Landstingets mål för hälsa, sjukvård och tandvård Hälso- och sjukvårdsnämndens Riktlinjer

Full text

(1)

Hälso- och sjukvårdsnämndens Riktlinjer

Hälsobudgeten för Östergötland 2003 - 2005

(2)

1 INLEDNING ...3

2 HÄLSOBUDGETENS MÅL...3

2.1 En god hälsa för hela befolkningen...3

2.1.1 Befolkningsperspektivet...3

2.1.2 Hälso- och sjukvårdsperspektivet...3

2.1.3 Tillgänglighet och kvalitet för patienten ...4

3 PRIORITERADE BEHOVSGRUPPER ...5

3.1 Barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa ...5

3.2 Psykiskt störda/psykiskt funktionshindrade ...6

3.3 Långtidssjukskrivna i behov av samordnade insatser...6

3.4 Äldres behov av vård och omsorg...7

4 FUNKTIONSHINDRADE...8

4.1 Habilitering ...8

4.1.1 Fördjupade behovsbedömningar...9

4.1.2 Intensivträning ...9

4.1.3 Taltjänst för talskadade...9

4.1.4 Neuropsykiatri...9

4.1.5 Utvecklingsstörda tillika psykiskt sjuka ...9

4.1.6 Ersättningssystem och uppföljning...9

5 UTVECKLINGSOMRÅDEN ... 10

5.1 Nationell handlingsplan...10

5.2 Landstingets styrprocess...10

5.3 Folkhälsa...11

5.4 Rehabilitering ...11

5.5 Palliativ vård...11

5.6 Komplementär medicin...11

5.7 Samverkan...12

5.8 Utveckling av primärvården ...12

5.8.1 Hälso- och sjukvårdsinsatser - individperspektivet ...13

5.8.2 Vårdcentralen som samhällsaktör...13

6 AVTALSRIKTLINJER... 14

6.1 Mål...14

6.2 Prioritering...14

6.3 Tillgänglighet ...14

6.4 Samverkan...15

6.5 Ersättning...15

6.5.1 Ersättningssystem till vårdcentralerna ...15

6.5.2 Prisjämförelse...15

6.5.3 Hjälpmedel ...16

6.6 Uppföljning ...16

7 TANDVÅRD... 17

7.1 Mål i budget 2003 – 2005 ...17

7.2 Barns och ungdomars tandhälsa ...17

7.3 Vuxnas tandhälsa...18

7.4 Prioriteringsordning inom tandvården...18

7.5 Prioriterade grupper i tandvårdsreformen...18

7.6 Programarbete ...18

7.7 Specialisttandvården ...19

7.8 Tandvård på lika villkor för länets invånare ...19

7.9 Patientens delaktighet och rättigheter...19

7.10 Tillgänglighet ...19

7.11 Forskning och utveckling (FoU)...19

7.12 Ersättningssystem...19

7.13 Uppföljning och analys ...19

7.14 Alternativa driftformer ...19

8 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 21

(3)

Hälso- och sjukvårdsnämndens riktlinjer

1 I NLEDNING

Detta dokument utgör riktlinjer för arbetet de närmast tre åren inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Riktlinjerna tar sin utgångspunkt i Hälso- budgeten 2003-2005 och dess övergripande inriktningsmål för landstingets verk- samhet. Riktlinjerna utgör nämndens tolkning av uppdragen i Hälsobudgeten.

Konkretiseringsgraden på riktlinjerna är varierande. En del avser konkreta akti- viteter för det närmaste året, andra innebär utvecklingsinriktningar där arbetet förväntas utmynna i konkretiseringar inom ett till två år. I anslutning till varje avsnitt finns sammanfattat de konkreta aktiviteterna för det närmaste året samt utvecklingsinriktningarna för åren därefter.

2 H ÄLSOBUDGETENS MÅL

2.1 En god hälsa för hela befolkningen

För att uppnå hälso- och sjukvårdslagens övergripande inriktningsmål "En god hälsa för hela befolkningen" har följande mål satts upp.

2.1.1 Befolkningsperspektivet

Det folkhälsopolitiska programmet för Östergötland 2001-2010 utgör riktlinjerna för länets arbete för bättre hälsa i befolkningen.

Det yttersta målet är att göra hälsofrämjandet till varje medborgares angelägen- het och att stärka människors livsmiljöer. Syftet är att skapa förutsättningar och motivation för bättre hälsa hos medborgarna i Östergötland och samtidigt mins- ka hälsoskillnaderna i länet.

Målet är att det gemensamma folkhälsoarbetet i länet ska bidra till

♦ goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar.

♦ god hälsa och livskvalitet för vuxna.

♦ god hälsa och livskvalitet när man åldras.

Strategier för att uppnå inriktningsmålen:

♦ Utveckla hälsofrämjande förhållningssätt

♦ Utveckla hälsofrämjande miljöer

♦ Utjämna skillnader i hälsa

♦ Kombinera både riktade och generella insatser

2.1.2 Hälso- och sjukvårdsperspektivet

Följande mål satts upp i meningen att undvika eller lindra vissa sjukdomsbördor i befolkningen samt uppnå bästa möjliga effekt på människors hälsa och livskva- litet.

(4)

Målet är att hälso- och sjukvården ska bidra till att östgötarna får

♦ leva ett långt och gott liv utan att riskera förtida död i en åtgärdbar dödsor- sak.

♦ ha ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar, som kan förebyggas och be- handlas.

♦ leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet.

♦ leva ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning.

Alla medborgare som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser omfattas av häl- so- och sjukvårdens åtagande, d v s såväl den som är kroniskt sjuk som den som för tillfället har ett mindre och högst sporadiskt behov av sjukvård.

Likvärdig vård

Med "vård på lika villkor" avses i detta sammanhang ett likvärdigt vårdutbud, som är tillgängligt på så lika villkor som möjligt i hela länet. Likvärdighet inne- bär dock inte likformighet. För exempelvis barn och patienter med kroniska sjukdomar är närheten till sjukvården viktigare än den är för patienter som nå- gon gång i livet behöver vårdas på sjukhus.

