Dnr 2016/0166 VON
1
Uppföljning av korttidsvistelse enligt LSS
sammanfattning av enkätuppföljningar, april 2016
Denna rapport är en sammanfattning av den uppföljning av verksamheterna inom vård- och omsorgsnämndens valfrihetssystem för korttidsvistelse som genomfördes vid månadsskiftet mars/april år 2016. Uppföljningen genomfördes som en webbenkätsundersökning.
Enkätuppföljningen ska ses som en förstudie och ett underlag inför kommande uppföljningsmöten med utförarna. Det gäller både de svar som redovisas i denna rapport och de frågeområden som inte redovisas i rapporten.
Svarsfrekvens
Samtliga verksamheter, även de som för närvarande inte hade någon kund från Sollentuna kommun, ombads att besvara enkäten.
Utföraren Allomsorg S&R har fyra verksamheter och ingen av verksamheterna har svarat (två verksamheter svarade efter sista svarsdag). Inte heller verksamheterna Frösunda Ikasus (Frösunda LSS), Skutan (KÅS Omsorgsverksamhet AB), Häggvik korttidshem (SOLOM), Morkullan (Nytida) och MindMe Fritid (MindMe Omsorg) har svarat. Totalt har 14 av 23 verksamheter svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 61 procent.
Korttidsvistelse ska tillgodose den funktionshindrades behov av miljöombyte och rekreation, ge möjlighet till personlig utveckling samt erbjuda anhöriga avlösning. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem eller på något annat sätt t.ex. läger- eller kolonivistelse. Förutom boende och kost ska även ingå stöd och fritidsverksamhet.
Korttidsvistelse beviljas enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
2 Utförare i valfrihetssystemet
Elva utförare är godkända och det finns 23 verksamheter som kunderna kan välja mellan.
Utförare Namn på verksamheten
Belägen i kommun /stadsdel
Totalt antal platser
Antal kunder från Sollentuna
31/3 2016
Andra kommuner som utföraren har avtal med
Enigma omsorg AB
Bällsta gård Bromma 6 1 Täby, Danderyd, Solna, Upplands Väsby, Järfälla, Sundbyberg, Sigtuna, Stockholm, Vallentuna
Lyckan Täby 6 1 Täby, Vallentuna, Österåker, Stockholm, Nacka, Upplands Väsby, Sigtuna
UNIKA
City Korttids
Fridhemsplan Stockholm 9 1 Danderyd, Huddinge, Järfälla, Nacka, Stockholm, Solna, Täby City Korttids
Stadshagen Stockholm 7 1 Stockholm, Järfälla, Solna, Täby, Danderyd, Huddinge, Nacka City Korttids
Östermalm Stockholm 11 5 Stockholm, Danderyd, Huddinge, Järfälla, Nacka, Täby, Solna, Habiliteket Habilitekets
korttidshem Täby 9 4 Täby, Solna, Stockholm, Huddinge, Upplands Väsby, Sundbyberg KÅS Omsorgs-
verksamhet AB
Kajutan Vallentuna 10 6 Upplands Väsby, Solna, Sundbyberg. Ekerö, Järf'älla, Huddinge, Stockholm, Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker
Skutan Har inte besvarat uppföljningsenkäten.
Nytida
Kaninholmen
korttidshem Skärholmen 6 0 Sundbyberg, Södertälje, Nacka, Solna Morkullans
korttidshem Har inte besvarat uppföljningsenkäten.
Rissne korttidshem Sundbyberg 10 0 Stockholm, Solna, Järfälla, Sundbyberg, Upplands-Bro, Upplands Väsby
Utvecklings- pedagogik
Rudebackens korttids-
och kolloverksamhet Norrtälje 12 6 Järfälla, Stockholm, Solna, Upplands Väsby, Österåker, Upplands- Bro, Sundbyberg Vallentuna, Ekerö
Solhagagruppen
Kastanjetten
korttidshem Täby 9 4 Täby, Österåker, Upplands Väsby, Stockholm, Vallentuna, Danderyd, Märsta, Sigtuna
Cymbalen
korttidshem Täby 6 1 Täby, Österåker, Upplands Väsby, Sollentuna, Stockholm
3 Utförare Namn på
verksamheten
Belägen i kommun /stadsdel
Totalt antal platser
Antal kunder från Sollentuna
31/3 2016
Andra kommuner som utföraren har avtal med
MindMe Omsorg
MindMe Dalarna Väddö 12 6 Solna, Stockholm, Danderyd, Täby, Vaxholm, Norrtälje, Österåker MindMe Fritid Har inte besvarat uppföljningsenkäten.
