Almby 12:43, Örebro kommun Översiktlig miljöteknisk markundersökning

(1)

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB | www.structor.se

ESKILSTUNA: Bruksgatan 8b, 632 20 Eskilstuna | Tel: 016-10 07 60 VÄSTERÅS: Norra Källgatan 17, 722 11 Västerås | Tel: 021-81 45 40 ÖREBRO: Ribbingsgatan 11, 703 63 Örebro | Tel: 019-601 44 55

Örebro 2016-05-26

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

Ingvar Eriksson, uppdragsledare Ola Westman, handläggare

Almby 12:43, Örebro kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Uppdragsnummer: 6868-001 Antal sidor: 24 Antal bilagor: 3

(2)

Innehåll

1 Inledning 3

2 Uppdrag och syfte 3

2.1 Organisation 3

2.2 Utrednings- och åtgärdsprocess för förorenad mark 4

3 Objektbeskrivning 5

3.1 Allmänt 5

3.2 Bakgrundsinformation och föroreningskällor 6

3.3 Platsinformation och spridningsvägar 10

4 Bedömningsgrunder 12

4.1 Tillämpade riktvärden 12

5 Utförande 13

5.1 Uppdelning av området 13

5.2 Metod allmänt 13

5.3 Fältprovtagning och fältanalyser 14

6 Resultat 16

6.1 Fältanalyser 16

6.2 Laboratorieanalyser 17

6.3 Fältnoteringar 18

7 Förenklad riskbedömning 20

7.1 Problembeskrivning och konceptuell modell 20

7.2 Föroreningssituation i mark 20

7.3 Föroreningssituation i grundvatten 21

7.4 Skyddsobjekt 21

7.5 Spridnings- och exponeringsrisker 21

7.6 Bedömning av osäkerheter 22

7.7 Sammanfattande riskbedömning 22

8 Slutsats och rekommendationer 23

8.1 Upplysning angående krav enligt Miljöbalken och Arbetsmiljölagen 23

9 Referenser 24

Bilagor

Bil 1 Provtagningsplan

Bil 2 Fältresultat och fältanalyser Bil 3 Laboratorieanalyser

(3)

1 Inledning

Fastigheten Almby 12:43 är belägen i den östra delen av Örebro. Fastigheten ägs av Agconfas AB. Inom fastigheten återfinns ett antal byggnader som tillhörde den tidigare charkuteriverksamheten Scan Sweden AB. Idag finns här diverse företags- och fordonsrelaterade verksamheter, träningslokaler samt en restaurang. Delar av fastigheten används idag även som asfalterad parkeringsplats. Då Örebro stadsdel växer och be- hovet av bostäder har ökat finns förslag på att förändra nuvarande markanvändning och låta bebygga fastigheten med bostäder. Det finns i nuläget ingen omarbetad detalj- plan för området som inkluderar byggnation, utan denna planering är fortfarande i fas- tighetsägarens ”planeringsskede”.

Marken på fastigheten misstänks kunna innehålla föroreningar från tidigare verksamheter och en översiktlig miljöteknisk markundersökning har därför genomförts. Om markföroreningar påträffas i halter över tillämpliga riktvärden kan efterbehandlingsåt- gärder behöva vidtas för att möjliggöra ändrad markanvändning. I samband med den miljötekniska markundersökningen har även radonhalten undersökts.

2 Uppdrag och syfte

Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Bo Lindskog, Agconfas AB, genomfört en miljöteknisk markundersökning samt en miljöinventering av befintlig byggnation inom fastigheten Almby 12:43.

Undersökningens syfte är att översiktligt undersöka om föroreningssituationen inom fastigheten påverkar möjligheterna att genomföra planerad byggnation samt göra en preliminär bedömning av åtgärdsbehovet. Undersökningen syftar även till att under- söka och fastställa eventuell förekomst av t.ex. farligt avfall eller annat avfall i befintliga byggnader inom Almby 12:43.

Miljöinventering av befintlig byggnation redovisas i separat rapport.

I uppdraget ingår inte att avgränsa eventuellt påträffade föroreningars utbredning eller att göra en fördjupad riskbedömning.

2.1 Organisation

I uppdraget har följande företag och personer medverkat:

Namn Företag Ansvar och uppgifter

Ingvar Eriksson Structor Miljöteknik AB Uppdragsledare

Daniel Gustafsson Structor Miljöteknik AB Handläggare, granskning Ola Westman Structor Miljöteknik AB Handläggare, fältanalyser,

provtagning, rapportskrivning

Ronnie Håkansson T-Schakt Grävmaskinist

Peter Karlsson VAP Borrpersonal

ALS Scandinavia AB Laboratorieanalyser

(4)

2.2 Utrednings- och åtgärdsprocess för förorenad mark

Processen att utreda och välja efterbehandlingsåtgärd för ett förorenat område startar när det finns information eller misstanke om att ett område är så förorenat att det kan utgöra risk för människors hälsa eller miljön. Processen utförs stegvis, där varje steg utgör underlag för nästa fas eller beslut om att processen kan avbrytas. Återkoppling och omtag av vissa moment kan bli nödvändiga då ny kunskap kommer in i efterhand och det är därför inte ovanligt att flera moment kan pågå mer eller mindre samtidigt. I figur 1 illustreras processen översiktligt med information om var i processen det aktu- ella objektet befinner sig i.

Figur 1. Schematisk beskrivning av utrednings- och efterbehandlingsprocessen, där blåmarke- ring visar var aktuellt objekt befinner sig.

Övergripande åtgärdsmål

Anger vad man vill uppnå med en efterbehandlingsåtgärd

Undersökning och utredning

Provtagningar i fält som underlag för riskbedömning. Inför provtagning tas en provtagningsplan fram som ofta förankras med tillsynsmyndigheten.

Riskbedömning

Identifierar och kvantifierar de risker som det förorenade området kan ge upphov till.

Åtgärdsutredning

Vilka åtgärdsalternativ kan vara lämpliga för aktuellt område. De alternativ som väljs beskrivs närmare avseende kostnader, risker och omgivningspåverkan.

Riskvärdering

I riskvärderingen jämförs de totala miljömässiga konsekvenserna (positiva och negativa) och tekniska risker för åtgärdsalternativen med kostnaderna.

Mätbara åtgärdsmål

Konkretisering av de övergripande åtgärdsmålen i mätbara termer, som sedan kontrolleras i kontrollprogram som utförande- och omgivningskontroll samt referenseundersökningar.

Åtgärdsförberedelser och åtgärdskrav

Åtgärdskraven preciserar vad som bör göras och på vilket sätt, de bör vara kalkylerbara och omfatta alla aktiviteter och medier som ska åtgärdas/hanteras. I detta moment upprättas en

anmälan om efterbehandling.

Genomförande

Upphandling och projektledning av entreprenad. Miljökontroll utförs enligt kontrollprogram för t.ex.

uppföljning av mätbara åtgärdsmål

Uppföljning och dokumentation

Hela processen ska dokumenteras så att den lätt kan följas. Dokumentationen ska vara avsedd för tillsynsmyndigheten alternativt som underlag för riskkommunikation, planprocess eller liknande.