För att uppnå hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål "God vård på lika villkor" vill landstinget

♦ att hälso- och sjukvårdinsatserna och vårdinnehållet ska vara likvärdigt över hela länet och utgå ifrån en helhetssyn på patientens hälsotillstånd.

♦ att de befolkningsgrupper som har ett frekvent och/eller omfattande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser ska erbjudas närhet och kontinuitet till sjuk- vård och vårdgivare.

♦ att effekter på patienternas hälsa och hälsorelaterade livskvalitet (hälsovinst) ska värderas lika med medicinska resultat.

♦ öka kunskapen om komplementära medicinska metoder samt stimulera sam- verkan med skolmedicinen.

♦ att vårdavgifterna ska utformas så att ingen ska avstå från vård på grund av höga avgifter.

2.1.3 Tillgänglighet och kvalitet för patienten

Målformuleringarna inom detta område syftar till att stärka patientens ställning i sjukvården. Grundförutsättningarna för detta är att patienten har möjlighet att välja sin egen vårdgivare, att patienten har kunskap och information samt att det finns en förtroendefull relation mellan patient och personal.

(5)

För att uppnå hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål "Vården ska vara lätt tillgänglig, ha god kvalitet och bygga på respekt för patientens självbestämman- de och integritet" har följande mål satts upp:

Målet är att patienten ska uppfatta att hälso- och sjukvården

♦ finns tillgänglig när den behövs, d v s att man garanteras:

- kontakt med vårdcentralen samma dag

- ett läkarbesök på vårdcentralen inom åtta dagar (vid behov) - besök hos specialist på sjukhus inom tre månader när så behövs samt

- specialistbesök inom en månad när diagnosen är oklar.

♦ tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på patientens hälsotillstånd och sjuk- vårdsbehov.

♦ ser familjens och anhörigas behov och resurser.

♦ håller en hög medicinsk kvalitet, ger ett bra bemötande, ett tryggt och värdigt omhändertagande samt skapar tillit och delaktighet.

♦ genomsyras av helhetssyn och samverkan genom hela vårdprocessen.

♦ är kunskapsbaserad samt tar tillvara de möjligheter som den medicinska och tekniska utvecklingen ger.

♦ följer upp och redovisar resultatet av sin verksamhet med fokus på effekt på hälsa och hälsorelaterad livskvalitet.

♦ har en välutbildad och kunnig personal.

3 P RIORITERADE BEHOVSGRUPPER

3.1 Barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa

För att tidigt uppmärksamma barn som far illa eller riskerar att fara illa ska samtliga vårdgivare via avtalen uppmanas att särskilt uppmärksamma dessa grupper. För målgruppen är också en fungerande samverkan av största betydel- se.

För att tidigt upptäcka och ge stöd till barn och ungdomar som far illa eller riske- rar att fara illa kommer nämnden att stimulera metodutveckling som syftar till tidig upptäckt. I avtalen om psykisk ohälsa ställs krav på att identifiera barn till föräldrar som lider av psykisk ohälsa eller beroendesjukdom. Detta ska följas upp och analyseras.

Nämnden stimulerar ökad samverkan för bättre samordning av insatser. Åta- gande för barnhälsovården måste förtydligas i avtal. En tänkbar utveckling inne- bär en samordnad barnhälsovård 0-20 år.

(6)

Nämnden kommer under den närmaste tiden att utreda förutsättningarna för ett Regionalt utvecklingscentrum inom området barn och ungdomar.

3.2 Psykiskt störda/psykiskt funktionshindrade

För att underlätta tidig upptäckt av personer med allvarlig psykisk störning har de senaste åren satsningar gjorts på tidig intervention riktade mot dessa grupper såväl inom sjukhusvården som i primärvården. Dessa satsningar måste följas upp för att avgöra effekten av insatserna och eventuellt ytterligare behov.

För personer med utvecklad psykiskt störning/ funktionshinder är denna grupp ett gemensamt ansvar för landstinget och kommunerna. För denna grupp kom- mer nämnden att verka för att

♦ personliga vårdplaner upprättas,

♦ möjligheten med personliga ombud initieras och utvecklas, och

♦ samverkansavtalen med kommunerna följs upp och utvecklas.

För att bättre tillgodose de funktionshindrades behov av tandvård och åtgärder vid kroppslig sjukdom krävs ett förbättrad samverkan inom hälso- och sjukvår- den och tandvården.

3.3 Långtidssjukskrivna i behov av samordnade insatser

I Östergötland har vi sedan flera år tillbaka en situation med många långtidssjuk- skrivna. Andelen långtidssjukskrivna i vårt län är dessutom avsevärt högre än riksgenomsnittet. Detta gäller särskilt för kvinnor. Att förändra denna situation är en viktig gemensam utmaning för Försäkringskassan och Landstinget.

Genom åren har olika former för samverkan mellan huvudmännen prövats. Sär- skilt framgångsrikt har SOCSAM-försöket i Finspång varit. För närvarande för- bereds på nationell nivå lagstiftning som förhoppningsvis möjliggör en utveck- ling i "SOCSAM:s anda" även i övriga länet. En sådan utveckling förutsätter na- turligtvis också övriga aktörers engagemang och medverkan, såsom kommuner- na och länsarbetsnämnden.

I avvaktan på den nya lagstiftningen och de möjligheter denna kommer att ge, vill Försäkringskassan och Landstinget inom ramen för nuvarande lagstiftning förbättra och utveckla sin samverkan. Syftet med detta är att skapa förutsättning- ar för patienten/den försäkrade att så snabbt som möjligt kunna återfå sin för- måga till egen försörjning, vilket innebär välfärdsvinster såväl för den enskilde som för samhället.

För åren 2002–2007 kommer en principöverenskommelse om samverkan mellan Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland att träffas och i den preciseras målet för vår samverkan samt angelägna utvecklingsområden att arbeta med för att detta mål ska nås.