SOLOM
Oasen helghem Sollentuna 4 1 Järfälla, Stockholm Häggvik korttidshem Har inte besvarat uppföljningsenkäten.
Frösunda LSS Frösunda Ikasus Har inte besvarat uppföljningsenkäten.
Allomsorg S&R
Högås
Har inte besvarat uppföljningsenkäten.
(Sista svarsdag var 6 april. Svar från Lundis och Fågelbacken inkom 18 april.) Lundis
Fritidsverksamhet Fågelbacken Göta
Fritidsverksamhet
Verksamheterna har möjlighet att ange ett maximalt antal kunder som de kan ta emot från Sollentuna. Ingen verksamhet har angivit ett kapacitetstak som är lägre än verksamhetens totala kapacitet.
Om en verksamhet under en sammanhängande period på två år inte har haft någon kund från Sollentuna så upphör avtalet att gälla. Ingen verksamhet har varit utan kund i två år.
Personal och kompetens
Utföraren ska bemanna verksamheten så att kunderna kan ges det stöd de behöver och deras säkerhet kan garanteras. Samtliga verksamhetschefer anser att de uppfyller det.
4 Vilken personaltäthet som behövs i en verksamhet beror på antal kunder och vilka behov de har. Uppgifter om bemanningen i de olika
verksamheterna redovisas därför inte i den sammanfattande rapporten eftersom jämförelser kan bli missvisande och leda till felaktiga slutsatser.
Hur stor andel av personalen som ger direkt stöd till kunderna som är tillsvidareanställda varierar mellan 6 och 100 procent.
Andel tillsvidareanställd personal
Bällsta gård Fridhemsplan Stadshagen Östermalm Cymbalen Habiliteket Kajutan Kaninholmen Kastanjetten Lyckan MindMe Dalarna Rissne Oasen Rudebacken
59 % 100 % 100 % 100 % 38 % 6 % 67 % 47 % 50 % 53 % 50 % 44 % 100 % -
All personalen i UNIKAs verksamheter City Korttids Fridhemsplan, City Korttids Östermalm och City Korttids Stadshagen är tillsvidareanställd.
De som arbetar 20 procent eller mer är månadsavlönade och de som har en tjänstgöringsgrand under 20 procent är timavlönade. Habilitekets korttidshem förklarar sin låga andel tillsvidareanställda med att de endast har öppet under helger och en kortare sammanhängande period i juni.
Rudebackens korttids- och kolloverksamhet är öppen fredag eftermiddag till söndag eftermiddag och Utvecklingspedagogik har svarat att tillsvidarenaställning inte är möjligt.
Utbildningsnivå
En betydelsefull aspekt av verksamhetens kvalitet är att personalen har de kunskaper, förmågor och erfarenhet som krävs för att kunna ge ett gott stöd och en god service eller omsorg. Bestämmelserna i LSS innebär att personalen ska ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift.
I avtalet med utförarna regleras att personalen ska ha adekvat utbildning och/eller erfarenhet av arbete som kan anses lämplig för verksamhetens inriktning. Tolv verksamhetschefer tycker att personalen i dennes verksamhet har lämplig utbildning och/eller erfarenhet medan två chefer endast delvis tycker att deras personal har utbildning och/eller erfarenhet av arbete som kan anses lämplig för verksamhetens inriktning.
5 Socialstyrelsen rekommenderar att personal som ger direkt stöd i vardagen i den enskildes hem eller i annan verksamhet ska ha utbildning
motsvarande gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram med programfördjupning för yrkesutgång funktionshinderområde eller psykiatri alternativt gymnasieskolans barn- och fritidsprogram inriktning socialt arbete med yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet.
