Kandidatuppsats, 15 hp
Ämneslärarprogrammet/Religionsvetenskap 3
VT 2021
Krocken
Maskulinitet, frikyrka och ishockey
Jonas Norberg
Abstrakt Titel: Krocken: -Maskulinitet, frikyrka och ishockey.
Följande studie syftar till att undersöka och jämföra frikyrkliga hockeyspelares erfarenheter av maskulinitetsideal och det maskulina identitetsskapandet inom ishockey och i frikyrkliga sammanhang, och hur dessa ideal förhandlas. Detta blir intressant då maskulinitetsidealen mellan ishockey och frikyrkan skiljer sig, och maskulinitetsidealen inom ishockeyn blivit ett aktuellt ämne inom samhällsdebatten. För att undersöka detta har 5 kvalitativa intervjuer utförts med informanter som växt upp inom en frikyrklig miljö och spelat ishockey under uppväxten. Materialet har sedan analyserat utifrån de teoretiska utgångspunkterna: Connells genusteori, och Jönssons teori om maskulinitet och idrott. Studien har visat att det finns skillnader mellan maskulinitetsidealen inom ishockey och frikyrka, och att det även uppstår en tydlig krock när dessa ideal möts. De som anpassade sig till den rådande maskuliniteten klarade sig betydligt mycket bättre än de som behöll sin egen maskulinitet.
Nyckelord: Maskulinitet, ishockey, frikyrka, idrott, genus, krock.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Bakgrund ... 1
1.3 Syfte och frågeställning ... 2
1.4 Tidigare forskning ... 3
1.5 Teoretiska utgångspunkter ... 7
1.6 Metod ... 8
1.6.1 Etiska överväganden ... 10
1.6.2 Introduktion till undersökning ... 10
2. Resultat ... 12
2.1 Kristen manlighet ... 12
2.1.1 Att få vara sig själv ... 12
2.1.2 Bibeln ... 14
2.1.3 Separata könsroller ... 15
2.1.4 Delsammanfattning ... 17
2.2 Ishockey ... 18
2.2.1 Machokultur ... 18
2.2.2 Svordomar ... 20
2.2.3 Delsammanfattning ... 21
2.3 Krocken ... 21
2.3.1 Skyddad miljö ... 22
2.3.2 Mobbing/Hierarki ... 22
2.3.3 Delsammanfattning ... 24
3. Diskussion ... 25
4. Sammanfattning ... 29
5. Referenser ... 30
1
1. Inledning
1.1 Inledning
Idrott och ishockey förknippas ofta med maskulinitet och machokultur. Detta är något som på senare tid fått alltmer uppmärksamhet och tagit plats i den offentliga samhällsdebatten. Denna maskulinitet och idealen som medföljer gör att identitetsskapandet inom ishockey och
omklädningsrumskulturen förknippas med skeva maskulinitetsideal. Men vad händer om andra personer med andra maskulinitetsideal och värderingar deltar i en sådan miljö? Detta öppnar för en intressant undersökning som tangerar identitetsskapande, maskulinitet och förhandlingen av dessa båda aspekter. Det jag vill undersöka är om den manliga identiteten och det maskulina identitetsskapandet skiljer sig mellan pojkar/män som är aktiva inom ishockey och aktiva kristna inom en frikyrka. Om så är fallet, vad händer då på individnivå när dessa maskulinitetsideal möts?
1.2 Bakgrund
Idealen inom ishockeyn och frikyrkan kan skilja sig till stor del. Idrottsmoralen som vi känner den härstammar från 1800-talets England där elitens pojkar skulle utvecklas till framtidens styrande samhällsskikt genom att härdas inom idrotten.1 Detta har därmed resulterat i en mer rå och fientlig miljö inom exempelvis ishockeyn, med maskulina ideal som kan gå i linje med detta. De frikyrkligt kristna maskulinitetsidealen kan både ses som omhändertagande och omtänksamma, men det finns även exempel på andra kristna ideal. Ett exempel på detta är den tyska kristna kyrkan under det nazistiska Tyskland, där idealen av hur en man skulle vara innehöll begrepp som heroiska, manliga och hårda.2 Det finns dock en forskningslucka gällande vad som händer när dessa ideal möter frikyrkliga maskulina ideal. Denna
undersökning ska därmed undersöka om det finns någon skillnad mellan de maskulina idealen inom ishockeyn och frikyrkor för att fylla denna forskningslucka. Om så är fallet, vad händer då när dessa maskulinitetsideal möts?
1 Jönsson, Kutte. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. Tidskrift för politisk filosofi nr. 1, 2015. s. 3.
2 D. L. Bergen. Twisted Cross, The German Christian Movement in the Third Reich. The University of North Carolina Press. 1996. S. 61-63.
2
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra frikyrkliga hockeyspelares erfarenheter av maskulinitetsideal och det maskulina identitetsskapandet inom ishockey och i frikyrkliga sammanhang, och hur dessa ideal förhandlas – Det vill säga om det uppstår någon typ av konflikt när dessa ideal möts, eller om det på något sätt kan harmoniseras. Forskningsfrågorna är:
1. Hur upplever de intervjuade före detta aktiva hockeyspelarna det maskulina identitetsskapandet inom ishockey respektive frikyrka?
2. Vilka erfarenheter av förhandlingar och jämkningar mellan det maskulina
identitetsskapandet inom ishockey och frikyrka upplever de intervjuade före detta aktiva hockeyspelarna?
3
1.4 Tidigare forskning
Tidigare forskning inom detta ämne är inte särskilt omfattande, då det inte utförts någon liknande studie. Den har främst fokuserat på den enskilda maskuliniteten inom exempelvis idrott eller kyrka. Den tidigare forskning som denna undersökning är baserad på är därmed ämnen som tillsammans binder ihop en bakgrund till det aktuella ämnet.
Kutte Jönssons artikel Om idrott, maskulinitet och feminism från 2015 diskuterar hur idrott formar människan, och då främst männen genom de regler och ideal som finns inom den aktuella miljön. Jönsson menar att de ideal som formar männen inom idrotten härstammar från 1800-talets engelska internatskolor. Dessa skolor använde sig av idrott för att forma pojkar till imperiets framtida ledare. Idrotten användes för att göra pojkar till män, gärna genom fysisk kamp mellan pojkarna, men då inom ordnade former för att det inte skulle bli ostädat, utan fortfarande innehålla klass. På så vis skapades idrottsmoralen, som fortfarande är närvarande inom idrotten och fortfarande fostrar dagens pojkar.3 Jönsson menar även att det går att förhålla sig till detta rådande maskulinitetsideal på två vis: Antingen genom att försöka passa in och bli en del av den, eller genom att motsätta den och på så vis försöka skapa en egen typ av maskulinitet, vilket blir betydligt svårare.4 Slutligen menar Jönsson även att maskulinitetsidealen stänger in pojkar och män i särskilda fack, medan de exkluderar andra människor som skiljer sig från, eller inte vill bli en del av idealet. Jönsson ger även ett exempel på en man som avslutade sin ishockeykarriär på grund av de skeva maskulina idealen.5 Denna utgångspunkt blir relevant för min studie då Jönssons artikel visar hur den maskulina identiteten och identitetsskapandet inom idrotten uppstod och även varför den ser ut som den gör idag. Jönsson visar även hur maskuliniteten har blivit en viktig del av idrotten.
Jönssons berättelse om ishockeyspelaren som slutade på grund av skeva maskulina ideal inom ishockeyn ger även denna relevant information till min kommande studie, då den visar precis det jag vill studera. Det vill säga hur maskulinitetsidealen inom sporten (i mitt fall ishockey) förhandlas på individnivå.
3 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. S. 3.
4 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. S. 1-2.
5 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. S. 12.