En särskild styrgrupp på regional nivå kommer också att bildas. I denna kommer att ingå ledande företrädare för respektive huvudman. Styrgruppens uppgift är att säkerställa genomförandet av principöverenskommelsen. Detta kommer bl a att ske genom att konkreta handlingsplaner utarbetas för de olika utvecklings-

(7)

områdena. Styrgruppen kommer även att besluta om användning av de s k Dagmar-medlen för rehabiliteringsinsatser.

3.4 Äldres behov av vård och omsorg

För de äldre med omfattande sjukvårds- och omvårdnadsbehov är samverkan mellan sjukvård och äldreomsorg en viktig faktor. Nämnden avser därför att verka för att en samordnad vårdplanering sker för dessa grupper. Kraven på detta har inarbetats i avtal med enheter där denna patientgrupp är vanligt före- kommande.

För att möta behoven hos äldre med psykiskt ohälsa ställs krav i avtalen på att :

♦ den specialistpsykiatriska verksamheten utvecklar kompetens inom området, och att

♦ denna kunskap sedan överförs till primärvården.

Dessa krav kommer att följas upp löpande under avtalstiderna.

Till 2003, konkreta aktiviteter/målsättningar

♦ Uppföljning av barn och ungdomar med särskilda behov tillsammans med kommunerna.

♦ Åtagandet för barnhälsovården förtydligas i avtalet.

♦ Utreda förutsättningarna för ett regionalt utvecklingscentrum inom området barn och ungdomar.

♦ Psykiskt störda/funktionshundrade, upprättande av personliga vårdplaner och initierande av personliga ombud i samverkan med kommunerna.

♦ Uppföljning och analys av gjorda satsningar avseende tidiga insatser inom psykisk ohälsa-området.

♦ Samverkan med Försäkringskassan utifrån ett samverkansavtal.

♦ Inledande kontakter med berörda aktörer kring fördjupad samverkan utifrån kommande lagstiftning.

♦ Uppföljning och fortsatt utveckling av samverkan inkl samordnad vårdpla- nering för äldre personer med omfattande vårdbehov.

Utvecklingsaktiviteter inriktat på 2004-2005

♦ Psykiskt störda/funktionshundrade, uppföljning och utveckling av samver- kansavtalen.

♦ Konkretisera fördjupad samverkan med olika aktörer utifrån kommande lag- stiftning.

♦ Erfarenheter av genomförda projekt avseende samverkan kring äldre imple- menteras i avtal.

♦ Överföring av psykiatrisk kompetens och tillgänglighet för äldre till primär- vården – uppföljning i avtal.

(8)

4 F UNKTIONSHINDRADE

Landstinget antog under 2000 ett nytt handikappolitiskt program. I detta finns en antal förslag till konkreta aktiviteter. Dessa ska implementeras under perioden fram till 2003.

För den kommande budgetperioden kommer fokus att sättas på att

♦ i samarbete med handikapporganisationerna genomföra en planering av hur funktionen kontaktperson med samordningsansvar ska arbeta och organise- ras samt påbörja ett genomförande.

♦ i samverkan med andra huvudmän göra en översyn av hur ansvarskedjor, bedömning och förskrivning ska förbättras inom hjälpmedelsområdet.

♦ erbjuda utbildning till alla förtroendevalda om villkoren för människor med funktionshinder och om samhällets ansvar i den del som rör landstinget.

4.1 Habilitering

Med utgångspunkt från såväl Hälso- och sjukvårdslagen som Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innebär habilitering att stå för en del av det stöd som funktionshindrade individer och deras anhöriga behöver.

Vad gäller barn och ungdomar består stödet i tvärfackligt expertkunnande som på olika sätt bidrar till att ge det funktionshindrade barnet och familjen ett så rikt och meningsfullt liv som möjligt. Det handlar om att tillgodose behov av funk- tionsträning av olika slag, som ibland leder till förbättring av förmågor, t ex mo- torik och kommunikation, men ofta handlar om att förhindra försämringar. Be- handlingens mål är att, med utgångspunkt från bedömning av individens behov, ta vara på, stimulera och utveckla den kapacitet som finns, men även erbjuda kompensatoriska insatser av olika slag, t ex hjälpmedel. Noggranna funktionsbe- dömningar av såväl fysiska som psykologiska färdigheter ligger till grund för de olika insatserna och är en viktig del av förståelsen för barnets svårigheter. Sam- talsstöd vid svåra besked och möjlighet till långvariga kontakter under hela bar- nets uppväxt är också viktiga delar i habiliteringen.

Barn- och ungdomshabiliteringen ska utifrån vårdkedjetänkande samverka med såväl sjukvården som olika kommunala verksamheter.

LSS-råd och stöd till vuxna innebär att personer från 18 års ålder, som omfattas av LSS-lagen, kan erbjudas rådgivning och annat personligt stöd om inte behovet tillgodoses på annat sätt. Stödet ges efter ansökan och ska ges utifrån det behov som föreligger. Insatserna ska planeras och genomföras i nära samverkan med den enskilde samt andra berörda såsom anhöriga och i en del fall personal inom berörd verksamhet i hälso- och sjukvård och kommunal verksamhet.

Under budgetperioden kommer utvecklingsarbetet att koncentreras på nedanstå- ende områden. Resultat från dessa utvecklingsarbeten ska inarbetas i det kom- mande avtalet med Landstingets Habilitering. Vissa delar av habiliteringsverk- samheten kan komma att konkurrensutsättas.

(9)

4.1.1 Fördjupade behovsbedömningar

Grundat på ett pågående projekt ska fördjupade bedömningar göras avseende olika funktionshindrade gruppers behov av utredning och diagnostik samt be- handling och stöd av olika slag. Projektet ska ligga som grund för prioritering mellan insatser för olika grupper samt mer preciserade uppdrag i avtal med Landstingets Habilitering.