(5)

3 Objektbeskrivning

3.1 Allmänt

Fastigheten Almby 12:43 är belägen i östra delen av Örebros tätort. Undersökningsom- rådet är ca 5 hektar. I figur 2 visas undersökningsområdets läge i staden och figur 3 visar fastighetens utbredning samt närliggande fastigheter. Inom fastigheten återfinns ett antal byggnader som huvudsakligen tillhörde den tidigare charkuteriverksamheten Scan Sweden AB fram till 2014. Förutom själva charkuteriverksamheten har det även bedrivits en mängd andra industriella verksamheter inom det aktuella området, där- ibland olika typer av verkstäder samt drivmedelshantering. Idag bedrivs ett antal olika verksamheter inom fastigheten, såsom diverse företags- och fordonsrelaterade verksamheter (såsom t.ex. Pappman AB och Yrkesakademin AB), träningslokaler för fysisk aktivitet (Crossfit Örebro) samt en restaurang (Restaurang Tomassino). Delar av fastigheten används idag även som asfalterad parkeringsplats. Yrkesakademin AB använ- der även delar av den asfalterade ytan för instruktion- och övningskörning samt som uppställningsplats för sina fordon. På grannfastigheterna i närområdet återfinns ett antal småindustrier samt kontor- och affärsverksamhet.

Figur 2.Översikt över Örebro tätort (orebro.se). Aktuellt undersökningsområde är ungefärligt ut- markerat med en röd stjärna.

(6)

Figur 3. Almby 12:43 – fastighetens utbredning ungefärligt utmarkerat. (orebro.se).

3.2 Bakgrundsinformation och föroreningskällor

3.2.1 Verksamhetshistorik

Charkuteriverksamheten vid Scan i Örebro startade redan 1894, inledningsvis under namnet Gustavsson och därefter Farmek. Under många år ingick även slakteriverk- samhet men detta kom att ersättas av korvtillverkning på 1960-talet. Scan flyttade verksamheten från Örebro till Linköping under 2014. I den östra delen av fastigheten har även ett flertal fordonsrelaterade bedrivits, såsom en biltvätt samt flera verkstäder.

Även en bensinstation för verksamhetens egna fordon varit belägen inom området. Un- der 1995 revs ett antal byggnader inom den östra fastighetsdelen, bl.a. en gammal panncentral samt byggnader kopplade till diverse skrotverksamhet (SWECO 2011).

I figurerna 4-7 visas fyra flygfoton från åren 1947, 1961, 1971 och 1985. Man kan tyd- ligt urskilja att omfattande byggnation har ägt rum mellan åren 1947-1961 samt 1961- 1971. Mellan åren 1971 till 1985 verkar inte lika mycket byggnation ha ägt rum inom aktuell fastighet, dock kan man se en väldigt tydlig omställning av markanvändningen strax söder om fastigheten.

(7)

Figur 4. Flygfoto från år 1947.

(8)

(9)

3.2.2 Miljö- och hälsostörande ämnen som kan förväntas på objektet

Utifrån den verksamhet som bedrivits på fastigheten finns ingen misstanke om att nå- gon omfattande föroreningsskada ska förekomma i området. Bensinstationens mark- förlagda cisterner blev enligt uppgift uppgrävda på 1970-talet, detta då det framkommit att drivmedel läckt ut i mark. Under sommaren år 2010 uppmärksammades en drivme- delsförorening som misstänktes härröra från läckage vid en drivmedelscistern, ovan jord, inne på området. Inom fastigheten har det även funnits flera äldre transformator- stationer, pannrum och ett antal cisterner (SWECO 2011).

I den övre, norra delen, av det östra området där det har rivits ett antal byggnader finns misstanke om en deponi. Fyllnadsmassor inom bebyggda delar av fastigheterna kan innehålla t.ex. metaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) etc. Polyklorerade bifenyler (PCB) kan förekomma t.ex. från fogmassa och elmaterial. Av erfarenhet inne- håller ofta fyllnadsmassor i stadsmiljö ett högst varierat innehåll, dock påträffas relativt ofta förhöjda halter av metaller samt även PAH. I figur 8 och figur 9 redovisas några exempel på områden inom fastigheten som är av intresse för den aktuella undersök- ningen p.g.a. misstanke om diverse föroreningar.

Figur 8. Översikt av den östra delen av undersökningsområdet.

(10)

Figur 9. Översikt av den västra delen av undersökningsområdet.

Sammanfattningsvis kan sägas, att enligt de uppgifter som hittills framkommit bedöms eventuella föroreningar inom fastigheten Almby 12:43 främst bestå av drivmedelsres- ter, metaller, PAH samt PCB.

3.2.3 Eventuell miljö- och hälsostörande påverkan från omgivningen

Utefter Hjälmarevägen i riktning söder om fastigheten, återfinns en verksam bilskrot.

På övriga grannfastigheterna i närområdet återfinns diverse småindustrier.

3.3 Platsinformation och spridningsvägar

3.3.1 Geologiska och hydrologiska förhållanden

Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) för det aktuella området av Örebro (SGU, 1970, Jordartskarta Örebro NV, SGU serie Ag nr 5) består de ytliga jordlagren av sandig-moig morän samt av glacial lera.

I riktning norrut från fastigheten återfinns ett våtmarksområde som därefter övergår i sjön Hjälmaren, belägen ca 700 m norr om Almby 12:43, se figur 10. Markvattenbild- ningen inom fastigheten är sannolikt begränsad p.g.a. den stora andelen hårdgjord yta och att nederbörd till stor del avleds via dagvattenledningar.

(11)

Figur 10. Översikt som visar fastighetens läge i förhållande till skyddsvärd våtmark i närområdet.

3.3.2 Markinstallationer

Stora delar av fastigheten består av asfalterade ytor med dagvattenbrunnar som leder ytvatten till kommunens dagvattennät. Inom fastigheten finns ett stort antal interna ledningar för dagvatten samt gasledningar och fjärrvärme. Fjärrvärmeledningen går tvärs genom den östra delen av området och vidare ibland byggnaderna i den västra delen. I den västra delen återfinns även en kulvert som går tvärs genom fastigheten i nord-syd- lig riktning under byggnaderna.

3.3.3 Spridningsvägar

Den huvudsakliga spridningsvägen bedöms vara via grundvatten, ledningsgravar samt kulvertinstallationer.

(12)

4 Bedömningsgrunder

4.1 Tillämpade riktvärden

För bedömning av påträffade halter i mark har Naturvårdsverkets generella riktvärden för Känslig Markanvändning, KM, tillämpats. Riktvärdet för mindre känslig markan- vändning (nuläget) presenteras också som ett jämförvärde. I grundvatten har riktvär- den för grundvatten och i andra hand referensvärden enligt SGU-FS 2013:2 använts.

Tillämpade riktvärden presenteras i tabell 1 nedan.

Vid mätning av radon har uppmätta halter jämförts med värden som återfinns i Radon- boken (2004). Halterna presenteras i kapitel 6.

Tabell 1. Riktvärden för ämnen i mark (mg/kg TS) och grundvatten (g/l).

Ämne KM MKM Grundvatten

Arsenik 10 25 10

Barium 200 300

Bly 50 400 10

Kadmium 0,5 15 5

Kobolt 15 35 0,5²⁾

Koppar 80 200 6²⁾

Krom totalt ¹⁾ 80 150 1²⁾

Kvicksilver 0,25 2,5 1

Nickel 40 120 5²⁾

Vanadin 100 200 1²⁾

Zink 250 500 100²⁾

PCB-7 0,008 0,2

PAH L (låg molekylvikt) 3 15

PAH M (medelhög molekylvikt) 3 20

PAH H (hög molekylvikt) 1 10

Bensen 0,012 0,04

Toluen 10 40

Etylbensen 10 50

Xylen 10 50

1) Om halt Cr VI är mindre än 1 %

2) Referensvärden i grundvatten enligt SGU-FS

(13)

5 Utförande

5.1 Uppdelning av området

Då fastigheten omfattar till en yta om ca 5 hektar och generellt används i två olika mar- kanvändningsområden, ”byggnader” och ”öppen yta”, gjordes en bedömning att dela in provtagningen i dessa två delområden. Områdena benämns som östra och västra.