4
Ett bra exempel på fenomenet Muscular Christianity, som är en inriktning av kristendomen som fokuserar på maskulina ideal och den manliga kroppen finns i den tyska kyrkan under nazitysklands styre. I boken Twisted Cross The German christian movement in the third reich beskriver Bergen kyrkans roll i nazityskland. Kapitel 4 beskriver hur nazityskland vill att kristendomen skulle vara i riket. Den tyska kristna kyrkan ville att kyrkan skulle vara manlig, hård och heroisk. Inte en kyrka för kvinnor och barn, utan även för männen. Nazisterna kritiserade kristendomen för att förespråka svaghet, ödmjukhet, feministiska ideal och viljan att förlora utan kamp. Detta var något den tyska kristna kyrkan ville ändra på, genom att sätta upp nya kristna ideal. Tyska kristna personer försökte förmedla denna nya bild genom
handling och ord. Centrala begrepp i detta arbete var manlighet och maskulinitet, vilka stod i kontrast till mjukhet och svaghet. Den tyska manliga kyrkan visar betydelsen av militarism inom det nazistiska Tyskland. Medlemmarna i den nya tyska kyrkan kunde även se paralleller till kyrkans roll i nederlaget i första världskrigets nederlag för Tyskland. Denna maskulina kristna kyrka kan vara en reaktion på den tidigare svaga kyrkan. Den nazistiska kristna kyrkan går även att se som en maskulin soldatkyrka. Detta eftersom mansidealen inom kyrkan
påminde mycket om idealen inom den tyska armén. Kvalitéer som var centrala inom kyrkan var att utstråla hårdhet, vara heroisk, följa order och slåss hänsynslöst. Detta exkluderade män som inte ville slåss, var för unga eller för gamla för att följa dessa ideal inom kyrkan.6
Denna bok blir relevant för min studie då den visar en annan typ av maskulinitet inom
kristendomen, en så kallad Muscular Christianity. Denna maskulinitet framställs som hårdare och mer manlig än den som rådde inom stora delar av den samtida kristenheten. De maskulina ideal som var framstående inom den tyska kyrkan var att männen ska vara manliga och
heroiska, inte mjuka och feminina. Detta ger en nyans till de andra källorna som pekar på att kristen maskulinitet överhuvudtaget är mer omhändertagande och mjuk.
I boken Does God make the man?: Media, Religion, And the crisis of masculinity menar författaren att kristendomen utgör en viktig del i det manliga identitetsskapandet och maskuliniteten. Kristendomen ger en stabil bild av vad maskulinitetsidealet bör innefatta, vilket underlättar identitetsskapandet för den enskilda mannen. Kristendomen har en stor påverkan på identiteten, identitetsskapandet och livsuppfattningen för de män som författaren pratat med. Detta stabila maskulinitetsideal resulterar slutligen i ett stabilare samhälle och
6 Bergen, D. Twisted Cross, The German Christian Movement in the Third Reich. s. 61-63.
5
familjeliv, menar författaren.7 Kyrkan och kristendomen ger ett stabilt manligt maskulint ideal som är lätt att efterfölja för kyrkans medlemmar, vilket även underlättar i maskulina kriser, då identiteten riskerar att rubbas. Hoover och Coats studie blir relevant för mig, då den pekar på hur kristendomen ser på maskulinitet och dess roll i samhället. Detta tyder på att maskulint identitetsskapande inom kristendomen ger stabilitet till familjelivet och samhället.
Rörande relationen mellan idrott och frikyrka finns det inte så mycket skrivet, men en undersökning som berör detta är: Att spela innebandy på ett kristet vis. Sportkultur i KRIK Göteborg undersöker Wilhelm Kardemark och Jessica Moberg Kristen Idrottskontakt (KRIK) Göteborg och deras frikyrkliga idrottsutövande, och då främst bland unga män. Dessa unga män får inom gruppen möjlighet att leva ut en, som de menar, väckelsekristen mjuk
maskulinitet, vilket är en av anledningarna till gruppens popularitet.8 Sportandet inom KRIK beskrivs som mjukt och begreppet snällhet står i centrum. Att svära, vara tävlingsinriktad och använda sig av fula knep är strängt förbjudet. Denna ”snällhetskultur” beskrivs utifrån kristna ideal som att älska sin nästa och att sprida Guds kärlek. De maskulina idealen skiljer sig därmed även ifrån vad tidigare forskare menar är ”normalt” maskulint beteende inom idrotten, som med andra ord anses vara aggressivt, självsäkert och tävlingsinriktat. Detta var dock inget som visade sig inom KRIK. Istället menar Kardemark och Moberg att den maskulina
identiteten inom KRIK tog sig form i att vara inkluderande, omhändertagande och kontrollerad.9 Detta blir relevant för min tilltänkta studie, då det ger en tydlig bild av hur idrottsmoralen och synen på maskulinitet framställs inom svenska frikyrkor. Denna studie visar även att KRIK med dess mjukare och mer väckelserika maskulinitet lockar till sig pojkar som inte vill vara en del av den håra och mer tävlingsinriktade idrottskulturen. Detta ger även en bild av hur de frikyrkliga utövarna menar att Guds ord sätter moralen inom KRIKs
idrottsutövande.
7 S M, Hoover. C D, Coats Does God make the man?: Media, Religion, And the crisis of masculinity. NYU Press.
2015. S. 5.
8 Kardemark, Wilhelm. Moberg, Jessica. Att spela innebandy på ett kristet vis. Sportkultur i KRIK Göteborg.
Göteborgs Universitet. 2017. s. 43.
9 Kardemark, W. Moberg, J. Att spela innebandy på ett kristet vis. Sportkultur i KRIK Göteborg. 2015. s. 51-53.
6
För att ge en bild av hur religiösa personer uppfattas i Sverige ger Thurfjell en bild av hur just ungdomar som är med i en kyrka upplever sin tro och plats i sociala sammanhang.
I boken Det gudlösa folket diskuterar Thurfjell hur sekulariserat Sverige egentligen är och vad detta beror på, genom att intervjua svenskar. Thurfjell menat att svenskarnas kyrklighet är mycket låg.10 I kapitel 6, Varför känns det lite pinsamt att vara kristen? diskuterar Thurfjell hur personerna han intervjuat upplever att deras religiösa tro får dem att verka annorlunda. I det sociala spelet på skolgårdarna på högstadiet och gymnasiet hade kristen tro låg status och uppfattades som töntig. De personer som identifierat sig som kristna troende upplevde att det var pinsamt och töntigt att prata om sin tro. En av de intervjuade personerna, som inte längre identifierar sig som religiös berättar att hon upplevde Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) som hopplöst och det töntigaste. Detta trots att hon tidigare starkt identifierat sig med EFS.11
Thurfjell diskuterar även varför personer upplever att det är lite pinsamt att vara kristen under ungdomsåren. Han menar att det handlar om att det inom alla mänskliga grupper pågår ett socialt spel. Detta främst under ungdomsåren. Inom detta sociala spel handlar det om att få makt och socialt erkännande. Ett verktyg för att uppnå detta är exkludering, inkludering och kategorisering av individer. Detta innebär en rädsla för utanförskap och att bli kategoriserad som kristen. Thurfjell pekar på hur skolungdomar inte vill bli kategoriserade som kristna, då detta resulterar i att de blir generaliserade.12 Detta blir relevant för min studie, då Thurfjell menar att religiösa personer upplever att det är pinsamt att ses som kristen, och att andra människor ser dem som annorlunda. Detta blir även relevant för min studie, då Thurfjell mest fokuserat på ungdomar som går på högstadiet och gymnasiet och deras upplevelser.
10Thurfjell, David, Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen, Molin & Sorgenfrei, Stockholm, 2015. s. 23.
11Thurfjell, D. Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen. 2015. s. 183-185.
12Thurfjell, D. Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen. 2015. s. 200-201.
7
1.5 Teoretiska utgångspunkter
För att förstå hur kön och könsroller konstitueras har jag valt att utgå från Connells genusteori från boken Om genus. Connell menar att kön inte är något som en människa föds med, alltså att ingen föds till en identitet som man eller kvinna. Connell, liksom en mängd andra, menar istället att detta identitetsskapande är i stället en ständigt pågående process, där vi lär oss ett genus, det vill säga de könsroller som förväntas utifrån vårt (vanligtvis biologiska) kön, det vill säga maskulinitet respektive femininitet blir något som personer lär sig under en komplex social process. Personer har både maskulina och feminina drag, men balansen dem mellan varierar utifrån den ständigt pågående processen.13 Utifrån Connells genusperspektiv blir den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats att:
-Den rådande genusordningen är något såväl män som kvinnor drabbas av, men på olika sätt.
