1
Fotbollsplanen – en arena för maskulinitet
En kvalitativ studie om maskulina normer på fritidshemmet.
Författare: André Kallenberg, Lukas Wetterholm
Handledare: Zara Bersbo Examinator: Joakim Glaser Termin: Vt 2020
2
Abstract
The football pitch – an arena for masculinity
A qualitative study of masculine norms in after-school program.
Studien ämnar synliggöra jämställdhetsarbetet på fritidshemmet med ett fokus på hur fritidslärare identifierar och motverkar maskulina normer. Detta åstadkoms genom de tre forskningsfrågorna: Hur framträder maskulina normer på fritidshemmet? Var och när framträder maskulina normer? Hur arbetar fritidslärarna för att motverka maskulina normer? Ansatsen till studien är kvalitativ och använder sig av semistukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där fyra utbildade informanter intervjuades. Studiens teoretiska ramverk utgår från en hegemonisk maskulinitet samt en jämställdhetsteori. Studiens resultat visar på en rådande våldskultur på fritidshemmet där fotbollsplanen är arenan där maskulina normer framträder tydligast och där pojkars status formas. I resultatet framhävs även hur fritidslärarna genom olika motverkande försöker bryta den traditionella maskulina normen. Dessa brytande sker i form av praktiska ingripande som nolltolerans mot våldslekar och verbala markeringar och styrningar. I bemötandet med pojkarna framgår vikten för läraren att vara en god förebild för pojkarna och genom detta reproducera en positiv maskulinitet.
3
Innehåll
1. Inledning ... 5
1.1 Syfte och frågeställning ... 7
2. Tidigare forskning ... 7
2.1 Jämställdhet och könsmönster ... 7
2.2 Maskulina normer och antipluggkultur/ ingen ansträngningskultur... 8
2.3 Maskulina normer och våldskulturen ... 9
2.4 Problematik med internationell forskning ... 10
2.5 Forskningens relevans för studien ... 11
3.Teoretiska utgångspunkter ... 12
3.1 Skolans jämställdhetsarbete ... 12
3.2 Maskulinitet ... 12
3.3 Hegemonisk maskulinitet ... 13
3.4 Användning av teoretisk anknytning ... 14
4. Metod ... 15 4.1 Metodval ... 15 4.1.1 Semistukturerade intervjuer ... 16 4.2 Urval ... 16 4.3 Genomförande ... 17 4.4 Bearbetning av data ... 18 4.5 Etiska övervägande ... 18 4.6 Metoddiskussion... 20
5. Resultat och Analys... 21
5.1 Våldslekar, dissningar och ingen ansträngningskultur – göra maskulinitet på fritidshemmet ... 21
5.1.1 Höjd status genom dissningar och ”talang” ... 22
5.1.2 Hegemonisk maskulinitet på fritidshemmet? – En analys ... 23
5.2 Tävlingsinriktad fri lek – maskulinitetens tid och plats ... 24
5.2.2 Fotbollsplanen – arenan för negativa maskuliniteter ... 25
5.2.3 Maskulina normer på fria tävlingsarenor - En analys ... 26
5.3 Styra, dämpa och visa nolltolerans - motverka maskulina normer på fritidshemmet ... 26
5.3.1 Styra aktiviteter- ett ställningstagande ... 26
5.3.2 Styra, dämpa, visa noll-tolerans - en fråga om förhållningssätt ... 27
5.3.3 Läraren som förebild ... 28
4
6. Diskussion ... 30
6.1 Våldslekar, dissningar och ingen ansträngningskultur – göra maskulinitet på fritidshemmet ... 30
6.2 Tävlingsinriktad fri lek – maskulinitetens tid och plats ... 30
6.3 Styra, dämpa, visa nolltolerans – motverka maskulina normer på fritidshemmet ... 31
6.4 Professionella konsekvenser ... 32
7. Framtida forskningsområden ... 33
8. Referenslista... 34
Bilaga A ... 37
5
1. Inledning
Pojkars betyg i skolan har i jämförelse med flickors betyg blivit allt sämre de senaste åren. Detta är inte endast ett svenskt fenomen utan gäller i princip alla västerländska länder. Pojkars dalande betyg i skolan har även konfirmerats genom PISAS senaste undersökning från 2018 där det gick att utläsa att pojkar visar på sämre resultat i läsförståelse och naturvetenskap i relation till flickors resultat medan pojkar låg på en liknande nivå inom matematik (Skolverket 2018). Fenomenet har blivit rubricerat som en ”pojkkris” av forskare och media och forskningen är splittrad i frågan om fenomenets orsaker. Kimmel utreder i SOU 2010:53, Ett bakgrundsdokument till pojkkrisen, pojkkrisen och hans förklaring till fenomenet är att den traditionella manligheten (machokultur) påverkar pojkars utveckling negativt. Pojkar har uppfattningen om att engagemang i skolan är feminint och om en pojke får bra betyg betraktas inte denne som en ”riktig” pojke. Pojkar håller därför varandra i schack genom våld, trakasserier och mobbning.I en artikel publicerad i
Skolvärlden skriven av Sandberg (2019) förklaras det att pojkar visar sin maskulinitet genom att ta avstånd från att studera och att det är de rådande maskulina normerna som formar pojkkrisen och även i förlängningen en antipluggkultur på skolorna.
