbybergsbor. En långsiktig ekonomisk hållbarhet är en förutsättning för en hållbar utveckling. Ekonomin behöver fungera som ett verktyg för en hållbar samhällsutveckling.
Lagstiftaren anser också att det är viktigt och nämner i kommunallagen (2017:725) kommunernas ansvar om att budgeten måste balansera kostnader med utgifter och att kommunen ska arbeta för en god ekonomisk hushållning. Ekonomisk hushållning handlar om att använda de ekonomiska resurserna på bästa sätt, mest nytta för pengarna, men också insikten att de ekonomiska resurserna har en begränsning.
Genom att tydligt redovisa konsekvenser och beskriva nyttan för kommunala aktiviteter, utvecklingsuppdrag och för investeringar så möjliggörs prioriteringar. Genom att vara modiga och arbeta tydligt och tillsammans finns goda möjligheter till bra ekonomiska underlag och möjlighet till att välja och välja bort för en ekonomisk hållbar situation för Sundbyberg.
Ekonomisk hållbar investeringsnivå
En ny förskola, ett nyutvecklat verksamhetssystem eller nya avloppsledningar är alla exempel på investeringar. En investering innebär att stora delar av kostnaden för den skrivs av, redovisningsmässigt betalas av, under samma tidsperiod som investeringen har en livslängd och fungerar. Det innebär att konsekvensen av ett investeringsbeslut dels påverkar hur dagens personella resurser och likviditet, pengar på banken, ska användas, men påverkar också kommunens framtida kostnader, på mycket lång sikt. Det måste finnas en framtida nytta för Sundbybergsbon för den investering som idag görs vars kostnader
som kommer belasta ekonomin i framtiden. På samma sätt som vid investeringar, behöver ekonomiska konsekvenser konsekvensbeskrivas och analyseras vid upphandlingar, inköp och framarbetande av avtal.
Hållbar finansiering
Dagens kommunala uppdrag finansieras av dagens skatteintäkter, bidrag och avgifter från de som bor, verkar och vistas i staden. En ekonomiskt hållbar situation kan bara skapas genom god balans mellan intäkter och utgifter. Uppföljning av Sundbybergs stads ekonomiska hållbarhet sker i stadens ekonomiska bokslut.
Det ska alltid anges hur stadens verksamhet ska finansieras. Varje inköpstillfälle, beslut om investering, budget för utveckling, uppdrag, utförd verksamhet med mera ska det alltid anges hur kostnaden ska finansieras.
Underlag vid beslutstillfället
• En enskild nämnds eller ett helägt bolagsbeslut får inte skapa kostnader eller påverkan hos en annan nämnd eller helägda bolag utan att finansiering och /eller hantering av frågan hos den andra nämnden finns vid beslutstillfället.
• Nyttan och konsekvenser av beslutet ska redovisas, utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna
• Möjliga scenarion ska redovisas
Ett hållbart Sundbyberg 2030 – fokusområden, målbilder och strategiska inriktningar
Strategin bygger på tre fokusområden som stadens hållbarhetsarbete ska fokusera på fram till 2030. Fokusområdena har arbetats fram utifrån nuläge, stadens utmaningar och de globala målen i Agenda 2030. Urval och utformning av fokusområden utgår från ett hela staden- perspektiv. Fokusområdena är kopplade till de mål i Agenda 2030 som de primärt bidrar till. Utifrån ett helhetsperspektiv bidrar de tre fokusområden till att nå samtliga 17 mål i Agenda 2030. Målbilder och strategiska inriktningar har sin utgångspunkt i de mest betydelsefulla utmaningarna som Sundbyberg står inför ur ett lokalt perspektiv i
förhållande till de nationella och globala målsättningarna i Agenda 2030. Fokusområdena med målbilder och inriktningar omfattar både kommunkoncernens organisation och Sundbyberg som geografiskt område.
Fokusområde Förebyggande och främjande insatser
Sundbyberg behöver fokusera på att skapa goda uppväxtvillkor och goda förutsättningar för våra barn och unga, våra äldre och kommande generationer. Genom samverkan, delaktighet och nytänkande möjliggörs ökad
jämlikhet och social inkludering för en hållbar social tillväxt. Staden behöver fokusera på förebyggande och främjande insatser utifrån ett helhetsperspektiv, både lagstadgade och icke lagstadgade insatser. Utifrån våra ekonomiska förutsättningar ska vi tillförsäkra strategiska och långsiktiga insatser för våra invånare genom hela livet.
Målbild - Ett jämlikt och socialt inkluderande Sundbyberg 2030
I Sundbyberg stad är livsvillkoren jämlika och jämställda. I staden skapas förutsättningar för alla ska klara skolan och komma in i arbetslivet så att utanförskap kan brytas.
Samverkan, delaktighet och nytänkande bidrar till inkludering och samhörighet mellan människor.
Den primära målgruppen är barn och unga 0–24 år men även vuxna runt barn och unga samt föreningsliv och civilsamhälle är målgrupper som ska omfattas i arbetet med att nå målbilden, ett jämlikt och socialt inkluderande Sundbyberg 2030.
Strategiska inriktningar – hur tar vi oss dit?
• Utveckla och fokusera på tidiga och främjande insatser för barn och unga
• Öka tryggheten i stadens offentliga miljöer
• Förebygga utanförskap
• Stärka invånarnas delaktighet och inflytande
• En god utbildning åt alla
Indikatorer
Indikatorerna nedan utgör ett stöd till den årliga uppföljningen i hållbarhetsredovisningen.
Önskat läge för indikatorerna 2030 är en del av en helhet för att beskriva uppfyllelse av målbilden. I den årliga hållbarhetsredovisningen kommer indikatorerna nedan samt kompletterande indikatorer att följas upp och analyseras för att ge en helhetsbild av inriktningarnas utveckling och uppfyllnad av målbild. Ansvarig nämnd/bolag för indikatorerna nedan fastställs enligt stadens styrmodell i den årliga budgetprocessen.
Indikator Nuläge
2020
9Önskat
läge 2030 Kommentar
Invånare 0–19 år i
ekonomiskt utsatta hushåll 7,2 procent 3,5 procent Andelen vuxna
biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd
40,1 procent 30 procent Andelen vuxna invånare som
går från långvarigt ekonomiskt bistånd till arbete inom 5 år
Nuläge 2021 Sänkning
med 10% Utvecklingsindikatorer Andelen personer i
etableringsuppdraget som går börja jobba eller studera inom 5år
Nuläge 2021 100% Utvecklingsindikatorer
Unga vuxna (18–24 år) med
ekonomiskt bistånd 4,5 procent 2 procent Gymnasieelever med examen
inom 4 år, hemkommun 65,6 procent 80 procent Andel invånare som har
eftergymnasial utbildning,
minst 3 år, SCB 29,6 procent 61 procent
Tillit till andra människor 76 procent 85 procent Utvecklingsindikator i Kolada Följs upp vart fjärde år.
Antal områden som klassas
som riskområde av Polisen 2 0 Utvecklingsindikatorer Känsla av otrygghet vid
utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet 2017–
2018, 16–84 år
40 procent 30 procent
Valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval
57 procent 80 procent
9 Senast tillgänglig data
Arbetslöshet, öppet arbetslösa, 16–64 år av
registerbaserad arbetskraft 6,9 procent 3 procent Arbetslöshet, öppet
arbetslösa 18–24 år 8,3 procent 3 procent Andel leverantörer som
uppfyller ställda sociala
hållbarhetskrav Nuläge 2021 Utvecklingsindikator Andel nöjda med stadens
service Nuläge 2021 80 procent Utvecklingsindikatorer
Fokusområde strategisk fysisk planering
Sundbyberg behöver fokusera på att tillförsäkra en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar markanvändning för dagens och morgondagen invånare.
Genom att ha en långsiktig fysisk planering och lokalförsörjning utifrån ett
helhetsperspektiv med en samordnad strategisk planering för all nödvändig kommunal service ges förutsättningar för en socialt sammanhållen stad med hållbar
markanvändning.
Målbild – En god livsmiljö 2030
Markanvändningen i Sundbybergs stad är långsiktigt hållbar - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Sundbybergs stads fysiska planering syftar till att säkra goda och tillgängliga livsmiljöer för framtiden med en balans mellan bebyggelse, infrastruktur och friytor.
Kommunal service för de som bor, verkar och vistas i staden är funktionell, trygg och inkluderande. Sundbybergs stads fysiska planering utgår från dagens invånares och verksamheters behov utan att försämra förutsättningarna för miljön och morgondagens invånare.
Strategiska inriktningar – hur tar vi oss dit?
• Utveckla och öka delaktigheten i stadsutvecklingen
• Säkerställa en långsiktig investeringsram som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar
• Anpassa och integrera klimatanpassningsfrågor inom stadsplanering, värna och utveckla grönområdens funktion för dagvattenhantering, biologisk mångfald samt folkhälsa
• Utveckla stadens översiktsplanering av markanvändningen för att säkerställa
samhällsnyttiga funktioner håller jämn takt med befolkningsutveckling och förändrade behov.
Indikatorer
Indikatorerna nedan utgör ett stöd till den årliga hållbarhetsredovisningen. Önskat läge för indikatorerna 2030 är en del av en helhet för att beskriva uppfyllelse av målbilden. I den årliga hållbarhetsredovisningen kommer indikatorerna nedan samt kompletterande indikatorer att följas upp och analyseras för att ge en helhetsbild av inriktningarnas utveckling och uppfyllnad av målbild. Ansvarig nämnd/bolag för indikatorerna nedan fastställs enligt stadens styrmodell i den årliga budgetprocessen.
Indikatorer Nuläge Önskat läge 2030 Kommentar
Delaktighet Antal
delaktighetsaktiviteter i stadsutveckling utöver krav i PBL ökar
Utvecklingsindikator
Investeringar Andel genomförande- och investeringsbeslut där ekonomiska, sociala och
miljömässiga värden framgår har ökat
Utvecklingsindikator
Volym av externt finansierade investeringar t e x social och miljömässiga investeringar
Nuläge 2021 Öka årligen Utvecklingsindikator
Mark-
användning Andel invånare som bor mindre än 300 meter till bostadsnära natur
100 procent bibehålla Nästan alla boende har mindre än 300 meter till
bostadsnära natur eller parker.
Undantag är åtta bostadshus i östra änden av
Vintergatan mot Ekensbergsvägen och gränsen till Solna där avståndet är 320 meter.
Skyddad natur 17 procent bibehålla
Ekologisk och kemisk status/uppfyllande av miljökvalitetsnormer i vattenförekomsterna:
Brunnsviken, Igelbäcken, Bällstaviken/
Ulvsundasjön och Bällstaån
Brunnsviken:
Dålig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status.
Igelbäcken:
Måttlig
ekologisk status och uppnår ej god kemisk status.
Bällstaviken- Ulvsundasjön:
Otillfreds- ställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status.
Bällstaån:
Otillfreds- ställande ekologisk status och
uppnår ej god kemisk status.
God status på
samtliga Klassificering enligt EU:s vattendirektiv.
Sundbyberg ska bidra i arbetet med att nå god status för vattenförekomsterna som påverkas av Sundbybergs markanvändning
Låglänta
översvämningsområde n som bevaras som gröna och blåa stråk.
Bevara Utvecklingsindikator
Antal antagna detaljplaner varav andel
klimatanpassade
Nuläge 2021 Utvecklingsindikator
Kvalitativa data Nuläge Önskat läge 2030 Kommentar
Mark-
användning Utbudet av samhällsservice i förhållande till behov
Lägre kapacitet i förhållande till behovet
Kapaciteten mellan samhällsservice och befolkningens behov är i balans
Utvecklingsindikator
Kapaciteten hos den tekniska
infrastrukturen i förhållande till behov
Lägre kapacitet i förhållande till behovet
Kapaciteten hos den tekniska
infrastrukturen är i balans i förhållande till behov.
Utvecklingsindikator
Fokusområde begränsad klimatpåverkan
Sundbyberg behöver fokusera på att begränsa klimatpåverkan från de som bor, verkar och vistas i staden med målsättning om fossilfrihet. Genom att minska direkta utsläpp inom staden från transporter, resor och arbetsmaskiner, samt indirekta utsläpp från elanvändning, uppvärmning, konsumtion och samhällsbyggnad, bidrar staden till att uppfylla nationella och globala klimatmål.
Målbild – Fossilfritt Sundbyberg 2030
All användning av drivmedel som sker inom eller på uppdrag av kommunkoncernen är helt fossilfri. De som bor och verkar i Sundbyberg använder förnybar energi till el och
uppvärmning samt reser i första hand fossilfritt.
Utifrån krav i upphandlingar och avvägda inköp har kommunkoncernens indirekta utsläpp av fossil koldioxid från konsumtion begränsats. Kommunkoncernen verkar tillsammans med näringsliv och civilsamhälle för effektiv användning av resurser, varor och tjänster för att minska klimatpåverkan från konsumtion, byggnation och produktion inom stadens geografiska område. När kommunkoncernen bygger ställs krav på låg klimatpåverkan under hela byggnadens livscykel – materialval, byggnation, drift och demonterbarhet Sundbybergs långsiktiga målbild är att bli den första kommunen i Sverige där kommunkoncernen, invånare och näringsliv enbart använder fossilfri energi till el, uppvärmning och drivmedel.
Strategiska inriktningar – hur tar vi oss dit?