Generellt i samhället är det män som vinner på genusordningen, såsom den ser ut idag, som ej är jämställd, men detta gäller inte alla män, vilket blir tydligt i en studie om hockeyspelande män som växer upp i kyrkliga miljöer. De män som skiljer sig från de rådande maskulina idealen kan i stället förlora på detta, exempelvis mindre tuffa män/pojkar eller män som har mer traditionellt feminina drag. De som inte passar in inom dessa ideal kan i stället till exempel utsättas för diskriminering eller fysisk/psykisk misshandel, eller som i föreliggande uppsats – behöver förhandlas vad det innebär att vara man.14
Denna genusordning tar sig sålunda även uttryck i sportsammanhang, vilket denna uppsats studerar. Här utgår jag från Kutte Jönssons forskning inom området. Han menar att
maskulinitetsideologin inom sporten bygger på två olika spår. Det ena spåret är kopplingen till den manliga kroppen och praktiker, där maskuliniteten bygger på hur kroppsidealet uppfattas. Det andra spåret är kopplat till den moraliska biten av maskuliniteten. Inom detta spår ingår idrottsmoralen, manliga ideal och identitetsskapande. Detta innebär att
maskulinitetsideologin bygger på det moraliska identitetsskapandet som uppstår inom idrottssammanhang, beroende av manliga ideal och idrottsmoral.15
13Connell, Raewyn, Om genus, Daidalos, Göteborg, 2003. s. 14-16.
14 Connell, R. Om genus. 2003. s. 16.
15 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. s. 2-3.
8
Den andra utgångspunkten utgår från att det går att förhålla sig till de rådande
maskulinitetesidealen på två vis: Genom att å ena sidan försöka passa in och bli en del av den, eller å andra sidan genom att motsätta sig den och på så vis försöka skapa en egen typ av maskulinitet, vilket blir betydligt svårare.16 Denna uppsats fokuserar på förhandlingen mellan dessa två maskulinitetsideal.
1.6 Metod
För att skapa ett nytt källmaterial som besvarar mina forskningsfrågor har jag valt att göra kvalitativa forskningsintervjuer med män i åldrarna 25-38, som både växt upp inom en frikyrka och spelat ishockey under uppväxten. Metoden kvalitativ forskningsintervju används för att försöka förstå världen från den valda undersökningspersonens perspektiv och för att utveckla mening utifrån deras erfarenheter.17 Detta är vad jag vill uppnå med min
undersökning. Jag vill veta hur personerna jag intervjuar upplevde det maskulina
identitetsskapandet inom frikyrkan och ishockey, och därmed bör kvalitativa intervjuer vara det som passar mig bäst.
För att besvara forskningsfrågorna har jag valt att använda mig av 5 kvalitativa intervjuer, då mättnad uppnåtts18 med personer som är aktiva inom en frikyrka och som har varit aktiva ishockeyspelare under sin ungdom. För att få kontakt med dessa har jag kontaktat en medlem i en frikyrka för att via denna person komma i kontakt med andra lämpliga personer som passar in inom mina ramar för intervjupersoner, alltså genom ett snöbollsurval.19 Genom att göra detta och sedan utföra kvalitativa intervjuer med dessa skapar jag ett nytt och unikt källmaterial för att besvara min frågeställning. Genom att intervjua dessa personer kan jag få ett mer direkt svar på min frågeställning, vilket jag därefter kan diskutera utifrån mina
teoretiska utgångspunkter. Därmed bör detta nya källmaterial kunna användas för att svara på min frågeställning och skapa ett nytt och intressant forskningsområde om detta aktuella ämne.
16 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. s. 1-2.
17Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009. s. 17.
18Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 2., [utök. och aktualiserade]
uppl., Liber, Stockholm, 2015. s. 42.
19Ahrne, G, Ahrne, G & Svensson, P, Handbok i kvalitativa metoder, 2., [utök. och aktualiserade] uppl, 2015. s.
41.
9
Intervjufrågorna togs fram genom att dela upp frågeställningen, och därefter dela upp den ytterligare till 9 intervjufrågor. Genom att inleda med mer allmänna frågor för att sedan gå vidare till intervjupersonernas mer individuella upplevelser skapas något som heter
tratteknik.20 Frågorna testades därefter på en person för att se så att de besvarar min frågeställning.
För att analysera intervjumaterialet har jag valt att använda meningskodning för att
kategorisera materialet av intervjuuttalanden. Detta genom att läsa igenom källmaterialet, i form av transkriberingarna och markera citat i 3 olika färger beroende på vilket tema det tillhör. Därefter sammanställdes citaten under valda teman för att hitta likheter till undersökningen.
Nedan är de intervjufrågor som använts under de fem intervjuer som utförts. Dessa har varit grunden för intervjuerna, men har justerats och anpassats vid behov under intervjuernas gång.
1. Hur upplevde du att det var att växa upp som pojke/man i en frikyrka?
2. Upplevde du att det fanns några ideal kring maskulinitet? I så fall vilka, eller hur märkte du det?
3. Kände du att du passade in?
4. Upplevde du att det fanns någon skillnad mellan hur en man och en kvinna skulle bete sig?
5. Varför började du spela ishockey?
6. Hur upplevde du att mansidealet var inom ishockeyn?
7. Kände du att du passade in?
8. Upplevde du att det uppstod någon krock mellan din bild av hur du skulle vara och vad som förväntades av dig inom ishockeyn? Om så är fallet, hur upplevde du att du fick kompromissa, med din manliga identitet?
20 Kvale och Brinkmann. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2009. s. 170–175.
10
1.6.1 Etiska överväganden
Något som bör ses som viktigt när jag utför dessa kvalitativa intervjuer om personliga erfarenheter som både berör personen jag intervjuar och personer i hens omgivning är att informanterna ska garanteras absolut anonymitet. Detta innebär att namn, datum platser och eventuella utmärkande händelser anonymiseras. Även informerat samtycke är en etisk grund i all forskning. Detta innebär att personen som intervjuas frivilligt ska delta under hela
forskningsprocessen, och även kunna hoppa över vissa frågor om personen vill. Det hela handlar om ömsesidigt förtroende.21 Intervjupersonerna fick ett följebrev uppläst för sig, där de informerades om studiens syfte och innehåll. De fick därmed information om vad deras intervjuer skulle användas till och att de enbart skulle användas till denna undersökning. De blev även informerade att de när som helst fick avbryta intervjun utan vidare frågor, och även stryka delar av intervjun. Informanterna fick sedan godkänna detta muntligt innan
intervjuerna påbörjades. Detta muntliga godkännande finns sparat. Följebrevet finns i undertecknades innehav och bifogas. När intervjuerna därefter transkriberas censurerades namn, städer, ishockeylag och annat som kunde avslöja informantens identitet. Vidare valde jag att inte skriva ut exakt ålder, intervjupersonens uppväxtstad eller annat som kunde avslöja informantens identitet i undersökningen.
Genom att följa dessa etiska överväganden har undersökningen följt Vetenskapsrådets
fastslagna forskningsetiska riktlinjer, där de fyra viktigaste kriterierna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och slutligen nyttjandekravet.22 Detta bör ses som viktigt när denna typ av kvalitativ intervju utförs, då informanterna delar med sig av erfarenheter och känsliga upplevelser.
1.6.2 Introduktion till undersökning
Resultatet är baserat på 5 halvstrukturerade djupintervjuer av män i åldrarna 25-40 år som varit aktiva inom ishockey under sin uppväxt, och som även vuxit upp i en aktiv frikyrklig miljö. En kort presentation av intervjupersonerna kommer nedan. Deras namn och exakta ålder är dock dold, för att garantera intervjupersonernas anonymitet.
21Ahrne, G, Ahrne, G & Svensson, P, Handbok i kvalitativa metoder, 2., [utök. och aktualiserade] uppl, 2015. s.
62.
22Vetenskapsrådet. God Forsknigssed. Stockholm, 2017. s. 39-43.