Områdenas olika markanvändning bidrog sedan till att två olika provtagningsmetoder genomfördes, grävning av provgropar och skruvborrprovtagning.

Inom det västra området bedömdes att skruvborrprovtagning var lämpligast p.g.a. utrymmesbrist mellan uppförda byggnader, hinder i mark såsom ledningar samt för att bidra med minimal förstöring av ytskiktet.

Inom det östra området identifierades inte samma problematik med t.ex. utrymmesbrist och här valdes istället provgropsgrävning med grävmaskin.

Radonmätningar har utförts inom båda områdena.

5.2 Metod allmänt

Inom östra området utfördes provtagning av jord dagarna 7-8 mars och vid provtag- ningstillfället var det mestadels snöblandat regn med en temperatur på ca 0 grader.

Provtagning av jord inom västra området utfördes dagarna 29-30 april i mestadels so- ligt väder med en temperatur på ca 10 grader.

Totalt sextio stycken provpunkter, placerades ut efter tillgänglighet. Ett antal provpunkter placerades som riktad provtagning kring platser med misstänkt förekomst av bl.a.

PAH, PCB och BTEX och övriga placerades slumpmässigt ut på resterande fastighets- delar, se bilaga 1 för provtagningsplan.

Uttagna markprover överfördes till diffusionstäta påsar. Vid provtagningen användes engångshandskar som byttes mellan varje uttaget prov för att eliminera risken för kon- taminering mellan proven. Vid provtagningen fördes fältprotokoll där anteckningar rö- rande provdjup, bedömd jordart, syn- och luktintryck gjordes för respektive prov.

Provtagning har utförts enligt SGF:s Fälthandbok för Undersökningar av förorenade områden, rapport 2:2013.

5.2.1 Östra området (PG1-PG30)

Markprovtagningen utfördes genom provgropsgrävning med grävmaskin som sam- lingsprover, bestående av 10-15 stickprover, från markytan och nedåt, halvmetersvis, t.ex. 0-0,5 m, 0,5-1 m, samt från schaktbotten.

5.2.2 Västra området (SM1-SM30)

Markprov från borrbandvagn uttogs direkt från skruvborr efter att jordmaterial från ovanliggande jordlager som fastnat på väg upp genom hållet skrapats bort, för att få ett representativt samlingsprov, bestående av 10-15 stickprover. Foto från aktuell provtag- ning visas nedan, se foto 1. I samband med provtagningen installerades grundvatten- rör av 63 mm PEH-plast vid två platser (SM18 och SM24). Utrymmet mellan rör och omgivande mark tätades i marknivå.

(14)

Foto 1. Visar provtagning med borrbandvagn för uttag av jordprover vid provpunkten SM28.

5.3 Fältprovtagning och fältanalyser

5.3.1 Mark

Vid provtagningstillfället analyserades samtliga uttagna jordprover med en fotojonise- ringsdetektor (PID), av typ MiniRae 2000, för att påvisa flyktiga organiska föroreningar i jord. Metoden är inte kvalitativ, dvs. endast en totalhalt redovisas och det går inte att urskilja vilket ämne som gett utslag.

Samtliga uttagna jordprover analyserades även med XRF-instrument, av typ NITON XL3t, för att ”scanna” av jordproverna med avseende på metallinnehåll. XRF-mätning har generellt skett som enkelmätning på avsett jordprov placerad i diffusionstät påse, i 120 sekunder.

Uttagna prover förvarades svalt och mörkt innan urval skickades till analys på ackrediterat laboratorium.

5.3.2 Radonmätning

Mätningar avseende eventuell förekomst av markradon utfördes den 15 april i 7 mät- punkter inom det aktuella området (vid SM18, SM22, SM24, PG7, PG8, PG10 samt PG14). Placering av punkterna valdes med hänsyn till var de kommande bostäderna eventuellt kan komma att byggas. Mätningarna av radongashalter i marken utfördes med mätinstrumentet Markus 10. Vid mätningarna pumpas porluft upp till mätenheten, Markus 10, genom ett stålrör som slagits ner 70 cm i marken. När porluften når mätin- strumentet mäts sönderfallet och halten radon beräknas av instrumentet.

5.3.3 Grundvatten

Installation av grundvattenrör utfördes den 30 mars. Totalt installerades 2 stycken grundvattenrör av modell 63 mm PEH-plast vid två platser (SM18 och SM24). Samtliga rör installerades med hjälp av borrbandvagn. Filterspetsen på PEH-rören installerades

(15)

i vad som bedömdes vara naturliga jordarter på ett djup av ca 2,5 m. Grundvattenrören omsattes till tomt rör den 11 april och vattenprov uttogs den 15 april. Uttaget vattenprov överfördes till avsedda behållare tillhandahållna av laboratoriet och förvarades svalt och mörkt i väntan på transport för analys på ackrediterade laboratorium.

Innan provtagningen analyserades vattnet med s.k. HDI-instrument användes för att få en indikation på eventuell förekomst av klorerade lösningsmedel. Instrumentet separe- rar klorerade föreningar från andra VOC (Volatile Organic Compounds), men kan inte separera olika halogenerade lösningsmedel från varandra. Instrumentet används van- ligtvis för läcksökning av värmepumpar/kylaggregat men har visat sig vara mycket an- vändbart för att indikera förekomst av halogenerade ämnen vid undersökningar av för- orenade områden.

Mätningen utfördes genom att instrumentets sugslang stoppades ned i grundvattenrö- ret och förändring i intensitet på instrumentets ljudutslag noterades. Resultatet tolkas mellan 0-4 där 0 betyder inget utslag och 4 betyder maximalt utslag. Instrumentets utslag ger en bättre bedömning av vid vilka provpunkter som uttag av vattenprover behö- ver göras.

5.3.4 Avsteg från provplan

Provtagning genomfördes ej vid provpunkt SM14 p.g.a. stopp mot betongplatta. När- heten till markförlagda ledningar medförde att den aktuella provpunkten ej kunde flyttas sidledes.

(16)

6 Resultat

6.1 Fältanalyser

Resultat av XRF- och PID-värden redovisas i bilaga 2. Fältresultat från dessa båda mätningar har legat till grund för vilka prover som har skickats till ackrediterat laboratorium för verifierande analyser.

6.1.1 Oorganiska ämnen

Då halter i detta område generellt har varit låga (mellan KM-MKM) har ingen beräkning av korrelationen eller jämförelse mellan instrumentets och laboratoriets resultats ut- förts.

För kännedom bör nämnas att XRF-analyser tenderar att överskatta vissa metallhalter såsom kobolt och barium och att t.ex. förhöjda halter av arsenik kan bero på grund av höga halter av andra metaller såsom t.ex. järn.

6.1.2 Organiska ämnen

Halter över 50 ppm (SM13) har påvisats vid fältanalys och prover har skickats in för verifierande analyser.

6.1.3 HDI-mätning i grundvattenrör

Mätningen gav ej någon indikation på förekomst av klorerade lösningsmedel.

6.1.4 Radonmätning

Mätningarna visar på att halterna av markradon är generellt låga inom det aktuella om- rådet. De högsta påvisade halterna uppgick till 18 kBq/m³ luft (SM24) och 10 kBq/m³ luft (SM22). Den övre haltgränsen för lågradonmark med avseende på markradon är 10 kBq/m³ luft. Vid halter som överstiger 50 kBq/m³ luft så klassas marken som högradonmark.

Samtliga resultat från de utförda mätningarna redovisas i tabell 2 nedan.

