FIRST LEGO League. Trollhättan 2012

FIRST LEGO League

Trollhättan 2012

Mark Mc. Karefejs

Vi kommer fra Trollhättan

Snittalderen på våre deltakere er 15 år Laget består av 9 jenter og 5 gutter.

Vi representerer Paradisskolan Type lag: Skolelag

Lag nr: 2

Lagdeltakere:

Amanda Coon Jente 14 år 0 Kajsa Grönqvist Jente 15 år 0

Anna Kristianson Jente 15 år 0 Karl Johnsson Gutt 15 år 0

Charlotta Kortered Jente 15 år 0 Moa Rylén Jente 14 år 0

Ellen Ryckenberg Jente 15 år 0 Mohamed Kahin Gutt 15 år 0

Emine Korkmaz Jente 14 år 0 Rebecca Ivarsson Jente 14 år 0

Felicia Gustavsen Jente 15 år 0 Rikard Lindblad Gutt 15 år 0

Joakim Roos Gutt 15 år 0 Sander Svenungsson Gutt 15 år 0

Presentasjon av laget

Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag:

Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt.

Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt.

Introduktion

Vi har utvecklat en produkt som vi tror kan hjälpa inte bara seniorer men också yngre människor som har hörsel- och syn-svårigheter. Vi har använt oss av moderna tekniker och smarta funktioner.

Resultat

Produkten vi har utvecklat är en tröja. En tröja som kan mäta din kroppsvärme men också ge dig värme. Den har sensorer som hjälper dig att se genom att varna dig om föremål som kommer emot dig och vart föremål kan befinna sig.

Sensorerna ska kunna känna av olika föremåls innehåll, t.ex ska den inte känna av människor som är framför dig eller helt vanliga, ofarliga saker som är framför dig, utan tröjan ska känna av typ metallföremål, trä, tegel och dylikt, så att den inte reagerar på allt möjligt. På detta sätt kan den också hjälpa yngre människor som t.ex är blinda då sensorerna reagerar olika på olika avstånd genom vibrationer och ljud så du kan nästan lära dig att se med tröjan. Den kan mäta din puls och när den märker att den är onormal kontaktar tröjan SOS med vart du befinner dig. Den har även en knapp så du kan kontakta SOS själv om du har ramlat eller befinner dig i fara. Då sänder den en signal till en bas du har i hemmet som sedan ringer upp SOS, SOS ringer upp dig och då kan de kommunicera med dig även om du inte är nära telefonen och utvärderar om situationen är akut. Denna princip finns på äldreomsorgen idag i Sverige.

Tröjan är gjord av nanoteknologi för att maximera funktioner och för att gömma elektroniken och göra så det ser ut som en vanlig tröja. För att få värme är det eltrådar invävda i tyget. Den går att tvätta utan problem. Vi har tagit inspiration från värmefiltar och “smarta textilier”. Värmen är väldigt bra, för när man blir äldre så försämras muskler och leder, därför är det ytterst hjälpsamt om musklerna är varma. Som exempel kan man använda sport. Idrottsmän och kvinnor värmer upp innan de ska utöva sportaktiviteter då det blir enklare att röra sig och musklerna är mer förberedda för att användas.

Batterierna laddas när man rör sig, likt en cykellampa som laddas när man cyklar.

När man inte använder tröjan och rör sig så använder tröjan stand-by batterier som aktiveras i passivt tillstånd.

Tröjan är bara en prototyp, man kan använda funktionerna på flera olika plagg och dessa kan hjälpa varandra.

Vi hoppas att tröjan kan bli verklighet en dag och hjälpa många människor.

1a Forskningsoppgaven

Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort

om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet.

Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder?

Vi byggde roboten genom att följa instruktionerna för vi kände att vi ville börja

med programmeringen. Vi stötte på ett problemet att programmeringsprogrammet inte riktigt fungerade på den datorn vi hade. Därför letade vi upp programmet så det fungerade ordentligt.

Sedan stötte vi på ett problem med färgsensorn, den fanns inte med i installationsCDn:s version av programmet, därför fick vi hitta alternativa lösningar till ett av uppdragen vi tänkt göra. När vi väl hade börjat programmera insåg vi att vi bara hade några veckor kvar och att lektionerna inte var så många heller så vi började köra igång ordentligt genom massor av testning genom det har vi fått fram de program vi har nu.

Programmen är inte superkomplicerade, vi använder oftast en arm och motorerna. Vi har använt få sensorer, eftersom vi fann bättre lösningar utan att använda oss av sensorer. Lösningarna vi fann var tillgängliga till vår robots design och det passade oss bättre att förbise möjligheten att använda oss av sensorer. Programmen är också ganska simpla, eftersom det mest

komplicerade inte alltid är det bästa. För oss och vår robot passade ganska enkla program bäst, och de tog oss snabbast runt på de tillgängliga uppdragen.