11
P1. Man 25-30 år. Fortfarande aktiv medlem inom samma frikyrka som personen var medlem i under uppväxten. Avslutade satsningen på ishockey i de övre tonåren, men spelar fortfarande ishockey på amatörnivå ibland.
P2. Man 25-30 år. Fortfarande aktiv medlem inom samma frikyrka som under uppväxten.
Spelar ishockey på elitnivå i Sverige.
P3. Man 30-35 år. Fortfarande aktiv inom samma frikyrka som under uppväxten. La ner ishockeyn i mitten av tonåren. Spelar inte ishockey längre.
P4. Man 35-40 år. Fortfarande aktiv inom samma frikyrka som under uppväxten. La ned ishockeykarriären i ? års ålder. Driver aktivt projekt som behandlar ämnet ishockey och kyrka.
P5. Man 25-30 år. Fortfarande aktiv medlem inom samma frikyrka som under uppväxten. La ned ishockeyn i mitten av tonåren. Spelar inte ishockey, men är fortfarande aktiv inom ishockeyns värld.
12
2. Resultat
Inom detta kapitel kommer intervjumaterialet redovisas. Undersökningen är baserad på 3 teman, 1. Kristen manlighet, 2. Ishockey, 3. Krocken. Under dessa teman har resultatet kategoriserats ytterligare för att presentera resultatet på ett tydligt vis.
2.1 Kristen manlighet
Det första temat som berör kristen manlighet inom frikyrkan berör de maskulina idealen som intervjupersonerna upplevde under uppväxten. Dessa maskulina ideal var dock
svårdefinierade för intervjupersonerna. Detta innebär att första rubriken berör just att
intervjupersonerna upplevde att de fick vara sig själva inom kyrkan, även om det fanns kristna maskulina ideal, som berörs senare.
2.1.1 Att få vara sig själv
Att få vara sig själv och att få komma som man är och vara den man vill är något som alla de intervjuade personerna (P1, P2, P3, P4, P5) upplevde. Detta innebar att de upplevde att det fanns ideal närvarande, men att de fortfarande kunde vara sig själv och ha sin egen
maskulinitet närvarande, men att man exempelvis bör göra det personen är bra på. P1.
Beskriver idealen inom kyrkan som följande:
Ja alltså jag tror att det var ganska specifikt för vår kyrka. Kristenhet överlag är ju att få komma som du är liksom, och så. Men det blev ju som en kultur i vår kyrka. […]
Självklart får du komma som du är och bara vara.23
P2. beskriver sin uppväxt och de manliga ideal han upplevde under uppväxten som att han ska var den han är och han värdesätter de kristna värderingarna:
Nu har jag ju bara en bild, och det är ju min uppväxt och min bild är väl att jag alltid ska vara den jag är, oavsett hur jag, att det finns ju bara en, en mig liksom. Och, sen är ju jag
23 P1.
13
uppväxt att man ska vara tacksam och att man ska vara snäll, man ska tacka för sig, man ska vara trevlig liksom. Jag tror att jag är uppväxt i ett ganska kärleksfullt hem.24
P2. Hittar även stöd för denna syn i bibeln, vilken han söker vägledning i.
Jag tolkar bibeln att jag ska vara mig själv, för så länge jag inte är mig själv blir det ju helt fel. Jag tycker att alla ska vara sig själv, sen oavsett om nån annan accepterar mig för den jag är, det spelar ingen roll. För jag vill ju inte att nån annan ska vara som jag, för det hade varit katastrof. Utan för mig är ju bibeln mer ett sätt att, få vägledning om man säger så, när man själv inte vet vad man ska ta för beslut så är det en vägledning. Sen är det alltid en tolkningsfråga liksom. Det är ju kanske där felet sitter, att många speciellt förut, inte lika mycket idag var väldigt så här ska det stå, så här ska det vara liksom.25
P3. menar att det självklart finns könsroller i både samhället och i frikyrkan. Men inom frikyrkan får män vara som de är, och även de sidor som traditionellt sett anses vara mer feminina. Det är okej att kramas och gråta om man vill. Även detta tyder på att frikyrkans manliga ideal är mer fritt och öppet för att personer får vara som de vill.
Det jag tänkte säga är att det finns ju de där könsrollerna, finns i grunden och
fundamentet, men sen könsstereotyper, eller den sämre delen av maskuliniteten tror jag inte finns på samma sätt inom frikyrkan. Du vet, männen inom frikyrkan, vi pratar mycket med varandra, man kramas, man kan gråta, man delar ju livet väldigt mycket med varandra och kommer väldigt nära som män, liksom kan vara dåliga på.26
Det återkommande inslaget under denna rubrik är att det finns könsroller inom kyrkan, att det kan skilja sig mellan man och kvinna, men att alla får vara den dem är. Det finns en öppenhet inom kyrkan som öppnar för att kristen maskulinitet kan vara att visa svaghet, visa omtanke och vara tacksam. Det finns enligt intervjupersonerna en tolkningsmöjlighet i vad som är manlig identitet.
24 P2.
25 P2.
26 P3.
14
2.1.2 Bibeln
Bibeln är något som 4 av 5 av intervjupersonerna (P1, P2, P3, P5.) förankrar sin maskulinitet i. Detta innebär att de kan hitta vägledning i sin maskulinitet och tolka den utifrån det. P1 pratar om de kristna dygdernas inverkan på vem han ska vara som man:
Jag tycker överlag liksom i kyrkan talar man ju överlag om att män har något andligt ansvar inom hemmet, så det är ju klart att en man som är duktig på dom kristna dygderna är någon folk ser upp till. Som att tala sanning och är duktig på att tala, alltså att man ser och märker att den här personen läser Bibeln och att personen ber och att personen har en relation med Jesus så är det ju direkt en person som folk ser upp till direkt. Man låter den personen tala in i ens liv och leda en.27
P3. hittar stöd för könsnormer och vem han ska vara i Bibeln. Här finns exempel både på att mannen ska vara familjens överhuvud och att mycket av den kristna maskuliniteten bygger på tradition:
Att växa upp som man, om man börjar tänka på det här med könsnormer och så finns det ju rent inom kyrkan rent, så är det ju lite dubbelt. Hur ska man säga? Det finns ju liksom från bibeln, kanske också kristen kultur eller tradition att det ändå är, det finns roller inom familjen. Bibeln undervisar att mannen är överhuvudet i familjen, och såna grejer. Och det var väl, det finns där och det fanns och det finns där fortfarande att det finns olika roller för. Mellan könen inom en familj. Det kanske inte är lika stort som inom typ som jag förstått att kan vara inom katolska kyrkan, där då ska kvinnan ha en uppgift, föda barn och ta hand om hemmet. Men det finns ju ändå liksom en viss skillnad, eller det finns ju en könsrolls i fundamentet liksom.28
Även P5. är inne på att de kristna manliga idealen är kopplade till tron och Bibeln:
Många av idealen var snarare kopplad till tro. Alltså hur man förväntades leva som kristen kanske inte hur du förväntades leva som man. Det var ju mycket krav eller förväntningar på att man skulle bete sig korrekt, att man förväntades se alla, man skulle vara inbjudande, man skulle behandla andra som man själv vill bli behandlad. Det är ju många fina värderingar från kyrkan som levt med mig och som format mig.
27 P1.
28 P3.
15
Sammanfattningsvis ser informanterna Bibeln som ett viktigt redskap för att hitta vägledning i sin enskilda maskulinitet. Detta i form av levnadsregler där män kan tolka vilka maskulina ideal de bör efterfölja. Det går även att se stöd för att könsroller finns, där männen ska vara överhuvud i familjen.