4.1.2 Intensivträning

Grundat på erfarenheter från pågående LEMO-projekt har intensivträning för CP-skadade barn och ungdomar permanentats. Successivt ska även satsning gö- ras på mer intensiv träning även för vissa andra behovsgrupper inom habilite- ringsområdet.

4.1.3 Taltjänst för talskadade

Behovsutvecklingen inom taltjänsten för talskadade ska följas.

4.1.4 Neuropsykiatri

Utvecklingen inom det neuropsykiatriska området ska följas. Ett länsteam erbju- der utredning, behandling och expertstöd för svårbedömda och svårbehandlade barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik.

4.1.5 Utvecklingsstörda tillika psykiskt sjuka

En inventering har igångsatts för att bedöma vilket särskilt stöd individer med utvecklingsstörning och psykisk sjukdom behöver. Inventeringen kan komma att leda till uppdrag i kommande avtal.

4.1.6 Ersättningssystem och uppföljning

Utveckling av ersättningssystem och uppföljning ska göras där en allt bättre koppling görs mellan deluppdrag och ersättning för genomförandet. En succes- sivt större andel av ersättningen ska vara rörlig.

Till 2003, konkreta aktiviteter/målsättningar

♦ En konkret plan för hur funktionen kontaktperson med samordningsansvar arbetas fram tillsammans med handikapporganisationerna.

♦ Hjälpmedelsråd inrättas med representanter för kommuner och landsting för att skapa samsyn om förskrivning m m och för att lösa gränsdragningspro- blem.

♦ Alla förtroendevalda erbjuds utbildning om funktionshinder och om lands- tingets ansvar.

♦ Resultat från behovsprojektet påverkar avtal och prioritering inom habilite- ringsområdet.

♦ Fortsatt utveckling av intensivträning för CP-skadade barn och ungdomar.

Ev konkurrensutsättning.

♦ Intensivträningen vidgas successivt till att omfatta även andra behovsgrup-

♦ per.Behovsutvecklingen inom taltjänsten följs.

♦ Den neuropsykiatriska verksamheten följs upp.

(10)

♦ Ersättningssystem och uppföljning utvecklas och fördjupas. En större andel av ersättningen ska vara rörlig.

Utvecklingsaktiviteter inriktat på 2004-2005

♦ Funktionen kontaktperson med samordningsansvar införs på minst tre en- heter i landstinget.

♦ Hjälpmedelsrådets arbete utvecklas.

♦ Behovsprojektet ger ytterligare underlag för fördjupning och prioritering inom habiliteringsområdet.

♦ Resultat av inventering avseende utvecklingsstörda med psykisk sjukdom kan påverka avtal.

♦ Fortsatt utveckling sker av ersättningssystem och uppföljning.

5 U TVECKLINGSOMRÅDEN

5.1 Nationell handlingsplan

Landstingets uppföljning av den lokala handlingsplanen kommer att samordnas med den uppföljning som krävs med anledning av den nationella handlingspla- nen

5.2 Landstingets styrprocess

Den fortsatta implementeringen av medicinskt programarbete handlar om att ändra fokus i styrningen från organisationsstruktur till ett befolknings- och pati- entperspektiv. Implementeringsprocessen har ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv.

Långsiktigt perspektiv

Målet är att det senast våren 2004 ska finnas en första version av en samlad sjuk- domsgruppsbaserad uppdragsbeskrivning avseende perioden 2005-2007.

Detta kräver en noggrann genomförandeplan, vilken bör utformas under 2002 bl a med utgångspunkt i de erfarenheter vi skaffar oss vid framtagandet av pla- nerade uppdragsbeskrivningar under innevarande år.

Vid samma tidpunkt ska även avtalsarbetet vara utvecklat och väl anpassat till sjukdomsgrupper.

Kortsiktigt perspektiv

Det kortsiktiga perspektivet omfattar perioden fram t o m 2003. Under denna period bör följande aktiviteter genomföras:

♦ Hälso- och sjukvårdsnämnden och dess beredningar utvecklar under 2002 – i dialog med bl a berörda vårdgivare – parallellt tre uppdragsbeskrivningar, inom områdena psykisk ohälsa, hjärtsjukdomar och rörelseorganens sjukdo- mar.

♦ Som en parallell process till framtagandet av uppdragsbeskrivningar bör det – i samverkan med representanter för vårdgivarna – tas fram ett förslag till hur såväl avtalen som avtalsprocessen kan utvecklas till att bli sjukdoms- gruppsbaserade.

(11)

I genomförandet av ovanstående utvecklingsaktiviteter kommer stor vikt att fästas vid att välja arbetsformer som möjliggör öppenhet, tydlighet och dialog mellan beslutsfattare för att skapa samsyn kring den fortsatta utvecklingen.

5.3 Folkhälsa

Landstinget och länets kommuner har arbetat fram ett nytt folkhälsopolitiskt program för Östergötland, "Östergötland – ett hälsolän". Programmets bärande idé är fördjupad lokal samverkan. Landstingets handlingsplan för genomförande av "Östergötland – ett hälsolän" tas fram och beslutas under hösten 2002.

5.4 Rehabilitering

I Hälsobudgetens faktadel uppmärksammas särskilt rehabiliteringsbehov hos äldre, långtidssjukskrivna i yrkesverksam ålder och yngre med psykisk ohälsa.

De brister som har identifierats i det medicinska programarbetet bör medföra åtgärder inom dessa områden. Nämnden avser att ta fram och lägga fast strategi- er för utvecklingen inom rehabiliteringsområdet baserat på bl a det nya handi- kappolitiska programmet och nya statliga beslut och lagstiftning inom området.

Ett viktigt steg är ett långsiktigt samverkansavtal med Försäkringskassan, se 3.3 ovan. Styrande för utvecklingen inom rehabiliteringsområdet kommer att vara de särskilda målsättningar som Nämnden fastställt.

5.5 Palliativ vård

Det är landstingets vilja att alla döende människor i Östergötland ska ha rätt till adekvat omvårdnad, symtomkontroll och närståendestöd efter behov. Lands- tinget har därför sedan lång tid tillbaka lyft fram och på olika sätt stimulerat en utveckling av den palliativa vården inom hälso- och sjukvården.