Redovisad lufthalt (kBq/m³) markerad med fetstil överskrider haltgräns för lågradon- mark.

Tabell 2. Resultat från markradonmätning inom den aktuella fastigheten.

Provpunkt Halt kBq/m³luft Haltgräns för s.k.

”lågriskområde”

Haltgräns för s.k.

”högriskområde”

SM18 0 10 50

SM22 10 10 50

SM24 18 10 50

PG5 0 10 50

PG7 1 10 50

PG8 2 10 50

PG14 0 10 50

(17)

6.2 Laboratorieanalyser

6.2.1 Mark

För ackrediterade analyser har ALS Scandinavia AB används. En sammanställning av hur många prover som uttogs i denna undersökning samt antalet analyser ses i tabell 3 och 4.

Tabell 3. I tabellen syns hur många prover som totalt uttogs och hur många av dem som skicka- des till labb.

Antal prov

Uttagna jordprov 243

Analyserade på labb 36

Tabell 4. I tabellen redovisas hur många prover samt vilka analysparametrar som har utförts.

Antal prov Analyser

20 Metaller

11 PAH

3 Alifater, aromater och BETX

3 PCB

Analysresultatet påvisar förhöjda halter av metaller över tillämpat riktvärde (KM) med avseende på nickel (SM5:2), kobolt (SM5:2 och PG11:4) samt zink (PG2:1 och PG17:2). Analysresultatet påvisar även förhöjda halter över tillämpat riktvärde avseende PAH (SM9:2 och PG2:1), PCB7 (PG12:1) samt bensen (SM13:6).

En sammanställning av laboratorieresultat överskridande gällande riktvärden återfinns nedan i tabell 5. I tabellen redovisas enbart de provpunkter där halter över KM har på- visats.

Redovisade halter markerade med fetstil överskrider riktvärdet för KM i mark och hal- ter markerade med fet kursivstil överskrider riktvärdet för MKM i mark.

Fullständiga analysrapporter från ALS återfinns i bilaga 3.

(18)

Tabell 5. Sammanställning av analysresultat, mark (mg/kg).

Ämne SM5:2 SM9:2 SM13:6 PG2:1 PG11:4 PG12:1 PG17:2 KM MKM Djup m u

my

0,5- 1,0

0,5- 0,6

2,5-3,0 0-0,5 1,5-2,0 0-0,5 0,5-1,0

As 5,88 - - 4,37 8,56 - 1,21 10 25

Ba 196 - - 193 160 - 21,4 200 300

Cd ˂0,1 - - 0,421 0,112 - 0,111 0,5 15

Co 23,7 - - 4,04 17,8 - 4,0 15 35

Cr 64,3 - - 11,6 45,6 - 6,88 80 150

Cu 47,1 - - 14,7 40,6 - 11,8 80 200

Hg ˂0,2 - - ˂0,2 ˂0,2 - ˂0,2 0,25 2,5

Ni 46,3 - - 7,51 34,3 - 5,58 40 120

Pb 27,4 - - 39,5 30,0 - 13,9 50 400

V 58,5 - - 22,8 49,0 - 11,2 100 200

Zn 125 - - 384 110 - 265 250 500

PAH, L - 0,30 - 0,53 - - - 3 15

PAH, M - 4,8 - 2,6 - - - 3 20

PAH, H - 8,3 - 3,3 - - - 1 10

PCB7 - - - 0,017 - 0,008 0,2

Bensen - - 0,96 - - - - 0,012 0,04

Toluen - - ˂0,05 - - - - 10 40

Etylbensen - - 0,15 - - - - 10 50

Xylen - - 0,23 - - - - 10 50

6.3 Fältnoteringar

6.3.1 Jordprover

Vid genomförandet av markprovtagningen konstaterades att fyllnadsmassor påträffa- des i de övre jordlagren i merparten av provpunkterna. I undersökningsområdet har

(19)

fyllnadsmassorna generellt en mäktighet på ca 0,5-1 meter. Fyllnadsmassorna noterades generellt uppvisa få inslag av avfall, men sporadiska inslag av bl.a. tegel påträffa- des i ett antal provpunkter. I övrigt noterades en svag doft av lösningsmedel vid provpunkten SM13, tegel, glas och diverse byggavfall påträffades vid PG1 och PG2, rödfyr vid PG13, jutesäckar med grus och diverse ledningar och armeringsjärn vid PG7, se foto 2.

Foto 2. Visar påträffade ledningar samt armeringsjärn vid provpunkt PG7.

6.3.2 Grundvatten

Grundvattenprover uttogs från provpunkterna SM18 och SM24. Proverna skickades till ALS Scandinavia AB i Täby för laboratorieanalys med avseende på metaller. Analysre- sultatet påvisar förhöjda halter av metaller i provpunkt SM18 över gällande riktvärde med avseende på kobolt, koppar och vanadin. En sammanställning av laboratoriere- sultaten återfinns nedan i tabell 6.

Redovisade halter (µg/l) markerade med fetstil överskrider tillämpat riktvärde.

Fullständiga analysrapporter från ALS återfinns i bilaga 3.

Tabell 6. Sammanställning av analysresultat, grundvatten (µg/l).

Ämne SM18GV SM24GV Riktvärde

As 1,28 ˂1 10

Ba 34 44 700¹

Cd 0,0617 0,0639 5

Co 0,914 0,427 0,5²

Cr ˂0,5 ˂0,5 1²

(20)

Ämne SM18GV SM24GV Riktvärde

Cu 11,4 1,76 6²

Ni 4,82 4,17 5²

Pb ˂0,2 ˂0,2 10

V 1,02 0,152 1²

Zn 7,72 3,95 100²

1, Referensvärden i grundvatten enligt SGU-FS 2, Gränsen för otjänligt dricksvatten, WHO, 2011

7 Förenklad riskbedömning

7.1 Problembeskrivning och konceptuell modell

Förorenings- och exponeringssituationen utifrån nuvarande markförhållanden samt eventuell omställning av markanvändning beskrivs schematiskt i figur 11. Beskriv- ningen grundar sig på resultat från utförd provtagning inom undersökningsområdet.

Figur 11. Konceptuell modell över Almby 12:43 med nuvarande och ev. framtida markanvänd- ning i form av bostäder. Runt om kvarteret finns bilvägar med parkeringar på flera platser i områ- det. Jorddjupet antas vara litet och stor del av grundvattenströmningen bedöms gå i nordlig rikt- ning mot närmaste recipient.

7.2 Föroreningssituation i mark

7.2.1 Östra området

Vid den genomförda undersökning påträffades inga fyllnadsmassor som ger misstanke om någon större förorening uppkom. Tillfört material i form av bl.a. tegel, glas och diverse annat skrot påvisades t.ex. i provpunkterna PG1 och PG2 och ledningar påvisa- des i PG7. Uppmätta halter är relativt låga i samtliga prover. Riktvärdet för KM över- skreds i fyra punkter, PG2 (PAH-M), PG11 (kobolt), PG12 (PCB) samt PG17 (zink).

(21)

7.2.2 Västra området

I SM5 har förhöjda halter av metallerna kobolt och nickel påvisats medan det är halterna av PAH-M och PAH-H som överskrider riktvärdet för KM i provpunkt SM9. I punk- ten SM13 är det halten av det aromatiska kolvätet bensen som överskrider riktvärdet för MKM.

7.2.3 Radon

Radongas har uppmätts i två punkter. Båda punkterna är belägna inom det västra om- rådet och i norra delen av undersökningsområdet. Uppmätta halter är i nivå och något över haltgränsen för lågradonmark. Det ska dock tilläggas att medelvärdet mellan dessa tre mätningar är 9 och således under riktvärdet.