Kimmel (SOU 2010:53) lyfter särskilt fenomenet gender policing i samband med pojkkrisen. Gender policing innebär att den verkliga pojkkrisen är en våldskris där det finns en korrelation mellan uppfattad manlighet och användande av våld. Kimmel förklarar att våld inte beror på pojkars biologi utan att pojkar lär sig att använda våld. Detta innebär att våld och kulturell konstruktion av manlighet hänger tätt samman. Mäns våld handlar om maktutövning förklarar Connell (2008). Män menas använda våld i en hierarkisk process för att markera gränser och utesluta andra. Markeringen gäller inte endast mellan kvinnor och män utan även mellan olika kategorier män. För pojkar i skolåldern innebär detta att den traditionella maskuliniteten hålls fram vilket innebär att faktorer som styrka, ilska och aggressivitet accepteras och anses som det ”normala” (SOU 2018:37 Att bryta ett våldsamt
beteende). I utredningen Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat framläggs istället teorin
att pojkars sämre resultat i skolan hänger ihop med att pojkar mognar senare än flickor och att rådande pedagogiska ideologi grundas i flickors mognadsnivå (SOU 2010:52).
6
En utredning från Skolverket diskuterar skolans jämställdhetsarbete som även inkluderar fritidshemmet. Det framkommer i utredningen att det är många gånger är ett värdegrundsarbete som premieras snarare än ett jämställdhetsarbete. Skribenterna förklarar att en vanlig ståndpunkt bland landets skolor är kommentaren “vi behandlar alla lika”. Skribenterna menar att detta indikerar på en könsblindhet bland skolorna inför de föreställningar och strukturer som skapar begränsningar för pojkar och flickor. Vidare förklaras att det är ofta en okunskap bland skolorna som gör att det svårare att upptäcka genusstrukturerna (SOU 2009:64 Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?). Det är dock viktigt att poängtera att diskussionen om pojkkrisen inte gäller alla pojkar. Kimmel förklarar att skillnaden mellan flickor och pojkar ofta är mindre än skillnader mellan pojkar. Aspekter som etnicitet, religion och klass har indirekt påverkan på skapandet av maskuliniteter. Därav går det inte att konstatera att alla pojkar lider av en “pojkkris” utan det är snarare en fråga om vilka snarare än alla. Kimmel förklarar exempelvis att det är pojkar bland arbetarklassen och från olika minoriteter som i allt mer utsträckning anser att studier inte är manligt (SOU 2010:53). Spår av machokultur, som är ett återkommande tema inom pojkkrisen, har även identifieras i olika sporter. Forskaren Tobias Stark berättar i artikeln Ishockeyforskaren om NHL-skandalerna: ”En kultur”, som skrivs av Daniel Grefve, att det inom hockeyn finns återkommande utsagor om hur machokulturen påverkar skapandet av maskulina normer. Stark förklarar att det inom hockeyn är allt från förnedrande riter för ungdomsspelarna och trakasserier från tränarna som skapar machokulturen (Grefve 2019). Utifrån det Tobias Stark förklarar går det att addera “idrott” som aspekt i skapandet av maskulina normer.
7 1.1 Syfte och frågeställning
Studiens syfte är att synliggöra jämställdhetsarbetet på fritidshemmet. Fokuset ligger på hur fritidslärare identifierar och motverkar maskulina normer på fritidshemmet. Syftet uppnås genom att intervjua fyra lärare som arbetar på ett fritidshem.