Det är angeläget att initiera ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för denna utveckling. Utvecklingsarbetet måste dels be- drivas inom landstinget, dels i samverkan med kommunerna. När det gäller den sistnämnda delen måste utvecklingsinsatserna samordnas med/integreras i an- nan pågående samverkan med kommunerna.

Uppdraget är att ta fram en ”Handlingsplan för fortsatt utveckling av den pallia- tiva vården i Östergötland” och ska bedrivas som ett projekt under perioden 1 september 2002 – 31 december 2003.

5.6 Komplementär medicin

För att på ett mer kunskapsbaserat sätt kunna ta ställning till hur landstinget bör förhålla sig till den komplementära medicinen samt att kunna erbjuda evidenc- baserade komplementära medicinska metoder vid vissa sjukdomstillstånd kom- mer under budgetperioden följande aktiviteter att vidtas:

♦ En vidareutveckling av "konceptet" Vidarkliniken, vilket dels omfattar even- tuella möjligheter för vissa patienter till eftervård i Östergötland, dels att söka samarbete med försäkringskassan kring vissa patientgrupper.

(12)

♦ Information och utbildning om komplementär medicin för vårdstuderande och verksam vårdpersonal.

♦ Stimulera forskning inom området komplementär medicin.

5.7 Samverkan

Utveckla en strategi för samverkan med länets kommuner. Länsdelsberedning- arna och länsdelssamråden har en huvudroll i den fortsatta utvecklingen av samverkan med kommunerna.

Samverkan mellan landstinget och länets kommuner inom vård- och omsorgs- området ska, enligt Hälsobudgeten, fortsätta med oförminskad kraft under bud- getperioden.

Samverkan ska i första hand ske kring följande grupper:

♦ Barn och unga med psykisk och fysisk ohälsa

♦ Vuxna med psykisk ohälsa

♦ Yngre funktionshindrade

♦ Äldre och långvarigt sjuka/funktionshindrade

♦ Människor med behov av palliativ vård i livets slutskede

Nämnden kommer att särskilt betona samverkansaspekten i avtal med berörda vårdgivare.

Samverkan ska utgå ifrån:

♦ ett tydligt patientperspektiv, vilket innebär att det är individens behov som är utgångspunkten för såväl vårdinsatsen som vårdens organisering.

♦ ett medborgarperspektiv, vilket innebär såväl en god tillgänglighet till opti- malt samordnade vård- och omsorgsinsatser som krav på ett effektivt ut- nyttjande av samhällets totala resurser för vård och omsorg.

♦ den ansvarsfördelning mellan huvudmännen, som finns angiven i lagar och författningar.

Utvecklingsaktiviteter som har ett tydligt brukar-/patientperspektiv ska priorite- ras, liksom aktiviteter som rör utveckling av gemensamma styrformer. Folkhälso- frågorna är också en del av medborgarperspektivet.

5.8 Utveckling av primärvården

Landstinget i Östergötlands strategi för primärvårdens utveckling ligger väl i linje med de målsättningar som uttrycks i den nationella handlingsplanen.

En av landstingets huvudstrategier för att uppnå målen i treårsbudgeten/hälso- budgeten är att erbjuda befolkningen en närhet till sjukvård för de grupper som har ett frekvent och/eller omfattande behov av hälso- och sjukvårdinsatser.

(13)

Landstingets vision är att vårdcentralen tar ansvar för stora delar av invånarnas hälso- och sjukvård. Vårdcentralen ska aktivt delta i prioritering av hela hälso- och sjukvårdsområdet där utgångspunkten ska vara ett tydligt befolknings- och behovsperspektiv.

Östgöten väljer själv vilken vårdcentral han eller hon önskar som sin fasta vård- kontakt. Grundprincipen är att man väljer namngiven läkare på vårdcentralen och med det valet följer övriga kompetenser som arbetar tillsammans med läka- ren på vårdcentralen. Det gäller distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetstera- peuter, sjukgymnaster och övriga förekommande personalkategorier.

5.8.1 Hälso- och sjukvårdsinsatser - individperspektivet

Vårdcentralens åtagande, för hälso- och sjukvårdsinsatser till individer, ska vara uttryckt som en helhet utifrån vårdkedjan i olika sjukdomsgrupper. Avgräns- ningen av uppdraget/åtagandet i befolkningen ska utgå från invånarnas val av vårdgivare.

Primärvårdens åtagande kommer att förtydligas under de kommande åren. Ar- betet utgår från sjukdomsgrupper och har inletts under 2002. Arbetet bedrivs i samverkan mellan representanter för vårdcentraler och sjukhus, och i förekom- mande fall andra vårdaktörer.

5.8.2 Vårdcentralen som samhällsaktör

Vårdcentralerna har också en roll som samhällsaktör som är riktad till grupper av individer eller tillsammans med andra samhällsaktörer. Det kan gälla t ex folkhälsoarbete, information till skolor och andra kommunala verksamheter samt gruppinriktad prevention och upplysning. Den rollen och ansvaret avgränsas av ett geografiskt område.

Till 2003, konkreta aktiviteter/målsättningar

♦ Fortsatt uppföljning i enlighet med den nationella handlingsplanen.

♦ Uppdragsbeskrivningar inom tre sjukdomsgrupper arbetas fram.

♦ Landstingets handlingsplan för genomförande av folkhälsopolitiskt program implementeras.

♦ Strategier för utvecklingen inom rehabiliteringsområdet.

♦ Ta fram en handlingsplan för fortsatt utveckling av den palliativa vården

♦ Vidarutveckling av "konceptet" Vidarkliniken.

♦ Information om komplementär medicin till vårdpersonal och studerande

♦ Uppföljning av kiropraktorer/naprapaters verksamhet och dess resultat.

♦ Samverkansaktiviteter i enlighet med framtagen strategi.