2.1.3 Separata könsroller
Könsroller var en del av intervjupersonernas syn på maskulinitet som var ständigt
återkommande. Detta var något som alla intervjupersonerna valde att ta upp under kristen maskulinitet. Även om det enligt många av intervjupersonerna var en stor grej, och att alla fick komma som de var, var detta ändå något alla valde att ta upp. P1. Beskriver det som:
Det är klart att det finns olikheter så, men alltså, du vet att man har olika team som gör olika saker varje söndag eller inne i kyrkan, så det är klart att det blir, män som snickrar och hjälper till på det viset, men det gjorde ju delvis kvinnor också. Men det är klart att det var fler kvinnor som håller på i kafeterian, men det gjorde män också.29
Självklart får du komma som du är och bara vara men, jag tror att om man vill få lite ledarskap i kyrkan och få mer utrymme och sådär så, ju mer du kan tillföra desto viktigare blir du ju. Människor kommer att se upp till dig och sådär.30
P2. väljer att prata om hur killar ska vara killar och tjejer ska vara tjejer inom kyrkan. Han menar att man ska följa normerna och inte vara annorlunda, för då blir det svårare att bli accepterad:
Ja men killar är killar och tjejer är tjejer liksom. Det finns inte det där att man är öppen kanske för att, man är lagd åt det ena eller andra hållet liksom, oavsett. Det är väl mera nånting som, som kan va lite negativt inom kyrkan och kristendom att det kan va att såhär ska det vara. Man får inte vara annorlunda ibland.31
29 P1.
30 P1.
31 P2.
16
P3. tycker att könsrollerna är viktiga och mår bra med dem. Han ser även att normkritiken inte var närvarande inom frikyrkan.
Den här, som vi i alla fall i slutet av vår uppväxt inom svensk skola och utbildningsväsen så började det komma väldigt mycket med det här normkritik och såna grejer. Som man skulle blanda in överallt. Den, den liksom, den ideologin fanns inte i vår kyrka och inte överlag inom frikyrkan. Det innebär liksom precis som jag upplevde att killar och tjejer var olika på skolan så var det ju i kyrkan också. Förutom i slutet av min tonårstid, så fanns det ju liksom en. Man märkte ju att det fanns på sociala medier eller från lärare.
Den där normkritiska grejen, som gjorde att man blev mer ”vaken” på skillnader och började tänka och så vidare. Samma liksom stämning kanske inte fanns, inom kyrkan.
Även fast den stämningen som kom till skolan inte var jättestark, men den är ju säkert starkare idag, för barnen som växer upp idag. Men den fanns inte så mycket alls inom kyrkan.32
Även P4 är kritisk till normkritiken inom dagens samhälle:
Men jag reflekterar inte så mycket över det däremot är jag ju mer över diskussionen som är kanske mycket idag just det där som vi pratade om från början att det ska vara så tydligt det där att det inte ska finnas några tydliga gränser vad som är maskulint och.
Medans jag menar att jag lägger inte så stor värdering i det men jag tycker att om nu kvinnan i hushållet vill städa och mannen vill tvätta bilen, ja men såklart, gör det då.
Liksom då, då tycker jag ju att det är helt galet att man ska göra både och bara för att det ska vara som vissa uttrycker det jämställt.33
P4 ser diskussionen som överdriven, då alla är skapta olika:
Ja men lite så dras det ju emot på många sätt och vis och det kan jag ju tycka är
överdrivet eller så, utan jag tänker man och kvinna, vi är olika typer av människor, det är ganska solklart, med olika, alltså vi vill ju olika saker och vi är skapt på olika sätt, vi har olika förutsättningar för olika grejer. För den skull inte sagt att min fru inte kan byta däck på bilen. Tycker hon om det och liksom vill göra det, ja men så klart ska hon få göra det
32 P3.
33 P4.
17
liksom. Det är inte så för att det måste vara på ett visst sätt, utan kanske snarare att det inte måste vara så bara för att det ska vara jämställt liksom, om det nu är det som är jämställt.34
Sammanfattningsvis går det att se tydliga tecken att könsroller är en central del inom
frikyrkorna. Maskulinitetsidealen är att män ska vara män, och kvinnor ska vara kvinnor. Ett par av informanterna kritiserade även normkritiken, vilken var frånvarande inom frikyrkan.
2.1.4 Delsammanfattning
Informanternas upplevelser av vilka maskulina ideal som var rådande inom frikyrkan utgick först utifrån uppfattningen att alla inom kyrkan fick vara vem de själva ville vara. Det beskrevs som en öppenhet där alla blev accepterade för den de själva var. De rådande maskulinitetsidealen kan därmed ses som accepterande inom frikyrkan, även om det ändå fanns tydliga ideal. Ett annat tema för de ideal som var framträdande var att
maskulinitetsidealen hämtades från Bibeln. Detta innebar både att männen tog till sig och tolkade de manliga ideal som fanns skrivna i Bibeln, och att de därefter levde efter dem. Detta kunde exempelvis vara att männen skulle vara omhändertagande och vara några de andra kunde se upp till. Ett annat tema som informanterna valde att ta upp var ändå vikten och existensen av könsroller inom frikyrkan. Dessa könsroller fanns skrivna i bibeln, vilket
legitimerade dem. De ideal som var framträdande inom dessa könsnormer vara exempelvis att männen skulle vara ledare i familjen, och vara en förebild inom kyrkan. Det fanns även en viss kritik mot samhällets normkritik mot vad som var manligt och kvinnligt.
Det vi ser utifrån Jönssons teori om att det går att bli en del av den rådande maskuliniteten eller att skapa en egen maskulinitet, som är mer krävande, går även att se i intervjuerna. Detta eftersom alla informanterna blev en del av den rådande maskuliniteten inom kyrkan. Alla informanterna ansåg att det fanns en acceptans mot att alla fick vara den de själva ville vara, men alla följde ändå rådande maskulina ideal inom frikyrkan utan att skapa sin egen
maskulinitet. 35
34 P4.
35 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. s. 1-2.
18
2.2 Ishockey
När intervjupersonerna fått frågan om hur de upplevde maskulinitetsidealen inom ishockeyn blev svaren väldigt entydiga. Machokultur och en hård jargong. Första temat berör därmed just machokultur.
2.2.1 Machokultur
Machokultur och att vara hård var något som alla intervjupersoner menade var framträdande för de maskulinitetsideal som fanns inom ishockeyn. Exempelvis P1 beskriver miljön och maskulinitetsidealen enligt följande:
Det är ju en fysisk sport där man ska tåla smärta och slänga sig och täcka puckar och du ska ju vara hård liksom. Då blir det ju en sådan jargong i omklädningsrummet liksom, man försöker tagga i gång varan innan och så. Men jag tror att över lag så blir det ju väldigt grabbig stämning. Man gör ju hyss och förstör för varandra och man försöker pusha varandras gränser hela tiden. För även om man är ett lag så handlar det ju även om att stiga i rank liksom. Man vill ju vara bättre än alla andra hela tiden alltså. Så man gör ju det man kan för att få fördelar, för att få spela mer, viktigare minuter och visa upp sig och så. Så absolut, alltså såg man svagheterna på nån så pekade man eller petade på det ända sedan jag började. Min svaghet var ju att jag kom från den kristna skolan och var kristen liksom, att jag kände liksom ingen. Jag var lätt att peka på så där, men ja.36
Efter en incident då P1, vid 11 års ålder, slog en lagkamrat i ansiktet efter en träning uppstod följande situation som visar vilka ideal som var framstående inom omklädningsrummet:
Jag menar, jag kom ihåg att min tränare kom fram till mig och sa att det var bra gjort av mig att jag sa ifrån liksom det var liksom inte att man slår aldrig någon annan i ansiktet, utan det var mer att det är bra att du står upp för dig själv och säger ifrån och såna där grejer.37
