• No results found

UTBILDNINGSPLAN. Internationella samhällsvetarprogrammet, 180 högskolepoäng. The International Social Science Programme, 180 ECTS Credits

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "UTBILDNINGSPLAN. Internationella samhällsvetarprogrammet, 180 högskolepoäng. The International Social Science Programme, 180 ECTS Credits"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dnr: 626/2004-510

Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

U T B I L D N I N G S P L A N

Internationella samhällsvetarprogrammet, 180 högskolepoäng The International Social Science Programme, 180 ECTS Credits

Ansvarig institution

Institutionen för samhällsvetenskap

Nivå på programmet Grundnivå

Fastställande av utbildningsplan

Styrelsen för Institutionen för samhällsvetenskap har genom beslut 2006-10-18 (Dnr.

2006:76au) godkänt förslag på revidering av utbildningsplan för Internationella samhällsve- tarprogrammet. Grundutbildningsnämnden fastställde utbildningsplanen 2006-12-05.

Giltighet

Utbildningsplanen gäller från och med 2007-08-01.

Förkunskaper

För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet - Svenska B

- Engelska B

- om ämnet nationalekonomi ska väljas som fördjupning krävs särskild behörighet i Matema- tik 3 åk SENT eller 2 åk TE etapp 3 eller kurs C, betyg 3/G.

- För fördjupning i tyska och franska krävs som särskild behörighet lägst c-språk, kurs B/steg 3.

Syfte

Internationella samhällsvetarprogrammet har som syfte att utbilda studenter som har de grundläggande kunskaper som krävs för arbetsuppgifter inom både internationell och natio- nell, offentlig och privat verksamhet. Syftet är också att studenterna ska tillägna sig kunskap om internationella förhållanden och om hur nationella och internationella samhällsfenomen är relaterade. Programmet är inriktat mot studier om den globala samhällsutvecklingen med spe- cifikt fokus på globala politiska, ekonomiska och kulturella omvandlingsprocesser.

Mål

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

(2)

För kandidatexamen skall studenten

- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problem- ställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbild- ningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten

- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till re- levanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens

Lokala mål

Efter avslutad utbildning skall studenten också ha:

- god förmåga att självständigt och kritiskt kunna analysera globala samhällsföreteelser - god förståelse för olika länder och deras politiska, ekonomiska och kulturella förhållanden - god förståelse för de globala samhällsföreteelsernas påverkan på länders politiska, ekono- miska och kulturella förhållanden

- god förmåga att kunna framhäva ekologiska, perspektiv, liksom genus- och mångfaldsper- spektiv

- goda färdigheter i såväl muntlig som skriftligt kommunikation på svenska och engelska - goda förberedande kunskaper för vidare studier inom det samhällsvetenskapliga ämnesom- rådet.

Programmets organisation och uppläggning

Institutionen för samhällsvetenskap är värdinstitution och ansvarar för programmet. Pro- grammet omfattar 180 högskolepoäng och leder till en Filosofie kandidatexamen med inrikt- ning mot internationell samhällsvetenskap.

Internationella samhällsvetarprogrammet har en starkt internationell profil. Detta återspeglas genom att stora delar av utbildningen fokuserar på globala samhällsfrågor och globala relatio- ner, att delar av utbildningen kan läsas tillsammans med utländska studenter i Sverige och ut- omlands, att perspektiven på kurserna har ett globalt fokus samt att det finns möjligheter till både utlandsstudier och projekt- och praktikarbete utomlands. Vidare avser programmet att aktivt befrämja mångfald, jämställdhet, både avseende konkret kursinnehåll, lärarkapacitet och studentinflytande.

Programmet består av ett års grundkurser motsvarande 60 högskolepoäng samt ämnesför- djupning omfattande 90 högskolepoäng samt möjligheter att studera ett tillvalsämne, läsa ut- omlands en termin eller genomföra en projekt- och praktiktermin. Programmets uppbyggnad är summerad i modellen nedan.

Programansvarig

Det finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för programmets ledning, organisation och kvalitetsutveckling. Det finns också ett programråd bestående av programan-

(3)

svariga inom Institutionen för samhällsvetenskap. Rådet sammanträffas regelbundet för att diskutera programfrågor mm.

Modell över programmet

Termin 1

Globala samhällsfrågor I, grund- kurs, 30 högskolepoäng, G1

Termin 2 Globala samhällsfrågor II, grundkurs, 30 högskolepoäng, G1

Termin 3 Ämnesstudier:

Statsvetenskap, 30 högskolepo- äng , G1, eller

Nationalekonomi, 30 högskole- poäng , G1, eller

Samhällsgeografi, 30 högskole- poäng, G1, eller

Sociologi, 30 högskolepoäng, G1, eller

Freds- och utvecklingsstudier, 30 högskolepoäng , G1, eller Tyska alt Franska, 30 högskole- poäng, G1, eller

Annan ämnesfördjupning av re- levans för programmet.

Termin 4

Ämnesstudier:

Statsvetenskap, 30 högskolepo- äng , G2, eller

Nationalekonomi, 30 högskole- poäng , G2, eller

Samhällsgeografi, 30 högskole- poäng, G2, eller

Sociologi, 30 högskolepoäng, G1, eller

Freds- och utvecklingsstudier, 30 högskolepoäng , G2, eller Tyska alt Franska, 30 högskole- poäng, G2, eller

Annan ämnesfördjupning av re- levans för programmet.

Termin 5

Ämnesstudier:

Statsvetenskap, 30 högskolepo- äng , G3, eller

Nationalekonomi, 30 högskole- poäng , G3, eller

Samhällsgeografi, 30 högskole- poäng, G3, eller

Sociologi, 30 högskolepoäng, G3, eller

Freds- och utvecklingsstudier, 30 högskolepoäng , G3, eller Tyska alt Franska, 30 högskole- poäng, G3, eller

Annan ämnesfördjupning av re- levans för programmet eller Utlandsstudier

Termin 6

Projekttermin eller

Valfri kurs eller Utlandsstudier

G1=Grundkurs, G2=Fortsättningskurs, G3=Fördjupnings-/kandidatkurs

Under programmet sker en successiv fördjupning inom det valda huvudområdet. I det första årets grundkurser introduceras studenterna till programmets mål. Eftersom programmet har en internationell inriktning ges det första årets kurser på engelska och de läses tillsammans med

(4)

internationella studenter. Under studierna i huvudområdet (fördjupningsämnet) och fram till examen utvecklar studenterna gradvis sin analytiska och vetenskapliga förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen och att kunna göra själv- tändiga och kritiska bedömningar. Efter avslutad examen skall studenterna vara väl förbered- da för att både möta förändringar i arbetslivet och att påbörja vidare studier inom det sam- hällsvetenskapliga området.

Innehåll

Programmet består av följande kurser:

Termin 1 och 2: Global Issues, grundkurs, 60 högskolepoäng

I kursen behandlas globala samhällsförhållanden, globala relationer och globala förändrings- processer samt globalisering och tematiskt globala frågor som berör rika och fattiga länder, demokratiskt och diktatoriskt organiserade länder samt andra organisationer och institutioner, utifrån politiska, ekonomiska, sociala, geografiska och juridiska aspekter. Det första året av Global Issues är organiserat kring globala teman, vilka syftar till att ge en bred introduktion till olika frågor och perspektiv om globaliseringens innehåll och konsekvenser för världssam- fundet.

Termin 3–6: Ämnesfördjupning och/eller valfria kurser och/eller utlandsstudier, 120 högskolepoäng

Ämnesfördjupning i huvudområdet: statsvetenskap, nationalekonomi, samhällsgeografi, soci- ologi, freds- och utvecklingsstudier eller tyska alt. franska. Kurserna statsvetenskap, sam- hällsgeografi, sociologi och freds- och utveckling har Institutionen för samhällsvetenskap hu- vudansvar för. Kurserna i nationalekonomi ansvarar Ekonomihögskolan för medan Institutio- nen för humaniora ansvarar för ämnena tyska och franska.

Programmets huvudområden (kandidatämnen) har följande innehåll:

Statsvetenskap

Under senare år har stora politiska förändringar skett i Sverige och i vår omvärld. Inom stats- vetenskap studeras politik och hur den påverkar människors villkor. Den europeiska integra- tion och globaliseringen är två viktiga studieområden. Staten är ofta i fokus, för, men minst lika viktigt är det att studera hur politiken utformas i ett samspel mellan aktörer som påverkar politikens innehåll. Sådana aktörer är bland andra partier, intresseorganisationer, näringslivet och massmedia. Sveriges relationer till omvärlden och förhållandena i andra länder studeras.

Därför har ämnet hela världen som studieobjekt.

Nationalekonomi

Inom ämnet nationalekonomi studeras hur hushåll, företag och offentlig sektor i ett samhälle använder sina resurser, samt effekterna av olika ekonomiska och politiska beslut. National- ekonomi handlar också om relationer mellan länder, som exempelvis valutapolitik och inter- nationell handel. Arbetslöshet, inflation, skatter, internationell handel, ekonomisk tillväxt och inkomstfördelning är också frågor som studeras inom ämnet.

Samhällsgeografi

Inom ämnet samhällsgeografi (även kallat kulturgeografi) studeras hur Sveriges landskap vuxit fram; bosättningens landskap, näringslivets landskap, natur- och jordbrukslandskapet och inte minst stadslandskapet. Utvecklingen i Sverige är inte unikt. Därför görs också inter- nationella utblickar, dels för att se hur Sverige förhåller sig till andra länder, dels för att se hur den svenska utvecklingen har påverkats av internationella trender.

Sociologi

Inom ämnet sociologi studeras samhället och relationen mellan människan och det samhälle hon lever i. Även olika sociala faktorer behandlas, bland annat ekonomiska, politiska och ide-

(5)

ologiska. Viktigt är hur grupper och individer samverkar med varandra och hur olika områden och mönster i samhällslivet fungerar. Andra frågor som analyseras är arbetsvillkor, livsstilar, social ordning och konflikt eller olika värderingar.

Freds- och utvecklingsstudier

Inom ämnet freds- och utvecklingsstudier studeras i huvudsak globala utvecklingsfrågor och hållbar utveckling. Mänsklig säkerhet handlar i grunden om mänskliga rättigheter i dess vi- daste mening, frihet från såväl fysiskt våld som det indirekta, strukturella våld som ligger i resursknapphet och kulturellt förtryck. Ämnet har en tvärvetenskaplig profil Metodologiskt är ämnet problemorienterat och fallstudier är en vanlig ansats för grupparbeten, skrivuppgifter och uppsatsarbeten. Undervisningen strävar efter att använda aktuella händelser och trender som komplement och illustrationer till teoretiska och analytiska resonemang.

Tyska eller franska

Inom ämnena tyska och franska ges möjlighet att fördjupa sig i ett av dessa språk. Denna äm- nesfördjupning ger också möjlighet till praktik. Studier på grundnivå är huvudsakligen inrik- tade på att förbättra den praktiska språkfärdigheten i tal och skrift. De ger också en första in- blick i modern litteratur och i de tyskspråkiga och franskspråkiga ländernas historia, geografi och samhällsförhållanden.

Valfri ämnesfördjupning (sker i samråd med programansvarig)

Valfria kurser: utlandstermin (termin 5 eller 6), projekt/praktiktermin (termin 5 eller 6) eller valfri kurs sker i samråd med programansvarig. Med valfri kurs menas i huvudsak statsveten- skap, nationalekonomi, samhällsgeografi, sociologi, juridik, statistik, språk eller andra för programmet relevanta kurser.