Frågeställning
1. Hur framträder maskulina normer på fritidshemmet? 2. Var/när framträder maskulina normer på fritidshemmet? 3. Hur arbetar fritidslärarna för att motverka maskulina normer?
2. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning presenteras kring maskulina normer och dess påverkan på pojkar.
2.1 Jämställdhet och könsmönster
Öqvist (2009) belyser i sin studie Skolvardagens genusdramaturgi, en studie av hur femininiteter och
maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring att i våra
styrdokument står det att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Hon har utifrån en etnografisk ansats kommit fram till att flickor är oftast mer anpassningsbara än pojkar som tar större utrymme och är mer utåtagerande i ett klassrum. I studien förklaras flickor som skötsamma och lugna men att det finns flickor som agerar på traditionellt maskulint sätt, det vill säga, stökiga, bråkiga och högljudda. Öqvist (2009) förklarar att det är de könsmönster som finns på skolan som skapar svårigheter för skolans jämställdhetsarbete.
Öqvist menar att skolan har stort inflytande på hur könsmönster konstrueras och reproduceras och skolan ger både möjligheter och hindrar eleverna från att förhålla sig till sitt kön. Utöver skolan är elevernas exponering av samhällets normer och sociala medier en stor bidragande faktor för hur kön konstrueras. Pojkar och flickor måste anpassa sig till de befintliga normer som råder i skolan för att bli accepterade. Eleverna behöver alltid förhandla sin identitet i förhållande till andra elever och de normer som finns i kamratgruppen och på skolan. De som faller ur ramarna för de ”normala” normerna blir oftast utsatta av de andra eleverna (Öqvist, 2009).
Odenbring (2010) beskriver i sin studie Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar.
8
traditionella femininiteter såsom utseende och uppförande. En annan aspekt som belyses i studien är att även flickor ska vara mer framåt och agera mer utifrån en maskulinitetsnorm i att ta plats. Detta medför dock att en förstärkning av den maskulina normen att pojkar ska vara mer sportiga och den fysiska pojken blir ett ideal (Odenbring, 2010).
I sin doktorsavhandling Genuspedagogers berättelser om makt och kontroll vill Arvidson analysera genuspedagogernas förmåga till ett förändringsarbete. Datainsamling till studien skedde genom intervjuer med 14 pedagoger som hade utbildning inom genus- och jämställdhetskunskap. Arvidson förklarar att arbetet med jämställdhet i början av 2000-talet gick dåligt trots att implementeringen av jämställdhetsarbete i läroplaner och i kursplanen. Den uteblivna effekten förklarades av den dåvarande regeringen genom en kunskapsbrist bland de som arbetade inom skolan. För att skapa en förbättring bland skolornas jämställdhetsarbete bestämde sig regeringen för att avsätta resurser för att genomföra jämställdhetsprojekt samt utbilda resurspersoner, genuspedagoger. Arvidson förklarar att en viktig aspekt inom jämställdhetsarbetet är pedagogers bemötande. Pedagogerna ska äga goda kunskaper inom jämställdhetsfrågor för att kunna bedriva en god verksamhet där villkoren är desamma för alla elever. Arvidson menar dock att även om pedagogerna har en god intention att skapa möjligheter som ska bryta traditionella könsmönster visar forskningen att deras bemötande av elever ändå kan präglas av traditionella genuskategoriseringar (Arvidson 2014).
Morojele (2011) undersökte i sin studie What does it mean to be a boy? Implications for girls´ and
boys´ schooling experiences in Lesotho rural school hur elevers skapande av identiteter underminerar
skolans jämställdhetsarbete. För att samla data till studien användes observation och informella samtal med 23 pojkar och 27 flickor. Morojele förklarar att den hegemoniska maskuliniteten som var närvarande på skolan skapade bristande jämställdhet i relation till könsmönstren på skolan. I sin studie kommer Morojele fram till olika faktorer för att öka jämställdheten. Han menar på att skolan ska uppmuntra till andra typer av maskuliniteter än den hegemoniska maskuliniteten. Det poängteras även att lärare ska få genomgå olika workshops där de får lära sig de negativa effekterna som ett upprätthållande av en hegemonisk maskulinitet skapar. Morojele menar även på att det material som finns på skolan bör ses över så att textböcker och liknande inte projicerar en bild som förstärker den hegemoniska maskuliniteten. En tredje aspekt lyfts och belyser lärarnas föreställningar och den inverkan de har på ett jämställdhetsarbete. Morojele anser att skolan bör genomföra kampanjer där de markerar och avråder lärare att bemöta och agera på ett sådant sätt som förstärker traditionella könsmönster (Morojele 2011).