Personalen kan även nå den rekommenderade kunskapsnivån genom äldre gymnasieprogram, genom validering av reell kompetens.
I uppföljningen har efterfrågats hur många bland den tillsvidareanställda personalen som har utbildning i enlighet med Socialstyrelsens
rekommendationer. Eftersom nästan hälften av utförarna har uppgivit ett högre antal tillsvidareanställda individer med utbildning än de tidigare i enkäten uppgivit att det finns tillsvidareanställd personal, så redovisas svaren inte i den sammanställda rapporten. Samma sak gäller för frågan om tillsvidareanställd personal som har annan gymnasial utbildning och tillsvidareanställd personal med eftergymnasial utbildning inom
funktionshinderområdet.
Forum CARPE
Genom Sollentuna kommuns medlemskap i Carpe erbjuds utförarna kostnadsfria kompetensutvecklingsinsatser, t.ex. i form av föreläsningar, seminarier, kurser och studiecirklar. Carpe är en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Mer information finns på www.forumcarpe.se.
Fyra utförare uppger att deras personal under år 2015 deltagit i någon av de utbildningar som anordnades av Carpe. Sex utförare har svarat att deras personal inte deltagit i CARPE-utbildning och fyra utförare kan inte svara på huruvida deras personal har gått på CARPE-utbildning. Alla verksamheter känner dock till att Forum CARPE finns.
Kvalitetsledningssystem
Utföraren ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som uppfyller kraven i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
Ett ledningssystem är ett verktyg för att uppnå kvalitet. Det ska vara ett stöd för både ledning och medarbetare att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten.
6
Bällsta gård Fridhemsplan Stadshagen Östermalm Cymbalen Habiliteket Kajutan Kaninholmen Kastanjetten Lyckan MindMe Dalarna Rissne Oasen Rudebacken
Rutiner för de viktigaste aktiviteterna i
verksamheten √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ Rutiner för synpunkts- och
klagomålshantering √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ Synpunkter och klagomål per plats år
2015 0,17 0,67 0,43 0,45 1,17 0,22 0 0,33 1,67 0 0,33 3,30 0 0
Rutiner för rapportering, utredning och
anmälan enl lex Sarah √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ Lex Sarah-utredningar per plats
år 2015
Rutiner för dokumentation i den sociala
journalen enl LSS √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ X √√√√ Rutiner för upprättande av
genomförandeplan √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ X √√ √√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ Mall för genomförandeplan √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ Avvikelser sammanställs och analyseras
löpande √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ √√√√ Samtliga verksamhetschefer uppger att det finns dokumenterade, lokala rutiner för de viktigaste aktiviteterna i verksamheten och att
kvalitetsledningssystemet är känt av personalen och används i det dagliga arbetet.
De utförare som har en stor andel personal som inte är tillsvidareanställd har sannolikt en större utmaning i att se till att personalen känner till och arbetar efter rutinerna.
7 Avvikelsehantering
En avvikelse är en negativ händelse som medför eller hade kunnat medföra att kunden kommit till skada. Brister i bemötande, upplevda missförhållanden, brister i läkemedelshanteringen etc. är exempel på avvikelser. Avvikelser i verksamheten ska utredas och åtgärdas.
Avvikelsehanteringen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet och syftar till att upptäcka och förebygga kvalitetsbrister.
Verksamheternas beskrivningar av avvikelsehanteringssystemet visar på olika arbetssätt.
Samtliga verksamheter uppger att de löpande sammanställer och analyserar avvikelser i syfte att hitta mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Verksamheternas beskrivningar av hur detta går till visar på olika arbetssätt.
I uppföljningen har inte efterfrågats hur många avvikelser som inträffat under år 2015. Om antalet rapporterade avvikelser är lågt finns det anledning att fundera över om avvikelsehanteringssystemet fungerar som det ska. Ur ett kvalitetsledningsperspektiv är det mer allvarligt att avvikelser inte rapporteras än att det inträffar avvikelser. När en avvikelse inträffar är det viktigt att så långt som möjligt klarlägga
händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det och att vidta åtgärder som kan hindra att liknande händelser inträffar igen.