Vår strategi på banan är utnyttja så många av robotens alla funktioner, och att få med så många delar av banan som möjligt, för att spara in tid och inte ödsla så mycket tid i basen med att byta delar på roboten. Därför försöker vi ha så många funktioner inbyggda i roboten som möjligt utan att de stör varandra. Det gör att vi inte behöver byta många delar och kan ta fler delar av uppdraget på en körning med roboten, snarare än att behöva gå till basen massvis med gånger.

Strategin på banan är något vi arbetat med ytterst mycket. Programmeringen kom igång sent för att vi inte hade någon färdig strategi. Det är något av det viktigaste för oss, att ha ett logiskt tänkande när vi väl är ute på banan, och att vi utnyttjar så mycket av banan och roboten som vi kan i en körning. Som exempel gjorde vi klart bowlingprogrammet, men då fick vi fram idén att genom att

fästa en lite annorlunda arm (som inte förstör något för roboten alls, utan bara adderar funktioner) som vi kunde använda för att klara av två till uppdrag i samma körning som bowlingen, istället för att bara ta bowlingen och återvända till basen.

Vi har även använt oss av hjälpmedel som inte är fastsatta vid roboten, utan saker som vi sedan lämnar på banan för att öka vår precision på uppdragen. Det gör även att vi inte behöver ha fler delar att byta ut på roboten, då de sakerna som hjälper oss med precisionen passar ihop med robotens design och även hjälper oss väldigt mycket med att klara av uppdragen i fråga.

När vi jobbat med roboten har vi lärt oss att använda robotens programmeringsprogram. Vi har också fått lära oss att medlemmarna i laget har olika kvalitéer och alla kan bidra på något sätt, även om alla inte kan programmera så kan man hjälpa till strategiskt, så som att jobba fram olika rutter för att jobba så effektivt som möjligt när roboten är ute på banan. Eller, att komma på bra tillägg till roboten som kan ge oss fler möjligheter till att göra uppdrag.

Vi har kommit fram till merparten av lösningen själva.

Vi har däremot använt oss av instruktionsböckerna för att bygga roboten och ett svänghjul, men allt på strategiskt och allt vi byggt på utöver basen på roboten är saker vi kommit på själva, till exempel plogen, armen och dylikt. Det är bara basen på roboten vi använt oss av instruktionsböcker till.

För att summera upp projektet har det varit ett väldigt roligt arbete, som har fått klassen att samarbeta med ett arbete vi alla tyckte var väldigt roligt, och vi i teknikgruppen har haft ytterst roligt. Känslan att se ett program lyckas och roboten gör precis som man vill efter otroligt många testförsök är oslagbar.

Efter tävlingsdagen som ägde rum på Innovatum i Trollhättan så insåg vi att vi var tvungna att ändra en del saker, även fast att vi vann.

Alla robotprogrammen fungerade inte felfritt, utan vi blev väldigt beroende av robotens startposition, därför ville vi få fram ett sätt att göra oss mindre beroende av startpositionen, och

därför försökte vi ta hjälp av sensorer, vilket vi inte använde ens det minsta under första tävlingen på Innovatum.

Att förstå programmeringen av sensorerna och hur de tänkte och fungerade var mycket svårare än vi trott. De reagerade inte riktigt som vi hoppats på, och det var svårare än vi väntat oss. Som hjälp fick vi återigen åka till Innovatum, men inte för att tävla i legorobotar, utan för att få träffa en student från Högskolan Väst som håller på mycket med programmering, och som hade en del bra idéer för att utveckla och få oss att tänka utanför ramarna med robotbyggandet och programmeringen. Vi fick även hjälp av huvuddomaren för tävlingen på Innovatum, han hade bra idéer likt studenten från Högskolan, och även där fick vi inspiration att tänka annorlunda och använda oss av sensorer och olika sätt att göra uppdragen på smartare sätt än att bara programmera och behöva sådan oumbärlig precision när roboten placeras.

Utöver att addera sensorer på roboten så valde vi även att byta ut hjulen till lite större versioner, för att få bättre fart när vi åker, och hinna med mer på banan.

Våran strategi kvarstår, att försöka hinna med så mycket som möjligt på en körning, för att det är den strategin som passar oss och våran robot bäst, men som sagt försöker vi arbeta med sensorer för att få bättre kontroll på roboten under körningen, och för att placeringen av roboten inför varje körning inte behöver vara millimeterprecis.