7.3 Föroreningssituation i grundvatten

Analysresultatet beträffande grundvatten påvisar förhöjda halter av metaller i provpunkt SM18 över gällande riktvärde med avseende på kobolt, koppar och vanadin. Provpunkt SM18 är installerad längst norrut och således finns möjlighet att uttaget grundvatten kan härröra från både aktuell fastighet men också från industrier belägna strax söder om objektet.

Riktvärdena som har används är också utformade för att få en indikation om förore- ningar finns i dricksvatten. Inget dricksvatten uttag sker idag inom fastigheten och troligtvis kommet inget uttag ske i framtiden heller.

7.4 Skyddsobjekt

Då undersökningsområdet i framtiden delvis kan komma att nyttjas för bostäder har boende identifierats som det främsta skyddsobjektet. Även närboende och tillfälligt be- sökande bedöms vara skyddsobjekt. Bostadsområdet kommer vara anslutet till det kommunala VA-nätet. Recipienten, sjön Hjälmaren med tillhörande våtmarker, ligger på ca 700 meters avstånd från undersökningsområdet. Invid den s.k. Hjälmarviken, strax norr om Almby 12:43, ligger Oset som är ett Natura 2000 område. Oset bedöms som ett område med höga naturvärden och är av ett riksintresse som skyddsvärd våt- mark.

7.5 Spridnings- och exponeringsrisker

Inom området har generellt låga halter av förorening påvisats, den preliminära jordarts- bedömningen visar också att det förekommer mycket lera inom området. I underlig- gande material som utgörs av naturliga jordarter finns ingen misstanke om förorening utifrån utförd undersökning. Utifrån detta bedöms spridningen av föroreningar inom området vara liten. Spridning av eventuella föroreningar till området trots kunna ske t.ex. den kulvert som går tvärs genom Almby 12:43, interna ledningsnät eller diken.

Dessa föroreningar har troligtvis stannat i de översta sedimenten eller transporterats vidare med vattnet. Omfattningen av eventuellt tillförda föroreningar är ej känd. Den främsta exponering förväntas kunna ske genom intag av jord, hudkontakt, inandning av damm, inandning av ånga samt intag av växter. Inför den kommande förändringen i markanvändningen kommer sannolikt större dela av fastigheterna att hårdgöras och ny jord tillförs området där planteringar ska ske. Utifrån dessa förutsättningar samt upp- mätta halter inom området bedöms exponeringsrisken vara liten.

(22)

7.6 Bedömning av osäkerheter

Utförd undersökning är endast av översiktlig karaktär i form av stickprov från enskilda platser. Det finns därför risk för att förekomster av föroreningar i förhöjda halter kan ha missats. Utifrån historiken och den information som insamlats vid föreliggande under- sökning bedöms den risken dock som liten.

7.7 Sammanfattande riskbedömning

Föroreningar har påvisats vid denna undersökning, främst i uttagna markprover. De förhöjda föroreningshalterna har påträffats på områden som direkt kan kopplas samband med tidigare markanvändning, se kap 3.2.2.

De förhöjda metallhalterna, som påvisats i det övre markskiktet, kommer sannolikt från fyllningsmaterial tex. uppbyggnad av vägbana. I SM9 bedöms halterna av PAH kunna kopplas till historisk förbränning av eldningsolja för uppvärmning av diverse byggnader, i PG2 antas PAH-halterna härröra från historisk skrotverksamhet. Den överskridande halten av bensen vid SM13 kommer sannolikt från ett läckage från en cistern som sedan tagits bort (SWECO 2011).

Flertalet uppmätta halter över tillämpat riktvärde har generellt påträffats på ett djup om 0 - 1 m under markytan. Ytan överlagras till stor del också utav hårdgjorda ytor vilket bör innebära att risken att skyddsobjekten exponeras för föroreningarna, eller att spridning sker via infiltration av nederbördsvatten bedöms som liten.

Resultatet av denna undersökning har även påvisat lågradonhalter i mark inom områ- det samt något förhöjda halter av metaller i ett grundvattenprov över gällande riktvärde.

I figur 12 syns en bild som ska beskriva föroreningssituationen inom aktuell fastighet, samt nuvarande och tidigare misstänka föroreningskällor.

Figur 12. Bilden ska illustrera föroreningssituationen inom undersökningsområdet. Vid nästan samtliga platser där förorening har påvisats över tillämpat riktvärde kan slutsatser dras till tidi- gare misstänka föroreningskällor som tex SM13 där bensen har påvisats intill tidigare sanerat område vid markförlagda drivmedelscisterner.

Halt över KM har påvisats

(23)

8 Slutsats och rekommendationer

Resultatet av denna översiktliga miljötekniska markundersökning av fastigheten Almby 12:43 visar att fyllnadsmassorna inom undersökningsområdet består till största delen av grus och sand, men uppvisar även sporadiskt inslag av bl.a. tegel, glas, diverse me- tallföremål samt rödfyr. Det påträffade fyllnadsmaterialet är inte avgränsat i detalj var- för det inte kan uteslutas att påträffad fyllning även kan finnas i övriga markområden inom fastigheten som kan komma att beröras vid eventuell etablering av t.ex. bostäder.

De påträffade föroreningarna är inte avgränsade i sidled varför det inte kan uteslutas att förhöjda halter av påvisade ämnen även kan finnas på områden som inte varit före- mål för provtagning i denna undersökning.

Structor Miljöteknik rekommenderar att en kompletterande provtagning genomförs om fastighetens nuvarande markanvändning avses förändras. I provtagningen kan då re- presentativa medelhalter för jordmassor inom området fastställas och fördjupad riskbe- dömning där man tar hänsyn till skyddsobjekt, föroreningshalter, spridning från områ- det, kunna upprättas. Detta ger förutsättningar för en mer miljö- och hälsomässig be- dömning samt för en bättre kostnadsuppskattning för en omställning av markanvänd- ningen.

Radon har påvisats i mark, men vi kan ej dra några slutsatser eller lämna rekommendationer baserat på dessa få mätningar.

Sammanfattningsvis bedöms inuläget enbart risk främst föreligga vid markarbeten och anläggningsschakt vid separata provpunkter där föroreningar har påvisats.

8.1 Upplysning angående krav enligt Miljöbalken och Arbetsmiljö- lagen

Då föroreningar påträffats på fastigheterna ska den som äger eller brukar fastigheterna genast anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt kap 10 § 11. Tillsynsmyndigheten meddelar beslut om krav på eventuell efterbehandling. Om efterbehandling/sanering blir aktuell är det förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta efterbehand- lingsåtgärd enligt 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

I händelse av undersökningar och efterbehandlingsåtgärder är arbetsmiljö en viktig aspekt. Arbetsmiljön regleras av Arbetsmiljölagen (1977:1160) AML. Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter, som mer i detalj anger krav och skyldigheter beträffande ar- betsmiljö. Det finns flera förskrifter som reglerar arbetsmiljön i samband med undersök- ningar och efterbehandling av förorenade områden.

Mer information om säkerheten i arbetsmiljön på förorenade områden finns i Marksa- nering – om hälso- och säkerhetsrisker vid arbete i förorenade områden (Arbetsmiljö- verket, 2002) och Schakta säkert – säkerhet vid schaktning i jord (Arbetsmiljöverket, 2011).

(24)

9 Referenser

NATURVÅRDSVERKET (2002): Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Metodik för inventering av förorenade områden. NV rapport 4918, Stockholm.

NATURVÅRDSVERKET (2009a): Riktvärden för förorenad mark. NV rapport 5976, Stockholm.