Praktik-/projekttermin

Programmet erbjuder möjligheter att genomföra en praktik- eller projekttermin. Valet av lämplig praktik eller projekt skall ha en internationell anknytning. Växjö universitet bistår inte med praktik- eller projektplatser, utan dessa får sökas av studenten själv. Valet av praktikplats eller projekt sker i samråd mellan studenterna och programansvarig.

Undervisning och examinationsformer

Undervisningen varierar mellan olika kurser och moment och bedrivs både individuellt och i grupp. Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och laborationsuppgifter. Närva- ro vid seminarier är obligatoriskt. Examinationen sker på olika sätt genom bland annat sals- och hemtentamina, seminarier och laborationer.

Undervisningen bedrivs på svenska och engelska. Att kurser ges på engelska inom program- met är ett viktigt steg i programmets internationaliseringsarbete. Kursutbudet på engelska ger förutsättningar för internationella studenter att läsa inom programmet och möjliggör för utby- te om globala frågor mellan svenska och internationella studenter. Under det första studieåret ges merparten av kurserna på engelska.

Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling

På Internationella samhällsvetarprogrammet är studentinflytande en naturlig del av program- mets utveckling och kvalitetssäkring. Sudenterna deltar i utvärderingar av såväl enskilda kur- ser som hela programmet. Den ansvariga läraren på varje delkurs ansvarar för utvärderingen av respektive delkurs. Den programansvariga har det yttersta ansvaret att utvärdera de två för- sta terminernas grundkurser som helhet, ansvarar för att de olika delkurserna utvärderas, samt att programmet som helhet utvärderas. Eventuella förändringar av programmet skall alltid framgå vid nästa terminskurs- eller vid programstart. Detta tillsammans med en aktiv om- världsbevakning av programansvar skall kvalitetssäkra utbildningen.

Sammanställningar av kurs- och programutvärderingar arkiveras av institutionen.

(6)

Examensbevis

Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Stu- dentcentrum/Examen, 351 95 Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan http://www.student.vxu.se/studentservice/examen/index.html.

De som fullföljt Internationella samhällsvetarprogrammet, kan erhålla följande examen:

Samhällsvetenskapligt huvudområde:

Filosofie kandidatexamen med inriktning mot internationell samhällsvetenskap

Huvudområde: Statsvetenskap/Nationalekonomi/Samhällsgeografi/Sociologi/Freds- och ut- vecklingsstudier

Bachelor of International Social Science

Major subject: Political Science/Economics/Human geography/Sociology/Peace and Devel- opment Studies

Språk som huvudområde:

Filosofie kandidatexamen med inriktning mot internationell samhällsvetenskap Huvudområde: Franska/Tyska

Bachelor of Arts with specialization in International Social Science Major subject: Franska/Tyska

Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska).

References

Related documents

ME1488, Introduktion till digital bildproduktion, 7.5 hp, Medieteknik, grundnivå, G1N Kursen är en introduktionskurs till programmet Digital bildproduktion och huvudområ-

Utbildningsprogrammet anknyter till forskningsprofil programvaruteknik och datavetenskap. Kopplingen består främst av när forskare agerar som föreläsare i olika kurser och handledare

De som påbörjat utbildningen vårterminen 2007 har rätt att slutföra utbildningen i enlighet med den utbildningsplan som fastställdes den 25 mars 2004 till och med höstterminen

produktionsteknik, drift och underhåll samt tekniskt inriktade delar av inköp, försäljning och service. Viktiga inslag i utbildningen är matematik samt mekanik och

högskolepoäng (tre års heltidsstudier) och leder till en högskoleingenjörsexamen inom huvudområdet byggteknik. Under programmets första år läses grundläggande kurser

artificiell intelligens ingår i utbildningen. Vidare finns det kurser i datorgrafik och modellering och simulering, två områden som både har industriella tillämpningar och är

Utbildningen kan karaktäriseras som ett fast program om 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års studier, och leder till en högskoleingenjörsexamen. Viktiga inslag i

För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.. Kunskap