36 P1.
37 P1
19
P2 ger sin syn på hur maskuliniteten och machokulturen inom ishockeyn är, och beskriver hur man ska vara som hockeyspelare:
Ja, där är det ju helt annorlunda. Ja, inom hockeyn, då ska du vara tuff, du ska va hård, du ska kunna ta skit, du ska ge skit. Om man säger så här, den brutalaste mannen du kan tänka på, den ska vara hockeyspelare. Sen ska han inte vara så utanför hockeyn, men i hockeyn ska det vara så. Det är ju lite hockeyn signum, det är hårt och tufft för alla oavsett vad det handlar om.38
P2 fortsätter:
Ja men det är ju, inom hockeyn är det ju macho. Inte bara att svära utan, du ska va stor, du ska va stark, du ska kunna smälla på. Det är nästan machokulturen i sig själv. Man ska kunna typ, va över andra och trycka ner andra, det är lite det går ut på. Och på ett sätt, så är det ju härdande, men det är ju också väldigt väldigt fel, speciellt i unga åldrar också.39
P1 ger även en talande bild om vad som händer om en person tar med sig de rådande maskulina idealen från ishockey utanför ishockeyn:
För när jag var yngre var det ju det enda jag gjorde. Jag slogs och jag tacklades, jag stod framför mål och sa fula saker och jag grisade, du vet hur det är. Så för mig har det blivit en förändring, men då när jag var ung så gick det över styr med det där, då det var det enda jag gjorde. Det följde ju till och med mig utanför isen för mig, ett tag där. Det blev slagsmål på stan, slagsmål på kvällar och machokultur deluxe överallt hela tiden innan jag insåg skillnaden mellan hockey och resten av livet. Därför tror jag att de flesta går igenom det på något sätt, det blir som en ”clash”.40
Slutligen beskriver P5 hur miljön inom omklädningsrummet var, och hur mobbing och hierarki var en del av de rådande maskulina idealen:
38 P2.
39 P2.
40 P1
20
Ja men allt så det var nog mer för att hitta någon typ av tillhörighet i det
omklädningsrummet och det laget. Man förstod att okej, de här är riktigt duktiga och de här är ledarna i laget och det är det här man bör se upp till. Hur det ter sig dem och jag kanske borde göra något liknande för då blir jag en del av den här gruppen i laget. För det är ju alltid så här i lag, det finns olika grupperingar, det är några individer som sätter stämningen, hierarkin, sätter kulturen, sätter rollerna. Sedan finns det de här som är utanför som inte blir en del av det hela för att det kanske inte stämmer överens med det här bilden som ledarna i gruppen bestämmer då. Sen var det ett ju sådana här klassiska mobbningstekniker att om det var någon som var större liksom tjockis och så.41
2.2.2 Svordomar
Något annat som stack ut var den språkliga krocken. Att det fanns ett hårdare språk med svordomar och för de intervjuade ämnen som de aldrig skulle prata om. Detta var något som ingick i det maskulinitetsideal som fanns inom ishockeyn. Detta är något som P1, P2 och P3 valde att ta upp gällande maskulina ideal inom ishockeyn. P1 Beskriver den språkliga bilden:
För mig vart det ju en helt ny grej, för alla mina förebilder, alla mina lärare, alla mina vuxna i min omkrets, jag hade ju aldrig hört dem svära. Sedan kommer man in i omklädningsrummet, där tränarna svär, och dom pratar ju helt annorlunda, och kidsen svär och skriker, och det är ju hetsigt. Man pratar om saker som jag aldrig skulle kunna tänka mig att prata om inom kyrkan och såna grejer. Det blev direkt liksom en ”clash”.42
P2 beskriver även språkbruket inom ishockeyn som macho, vilket blev en krock för honom:
Men där är det ju nästan macho att säga så mycket fula ord man kan och så. Det är ju det som blir en väldig krock, speciellt om man kommer från en kristen bakgrund. Men det har också att göra med vad du är för person. Man behöver ju inte ta åt sig av det som sägs liksom.
Språkbruket i form av svordomar och annat som ansågs vara opassande var därmed något som blev en stor del av krocken mellan maskulinitetsidealen. Informanterna upplevde att språket
41 P5.
42 P1
21
var en del av den rådande machokulturen, vilket de inte var vana vid inom den frikyrkliga miljön.
2.2.3 Delsammanfattning
Maskulinitetsidealen inom ishockeyn beskrevs väldigt liknande bland majoriteten av intervjupersonerna. En sträng machokultur framträder inom ishockeyn, när informanterna beskriver den, och där fanns tydliga ideal som informanterna fick följa. En kultur av mobbing, hierarki och ett hårt språk präglade hockeykulturen de mötte. Informanterna berättar om en hård jargong, där svordomar och ständig mobbing är närvarande. Det framkom även exempel där tränare uppmanar pojkarna till att vara hårda och brutala, vilket de idag beskriver som att de gav dem skeva ideal. Dessa ideal var även något som kunde följa med utanför isen och starta konflikter.
Det vi kan se utifrån Jönssons teori43 är att informanterna i detta fall väljer att bli en del av de rådande idealen inom ishockeyn, där machokulturen står i centrum. Detta även om personerna känner att de agerat fel, likt P1, när han slog en annan spelare i ansiktet, men fick beröm av tränaren.44 Utifrån denna teori går det att se det som en lättare väg att bli en del av den rådande maskuliniteten, i stället för att skapa sin egen maskulinitet, vilket är mer krävande.
Detta mönster går att se på flera av informanternas citat, vilket också bekräftar den teoretiska utgångspunkten.
2.3 Krocken
Det sista temat behandlar om det uppstod någon krock gällande maskulinitet när
intervjupersonerna kom från den kyrkliga miljön till ishockeyn och omklädningsrummet, vilket de behövde hantera på ett eller annat sätt. Ett tema som 2 av intervjupersonerna (P1, P2) valde att ta upp var att de kom från en skyddad och accepterande miljö.
43 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. S. 1-2.
44 P1.
22
2.3.1 Skyddad miljö
P1 beskriver krocken som att han kom från en skyddad miljö:
Det var en väldig krock i början. Jag växte upp i kyrkan och så, vi hade ju en kristen friskola som jag gick på då. På det sättet var vi ju ganska skyddade så, det var som en liten bubbla, på den tiden var vi en väldigt liten skola. Det var egentligen bara typ kyrkkidsen som gick där.45
P2 väljer att beskriva situationen att gå från en kyrklig miljö till en annan miljö på följande sätt:
Min upplevelse är väl att, man blir lite skyddad från, den så kallade världen om man får säga så. Ja men alkohol, svordomar, pornografi, ja men vad det än är blir man skyddad från till viss del, för det är inte lika mycket sånt i inom kyrkan och sådär, och inom kristendomen överlag. Men det kan också göra att när man väl växer upp och blir i runt 17, 18, 19 så får man en käftsmäll sen när man ser vad världen har att erbjuda.46
Informanterna ger en bild av att det uppstod en krock när de kom från en skyddad miljö, fri från svordomar och andra maskulina ideal.
2.3.2 Mobbing/Hierarki
En tydlig skillnad mellan den frikyrkliga miljön och de mansideal som fanns inom ishockeyn var enligt intervjupersonerna den mobbing och hierarki som fanns inom ishockeyn. Detta var något som inte togs upp inom den frikyrkliga maskuliniteten, men som är en stor del av den maskulina identiteten inom ishockeyn. P1 beskriver en situation som uppstod redan tredje träningen, då han fick uppleva hierarkin för första gången:
Efter träningen satt jag kvar där och pratade med lite olika, och sen gick jag in i duschen och sen när vi var på väg ut ur duschen så var det en av grabbarna som ”snärtade” mig med handduken, alltså mellan benen liksom. Bara för att kolla hur jag skulle reagera. Det här var en av de populära kiden i omklädningsrummet, och jag tänkte direkt att jag inte kan låta det här glida undan för då är jag ju nere på en gång, så jag gjorde ju inte det rätta,
45 P1.
46 P2.
23
men det enda som fanns i mig. Jag vände mig om och sänkte honom helt enkelt. Tredje träningen och, det är såklart fel men för mig blev det som en sån hierarkigrej. Nån försökte vara alfa över mig och jag tänkte att, släpper jag detta så är det kört för alltid liksom. Så jag slog honom rätt i ansiktet och ja, det är ju inget jag är stolt över, men jag hade aldrig någonsin problem efter det, alltså aldrig.47
Även P2 fick uppleva mobbing, vilket han inte var van från den frikyrkliga miljö han var uppväxt i. Han fick uppleva att det inte bara var att spela hockey, utan att de manliga idealen inom ishockey var mycket hårdare än inom frikyrkan:
Jag hade ganska jobbigt i början. Dels för när jag kom in, så jag tror jag föddes med talang bara för sport, för dels blev jag väldigt duktig fort, då blev det en avundsjuka på vissa andra grabbar och då höll dom på att mobba mig ganska mycket och sådär. Och jag var inte van vid det där, för jag var van med det här när jag växte upp att du får va den du är och liksom det är okej, och sen när man kom in i hockeyn som är ganska tufft och hårt liksom så hade jag ganska jobbigt och fick prata ganska mycket med dels deras föräldrar och mina föräldrar och sitta i mycket samtal för att det inte var okej hur dom behandlade mig och sådär. Så för mig var det en väldigt stor förändring i början liksom. Att att förstå sig på att wow, hockey är tufft och hårt. Det är inte bara att du ska spela hockey och ha kul, utan det är en mental grej som kan va jobbig liksom.48
P3 menade exempelvis även att det fanns en hierarki där de som var tuffare, coolare och var duktigare hockeyspelare. Det förekom även mobbing:
Folk som är tuffare, coolare och har lättare. Ledartyper. På skolan kanske det är folk som har lättare att prata med tjejer eller så vidare. Sen så fanns det ju, kanske också hur duktig man var så fick man ju mer social status kanske och så. Sen kunde det ju va lite mobbning och sådär också.49
Sammanfattningsvis går det att se mobbing och en inbördes hierarki som en betydande del av de maskulina idealen inom ishockeyn, enligt informanternas beskrivning. Detta var något de inte var vana att möta inom den frikyrkliga miljö som de växt upp i.