♦ Vidareutveckling och konkretisering av åtagandebeskrivningen i avtal med vårdcentralerna.

Utvecklingsaktiviteter inriktat på 2004-2005

♦ Fortsatt uppföljning i enlighet med den nationella handlingsplanen.

♦ Första version av en samlad , sjukdomsgruppsbaserad uppdragsbeskrivning.

♦ Stimulera/initiera forskning inom området komplementär medicin.

♦ Fortsatt utveckling av samverkansformer mellan landstinget och kommuner-

♦ na.Fortsatt utveckling och konkretisering av åtagande för vårdcentralerna.

(14)

6 A VTALSRIKTLINJER

Avtalen med de olika vårdgivarna ska utgå från befolkningens behov. En kun- skapsbas om ohälsan i befolkningen finns i hälsobudgeten del 2 (faktadelen). En annan kunskapsbas är de medicinska programmen som har tagits fram inom olika sjukdomsgrupper under de senaste åren. Åtta sjukdomsgrupper finns i en första version medan ytterligare är under arbete.

Kunskapsbasen i de medicinska programmen har hittills främst utnyttjats inom området psykisk ohälsa. Avtal finns med sjukhus/centrum för innevarande av- talsperiod och innebär en konkretisering av vårdgivarnas åtagande men framför allt en gemensam kunskapsinhämtning som förutsätter förändrade uppföljnings- system för att skapa förutsättningar för ytterligare konkretisering av vårdgivar- nas åtagande.

En uppdragsbeskrivning inom hjärtsjukdomsområdet ska inför 2003 omsättas till avtal mellan nämnden och berörda vårdgivare i någon kommun i länet.

Allt mer vård kan och ska utföras i primärvården, vilket innebär att uppgifter och ekonomisk ersättning kommer att överföras från sjukhus/centrum till vård- centralerna. Inriktningen är att under perioden 2002-2004 överföra uppgifter och ekonomisk ersättning motsvarande 2 %, d v s 100 mkr från sjukhus/centrum till vårcentralerna. Detta innebär att arbetsinnehållet på sjukhusen kommer att för- ändras.

Avtalen 2002 kommer att innehålla utvecklingsmoment som under avtalsperio- den tydliggör koppling till mål för vissa sjukdomsgrupper m m.

6.1 Mål

I avtalen ska en tydlig koppling ske mellan de fyra inledande målen och vårdgi- varnas åtagande. I ett första steg måste målen brytas ned på sjukdomsgrupper och dessa mål utgör de politiska uppdragen och målen på sjukdomsgruppsnivå.

I det ovan redovisade arbetet avseende hjärtsjukvård har detta provats. Se även under avsnitt 5.2 ovan.

6.2 Prioritering

Verksamheterna ska prioritera/rangordna och förbereda en konsekvensbeskriv- ning kopplat till olika ekonomiska förutsättningar. I första hand ska arbetet inom de medicinska programmen utnyttjas. För övriga verksamheter får prioriteringen tas fram per klinikområde. Vårdcentralernas prioritering måste utgå från en an- nan dimension än sjukdomsgrupper. Här är avvägningen mellan personer med olika kontinuerliga vårdbehov och tillgänglighet en mer relevant struktur.

6.3 Tillgänglighet

Kopplat till inriktningsmålet "vården ska vara lätt tillgänglig och av god kvalitet"

finns ett antal konkreta delmål. Dessa ska vara vägledande för tillgängligheten hos de olika vårdgivarna. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot telefontill-

(15)

gänglighet hela dagen. Det måste också finnas en balans mellan behoven hos grupper med kroniska sjukdomar och de med mera sällan förekommande behov av sjukvård.

6.4 Samverkan

För flera av de prioriterade grupperna är behovet av en fungerande samverkan mellan många olika vårdgivare från såväl kommun som landsting av avgörande betydelse för att uppnå det bästa resultatet. Här måste avtalen innehålla konkre- ta, mätbara åtaganden och uppföljningar.

Samma konkreta krav måste finnas på samverkan mellan landstingets olika vårdgivare.

Ett komplement till de vårdinsatser som erbjuds av landstingsägda vårdprodu- center är privata alternativ. Dessa privata producenter bör medverka i utveck- lingen av hälso- och sjukvården. Genom delaktivhet och samverkan kommer då alternativen att ingå i det totala vårdutbudet.

6.5 Ersättning

Ersättningen till vårdgivarna ska inte med automatik innehålla prisuppräkning/

indexjustering. Ett krav på kontinuerlig produktivitetsökning/rationalisering med 1 % per år inom sjukhusvården förutsätts. Rörlig ersättning ska användas för att stimulera önskad effekt. Användningsområden där rörlig ersättning kan stimulera ökad produktion är ökad tillgänglighet för de prioriterade grupperna och till områden med icke tillfredställda behov. Andra områden där rörlig ersätt- ning kan användas är som kvalitetsbonus eller för att stimulera utifrån nämn- dens synvinkel önskvärda utvecklingsaktiviteter. Ersättningen till vårcentralerna kommer att utvecklas efter samma huvudinriktning.

6.5.1 Ersättningssystem till vårdcentralerna

Ersättningssystemet måste vara överskådligt för båda parter och kopplas till åta- gandet, d v s ett samlat vårdcentralsåtagande. Ett naturligt steg togs inför 2002 då en stor del av ersättningen utgår från antalet listade invånare där olika ålders- grupper har olika vikt. Andra faktorer än ålder påverkar ersättningens storlek.

En sådan faktor är socioekonomi som kommer att få en ökad betydelse. Andra sådana faktorer är andra vårdutbud såsom sjukhus, privata vårdgivare samt kommunsjukvård och inom dessa områden kommer en fortsatt utveckling att ske.

En del av ersättningen kopplades redan 2002 till hur väl vårdcentralen uppfyller avtalets intentioner. Ersättningen är kopplad till medicinsk kvalitet, kontinuitet och tillgänglighet. Användandet av den typen av ersättningar kommer att fort- sätta och vidareutvecklas. Det optimala är att koppla ersättningen till resultatet för patienten/befolkningen.