NATURVÅRDSVERKET (2009b): Riskbedömning av förorenade områden. NV rapport 5977, Stockholm.

Svenska Geotekniska Föreningen (2013): Fälthandbok – Undersökningar av förore- nade områden. Rapport 2:2013, Göteborg.

SGI (2015): Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. SGI publikation 21, Linköping.

SGU (2013): SGU-FS:2013:2 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljö- kvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten.

SPI (2011): SPI REKOMMENDATION Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar, Stockholm.

SWECO (2011): Lantmännen Almby 12:43. Miljöteknisk markundersökning samt för- slag till åtgärder av fastigheten Almby 12:43, Örebro kommun. Rapport 6290767000.

Örebro.

Radonboken (2004) förebyggande åtgärder i nya byggnader. Bertil Clavensjö, Gustav Åkerblom, Stockholm

(25)

Bil 1 Provtagningsplan

(26)

Misstänka föroreningskällor

Eskilstuna: Bruksgatan 8B | Telefon : 016 - 10 07 60

Ritningen avser:

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

Fastighetsbeteckning: Uppdrags nr:

Ritad av:

/

Uppdragsledare:

Ingvar Eriksson Daniel Gustafsson

0 10 20 30 40 50

Meters

Provtagningsplan Almby 12:43 6812-007

Provgrop

Grans mellan vastra och ostra området

Undersökningsområde

(27)

Misstänka föroreningskällor

Eskilstuna: Bruksgatan 8B | Telefon : 016 - 10 07 60

Ritningen avser:

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

Uppdragsgivare:

Fastighetsbeteckning:

Uppdragstyp:

Uppdrags nr:

Ritad av:

Datum:

/

Uppdragsledare:

Ingvar Eriksson Daniel Gustafsson

0 10 20 30 40 50

Meters

Provtagningsplan Almby 12:43 6812-007

Provgrop

Grans mellan vastra och ostra området

Undersökningsområde

(28)

Bil 2 Fältresultat och fältanalyser

(29)

MKM 25 300 35 150 200 2,5 120 400 200 500

KM 10 200 15 80 80 0,25 40 50 100 250

SM1:1 F:Sa,gr,st 0,1-0,5 0 <LOD 415 <LOD 26 10 <LOD 24 13 21 12

SM1:2 F:Sa,gr,st 0,5-1,0 0 <LOD 259 <LOD 27 11 <LOD <LOD 14 46 18

SM1:3 F:Sa,gr,le 1,0-1,5 1 <LOD 504 98 72 24 <LOD 30 23 88 81

SM1:4 Le 1,5-2,0 0 4 452 <LOD 65 30 <LOD <LOD 14 67 74

SM2:1 F:Sa 0,1-0,5 0 <LOD 453 <LOD 37 <LOD <LOD 20 13 37 19

SM2:2 F:Gr, le 0,5-1,0 1.0 5 260 <LOD 66 31 <LOD <LOD 27 76 102

SM2:3 F:Le 1,0-1,5 0 9 <LOD <LOD 70 32 <LOD <LOD 25 71 95

SM2:4 Le 1,5-2,0 0 3 408 <LOD 76 28 <LOD <LOD 17 115 99

SM3:1 F:Sa, gr, st 0,1-0,7 0 <LOD 374 <LOD 41 17 <LOD 17 24 44 21

SM3:2 F:Le 0,7-1,0 0 4 187 <LOD 58 19 <LOD <LOD 20 52 59

SM3:3 (F):Le 1,0-1,5 2 5 127 <LOD 92 28 <LOD 23 31 73 91

SM3:4 Le 1,5-2,0 0 4 511 <LOD 80 19 <LOD <LOD 18 79 69

SM4:1 F:Sa, gr, st 0,1-0,8 2 3 471 <LOD 21 13 <LOD 22 11 42 26

SM4:2 F:Sa, gr, st 0,8-1,0 1 3 427 53 57 19 <LOD 25 14 64 27

SM4:3 Sa, si 1,0-1,7 1 8 188 <LOD 81 34 <LOD <LOD 23 77 83

SM4:4 Le 1,7-2,0 0 6 453 <LOD 85 34 <LOD 36 19 128 91

SM5:1 F:Sa 0,1-0,5 0 <LOD 470 <LOD 20 <LOD <LOD <LOD 11 37 16

SM5:2 F:Sa,gr,st 0,5-1,0 0 8 398 139 97 38 <LOD 47 21 153 90

SM5:3 (F):Sa, gr, si 1,0-1,5 0 <LOD 379 <LOD 33 12 <LOD <LOD 12 39 23

SM5:4 Le 1,5-2,0 0 5 363 <LOD 78 20 <LOD 48 17 73 47

SM6:1 F:Sa, gr, st 0,1-0,3 0 <LOD 291 <LOD 86 16 <LOD <LOD 13 55 23

SM6:2 F:Gr, st, le 0,3-1,0 0 <LOD 258 <LOD 48 17 <LOD <LOD 18 78 49

SM6:3 Le 1,0-2,0 0 7 443 <LOD 49 23 <LOD <LOD 26 62 78

SM7:2 F:Sa, gr, let 0,3-1,0 2 5 <LOD 150 115 28 <LOD <LOD 19 73 75

SM7:3 Le 1,0-2,0 0 <LOD 418 <LOD 79 28 <LOD 31 19 72 71

SM8:1 F:Sa 0,1-0,4 0 <LOD 398 <LOD <LOD <LOD <LOD 31 11 41 14

SM8:2 F:Sa, gr, let 0,4-1,0 2 6 77 <LOD 79 16 <LOD <LOD 21 83 73

SM8:3 Le 1,0-2,0 0 9 434 <LOD 68 23 <LOD <LOD 20 99 79

SM9:1 F:Sa, gr 0-0,5 7 <LOD 173 <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD 20 35 305 tegel

SM9:2 F:Sa, gr, st 0,5-0,6 0 <LOD <LOD <LOD 32 12 <LOD <LOD 16 33 201 tegel, mörkt skikt

SM9:3 F:Sa, gr, st 0,6-1,0 0 <LOD 100 <LOD 21 12 <LOD <LOD 17 47 166 Blött

SM9:4 F:Sa, gr, st 1,0-1,3 0 <LOD 207 <LOD 23 <LOD <LOD <LOD 22 45 65 Blött

SM9:5 (F):Le 1,3-1,5 0 4 170 <LOD 78 50 <LOD 36 21 76 88 Blött

SM9:6 Le 1,5-2,0 0 <LOD 345 <LOD 55 23 <LOD 38 16 65 87 Blött

SM10:2 F:st, le 0,7-1,0 0 5 598 <LOD 61 23 <LOD 21 22 89 55

SM10:3 Le 1,0-2,0 0 <LOD <LOD 66 146 22 <LOD <LOD 8 57 43

SM11:2 F:Gr, st, le 0,7-1,0 0 11 369 149 93 38 <LOD 33 21 140 72

SM11:3 Le 1,0-1,5 0 6 503 123 76 26 <LOD 26 22 134 84

SM11:4 Le 1,5-2,0 0 4 351 <LOD 75 23 <LOD 26 14 121 83

SM12:1 F:Sa, gr, st 0,1-0,7 1 <LOD 427 <LOD 24 <LOD <LOD 20 10 28 14

SM12:2 F:Gr, st, le 0,7-1,0 0 <LOD 498 <LOD 40 <LOD <LOD 30 10 50 25

SM12:3 Le 1,0-1,5 0 <LOD 492 <LOD 75 20 <LOD 44 18 109 78

SM12:4 Le 1,5-2,0 0 6 325 111 76 31 <LOD <LOD 24 114 84

SM13:2 F:Sa, gr,st 0,5-1,0 0 <LOD 446 <LOD 30 18 <LOD 31 23 38 30

SM13:3 F:Sa, gr, let 1,0-1,5 0 <LOD 438 <LOD 38 15 <LOD 31 18 57 35

SM13:4 F:Sa, gr, let 1,5-2,0 0 <LOD <LOD 60 104 18 <LOD <LOD 26 80 43

SM13:5 F:Sa, gr, let 2,0-2,5 0 <LOD 452 <LOD 53 21 <LOD 50 26 64 39

SM13:6 F:gr, le 2,5-3,0 6 <LOD 412 <LOD 53 19 <LOD 43 13 74 35 Svag lukt av petrolium

