Dnr 2016/0166 VON
1
Uppföljning av korttidstillsyn enligt LSS
sammanfattning av enkätuppföljningar, april 2016
Denna rapport är en sammanfattning av den uppföljning av verksamheterna inom vård- och omsorgsnämndens valfrihetssystem för korttidstillsyn som genomfördes vid månadsskiftet mars/april år 2016. Uppföljningen genomfördes som en webbenkätsundersökning.
Enkätuppföljningen ska ses som en förstudie och ett underlag inför kommande uppföljningsmöten med utförarna. Det gäller både de svar som redovisas i denna rapport och de frågeområden som inte redovisas i rapporten.
Svarsfrekvens
Samtliga verksamheter, även de som för närvarande inte hade någon kund från Sollentuna kommun, ombads att besvara enkäten.
Svalan (Barn- och ungdomskontoret, Sollentuna kommun) är den enda verksamhet som inte har svarat. Övriga åtta verksamheter har svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 89 procent.
Barn med funktionsnedsättning som är över 12 år och vars föräldrar förvärvsarbetar, har rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet.
Korttidstillsyn är en fortsatt fritidsverksamhet. Tillsynen ges före skolans början och efter skolan slut från kl. 7.00 fram till kl. 18.00 samt under lovdagar, studiedagar och längre lov.
Insatsen beviljas enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
2 Utförare i valfrihetssystemet
Det finns nio godkända verksamheter, vilka drivs av tre olika utförare, som kunderna kan välja mellan.
Utförare Namn på
verksamheten Inriktning
Belägen i kommun /stadsdel
Totalt antal platser
Antal kunder från Sollentuna
31/3 2016
Andra kommuner som utföraren har avtal med
Enigma Omsorg
Aspen
Aspergers
syndrom/högfungerande autism
Täby 8 0 Täby, Stockholm, Danderyd
Backen
Aspergers
syndrom/högfungerande autism
Täby 8 0 Stockholm, Täby, Nacka, Vaxholm, Vallentuna, Österåker
Bällsta gård Autism Bromma 8 0
Täby, Danderyd, Solna, Upplands Väsby, Järfälla, Sundbyberg, Sigtuna, Stockholm, Vallentuna
Enigmagården
Aspergers
syndrom/högfungerande autism
Täby 20 3
Täby, Solna Järfälla, Upplands Väsby, Ekerö, Sundbyberg, Sigtuna, Upplands-Bro, Österåker, Danderyd, Vallentuna
Lyckan Autism Täby 6 1 Österåker
Marcusskolan Autism Spånga 20 0 Stockholm
Utvecklings- pedadgogik Sverige
Häggvik Fritid Utvecklingsstörning, autism,
autismliknande tillstånd Sollentuna 55 8 Uppger sig ha avtal med andra kommuner men har inte angivit vilka
Sveden Fritiden Utvecklingsstörning, autism,
autismliknande tillstånd Solna 35 5 Järfälla, Danderyd, Österåker, Solna, Vallentuna
Barn- och ungdomskontoret, Sollentuna kommun, Svalan har inte besvarat uppföljningsenkäten.
Verksamheterna har möjlighet att ange ett maximalt antal kunder som de kan ta emot från Sollentuna. Ingen verksamhet har angivit ett kapacitetstak som är lägre än verksamhetens totala kapacitet.
Om en verksamhet under en sammanhängande period på två år inte har haft någon kund från Sollentuna så upphör avtalet att gälla. Ingen verksamhet har varit utan kund i två år.
3 Personal och kompetens
Utföraren ska bemanna verksamheten så att kunderna kan ges det stöd de behöver och deras säkerhet kan garanteras. Samtliga verksamhetschefer anser att de uppfyller det.
Vilken personaltäthet som behövs i en verksamhet beror på antal kunder och vilka behov de har. Uppgifter om bemanningen i de olika
verksamheterna redovisas därför inte i den sammanfattande rapporten eftersom jämförelser kan bli missvisande och leda till felaktiga slutsatser.
Andelen personal som ger direkt stöd till kunderna som är tillsvidareanställda varierar från 45 till 95 %.
Utbildningsnivå
En betydelsefull aspekt av verksamhetens kvalitet är att personalen har de kunskaper, förmågor och erfarenhet som krävs för att kunna ge ett gott stöd och en god service eller omsorg. Bestämmelserna i LSS innebär att personalen ska ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift.