Exempel på förslag och idéer vi fick från de två utomstående personerna var att använda kraften på ett effektivare sätt. Vi förstod att ett stort hjul i samband med en motor enklare kunde lyfta träningsredskapen, som vi tidigare hade problem med för att våran robot var för svag. Nu arbetar vi på att få hjulet att samarbeta bra ihop med motorn, och att försöka få alla sensorer att fungera felfritt.

På samarbetsfronten inom teknikgruppen fungerar det mesta väldigt bra, alla samarbetar och moralen är god, stöter vi på några hinder försöker alla leta upp lösningar så fort som möjligt för att inte haka upp oss på enstaka problem, så att vi kan få arbetet att fortlöpa.

2. Teknologioppgaven

Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringsdagen?

Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen?

Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der.

Vi har delat med oss utav vår lösning genom att sätta upp posters som har haft information om vårt lag och vår “lösning” i och runt om i skolan.

Vi har även haft kontakt med vår lokaltidning, TTELA, men tyvärr så har de inte hunnit komma och skriva om oss, men det skulle kunna vara en fortsättning på marknadsföringen av både vår “lösning” och First Lego League.

Efter tävlingen planerar vi att vi skulle kunna fortsätta att marknadsföra vårt projekt genom att lägga ut annonser. De tidningar som vi har tänkt lägga ut annonser i är tidningar som riktar sig till vår målgrupp, “seniors”. Tidningar som de “äldre” oftast läser är korsordstidningar och livsstilstidningar, några exempel på sådana tidningar är: Allers, Året runt, Svensk Damtidning och Veteranen. I dessa tidningar kan man redan idag se att det finns annonser som riktar sig till vår målgrupp, därför tycker vi att det kan vara ett bra ställe att synas på.Vi tänker även att vi skulle kunna sätta upp reklam, lägga ut reklam- och flygblad på ställen så som ålderdomshem, kyrkor, vårdcentraler och sjukhus, som vi tror är ställen som vår målgrupp lätt skulle kunna få tag på information angående vår produkt. Vi har också funderat på att lämna flyg- och reklamblad till föreningar där många äldre eller släktingar till äldre lätt kan få tillgång till dessa, detta inkluderar även arbetsplatser och exempelvis sy- föreningar.

Vår monter kommer att vara stilren och innehålla mycket glitter vilket vi tycker är snyggt. Glitter är något som sticker ut då andra lag troligtvis inte har tänkt på detta. Något annat vi också ska ha är matchande färger på byxor/kjolar så att vi matchar varandra som ett lag. Vår monter, våra kläder och våra posters är alla grundade i färgen blå eftersom det var färgen vi fick tilldelad i samband med att vi fick våra tröjor. Till sist ska vi självklart ha en positiv anda och ett stort leende på läpparna. Vi har försökt att hålla oss till ett antal färger för att det ska matcha, se rent och snyggt ut. Vi har även gjort skisser där vi har bollat idéer med de andra två grupperna och samlat ihop material från dem för att sedan skapa vår vision av montern. I montern kommer det att finnas information om oss som till exempel, vilka vi är, vår ide, hur vi har jobbat och så vidare men vi kommer även att presentera våra sponsorer som har sponsrat med bidrag för att alla i vår klass ska få en T-shirt, men även för att vi ska kunna få en så fin monter som möjligt.

Nu när vi har gått vidare till Oslo så har vi ändrat på ett antal faktorer. Vårt

med TTELA har genomförts då de kom till tävlingsplatsen och intervjuade oss vilket resulterade i både publicitet i deras tidning som man kan läsa i både pappersform och på

Internet den 12/11-12

. Sedan har vi även fått publicitet via en högskoletidning där de la upp flera bilder. Även Trollhättans stads hemsida har skrivit om oss och vi befann oss på deras första sida på hemsidan, som läses utav många. Vår syn på vad man skulle kunna göra efter är den samma men man skulle också kunna göra en kort YouTube film som sprids fort. Där kan man använda sig av målgruppen som då får berätta om produkten och hur den har förändrat deras vardag. Detta är en enkel men smart reklam ide.

Om sedan Forskningsgruppen utökar sin målgrupp så finns det fler ställen att göra reklam på. Nu är målgruppen inte bara äldre människor utan även blinda, döva och människor med hjärtproblem. Man skulle kunna söka sig till föreningar för människor med dessa problem och de kan göra reklam för oss i

mot att vi sponsrar dem på något sätt. Montern kommer att vara lite annorlunda nu när vi får en riktig monter med väggar. Vi kommer att skära ner på glittret för att få montern ännu mera stilren. Dock kommer vi ha kvar lite då vi vill behålla vår original ide. Det blåa kommer också att finnas kvar. Vi har lagt till en proffsig skylt med vårt lags namn.

3. Profileringsoppgaven

Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert?

Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt?