6.5.2 Prisjämförelse

För sjukhus/centrum kommer jämförelser av prisnivån mellan olika enheter att utgöra en grund för prisjustering såväl uppåt som nedåt. Den östgötska sjukvår- den ska vara rimligt prissatt och effektiv.

(16)

6.5.3 Hjälpmedel

Kostnaden för s k förbrukningshjälpmedel ligger fr o m 2002 på de förskrivande enheterna. För övriga hjälpmedelsgrupper tas underlag fram med målet att kost- nadsansvaret även för dessa ska läggas på förskrivande enheter fr o m 2003. Ru- tiner för detta kommer att föreläggas hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut i höst.

6.6 Uppföljning

Ett första steg i utvecklingen av strategier och rutiner för en samlad uppföljning av avtalen till nämnden gjordes under 2002. Implementeringen av detta måste ske där utnyttjandet av tekniska system måste beaktas, liksom behovet av enhet- liga definitioner av begrepp och parametrar.

Till 2003, konkreta aktiviteter/målsättningar

♦ Mål på sjukdomsgruppsnivå för hjärtsjukdomar, psykisk ohälsa, rörelseorga- nens och andningsorganens sjukdomar.

♦ Verksamhet och ersättning motsvarande 30 mkr förs från sjukhus till vård- centraler.

♦ Rörlig ersättning till sjukhus används för att stimulera rätt effekt.

♦ Fortsatt utveckling av ersättningssystem till vårdcentralerna.

♦ Samlad uppföljning mot avtal.

♦ Under året ska vertikala prioriteringslistor arbetas fram inom samtliga områ- den och horisontell prioritering ska inledas.

Utvecklingsaktiviteter inriktat på 2004-2005

♦ Patienters/anhörigas behov konkretiseras i avtalen.

♦ Utveckling av samverkanskrav och uppföljning i avtalen.

(17)

7 T ANDVÅRD

7.1 Mål i budget 2003 – 2005

Det övergripande målet för tandvården och dess olika delområden är att förbätt- ra munhälsan och utjämna olikheter i befolkningens munhälsa genom effektiva hälsobefrämjande, förebyggande och behandlande insatser av god kvalitet.

Med utgångspunkt från det övergripande målet kan följande inriktningsmål formuleras:

♦ Åtgärder som främjar munhälsa och förebygger munsjukdomar ska priorite- ras.

♦ Munhälsan ska förbättras och olikheter utjämnas, särskilt bland barn och ungdomar.

♦ Barn och ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionshinder har sär- skilda behov av tandvård ska särskilt uppmärksammas.

♦ Tandvårdens tillgänglighet och kvalitet ska vara god.

♦ Tandvården ska i samverkan med föräldrar, skola och primärvård utveckla nätverk för hälsobefrämjande åtgärder för att förebygga och behandla sjuk- domar, framför allt de stora folksjukdomarna karies och parodontit (tand- lossning) samt skador i munhålan. Tandvården ska medverka i det tobaks- preventiva arbetet.

7.2 Barns och ungdomars tandhälsa

Under budgetperioden ska ytterligare fördjupade studier göras av barns och ungdomars tandhälsa. En fördjupad uppföljning bör göras av den andel barn/

ungdomar som inte regelbundet söker tandvård. Det är av vikt att veta om det är samma individer som sett över en längre tid inte söker vård. Frånvaron av vård bör också relateras till den riskbedömning och riskgradering som görs inom barntandvården.

De epidemiologiska uppföljningarna och studierna utförs via avtal, i första hand av Folkhälsovetenskapligt Centrum. Resultat av uppföljningen kan resultera i preciserade uppdrag till tandvårdsproducenterna.

I kommande avtal med Folktandvården bör inom områdesansvarets ram ges uppdrag om utökade förebyggande insatser riktat till de områden i de hittills undersökta kommunerna – Linköping, Norrköping och Motala – där tandhälsan är sämre. De förebyggande insatserna bör i tillämplig grad i tvärsektoriell sam- verkan samordnas med insatser från primärvården (barnhälsovård) samt olika kommunala verksamheter, i första hand barnomsorg och skola.

Under budgetperioden ska en uppföljning göras av om barn och ungdomar med särskilda behov (närmast svårt sjuka och gravt handikappade) får tillfredställan- de tandvårdsinsatser, såväl vad gäller förebyggande som behandlande insatser.

(18)

Uppföljning bör kontinuerligt göras av det tobakspreventiva arbetet inom barn- och ungdomstandvården.

7.3 Vuxnas tandhälsa

Landstinget har vid två tillfällen i samarbete med Örebro läns landsting genom- fört större studier av den vuxna befolkningens tandhälsa. Den första studien av- såg åldersgruppen 50 år. Samma individer följdes sedan upp vid 55 års ålder.

Denna åldersgrupp bör fortsatt följas framåt i tiden, närmast när de uppnår 60 år.

7.4 Prioriteringsordning inom tandvården

Följande prioriteringsordning ska gälla inom tandvården 1 Barn och ungdomar med akuta besvär.

2 Vuxna med akuta besvär.

3 Områdesansvar för barn och ungdomar.

4 Tandvård för barn och ungdomar i övrigt.

5 Uppsökande och nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade.

6 Tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling.

7 Tandvård för vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av behov.

Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande.

Inom varje grupp bör individer med störst behov behandlas först.

Uppföljning av hur Folktandvården lever upp till prioriteringsordningen ska ske på kommunnivå.

7.5 Prioriterade grupper i tandvårdsreformen

Den statliga utredningen Tandvårdsöversyn 2000 avlämnar sitt betänkande i juni 2002. Översynen kan komma att påverka landstingets ansvar inom tandvårds- området.

Upphandling av uppsökande tandvård för äldre och funktionshindrade görs under 2002.

Effektiv administrativ hantering av de olika stödformerna inom landstingets an- svarsområden inom tandvårdsreformen ska kontinuerligt utvecklas.