I avtalet med utförarna regleras att personalen ska ha adekvat utbildning och/eller erfarenhet av arbete som kan anses lämplig för verksamhetens inriktning. En verksamhetschef tycker att personalen i dennes verksamhet endast delvis har utbildning och/eller erfarenhet av arbete som kan anses lämplig för verksamhetens inriktning.
Socialstyrelsen rekommenderar att personal som ger direkt stöd i vardagen i den enskildes hem eller i annan verksamhet ska ha utbildning motsvarande gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram med programfördjupning för yrkesutgång funktionshinderområde eller psykiatri alternativt gymnasieskolans barn- och fritidsprogram inriktning socialt arbete med yrkesutgång stöd och service inom funktionshindersområdet.
Personalen kan även nå den rekommenderade kunskapsnivån genom äldre gymnasieprogram, genom validering av reell kompetens.
Andelen tillsvidareanställd personal som har en gymnasieutbildning i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer varierar mellan 18 och 86 procent.
Mellan 10 och 82 procent av personalen har en annan gymnasieutbildning än den rekommenderade, t.ex. samhällsvetenskaplig utbildning.
Andelen tillsvidareanställd personal med någon form av gymnasieutbildning varierar mellan 40 och 100 procent.
Andelen tillsvidareanställd personal med eftergymnasial utbildning inom funktionshinderområdet varierar mellan 31 och 67 procent.
4 Forum CARPE
Genom Sollentuna kommuns medlemskap i Carpe erbjuds utförarna kostnadsfria kompetensutvecklingsinsatser, t.ex. i form av föreläsningar, seminarier, kurser och studiecirklar. Carpe är en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Mer information finns på www.forumcarpe.se.
Fyra utförare uppger att deras personal under år 2015 deltagit i någon av de utbildningar som anordnades av Carpe. Tre utförare har svarat att deras personal inte deltagit i CARPE-utbildning och en utförare kan inte svara på huruvida deras personal har gått på CARPE-utbildning. Alla verksamheter känner dock till att Forum CARPE finns.
Kvalitetsledningssystem
Utföraren ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som uppfyller kraven i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
Ett ledningssystem är ett verktyg för att uppnå kvalitet. Det ska vara ett stöd för både ledning och medarbetare att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten.
Aspen Backen Bällsta gård
Enigma- gården
Häggvik
Fritid Lyckan Marcus- skolan
Sveden Fritiden Rutiner för de viktigaste aktiviteterna i
verksamheten √√ √√ √√ √√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ Rutiner för synpunkts- och
klagomålshantering √√ √√ √√ √√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ Synpunkter och klagomål per plats år
2015 0,13 0,38 0,13 0,15 0,04 0 0 0
Rutiner för rapportering, utredning och
anmälan enl lex Sarah √√ √√ √√ √√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ Lex Sarah-utredningar per plats
år 2015 0 0,13 0 0 0,02 0 0 0,03
Rutiner för dokumentation i den sociala
journalen enl LSS √√ √√ √√ √√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√ Rutiner för upprättande av
genomförandeplan √√ √√ √√ √√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√
5 Mall för genomförandeplan √√ √√ √√ √√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√
Avvikelser sammanställs och analyseras
löpande √√ √√ √√ √√ √√√√ √√ √√ √√√√ √√√√ √√ √√ √√√√
Andel tillsvidareanställda 45 % 59 % 59 % 61 % 95 % 53 % 74 % 84 %
Samtliga verksamhetschefer uppger att det finns dokumenterade, lokala rutiner för de viktigaste aktiviteterna i verksamheten och att kvalitetsledningssystemet är känt av personalen och används i det dagliga arbetet.
De utförare som har en stor andel personal som inte är tillsvidareanställd har sannolikt en större utmaning i att se till att personalen känner till och arbetar efter rutinerna.
Avvikelsehantering
En avvikelse är en negativ händelse som medför eller hade kunnat medföra att kunden kommit till skada. Brister i bemötande, upplevda missförhållanden, brister i läkemedelshanteringen etc. är exempel på avvikelser. Avvikelser i verksamheten ska utredas och åtgärdas.
Avvikelsehanteringen är en del i det systematiska kvalitetsarbetet och syftar till att upptäcka och förebygga kvalitetsbrister.
Verksamheternas beskrivningar av avvikelsehanteringssystemet visar på olika arbetssätt.
Samtliga verksamheter uppger att de löpande sammanställer och analyserar avvikelser i syfte att hitta mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Verksamheternas beskrivningar av hur detta går till visar på olika arbetssätt.