47 P1.
48 P2.
49 P3.
24
2.3.3 Delsammanfattning
Att det uppstår en krock mellan de maskulina idealen när informanterna kommer från en frikyrklig miljö till ishockeyn framkommer tydligt. Informanterna beskriver det som en krock när de kommer från en bubbla, eller en skyddad miljö till ishockeyn. De menar att de blivit skyddade från många ”hårdare” manliga ideal som inte fanns inom frikyrkan, vilket nästan kom som en chock när de kom till ishockeyn. Ett annat tema som framkom var att det fanns en hierarki inom ishockeyns maskulinitet. För att ta en plats högt upp i hierarkin krävdes det att informanterna passade in i de rådande idealen och blev en del av mobbingen och den hårda jargongen för att passa in. Om de inte gjorde detta blev de själva utsatta för mobbing och pikar av de andra i laget.
Det vi kan se utifrån Jönssons teori är ett exempel på vad som händer om en person inte blir en del av den rådande maskuliniteten, utan försöker skapa sin egen maskulinitet. 50 P2 berättade om hur han fortsatte vara sig själv och hade samma maskulina ideal som han hade inom frikyrkan när han kom till ishockeyns miljö. Detta resulterade i att han blev utsatt för mobbing av de andra killarna i laget, för att han inte passade in i de rådande idealen.51 De andra informanterna som blev en del av den rådande maskuliniteten inom ishockeyn anpassade sig bättre för att passa in.
50 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. s. 1-2.
51 P2.
25
3. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra frikyrkliga hockeyspelares erfarenheter av maskulinitetsideal och det maskulina identitetsskapandet inom ishockey och i frikyrkliga sammanhang, och hur dessa ideal förhandlas när de krockar på ishockeyarenan. Uppstod det någon typ av konflikt när dessa ideal möts, eller om det på något vis kunde harmoniseras? För att ta reda på detta har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts. Fem personer som passat in inom ramarna för kriterierna har därefter intervjuats för att svara på frågeställningen.
Resultatet av dessa intervjuer har jag valt att sortera utifrån tre olika teman: 1) frikyrklig maskulinitet, 2) maskulinitet inom ishockey och 3) krocken mellan dessa (se ovan). Det som var genomgående inom det frikyrkliga maskulinitetsidealet var uppfattningen att alla fick vara sig själva inom kyrkan, men även att Bibeln satt upp maskulina ideal för hur män skulle uppträda. Samtidigt visar undersökningen att tydliga könsroller ändå utgjorde en del i skapandet av en frikyrklig maskulinitet.52 Inom ishockeyn visade intervjuerna att det fanns tydliga machoideal, som innefattade fysisk och mental ”hårdhet”, med mobbing, och ett hårt språk som centrala aspekter.53 Undersökningen visade även att det uppstod en krock när de intervjuade kom från en frikyrklig skyddad miljö till ishockeyn. Detta då det fanns helt andra rådande maskulina ideal inom ishockeyn. Exempel på detta var svordomar, en tydlig hierarki som byggde på mobbing och trycka ner andra.54
Enligt Kutte Jönsson vilar maskulinitetsideologin inom idrotten på två olika parallella spår.
Det ena spåret är kopplingen till den manliga kroppen och praktiker, där maskuliniteten bygger på hur kroppsidealet uppfattas. Det andra spåret är kopplat till den moraliska biten av maskuliniteten.55 Detta går det att se tydliga likheter med i denna undersökning. Inom den frikyrkliga maskuliniteten nämndes det inga kroppsliga ideal, utan enbart moraliska. Det finns inget som tyder på att det finns någon form av muscular christianity likt den Bergen nämner i den tidigare forskningen som behandlar exempelvis delar av den tyska kristna kyrkan under nazi-tiden.56 Detta är däremot något som syns inom de maskulina ideal inom ishockeyn, där utövarna ska vara stora, starka och tåla smärta. Detta ses som en del av sporten, att idealen
52 Se tex. 2.1.4.
53 Se tex. 2.2.3.
54 Se tex. 2.3.3.
55 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. S. 1-2.
56 Bergen, D. Twisted Cross, The German Christian Movement in the Third Reich. 1996. S. 61-63.
26
understödjer en praktik där de utövande ishockeyspelarna ska bita ihop.57 Den moraliska biten inom ishockeyns maskulinitetsideal är även ett tydligt exempel på machokultur med hierarki och mobbing. Detta är däremot inget som förekom inom den frikyrkliga maskuliniteten, enligt informanterna. De frikyrkliga maskulina idealen är i stället accepterande, mer öppna för egen tolkning utifrån exempelvis Bibeln. Där framställs det maskulina idealet som
omhändertagande, att mannen ska vara en ledare. Könsroller är även framstående inom den frikyrkliga maskuliniteten.58 Detta är därmed ingen kroppslig maskulinitet, utan i stället moraliska exempel.
Jönssons andra utgångspunkt utgår från att det går att förhålla sig till de rådande
maskulinitetsidealen på två vis: Genom att försöka passa in och bli en del av den, eller genom att motsätta den och på så vis försöka skapa en egen typ av maskulinitet, vilket blir betydligt svårare.59 Detta går att se tydliga exempel på inom ishockeyn, där exempelvis P2 blev utsatt och mobbad då han inte ville bli en del av den rådande maskuliniteten inom ishockeyn. P2 var van att få vara sig själv, vilket han fått med sig från kyrkan.60 De resterande informanterna som blev en del av den rådande maskuliniteten klarade sig betydligt bättre, eftersom de tydligare blev en del av de maskulina ideal som fanns inom hockeyn. Detta innebar att de i stället blev en del av de maskulinitetsideal som dominerade inom ishockeyn. Inom frikyrkan, där de maskulina idealen framstod som mer fria och tillåtande inför en mer feminin sida, framställde informanterna det som att de blev en del av den rådande maskuliniteten. Detta kan ses som en lättare väg, då idealen inte framställdes som lika hårda som inom ishockeyn.61
Connells teoretiska utgångspunkt, att det generellt är män som vinner på en genusordning som ej är jämställd, men att det inte gäller alla män. De män som skiljer sig från de rådande
maskulina idealen kan i stället förlora på detta, exempelvis mindre tuffa män/pojkar eller män som har förment feminina drag. De som inte passar in inom dessa ideal kan i stället till
exempel utsättas för diskriminering eller fysisk/psykisk misshandel.62 Utifrån detta går det att se flera tydliga exempel som informanterna valt att berätta om. Exempelvis den mobbing och hierarki som var en del av krocken inom krocken av de maskulina identiteterna. P2. passade
57 Se tex. P1. 2.2.1.
58 Se tex. 2.1.
59 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. S. 1-2.