Resan genom den här tävlingen har varit ungefär som en berg-och- dalbana, ibland var det väldigt roligt och ibland blev man väldigt trött och ville egentligen bara ge upp. I början använde vi inte tiden särskilt produktivt men nu i slutet har vi lärt oss att uppskatta den tid vi får och ta till vara på den på ett effektivt sätt.

När vi började i September var alla engagerade i att bygga upp banan och kunna börja med roboten så att den blev klar så fort som möjligt. Dock blev det så att vi fokuserade mer på marknadsföring och forskning istället pga komplikationer med färgsensorn i programvaran vi använde för att programmera roboten.

Det första vi gjorde var att dela in klassen i olika grupper med hänsyn till allas talanger, kunskaper och vad alla ville arbeta med. I de olika grupperna delade vi ut olika arbetsuppgifter som alla skulle färdigställa innan vi sammanställde allt till ett resultat. Det gick bra för både

marknadsföringsgruppen och forskningsgruppen till slut och vi fick mycket bra resultat från båda grupperna. I teknikgruppen fokuserade vi mest på hur vi skulle lösa uppdragen på banan och vad roboten behövde för funktioner för att kunna utföra uppdragen på bästa sätt. Detta ledde till att vi inte hade några fungerande program förrän någon vecka innan deltävlingen i Trollhättan, men att vi hade strategin klar när programmeringen skulle inledas.

VI har försökt att sammarbeta mycket mellan de olika grupperna då alla grupper arbetar med olika vinklar innom samma arbetsområde. Några har också varit “förmedlare”, det vill säga att de har gått mellan de olika grupperna och hjälpt till och förmedlat idéerna från grupp till grupp. Alla

grupper har också övat presentationer, redovisningar och visat PowerPoints för klassen så att vi har kunnat ge varandra respons och uppmaningar om vad som har kunnat förbättras.

Två positiva saker som har kommit från denna tävlingen är att vi har en nytt sätt att samarbeta i klassen och att vi har lärt oss att fokusera mer på uppgifter vi får. En mindre bra sak var att vi inte jobbade effektivt i början men det gjorde också att vi blev väldigt målinriktade senare samtidigt som vi inte arbetade tillräckligt bra för att uppnå våra mål.

Alla vi i 9 esc har haft väldigt trevligt under projektet och trots en del konflikter kom vi på många bra idéer och förbättrade vårt arbetsresultat ju närmare tävlingsdagen vi kom. För att summera projektet kan man säga att det har varit ett väldigt roligt arbete, som har fått klassen att samarbeta på ett sätt vi alla tyckte var väldigt roligt.

Nu efter tävlingen i Trollhättan har vi haft mycket mer motivation till att förbättra oss och vi har även insett att vi har en ganska lång väg att gå om vi ska kunna matcha oss med de bästa lagen. Efter mycket hårt arbete har vi blivit nöjda med vad vi har åstakommit och det stora målet är ju så klart att komma hela vägen till Saint Louis, USA.

Alla grupper har arbetat hårt, marknadsförningen har haft kontakt med många sponsorer för att skaffa mera material till montern,

forskningsgruppen har arbetat mycket med både prototyp och presentation och robotlaget har haft bråttom med att bygga en i stort sett ny robot och helt nya programm.

Vi råkade ut för några problem och konflikter innom gruppen innan tävlingsdagen här i Trollhättan som vi löste på ett bra sätt men son stal tid från det egentliga arbetet. Nu efter Trollhättetävlingen har det däremot inte inträffatnågra incidenter som stört arbetet inför Oslo.

Vi i teknikgruppen har haft ytterst roligt. Känslan att se ett program lyckas och se roboten göra precis som man vill efter otroligt många testförsök är oslagbar.

Vi i marknadsföringsgruppen tyckte det var fantastiskt att få arbeta med att både bygga en monter, göra reklam och testa olika idéer av design och presentationer innan vi kom fram till vilken som passade oss bäst.

Vi i forskningsgruppen fick många goa skratt när vi sydde på tröjan och brainstormade tillsammans för ytterligare förbättring av idéerna.

Hjälp och stöttning har vi fått från våra två mycket underbara lärare. Utan dem skulle vi inte klarat något av allt det vi har gjort. De har kommit med tips, hjälpt oss utveckla bra idéer och haft bra kommunikation med tävlingsledarna om vi stötte på någon komplikation.

En stor hjälp har vi också fått från våra fantastiska sponsorer som har bidragit med hjälp såsom ekonomiskt stöd, idéer om förbättring och produkter nödvändiga för montern och roboten.

4. Lagets arbeidsprosess

Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres?

www.halsoguiden.se/2010/03/varfor-ska-man-varma-upp www.smarttextiles.com

http://www.htm-sensors.com/prox/proximity_control_technology.htm http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=876

1b Kildehenvisninger