Synpunkter och klagomål
Utföraren är skyldig att ta emot och utreda synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). Synpunkts- och
klagomålshantering är ett kvalitetsverktyg vars syfte är att snabbt rätta till fel och brister samt utveckla och förbättra kvalitet och service.
Samtliga verksamheter uppger att det finns dokumenterade, lokala rutiner för synpunkts- och klagomålshantering i verksamheten.
Verksamheternas beskrivningar av hur de säkerställer att kunderna och deras företrädare/närstående känner till vem de ska vända sig till för att lämna synpunkter och klagomål visar att information lämnas både skriftligen och muntligen i olika sammanhang.
Fyra verksamheter har inte fått in någon synpunkt eller klagomål alls under år 2015. En av dessa utförare har kommenterat att deras synpunkts- och klagomålshanteringssystem behöver uppdateras. Den utförare som har tagit emot flest synpunkter och klagomål har fått 33 stycken. Om antalet inkomna synpunkter och klagomål är lågt finns det anledning att fundera över om systemet fungerar som det ska.
Genom att gruppera inkomna synpunkter och klagomål utifrån vad de handlar om kan en verksamhet lättare identifiera sina utvecklingsområden. I denna enkätuppföljning har inte efterfrågats vad de inkomna synpunkterna och klagomålen har avsett. De har dock fått möjlighet att ange vilka områden de använder i sin verksamhet för att gruppera synpunkter- och klagomål. Syftet var att få ökad kunskap för att vid nästa uppföljning eventuellt kunna förfina frågeställningen. Svaren visar att hälften av utförarna inte kategoriserar sina synpunkter och klagomål.
8 Lex Sarah enligt 24 b-f § LSS
Ett missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande är en avvikelse av allvarlig karaktär och ska utredas enligt lex Sarah. Om utredningen kommer fram till att avvikelsen faktiskt utgör ett allvarligt missförhållande, eller en påtaglig risk för missförhållande ska en lex Sarah-anmälan göras till IVO.
Samtliga verksamheter uppger att det finns dokumenterade och kända rutiner för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah.
Uppföljningen visar att det under år 2015 gjordes mycket få utredningar enligt lex Sarah. Två verksamheter har gjort en utredning vardera och båda utredningarna ledde till lex Sarah-anmälan. En av utredningarna/anmälningarna avsåg en kund från Sollentuna.
Social dokumentation och genomförandeplaner
Den sociala dokumentationen kring kunden ska följa gällande lag och myndighetsföreskrifter. Alla verksamheter utom en uppger att det finns en dokumenterad och känd rutin för vad som ska dokumenteras i den sociala journalen enligt LSS.
Varje kund i verksamheten ska ha en s.k. genomförandeplan som beskriver hur insatsen rent praktiskt ska genomföras. Alla verksamheter utom en uppger att de har en dokumenterad och känd rutin för upprättande av genomförandeplanen. Alla verksamheter har en mall för
genomförandeplanen.
Enligt avtal ska genomförandeplanen upprättas senast en månad efter att insatsen har verkställts och ska sedan följas upp och revideras minst två gånger per år. De verksamheter som har en rutin för upprättande av genomförandeplan uppger att det framgår av rutinen när genomförandeplanen ska upprättas och vilka personer som ska/kan delta vid upprättandet. I en av verksamheternas rutiner framgår dock inte hur ofta
genomförandeplanen ska revideras. Verksamheten uppger att eftersom de träffar kunden så sällan så görs allt på en gång.
I fyra av fjorton rutiner framgår inte att genomförandeplanen ska delges kommunens handläggare.
Krav på utföraren
Ekonomisk och finansiell ställning
Utföraren ska ha en stabil ekonomisk bas. Vård- och omsorgkontoret har kontrollerat samtliga godkända utförares ekonomiska och finansiella ställning via kreditupplysningsföretaget Creditsafe. Kontrollen visar att samtliga utförare uppfyller kravet på lägsta accepterade rating.
9 Skatter och sociala avgifter
Utföraren ska betala skatter och sociala avgifter. Vård- och omsorgkontoret har kontrollerat samtliga godkända utförare genom att inhämta uppgifter från Skatteverket (SKV4820). Kontrollen visar att samtliga utförare uppfyller kravet.