SM13:7 Le 3,0-4,0 76 <LOD 344 73 66 15 <LOD <LOD 13 52 16

SM15:1 F:Sa, gr 0,1-0,3 0 <LOD 382 86 85 32 <LOD 37 23 117 86

SM15:2 Le 0,3-1,0 0 <LOD 423 <LOD 26 14 <LOD <LOD 14 50 41

SM16:1 F:Sa, gr, st 0,1-0,3 0 5 390 122 97 21 <LOD 34 14 102 69

SM16:2 (F):Sa, gr, le 0,3-1,0 0 5 206 119 105 40 <LOD <LOD 18 104 77

SM17:1 F:Sa, gr, st 0,1-0,3 2 4 279 123 77 23 <LOD <LOD 19 86 62

SM17:2 Le 0,3-1,0 0 5 58 <LOD 96 32 <LOD <LOD 65 58 135

SM18:1 F:Mull, sa, gr 0-0,5 0 10 107 57 99 51 <LOD <LOD 18 145 96

SM18:2 F:mull, sa, le 0,5-1,0 0 4 406 <LOD 95 25 <LOD <LOD 23 116 64 Spår av rödfyr

SM18:3 Le 1,0-2,0 0 <LOD 285 <LOD 99 14 <LOD <LOD 11 54 21 Blött

SM19:2 F:mull, sa, gr 0,5-1,0 0 <LOD 457 <LOD 54 142 <LOD 23 18 50 50

SM19:3 F:mull, sa, le 1,0-2,0 0 8 159 <LOD 86 23 <LOD 42 22 98 73

(30)

MKM 25 300 35 150 200 2,5 120 400 200 500

KM 10 200 15 80 80 0,25 40 50 100 250

SM20:1 F:Mull, gr 0-0,3 0 3 136 <LOD 86 19 <LOD <LOD 24 71 76

SM20:2 F:Le 0,3-1,0 0 5 399 <LOD 74 22 <LOD <LOD 25 78 49

SM20:3 F:Le 1,0-1,5 0 <LOD 317 <LOD 64 23 <LOD <LOD 21 100 53

SM20:4 Le 1,5-2,0 0 <LOD 423 <LOD 47 19 <LOD 19 10 46 21

SM21:1 F:Sa, gr 0,1-0,5 0 <LOD 625 <LOD 36 10 <LOD 24 15 48 20

SM21:2 F:Sa, gr 0,5-1,0 0 3 348 <LOD 34 20 <LOD 22 10 61 19

SM21:3 F:Sa, gr, le 1,0-1,5 0 5 372 <LOD 67 20 <LOD 32 17 95 58

SM22:1 F:Mull, gr, st 0,1-0,5 0 5 307 <LOD 36 24 <LOD <LOD 53 55 120

SM22:2 F:Gr, st, le 0,5-1,0 2 4 276 <LOD 55 26 <LOD <LOD 21 83 52 tegel

SM22:3 (F):Le 1,0-1,5 0 <LOD <LOD <LOD 69 28 <LOD <LOD 17 33 56

SM22:4 Le 1,5-2,0 2 <LOD 395 <LOD 23 13 <LOD 33 9 43 30

SM23:1 F:sa, gr, st 0,1-0,5 0 <LOD 246 <LOD 49 16 <LOD <LOD 22 75 78

SM23:2 F:gr, le 0,5-1,0 0 <LOD 512 <LOD 48 108 <LOD 28 10 58 24

SM23:3 F:Le 1,0-1,5 0 5 377 <LOD 79 23 <LOD 42 21 96 71

SM23:4 Le 1,5-2,0 0 <LOD 374 <LOD 42 14 <LOD 41 14 58 55

SM24:1 F:Mull 0-1,0 0 9 337 87 55 26 <LOD <LOD 21 75 68

SM24:2 F:Mull, le 1,0-1,5 0 <LOD 510 71 62 22 <LOD 56 20 99 75

SM24:3 (F):Le 1,5-2,0 0 <LOD 320 <LOD 40 17 <LOD <LOD 14 74 36 Blött

SM25:2 F:Sa, gr, le 0,7-1,0 0 5 310 <LOD 51 26 <LOD <LOD 18 59 90

SM25:3 F:Le 1,0-1,5 1 <LOD 283 91 141 28 <LOD <LOD 18 93 71

SM25:4 Le 1,5-2,0 0 10 551 <LOD 41 22 5 33 137 65 60

SM26:1 F:sa, gr,st 0,1-0,7 0 5 177 <LOD 49 21 <LOD <LOD 23 77 70

SM26:2 F:gr, st, le 0,7-1,0 0 8 444 142 46 23 <LOD 26 23 75 55

SM26:3 Le 1,0-2,0 0 <LOD 409 <LOD <LOD <LOD <LOD 22 17 40 37

SM27:1 F:Sa, gr, le 0,1-0,5 0 5 404 <LOD 41 16 <LOD 28 22 53 68

SM27:2 F:Sa, gr, le 0,5-1,0 0 <LOD 383 <LOD 36 20 <LOD 19 21 69 75 Mörkt skikt

SM27:3 F:gr, le 1,0-1,5 0 4 150 <LOD 59 19 <LOD <LOD 16 54 87

SM27:4 F:Le 1,5-2,0 0 <LOD 171 <LOD 100 25 <LOD <LOD 14 81 31

SM27:5 Le 2,0-2,5 0 4 451 <LOD <LOD 18 <LOD 34 15 29 75

SM28:1 F:Sa 0,1-0,5 0 <LOD 395 <LOD 26 11 <LOD 29 11 <LOD 22

SM28:2 (F):Sa 0,5-1,0 0 <LOD 387 <LOD 18 15 <LOD 26 13 40 61

SM28:3 Sa 1,0-1,5 0 <LOD 220 <LOD 100 19 <LOD <LOD 9 49 19

SM28:4 Sa 1,5-2,0 0 5 150 <LOD 94 31 <LOD 23 9 81 11

SM28:5 Sa 2,0-2,5 0 7 255 <LOD 41 23 <LOD 29 8 81 14

SM28:6 Sa 2,5-3,0 0 <LOD 378 <LOD 15 <LOD <LOD <LOD 14 <LOD 16 Blött, stopp mot berg/sten

SM29:1 F:Sa,gr 0,1-0,4 0 5 225 <LOD 47 14 <LOD 30 25 69 98

SM29:2 F:gr, le 0,4-1,0 0 5 388 <LOD 62 27 <LOD 23 16 81 72 tegel

SM29:3 (F):Le 1,0-1,5 0 <LOD 217 <LOD 76 <LOD <LOD <LOD 11 30 49

SM30:1 F:sa, gr, mull, le 0,1-0,5 0 9 353 <LOD 62 29 <LOD 40 25 82 269

SM30:2 F:sa, gr, mull, le 0,5-1,0 0 7 411 <LOD 41 20 <LOD 34 13 48 74 tegel

SM30:5 Fa:sa, gr, st 2,0-2,5 0 7 240 <LOD 31 13 <LOD 28 6 68 10

SM30:6 F:sa, gr 2,5-3,0 0 4 128 <LOD 98 19 <LOD <LOD 8 74 28 tegel

SM30:7 Si 3,0-3,5 0 3 141 <LOD 59 20 <LOD 25 6 64 25

(31)