60 Se tex. P.2. 2.3.2.
61 Se tex. 2.1.4.
62 Connell, Raewyn, Om genus. 2003. s. 16.
27
inte in i de rådande maskulina idealen när han kom till ishockeyn, och blev därmed mobbad och hamnade långt ner i hierarkin.63 Detta går i linje med Connells teori, att de som är mindre tuffa och som inte passar in kan bli utsatta för fysisk och psykisk misshandel. I detta fall var P2. van att vara sig själv och inte anpassa sig efter de rådande maskulina idealen. Detta gjorde att P2. inte vann på den ej jämställda könsordningen. P1. klarade krocken bättre och
anpassade sig till de rådande maskulina idealen och visade sig hård. Han förstod vikten av hierarki inom ishockeyn och blev en del av dessa ideal. P1. berättade att han slog ner en kille, även fast han förstod att det var fel, för att han annars skulle bli utsatt.64 Detta stämmer
överens med teorin, att de män som inte passar in kan bli utsatta, men att de som passar in kan tjäna på genusordningen. De som upplevde krocken mellan maskulinitetsidealen och klarade av att anpassa sig därefter, likt P1. gjorde klarade sig mycket bättre inom ishockeyn
machoideal och hierarki än exempelvis P2. som inte anpassade sig, och därmed blev mobbad.65 Det går även att se hur informanterna trivs i de rådande könsrollerna som finns inom de kyrkliga maskulinitetsidealen. Där P4 berättar att han både trivs i könsrollerna och även riktar kritik mot normkritiken.66 Utifrån teorin går det att se detta som ett resultat av männen vinner på genusordningen.
Jönsson berättar om en lovande ishockeyspelare som inte klarade av den hårda
machokulturen, då han var trött på smärta och de förvridna maskulinitetsnormerna inom sporten. Denna ishockeyspelare valde därmed att avsluta ishockeykarriären på grund av detta.67 Dessa maskulinitetsnormer och hårda machokultur går även att se i denna
undersökning. Mobbing, hierarkier och skeva maskulina ideal är något som alla informanter berättat om.68 Detta verkar dock vara något informanterna klarade av och anpassade sig till, även om alla inte blev en del av de maskulina idealen.
En annan iakttagelse är avsaknaden av kroppsliga ideal och Muscular Christianity inom frikyrkan. Bergen berättar om den tyska, nazi-anknutna, kristna kyrkan, där de maskulina
63 Se tex. 2.3.2.
64 Se 2.3.2.
65 Se tex. 2.3.2.
66 Se tex 2.1.3.
67 Jönsson, K. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. 2015. S. 6.
68 Se tex. 2.2.1 P1.
28
idealen innefattade att män skulle vara manliga, hårda och heroiska.69 Detta går att se som ett extremt exempel, på kroppsliga maskulina ideal. Men enligt denna undersökning upplevde informanterna inga kroppsliga ideal inom frikyrkan. De verkade inte heller uppleva någon typ av heroiska eller hårda ideal inom kyrkan. I stället framstod frikyrkans bild av manlighet som mer accepterande.
Inom ramarna för en framtida studie vore det intressant att göra en bredare undersökning av krocken, eller kompromissen mellan de olika maskulinitetsidealen. Som det framkommit i denna studie uppstår det en krock när maskulinitetsidealen från frikyrkan möter de maskulina idealen inom ishockeyn. Detta är något som skulle kunna undersökas ytterligare och i större skala. Vidare hade det även varit intressant att ytterligare undersöka upplevelsen hos de pojkar/män som valde att inte anpassa sin maskulinitet efter de rådande idealen, vilket denna undersökning pekade på.
69 Bergen, D. Twisted Cross, The German Christian Movement in the Third Reich. 1996. S. 61-63.
29
4. Sammanfattning
Idrott och sport förknippas ofta med maskulinitet och machokultur. Detta är något som på senare tid fått alltmer uppmärksamhet och tagit plats i den offentliga samhällsdebatten. Detta öppnar för det kan uppstå konflikter när olika maskulinitetsideal möts. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra frikyrkliga hockeyspelares erfarenheter av
maskulinitetsideal och det maskulina identitetsskapandet inom ishockey och i frikyrkliga sammanhang, och hur dessa ideal förhandlas. Om det uppstår någon typ av konflikt när dessa ideal möts, eller om det på något sätt kan harmoniseras. Genom att intervjua fem män som kommer från en frikyrklig miljö och som spelat ishockey under uppväxten har tre teman sammanställts utifrån informanternas svar efter kodning: 1) Kristen manlighet 2) ishockey 3) krocken. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för att tyda resultatet har utgått från att maskuliniteten inom idrotten går inom två separata spår: kroppsliga och moraliska, av Jönsson. Att det är lättare att bli en del av den rådande maskuliniteten än att skapa sin egen maskulinitet av Jönsson. Slutligen har jag använt mig av Connells genusteori, där män gynnas av könsrollerna, så länge de passar in i idealen, annars kan de hämmas av dem. Resultatet visade att frikyrkliga maskulina idealen var accepterande, där männen fick vara den de själva ville, även fast könsroller var en stor del av maskuliniteten. Inom ishockeyn var idealen hårdare och mer macho. De maskulina idealen byggde på en machokultur, en hierarki och ett hårdare språk. Det uppstod en tydlig krock när informanterna gick från en mjukare
maskulinitet inom frikyrkan, till en hårdare maskulinitet inom ishockeyn. De informanter som anpassade sig till de rådande maskulina idealen klarade sig bättre än de som behöll sin
maskulinitet från frikyrkan. Dessa blev mer utsatta för mobbing och hamnade längre ner i hierarkin.
30
5. Referenser
Litteratur
Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 2., [utök. och aktualiserade]
uppl., Liber, Stockholm, 2015.
Connell, Raewyn, Om genus, Daidalos, Göteborg, 2003.
D. L. Bergen. Twisted Cross, The German christian movement in the third reich. The University of North Carolina Press. 1996.
Jönsson, Kutte. Om idrott, Maskulinitet och Feminism. Tidskrift för politisk filosofi nr. 1, 2015.
Kardemark, Wilhelm. Moberg, Jessica. Att spela innebandy på ett kristet vis. Sportkultur i KRIK Göteborg. Göteborgs Universitet. 2017.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009.
Stewart M, Hoover. Curtis D, Coats Does God make the man?: Media, Religion, And the crisis of masculinity. NYU Press. 2015.
Thurfjell, David, Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen, Molin &
Sorgenfrei, Stockholm, 2015.
Vetenskapsrådet. God Forsknigssed. Stockholm. 2017.
31
Intervjuer
P1, Intervju i författarens ägo, 13/4-2021 P2, Intervju i författarens ägo, 15/4-2021 P3, Intervju i författarens ägo, 19/4-2021 P4, Intervju i författarens ägo, 20/4-2021 P5, Intervju i författarens ägo, 3/5-2021
32
Bilaga 1. Följebrev till informanter
Hej! Mitt namn är Jonas Norberg och jag studerar fjärde året på ämneslärarutbildningen på Umeå Universitet. Denna vår ska jag skriva en kandidatuppsats i ämnet religionskunskap. I denna uppsats tänker jag undersöka maskulinitet inom ishockey och frikyrka genom att utföra ett antal kvalitativa intervjuer. Det är av denna anledning jag kontaktar dig, då jag är beroende av att hitta män som växt upp inom en frikyrka och som spelad ishockey under ungdomsåren.
Planen är att intervjua ca 6 män som fyller dessa kriterier. Intervjuerna består av ungefär 10 frågor som behandlar detta, och går att utföra på ungefär 30 minuter. På grund av rådande omständigheter bör intervjuerna utföras via videosamtal.
Jag vill informera dig om att jag lägger stor vikt vid integritet, för att du ska få vara anonym och att denna intervju ej ska gå att spåra till dig. Denna intervju ska enbart användas till denna undersökning och ej till något annat. Du får även möjlighet att avbryta intervjun om du känner dig obekväm eller stryka delar av intervjun. Vetenskapsrådet etiska riktlinjer kommer att följas under denna process.
Med denna studie hoppas jag kunna fylla en forskningslucka gällande maskulinitetsideal inom idrott och kyrka.
Intervjuerna är naturligtvis frivilliga, men jag vore tacksam om du ville ställa upp. Kontakta mig vid frågor!
Jonas Norberg
Jnorberg93@gmail.com 076-7759522