• Minska användning av fossil energi och öka tillgången till förnybar energi
• Utveckla kommunkoncernens arbete med energi- och effektoptimering
• Minska klimatpåverkan från anläggning och byggnation utifrån ett livscykelperspektiv.
• Minska kommunkoncernens klimatpåverkan från upphandling och inköp utifrån ett livscykelperspektiv.
• Minska klimatpåverkan från transporter, resor och konsumtion
• Förbättra möjligheterna till återbruk, cirkulation av material och delningstjänster.
Indikatorer
Indikatorerna nedan utgör ett stöd till den årliga hållbarhetsredovisningen. Önskat läge för indikatorerna 2030 är en del av en helhet för att beskriva uppfyllelse av målbilden. I den årliga hållbarhetsredovisningen kommer indikatorerna nedan samt kompletterande indikatorer att följas upp och analyseras för att ge en helhetsbild av inriktningarnas utveckling och uppfyllnad av målbild. Ansvarig nämnd/bolag för indikatorerna nedan fastställs enligt stadens styrmodell i den årliga budgetprocessen.
Indikatorer - Staden som geografiskt område
Nuläge Önskat läge 2030 Kommentar
Utsläpp av
växthusgaser totalt, ton CO2-ekvivalenter per invånare
0,46
(2017) 0,285 Utsläpp av
växthusgaser, transporter,
ton CO2-ekvivalenter per invånare
0,25
(2017) 0,075 Andel miljöbilar av
antalet registrerade bilar i det geografiska området, (%)
18,6 procent
(2018) 50 procent Bensin- och
dieselförbrukning per invånare
215 liter per
invånare 65 liter per invånare Genomsnittligt
klimattal i
klimatdeklarationer av nybyggnation
Utvecklingsindikator
Insamlad mängd kommunalt avfall kg
per invånare Minska 20 procent Utvecklingsindikator.
Mängd restavfall per person
175 kg/person (2018)
130 kg/person
Mängd osorterat matavfall i restavfallet kg per invånare
42 kg/person (2018)
10 kg/person
Total minskning av koldioxidutsläpp i Sundbyberg inom områdena energi, transporter,
industrier, maskiner, avfall
Utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet.
Utvecklingsindikator
Indikatorer -
Kommunkoncernen Nuläge Önskat läge
2030 Kommentar
Mängd inköpt energi per kvadratmeter,
total specifik energianvändning
(fastighetsel och fjärrvärme) kWh/m2 Atemp
137 kWh/m2
Atemp (2019) 117 kWh/m2
Atemp Energieffektivisering i kommunkoncernens allmännyttiga bostadsbolags fastigheter (Förvaltaren).
Hyresgästers privata elförbrukning ingår ej.
Mängd inköpt energi per kvadratmeter,
total specifik energianvändning
(fastighetsel, verksamhetsel och fjärrvärme) kWh/m2 Atemp
188 kWh/m2 Atemp (2019)
160 kWh/m2 Atemp
Energieffektivisering i kommunkoncernens
fastigheter för lokalförsörjning (Lokalfastigheter)
Andelen nybyggnation med energiklass B
Nuläge 2021 Minst energiklass B all nybyggnad
Utvecklingsindikator
Andel
miljömärkt/ursprungsmärkt el
100 procent Bevara
Utsläpp per serverad måltid i för- och grundskola samt Äldreomsorg
Snitt våren 2020 Förskola:
0.44kg CO2/port Skola: 0.66kg CO2/port Äldreomsorg:
0.85kg CO2/port
Genomsnittlig serverad måltid i förskola, skola och
äldreomsorg:
0,5 kg CO2/måltid
Klimatal för inköp i staden,
miljöspendanalys Utvecklingsindikator
Utsläpp från inköpta fossila
drivmedel (2018)
67,7 kg co2 per årsarbetskraft (2295
årsarbetare)
0 Stadens inköp av drivmedel till egna fordon, arbetsfordon och arbetsmaskiner
Fossila utsläpp från
tjänsteresor (2018) 29,32 kg co2 per
årsarbetskraft (2295
årsarbetare)
0 Stadens tjänsteresor med flyg, bilpool, hyrbil, taxi, buss, och tåg
Andel fossilfria personbilar, lätta lastbilar och mopeder
70 procent (2019)
100 procent Kommunkoncernen
Andel fossilfria tunga fordon, arbetsfordon och - maskiner
16 procent
(2019) 100 procent Kommunkoncernen
Andel leverantörer som uppfyller ställda
miljömässiga hållbarhetskrav
Nuläge 2021
Utvecklingsindikator