KM 10 200 15 80 80 0,25 40 50 100 250

PG1:1 F:Mull 0-0,5 0 4 194 <LOD 75 23 <LOD <LOD 19 79 61 Tegel, järnskrot, glas, trä

PG1:2 (F):Let 0,5-1,0 0 3 161 <LOD 58 18 <LOD <LOD 18 74 39 Vatteninträngning

PG1:3 Let 1,0-1,5 0 4 130 <LOD 73 37 <LOD <LOD 16 84 68 Vatteninträngning

PG1:SB Le 1,5-2,0 0 <LOD 240 <LOD 46 22 <LOD <LOD 18 105 61 Vatteninträngning

PG2:1 F:Mull 0-0,5 0 6 218 <LOD <LOD 19 <LOD <LOD 36 64 255 Tegel, glas, trä

PG2:2 (F):Let 0,5-1,0 0 3 250 <LOD 62 13 <LOD <LOD 16 87 59 Vatteninträngning

PG2:SB Le 1,0-1,5 0 <LOD 181 <LOD 33 <LOD <LOD <LOD 15 49 46 Vatteninträngning

PG3:1 (F):Mull le 0-0,5 0 <LOD 289 <LOD 44 <LOD <LOD <LOD 17 41 50

PG3:2 Le 0,5-1,0 0 7 235 93 75 30 <LOD <LOD 16 67 50

PG3:3 Le 1,0-1,5 0 8 191 <LOD 75 23 <LOD <LOD 14 53 67

PG3:SB 0 3 388 <LOD 61 16 <LOD <LOD 19 76 74

PG4:1 (F):Mull le 0-0,5 0 <LOD <LOD <LOD 48 <LOD <LOD <LOD 19 77 53

PG4:2 Le 0,5-1,0 0 7 484 <LOD 70 22 <LOD <LOD 20 100 69

PG4:3 Le 1,0-1,5 0 5 341 101 104 27 <LOD <LOD 17 63 63

PG4:SB Le 1,5-2,0 0 <LOD 324 <LOD 75 26 <LOD <LOD 13 42 66

PG5:1 F:Mull 0-0,5 0 4 <LOD <LOD 40 16 <LOD <LOD 22 78 63

PG5:2 F:Mull le 0,5-1,0 0 6 506 125 49 16 <LOD <LOD 19 39 50

PG5:3 Le 1,0-1,5 0 <LOD <LOD <LOD 50 19 <LOD <LOD 23 97 78

PG5:4 Le 1,5-2,0 0 3 273 <LOD 61 19 <LOD 19 21 93 68

PG5:SB 0 4 361 <LOD 59 21 <LOD 35 20 65 67

PG6:1 F:sa gr st 0-0,5 0 <LOD 404 <LOD <LOD <LOD <LOD <LOD 15 38 49

PG6:2 F:mull sa gr let 0,5-1,0 0 <LOD 371 <LOD 29 <LOD <LOD 22 21 52 64

PG6:3 F:mull sa gr let 1,0-1,5 0 5 210 <LOD 68 31 <LOD 22 20 104 67 Vatteninträngning

PG6:4 Le 1,5-2,0 0 4 170 <LOD 59 24 <LOD <LOD 22 91 82 Vatteninträngning

PG6:SB Le 2,0-2,5 0 <LOD 288 <LOD 51 24 <LOD <LOD 17 70 58 Vatteninträngning

PG7:1 F:mull gr let 0-0,5 0 <LOD 497 <LOD 49 22 <LOD 31 28 54 72

PG7:2 F:gr let 0,5-1,0 0 <LOD 474 <LOD 25 32 <LOD 33 28 59 122

PG7:3 F:gr let 1,0-1,5 0 <LOD 543 <LOD 31 13 <LOD 37 40 53 38 Säckar med grus

PG7:SB Le 1,5-2,0 0 6 372 <LOD 64 25 <LOD <LOD 21 66 69

PG8:1 (F):Mull le 0-0,5 0 <LOD 358 <LOD 59 <LOD <LOD <LOD 16 35 67

PG8:2 Le 0,5-1,0 0 5 434 <LOD 59 19 <LOD <LOD 21 61 75

PG8:3 Le 1,0-1,5 0 7 419 <LOD 60 28 <LOD <LOD 15 57 81

PG8:SB Le 1,5-2,0 0 5 359 100 53 20 <LOD <LOD 14 50 43

PG9:1 (F):Mull le 0-0,5 0 9 237 <LOD 71 23 <LOD <LOD 17 97 70

PG9:2 Le 0,5-1,0 0 11 477 94 71 21 <LOD 43 19 110 67

PG9:3 Le 1,0-1,5 0 6 442 <LOD 77 26 <LOD 49 19 119 77

PG9:SB Le 1,5-2,0 0 5 428 <LOD 61 21 <LOD 30 21 97 78

PG10:1 F:Mull le 0-0,5 0 <LOD 477 <LOD 56 24 <LOD 28 21 86 73

PG10:2 F:Le 0,5-1,0 0 3 298 <LOD 108 25 <LOD 29 20 77 60

PG10:3 F:Le 1,0-1,5 0 4 <LOD <LOD 33 18 <LOD <LOD 18 82 61

PG10:4 Le 1,5-2,0 0 4 299 <LOD 65 27 <LOD 42 27 109 85

PG11:1 F:sa gr st 0-0,5 0 <LOD 490 <LOD 37 19 <LOD 60 27 65 92

PG11:2 F:sa gr st 0,5-1,0 0 <LOD 666 <LOD 44 20 <LOD 48 34 67 129 Ledningar, slangar

PG11:3 F:mull let 1,0-1,5 0 7 327 95 61 33 <LOD <LOD 27 97 101 Ledningar, slangar, armeringsjärn

PG11:4 Let 1,5-2,0 0 7 548 <LOD 66 32 <LOD 53 26 86 85

PG11:SB Le 2,0-2,5 0 5 276 <LOD 54 44 <LOD 35 19 112 91

PG12:1 F:sa gr st 0-0,5 0 <LOD 339 <LOD 69 14 <LOD 17 21 69 47

PG12:2 F:sa gr st let 0,5-1,0 0 4 329 <LOD 71 37 <LOD 45 16 74 71

PG12:4 Le 1,5-2,0 0 <LOD 568 <LOD 21 10 <LOD 38 23 46 73

PG12:SB Le 2,0-2,5 0 4 443 <LOD 34 22 <LOD 24 20 67 61

PG13:1 F:mull gr 0-0,5 0 <LOD 175 <LOD 94 33 <LOD <LOD 21 59 133

PG13:2 F:sa gr st let 0,5-1,0 0 19 171 90 99 62 <LOD 31 23 124 67 Rödfyr

PG13:3 let 1,0-1,5 0 4 249 <LOD 61 24 <LOD <LOD 25 50 95

PG14:1 F:mull gr let 0-0,5 0 <LOD 125 <LOD <LOD 15 <LOD <LOD 19 94 55

PG14:2 F:sa gr let 0,5-1,0 0 <LOD 466 <LOD 21 12 <LOD 19 14 36 61

PG14:3 Let 1,0-1,5 0 <LOD 407 <LOD 35 17 <LOD <LOD 18 45 62