I uppföljningen har inte efterfrågats hur många avvikelser som inträffat under år 2015. Om antalet rapporterade avvikelser är lågt finns det anledning att fundera över om avvikelsehanteringssystemet fungerar som det ska. Ur ett kvalitetsledningsperspektiv är det mer allvarligt att avvikelser inte rapporteras än att det inträffar avvikelser. När en avvikelse inträffar är det viktigt att så långt som möjligt klarlägga
händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det och att vidta åtgärder som kan hindra att liknande händelser inträffar igen.
Synpunkter och klagomål
Utföraren är skyldig att ta emot och utreda synpunkter och klagomål på verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). Synpunkts- och
klagomålshantering är ett kvalitetsverktyg vars syfte är att snabbt rätta till fel och brister samt utveckla och förbättra kvalitet och service.
Samtliga verksamheter uppger att det finns dokumenterade, lokala rutiner för synpunkts- och klagomålshantering i verksamheten.
6 Verksamheternas beskrivningar av hur de säkerställer att kunderna och deras företrädare/närstående känner till vem de ska vända sig till för att lämna synpunkter och klagomål visar att information lämnas både skriftligen och muntligen i olika sammanhang.
Antalet emottagna synpunkter och klagomål är genomgående lågt. Tre av utförana har inte fått in någon synpunkt eller klagomål under år 2015.
Den utförare som har tagit emot flest har endast fått tre stycken. Om antalet inkomna synpunkter och klagomål är lågt finns det anledning att fundera över om systemet fungerar som det ska. En av verksamheterna har kommenterat det faktum att de får in få synpunkter och klagomål. De gör bedömningen att det beror på synpunkter och klagomål istället fångas upp i den årliga enkät som de genomför. En annan verksamhet menar att de nyligen har sett över och reviderat synpunkts- och klagomålshanteringen samt fört en dialog med kundernas målsmän.
Genom att gruppera inkomna synpunkter och klagomål utifrån vad de handlar om kan en verksamhet lättare identifiera sina utvecklingsområden. I denna enkätuppföljning har inte efterfrågats vad de inkomna synpunkterna och klagomålen har avsett. Utförarna har dock fått möjlighet att ange vilka områden de använder i sin verksamhet för att gruppera synpunkter- och klagomål. Syftet var att få ökad kunskap för att vid nästa uppföljning eventuellt kunna förfina frågeställningen. Svaren visar att merparten av utförarna inte använder sig av kategorier.
Lex Sarah enligt 24 b-f § LSS
Ett missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande är en avvikelse av allvarlig karaktär och ska utredas enligt lex Sarah. Om utredningen kommer fram till att avvikelsen faktiskt utgör ett allvarligt missförhållande, eller en påtaglig risk för missförhållande ska en lex Sarah-anmälan göras till IVO.
Samtliga verksamheter uppger att det finns dokumenterade och kända rutiner för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah.
Uppföljningen visar att det under år 2015 gjordes mycket få utredningar enligt lex Sarah. Tre verksamheter har gjort en utredning vardera. Ingen av utredningarna avsåg en kund från Sollentuna kommun. Ingen utredning ledde vidare till anmälan.
Social dokumentation och genomförandeplaner
Den sociala dokumentationen kring kunden ska följa gällande lag och myndighetsföreskrifter. Samtliga utförare uppger att det finns en dokumenterad och känd rutin för vad som ska dokumenteras i den sociala journalen enligt LSS.
Varje kund i verksamheten ska ha en s.k. genomförandeplan som beskriver hur insatsen rent praktiskt ska genomföras. Enligt avtal ska
genomförandeplanen upprättas senast en månad efter att insatsen har verkställts och ska sedan följas upp och revideras minst två gånger per år.
Samtliga utförare uppger att det finns en dokumenterad och känd rutin för upprättande av genomförandeplan. I allas rutiner framgår när
7 genomförandeplanen ska upprättas, vilka personer som kan/ska delta vid upprättandet och hur ofta genomförandeplanen ska revideras. Alla
utförare har en mall för genomförandeplanen.
Krav på utföraren
Ekonomisk och finansiell ställning
Utföraren ska ha en stabil ekonomisk bas. Vård- och omsorgkontoret har kontrollerat samtliga godkända utförares ekonomiska och finansiella ställning via kreditupplysningsföretaget Creditsafe. Kontrollen visar att samtliga utförare uppfyller kravet på lägsta accepterade rating.
Skatter och sociala avgifter
Utföraren ska betala skatter och sociala avgifter. Vård- och omsorgkontoret har kontrollerat samtliga godkända utförare genom att inhämta uppgifter från Skatteverket (SKV4820). Kontrollen visar att samtliga utförare uppfyller kravet.