2.2 Maskulina normer och antipluggkultur/ ingen ansträngningskultur
9
normen är att ta avstånd från studier (Hearn m.fl., 2012). Nyström (2012) har också genom sin studie
Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasiet hittat tendenser till att anitpluggkultur. För att samla data har
Nyström använt sig utav deltagande observation och intervjuer i form av enskilda och gruppintervjuer. Datainsamlingen har genomförts i två klasser på gymnasiet. Hon förklarar att pojkars underprestation har en koppling till de rådande maskulina konstruktionerna som råder på skolorna. Vidare förklarar hon att de maskulina normerna har ingen stark korrelation till ett engagerat disciplinerat skolarbete. I hennes studier framgår det även från intervjuer med elever att “coola pojkar” förknippas med sämre betyg. I en intervju förklaras det att en pojke har valt att underprestera bara för att få vara med de “coola killarna” (Nyström, 2012).
Zimmerman (2018) ser i sin studie även hur ett annat begrepp relateras till pojkkrisen, ingen ansträngningskultur. I en ingen ansträngningskultur premieras naturlig begåvning, att kunna något men utan att lägga tid och engagemang på det (Zimmerman 2018). Holm (2008) har likt Zimmerman i sin studie Relationer i skolan en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9 hittat tendenser på ingen ansträngningskultur i sin studie. I sin studie har hon intervjuat och observerat 42 elever från två olika skolor. Hon förklarar att pojkar kan få bra betyg i skola utan att riskera sociala sanktioner av andra pojkar. Det är ansträngningslösa prestationer som premieras (Holm 2008). Likt Zimmerman och Holm har Nyström (2012) identifierat en ingen ansträngningskultur i sin studie. Nyström presenterar att maskulina normer dominerades av en kombination mellan höga prestationer och tid för annat. Hon förklarar att pojkar som presterar bra i skolan men samtidigt visar ett förhållandevis litet engagemang till skolan är idealet inom ingen ansträngningskultur. I studien framgår det även att pojkar har försökt att undanhålla att de studerar hemma för deras kompisar, detta på grund av att det inte har setts som manligt att studera (Nyström 2012).
2.3 Maskulina normer och våldskulturen
I detta avsnitt förknippas “våld” med fysiskt våld men även psykiskt våld som exempelvis glåpord och nedvärderande kommentarer.
Kimmel och Mahler (2003) föreslår i sin studie Adolescent masculinity, homophobia, and violence:
Random school shooting, 1982–2001 en koppling mellan maskulinitet och våld. För att samla data
och information till sin studie har de två forskarna studerat forskning, litteratur och bland annat musik. De förklarar att i många av de skolskjutningar i USA som de tog del av fanns en länk mellan skytten och dennes oförmåga att leva upp till de maskulina normerna som fanns i skyttens omvärld. Utsagor från män som brukat våld indikerade ett frågasättande av mannens otillräcklighet gentemot det egna könet och att detta gjordes genom homofobiska skämt. Brukandet av våld är den mest identifierbara skillnaden mellan pojkar och flickor. Fyra gånger fler tonårspojkar än tonårsflickor anser att brukandet av våld är legitimt när någon tränger sig först i kön och hälften av tonårspojkarna hamnar i slagsmål varje år. Pojkars bruk av våld tros bero på att våld ses som en legitim form i utövandet av sin maskulinitet (Kimmel och Mahler 2003).
Phillips (2007) förklarar i sin studie Punking and Bullying – Strategies in Middle School, High School,
and Beyond begreppet “punking” och dess koppling till maskulina normer. Begreppet innebär
10
som ett legitimt sätt att upprätthålla sin manlighet. Phillips förklarar att acceptansen av punking som en maskulin norm ökar när andra pojkar svarar med våld när de själva har blivit utsatta för punking. Vidare förklaras det i studien olika kriterier som pojkar måste uppfylla för att anses som “coola killar”. Exempelvis förklarar Phillips att förmågan att visa styrka, tuffhet, heterosexualitet, förmågan att slåss och att kunna vinna slagsmål är kriterier som pojkar ska ha för att vara populära (Phillips 2007).