7.6 Programarbete

Ett programarbete med i stort samma uppläggning som det medicinska pro- gramarbetet bör genomföras inom det odontologiska området. Vårdbehov inom olika behovsgrupper bör belysas ur perspektivet vilken utbredning i samhället olika tandvårdsbehov har, hur dessa behov tillgodoses i dag, aktuella forsknings- rön, beprövade behandlingsmetoder, erfarenhet av vilken vård som är mest kostnadseffektiv samt erfarenheter från patienter och vårdgivare. En utgångs- punkt i arbetet bör vara den gällande prioritetsordningen för tandvården.

(19)

7.7 Specialisttandvården

I kommande avtal med folktandvården bör en fördjupad uppföljning och be- skrivning göras av specialisttandvårdens uppdrag samt av hur landstingsersätt- ningen används. Ett viktigt skäl för detta är den brist på utbildade specialist- tandläkare som råder.

7.8 Tandvård på lika villkor för länets invånare

Folktandvården ansvarar för att tillgänglighet och service ges till alla länets invå- nare. I några av länets kommuner saknas privata vårdgivare. I avtalet bör skrivas in att det ska finnas minst en folktandvårdsklinik i samtliga länets kommuner samt i större tätorter.

7.9 Patientens delaktighet och rättigheter

Såväl nämnden som Folktandvården ska ömsesidigt verka för att patientens del- aktighet inom tandvården stärks. Åtaganden kring detta ska preciseras i avtalet.

7.10 Tillgänglighet

Folktandvården ska med beaktande av fastställd prioriteringsordning hålla en god beredskap när det gäller att ta emot och hjälpa de individer som söker Folk- tandvården. Preciserade krav på tillgänglighet ska skrivas in i avtalet.

7.11 Forskning och utveckling (FoU)

Hälso- och sjukvårdsnämnden stödjer med viss ersättning FOU-arbete som är direkt kopplat till Folktandvårdens verksamhetsuppdrag. Särskild prioritet ska ges till projekt som är inriktade mot de prioriterade vårdområdena med tandhäl- san som utgångspunkt.

7.12 Ersättningssystem

Ersättningssystemet ska utformas så att det direkt ansluter till och stödjer utfö- randet av de verksamhetsuppdrag som ges i avtal. En större andel rörlig ersätt- ning är önskvärd, i första hand inom specialisttandvården, där en stor oprecise- rad ersättning ges i dag.

Ersättningen till vårdgivarna ska inte med automatik indexjusteras eller prisupp- räknas. Ett krav på kontinuerlig produktivitetsökning/rationalisering förutsätts.

7.13 Uppföljning och analys

Med utgångspunkt från fastlagda mål ska parterna diskutera fram vad uppfölj- ning av avtalet ska innehålla, såväl löpande som i årsuppföljningen. Samtliga åtaganden i avtalet ska följas upp, kvantitativt och/eller kvalitativt.

7.14 Alternativa driftformer

Landstinget har uttalat en positiv syn på utveckling av alternativa driftsformer inom olika verksamhetsområden, i första hand genom att landstingspersonal i kooperativ form tar över verksamhet. För att möjliggöra detta inom tandvårds-

(20)

området bör ersättningssystemet – i första hand inom specialisttandvården – ut- formas så att de möjliggör avtal med andra än Folktandvården.

Till 2003, konkreta aktiviteter/målsättningar

♦ Redovisning av fördjupade studier av barn och ungdomars tandhälsa ska göras.

♦ Särskilda förebyggande insatser ska riktas till geografiska områden med säm- re tandhälsa hos barn och ungdomar.

♦ Uppföljning ska ske av om barn och ungdomar med särskilda behov får till- fredsställande tandvårdsinsatser.

♦ Fortsatta studier av vuxnas tandhälsa ska göras.

♦ Fördjupad uppföljning och beskrivning ska göras av specialisttandvårdens uppdrag samt av hur landstingsersättningen används.

♦ Tandvård på lika villkor samt tillgänglighet ska följas upp med utgångspunkt från prioriteringsordningen.

♦ Ersättningssystemet utvecklas med bl a större andel rörlig ersättning.

♦ Uppföljningen ska utvecklas och fördjupas.

♦ Avtal ska tecknas grundat på upphandling av uppsökande tandvård för äldre och funktionshindrade.

Utvecklingsaktiviteter inriktat på 2004-2005

♦ Ett odontologiskt programarbete genomförs.

♦ Fortsatta studier av såväl barns och ungdomars som vuxnas tandhälsa ska genomföras.

♦ Tandvårdens roll i folkhälsoarbetet ska utvecklas.

♦ Fortsatt utveckling ska ske av ersättningssystem och uppföljning.

(21)

8 E KONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Nämndens ekonomiska förutsättningar är koppade till landstingets ekonomi. För perioden 2003-2005 är de i landstingets budget avsatta medlen för nämndens räkning i stort sett oförändrade. Det totala ekonomiska utrymmet för nämnden för perioden 2003-2005 framgår av tabellen nedan.

Tabell Ekonomiskt utrymme för Hälso- och sjukvårdsnämnden 2003-2005 (tkr)

2002 2003 2004 2005

Befintligt ekono-

miskt utrymme 5 854 249 6 194 787 6 194 787 6 194 782 Utökning enligt

budget 340 538* 15 000 30 000 30 000

Totalt ekonomiskt

utrymme 6 194 787 6 209 787 6 224 787 6 224 787

* Korrigering index - 20 434

Ökning läkemedel öppen vård 272 541

Ökade resurser hälso- och sjukvård 40 000

Överföring smärtssk LMÖ-MKC 637

Omräkning av hyror 1 442

Ersättning IT-samordnare LMÖ upphör - 650 LMÖ upphör att ingå i US-gemensamma funktioner 2 530 Ersättning med-tekn hjälpmedel betalas via HSN 4 472 Ökade resurser primärvård från LS 40 000

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :