• No results found

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RAPPORT nr. 2017-015

Miljöarkeologiska analyser av jord- och sedimentprover från Fangberget, prosjektkode 220280 og saksnr 12/5863,

Ringsaker kommune, Hedmark, Norge

Av

Johan Linderholm, Jan-Erik Wallin, Samuel Eriksson

INSTITUTIONEN FÖR IDÉ – OCH SAMHÄLLSSTUDIER

(2)

Norge.

Av Johan Linderholm, Samuel Eriksson & Jan-Erik Wallin Miljöarkeologiska laboratoriet

Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet

Inledning

I samband med arkeologiska undersökningar i Fangberget har ett antal prover inskickats till MAL från en sk för att belysa lokal markanvändning via pollenanalyser och påvisa möjlig begravning i en gravhögskontext. I en tidigare rapport finns resultat av mikromorfologi med kompletterande geokemiska analyser beskrivna från samma plats (Macphail 2017).

Provmaterial från lokaliteten har analyserats med avseende följande parametrar: Geokemi, pollen samt mikromorfologi.

I denna rapport avhandlas 45 markprover samt fem pollenprover insamlade från en kontext som initialt bedömdes vara en gravhög men som visade sig vara en naturbildning med möjliga smidesaktiviteter på denna naturliga kullens yta av (Christian Rødsrud muntligen).

(3)

Figur 1. Översikt undersökningslokalen med kontexter och fynd enligt den initiala bedömningen av kontexten.

(4)

Prover samt information rörande grävningen (foton, ritningar) har tillhandahållits av Christian Løchsen Rødsrud med flera, Kulturhistoriskt Museum i Oslo.

Material

45 prover insamlades inom ett område av 2,80 m*1 m ( se figur 2) under kullen/högen inom ett område som misstänktes innehålla en begravning, pga fynd av möjliga gravgåvor.

Fem pollenprover har insamlats och undersökts (tabell1 och figur 2). Proverna är insamlade av utgrävningspersonal, i samband med pågående utgrävning.

Tabell 1. Pollenprover MAL ID Intrasis/

1FP 2016_085_01 62351 2016_085_02 62352 2016_085_03 62353 2016_085_04 62354 2016_085_05 62355

Metod och Provbehandling

Kemiska och fysikaliska analyser (Johan Linderholm & Samuel Eriksson)

Innan markkemisk/fysikalisk analys torkades proverna i 30C, varefter de sållades genom ett 1,25 mm såll. Ca 10g subsamplades för markkemisk/fysikalisk analys.

Jordproverna analyserades med avseende på 5 kemiska/ fysikaliska parametrar. De 5 parametrarna är:

1. Fosfatanalys, Cit-P (fosfatgrader, Po) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P/kg torr jord (ppm) extraherad med

citronsyra (2 %).

2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som mg P/kg torr jord (ppm) extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550°C (Engelmark och Linderholm, 1996).

3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550°C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov.

4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) bestämd på en Bartington MS3 med en MS2B mätcell.

Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält.

5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550°C, MS550 (SI) bestämd på en Bartington MS3 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986).

(5)

Pollenanalys

Proverna behandlades enligt standardmetoden för pollenanrikning beskriven i t.ex. Moore et al. (1991). Återstoden, det koncentrerade pollenmaterialet, färgades med saffraninfärgad glycerin. Vid identifiering av pollentyperna användes bestämningsnycklar av Beug (1961) och Moore et al. (1991). Vid pollenanalys av jordprover finns en viss risk för att vissa växtarter med tjockskaliga pollenkorn får en överrepresentation i analysen (t. ex

korgblommiga växter). Att pollenkornen har ett tjockt skal minskar risken för nedbrytning jämfört med tunnskaliga pollenkorn. I denna undersökning finns inga tecken på att

tjockskaliga pollenkorn förekommer i högre andelar.

(6)

Resultat

Kemisk-fysikalisk analys

Analyserade data redovisas i Bilaga 2.

Figur 2 visar en sammanställning av analyserade data i form av histogram. Ser man till de två fosfatfraktionerna är dessa inte lognormalfördelade. Nivåer över 200 ppm får anses som påtagligt kulturpåverkade, men inga extremvärden återfinns i materialet. Hade exempelvis en intakt kropp deponerats och påverkat omgivande sediment torde betydligt fler extremvärden finnas i materialet.

0 50 100 150

MS 0

4 8 12 16 20

0 2 4 6

LOI % 0

4 8 12

250 300 350 400 450

CitPOI ppm 0

2 4 6 8

100 150 200 250 300 350 400 CitP ppm

0 4 8 12 16

Figur 2. Histogram över analyserade parametrar.

Basnivån för MS värden är inte väldigt hög men i några fall finns avvikande värden och som eventuellt kan kopplas till tex korroderade järnfynd, eller bålrester. Glödförlusten har

typvärden kring 3%, vilket inte avviker från vad man kan förvänta i en sådan kontext.

I figurer 3-5 redovisas rumslig variation i data. En tydlig fosfatkoncentration återfinns i sydvästra och västra delen av ytan. MS variationen uppvisar snarast ett omvänt förhållande och högre signaler korrelerar inte med iakttagna fynd. MS och glödförlust har liknande rumslig variation, vilket antyder högre träkolsfrekvens i dessa områden som i sin tur eventuellt pekar på högre temperaturer/eldning.

(7)

Figur 3. Variation i CitP över provtagen yta.

(8)

Figur 4. Magnetisk susceptibilitet över provtagen yta.

(9)

Figur 5. Glödförlust över provtagen yta.

Förståelse av kontext samt relevant utförd provtagning är utgångspunkter till hur man kan tolka utfall av markdata. Frågan att diskutera när inte någon gravläggning är aktuell; vad hände vid den undersökta aktiviteten på platsen som genererat förändringar i markkemin?

(10)

Pollenanalys

Tabell 2: Fangberget, Ringsaker, Hedmark Förenklad tolkning av pollenanalysresultaten Prov nr./Representerad

vegetation

Äng/Åker (dominerar)

Trädvegetation Odling

2016_085_04 Äng Tall, gran och

björk

Korn

2016_085_05 Äng Björk, tall och

gran

Korn och Vete/Havre Två prover innehöll såpass rikligt med pollenmängd att fullständig analys var möjlig.

Ängsmark och åker

Båda proverna visade att ängsmarker förekommer på lokalen. Ett öppet beteslandskap dominerar. Pollen från korn och vete/havre förekom i proverna men i så låg andel att några åkrar inte torde ha funnits i närheten av provtagningsplatsen.

Trädvegetation

Trädvegetationen på lokalen bestod av tall, gran och björk. I båda proverna har pollen från gran hittats. Förekomsten av granpollen är så pass hög att granskog torde ha vuxit på lokalen.

Granens etablering i Hedmarks-området är daterad till ca 500 AD. Åldern på de analyserade proverna torde vara klart yngre än 500 AD.

(11)

Tabell 3: Pollenscrening/Pollenanalys

Art/prov nummer

MAL

16-085 MAL

16-085 MAL

16-085 MAL

16-085 MAL 16-085 Andel pollen i procent (%)

Exkl. sporer P1 P2 P3 P4 P5

Al (Or) X 2.1 2.4

Björk X X 27.0 17.1

Tall (Furu) 37.0 10.8

Gran X 24.0 5.2

Ek (Eik) Hassel/Pors

Ljung (Lyng) 1.0 0.9

Sälg/vide (Vier) 0.2

Risväxter (Blåbär)

Gräs (Gras) 0.7 3.0

Korgblommiga

växter(rörf.),(Turf) 1.5

Korgblommiga växter (Tungf.)

(Tistel, Lövetann) 0.4 3.9

Smörblommor (Soleie) 30.6

Rosväxter (Mure) 1.7 4.8

Gråbo (Burot) Målla (Meldestokk)

Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) X 3.1 7.1

Spärgel (Bendel) 0.4 1.9

Nässla (Nesle)

Måra (Maure) 1.3

Syror (Syre)

Skallra (Engkall) 0.4 0.2

Vicker (Vikke) 0.4 0.7

Blåklocka (Klokke) 0.9

Groblad

Summa störnings indikerande

växter (exkl. gräs) % 6.4 52.9

Korn (Bygg-typ) 0.4 0.2

Vete/Havre – typ (Hvete-typ) 0.2

Råg (Rug)

Summa odlade växter 0.4 0.4

Starr (Storr) 3.2

Älgört (Mjödurt) 0.4

Kovall (Marimjelle) 1.4 2.2

Käx (Kjeks) 1.1

Vänderot (Vendelrot) Sporer

Lummer (Kråkefot) 4.6 0.9

Ormbunkar (Telg) 3.4 1.7

Antal räknade pollen 288 463

Analys Jan-Erik Wallin November 2016 ANALYS

Inga pollen

Nej

Ensta ka pollen

Nej

Ensta ka pollen

Nej

Ved Kol

(12)

Tabell 4: Vilken vegetation indikerar de olika växtarterna

Lövskog Barrskog Ängsmark Åkermark

Al (Or) X

Björk X

Tall (Furu) X

Gran X

Lind X

Hassel/Pors X

Ljung (Lyng) X

Sälg/vide (Vier)

En (Einer) X

Gräs (Gras) X

Korgblommiga växter (rörf.), (Turf)

X Korgblommiga växter (Tungf.)

(Tistel, Lövetann) X

Smörblommor (Soleie) X

Rosväxter (Mure)

Gråbo (Burot) X

Målla (Meldestokk) X

Nejlikväxter (Smelle, tjärnblom) X X

Spärgel (Bendel) X

Nässla (Nesle) X

Måra (Maure)

Humle/Hampa X

Skallra (Engkall) X

Vicker (Vikke) X

Syror (Syre) X

Blåklocka (Klokke) X

Groblad X

Korn (Bygg-typ) X

Vete/Havre – typ (Hvete-typ) X

Råg (Rug) X

Lin X

Starr (Storr) X

Älgört (Mjödurt)

Kovall (Marimjelle) X

Käx (Kjeks) X

Sporer

Lummer (Kråkefot) Ormbunkar (Telg)

Dvärglummer (Dvergjamne)

REFERENSER

Beug, H.J. (1961) Leifaden der Pollenbestimmung fur Mitteleuropa und angrenzende Gebiete.

Lief. 1. 63 pp. Stuttgart.

Moore, P.D., Webb, J.A. & Collinson, M.E. (1991) Pollen analysis. Oxford.

(13)

Referenser

Carter, M.R. 1993. Soil Sampling and Methods of Analysis. London.

Dearing, J. 1994. Environmental Magnetic Susceptibility. Using the Bartington System.

Bartington Instruments Ltd.

Engelmark, R; Linderholm, J. 1996. Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study. Proceedings from the 6th Nordic Conference on the application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg 19-23 September 1993.AREM 1. Esbjerg.

Engelmark, R & Linderholm, J (2008). Miljöarkeologi: människa och landskap - en komplicerad dynamik . Malmö: Malmö kulturmiljö

Macphail Richard I. 2017. Nye E6 Kolomoen - Kåterud, lokalitet Fangberget – Ringsaker, Hedmark, Norway: soil micromorphology. Report for Cultural History Museum, University of Oslo. UCL

Moore, P.D., Webb, J.A. & Collinson, M.E. (1991) Pollen analysis. Oxford.

Thomson, R; & Oldfield, F. 1986. Environmental Magnetism. London.

(14)

Bilaga 1. Nivåer fosfathalt med grad av mänsklig påverkan.

Fosfathalt

P (mg/kg - ppm) Grad av påverkan 50 Bakgrund- ingen påverkan 100 Bakgrund- liten påverkan 200 Klar påverkan

500 Påtaglig påverkan 1000 Massiv påverkan

Bilaga 2. Kemiska data Fangberget

MALNo intrasisid X Y MSlf MS550lf CitP

(ppm) CitPOI

(ppm) PQuota LOI

16_0084_001 61172 601813,54 6752288,83 48 161 205 287 1,4 3,1

16_0084_002 61173 601813,83 6752288,76 27 110 276 355 1,3 3,1

16_0084_003 61174 601814,09 6752288,72 32 65 258 328 1,3 2,8

16_0084_004 61175 601814,38 6752288,66 34 82 259 401 1,5 3,5

16_0084_005 61176 601814,66 6752288,60 32 90 235 344 1,5 3

16_0084_006 61177 601814,98 6752288,47 38 65 212 393 1,9 2,9

16_0084_007 61178 601815,27 6752288,38 47 195 193 363 1,9 4,3

16_0084_008 61179 601815,58 6752288,28 41 107 227 337 1,5 3

16_0084_009 61180 601815,84 6752288,23 42 98 238 296 1,2 2,8

16_0084_010 61181 601816,18 6752288,15 49 143 238 331 1,4 4,2

16_0084_011 61182 601816,21 6752288,39 49 169 238 344 1,4 4,3

16_0084_012 61183 601815,91 6752288,51 42 35 213 291 1,4 1,5

16_0084_013 61184 601815,64 6752288,64 42 179 202 349 1,7 4,1

16_0084_014 61185 601815,38 6752288,66 47 136 181 349 1,9 3,7

16_0084_015 61186 601815,04 6752288,75 40 120 229 416 1,8 3,6

16_0084_016 61187 601814,79 6752288,85 33 68 260 374 1,4 2,7

16_0084_017 61188 601814,46 6752288,93 35 141 222 378 1,7 3,8

16_0084_018 61189 601814,18 6752289,01 36 133 259 333 1,3 3,5

16_0084_019 61190 601813,89 6752289,08 29 116 210 287 1,4 3

16_0084_020 61191 601813,58 6752289,16 88 137 304 341 1,1 3,2

16_0084_021 61192 601813,69 6752289,42 44 137 300 349 1,2 3,7

16_0084_022 61193 601813,98 6752289,37 37 123 265 341 1,3 3,2

16_0084_023 61194 601814,28 6752289,30 40 94 249 317 1,3 3,8

16_0084_024 61195 601814,58 6752289,26 42 111 167 329 2,0 3,7

16_0084_025 61196 601814,82 6752289,14 42 165 208 404 1,9 4

16_0084_026 61197 601815,17 6752289,04 67 338 244 428 1,8 5

16_0084_027 61198 601815,41 6752288,97 67 168 247 360 1,5 3,7

16_0084_028 61199 601815,77 6752288,90 49 106 232 356 1,5 3,5

16_0084_029 61200 601816,01 6752288,81 41 48 235 283 1,2 3,2

16_0084_030 61201 601816,32 6752288,71 46 108 208 300 1,4 3

16_0084_031 61202 601816,40 6752288,94 42 49 232 278 1,2 2,4

16_0084_032 61203 601816,10 6752289,06 39 71 195 296 1,5 2,6

16_0084_033 61204 601815,82 6752289,16 49 86 233 335 1,4 3,5

16_0084_034 61205 601815,48 6752289,18 58 151 228 400 1,8 3,6

16_0084_035 61206 601815,17 6752289,29 63 185 257 392 1,5 4,3

16_0084_036 61207 601814,90 6752289,42 45 241 144 358 2,5 4,4

16_0084_037 61208 601814,62 6752289,52 32 137 150 268 1,8 3,3

16_0084_038 61209 601814,30 6752289,58 28 249 241 330 1,4 3,2

16_0084_039 61210 601814,03 6752289,62 40 116 259 351 1,4 3

16_0084_040 61211 601813,71 6752289,72 37 122 223 307 1,4 2,8

(15)
(16)

MAL

Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå Universitet

901 87 UMEÅ Telefon: 090-786 50 00

References

Related documents

Underlag för ekonomiska kalkyler för byggnader, prissättning och beräkningar av lönsamhet, underlag för att upprätta en marknadsplan samt ökad kunskap om hur du presenterar

ning. Bidrag bör prioriteras till sådana områden där allmänintresset för byggandet är störst. För att bidrag ska komma ifråga bör den arkeologiska kostnaden vara

Mottagande museer bör initialt ta fram strategier för digitalisering av sina arkeologiska samlingar och därefter satsa resurser på en ökad digitalisering. Det finns idag brister

A nspråkslös, barnkär flicka önskar plats i _ liten, snäll och treflig familj på landet för att vara till hjälp med inom hus före­.

Andersson et.al (2008) anser att röntgensjuksköterskan måste skydda patientens integritet i samband med undersöknings genomförandet och ansvarar även för att minska eventuell

Då vi i vår studie använt oss av samma tillvägagångssätt i testsituationen för alla individer, kan vi inte peka på vad det är som gör att våra individer, över grupperna,

Dessa utredningar utfors pa manga olika satt och med varierande re- sultat. Till stor del beror detta pa att alla de personer som utfor utred- ningarna har olika stor