Watson (2007) påvisar i sin studie Boys, masculinity and school violence: reaping what we sow att den maskulina normen markeras med homofobiska skämt när pojkar inte når upp till det maskulina idealet. Datainsamling som gjorts är granskning av olika studier och forskningslitteratur. Watson ger exempel när hon deltog på en karatelektion där pojkar blev förödmjukad av instruktörerna genom homofobiska - och nedvärderande kvinnoskämt ex: “Du sparkar som en tjej, Ska du låta en tjej slå
dig, Du är en fjolla”. Genom sina observationer kunde Watson dra slutsatsen att kvinnohat och
homofobiska skämt används för att markera maskuliniteter (Watson 2007). Även Zimmerman (2018) visar på en koppling mellan maskulinitet och homofobi samt objektifiering av kvinnor. Han förklarar att pojkar visar upp sin maskulinitet genom att följa en jargong där homofobi och objektifiering av kvinnor råder. Om sedan fler pojkar följer denna jargon menar Zimmerman att detta blir den accepterande maskuliniteten. Genom accepterandet av maskuliniteten bildas en samhörighet och genom detta skapas även en uppdelning mellan andra pojkar som handlar på ett annat sätt (Zimmerman 2018).
Både Zimmerman (2018) och Holm (2008) beskriver maskulinitet kopplat till popularitet och status i skolan. Pojkarna ska visa en jargong av tuffhet och använda verbal tuffhet för att få hög status i kamratgrupperna. Pojkar som spelar fotboll lär sig snabbt att anamma och visa sin maskulinitet vilket sker genom skicklighet, tuffhet, en stark kropp och kunnandet av att slåss. Fundberg (2003) belyser i sin studie Kom igen gubbar – om pojkfotboll och maskuliniteter hur kroppsliga erfarenheter från olika idrottsarenor skapar ens personlighet. För att samla data till sin studie har observationer genomförts, samt intervjuer med 22 spelare och 16 vuxna varav 14 haft direkt koppling till pojklaget. Han beskriver hur smärta, våld och uthärdande är en del av det manliga och en process för att göra pojkar till män. Han tar upp problematiken av det symboliska våldet, idrottens jargong och språk som följer med från idrotten och in i andra sammanhang såsom skolan. Aspekter som benämns är hur saker som är tillåtna inom idrottens ramar är otänkbara och i vissa fall straffbara utanför dessa ramar. Fundberg beskriver att konsekvenserna av det symboliska våldet har legitimerats av de starka pojkarna och ledarna i ett fotbollslag. Detta symboliska våld kan uppfattas som oskyldiga skämt på grund av att det är i skämtsamma former och därav legitimeras i relationer mellan individer. Detta skapar strukturer och villkor som bygger på överordning. Denna överordning som legitimerats sker genom verbal tuffhet och fysiska inslag (Fundberg 2003).
2.4 Problematik med internationell forskning
11
forskningen vilket styrker användandet av den internationella forskningen. Exempel på dessa liknelser är Zimmermans (2018) och Watsons (2007) hänförande angående hur homofobiska skämt används för att visa sin maskulinitet. Ett annat exempel är Zimmermans (2018) och Hearns m.fl. (2012) identifikation av en antipluggkultur. Sammantaget går det att kritisera användandet av internationell forskning men på grund av de liknelser som går att identifiera med den nationella forskningen anser vi att den internationella forskningen har relevans för studien.
2.5 Forskningens relevans för studien
De olika forskningsartiklarna som har presenterats i avsnittet har relevans gentemot studiens syfte. De artiklar som behandlar jämställdhet, se 2.1, är av relevans då de förklarar hur jämställdhet i skolan skapas men även hur negativa könsmönster reproduceras. Detta innehåll användas i analysen gentemot den tredje forskningsfrågan där vi analyserar hur fritidslärarna arbetar med att motverka maskulina normer. I och med att en del av syftet innefattar om hur fritidsläraren motverkar maskulina normer ges de artiklar i avsnittet 2.1 en relevans då de förklarar hur skolor och lärare har arbetat för att skapa en jämställd skola.
12
3.Teoretiska utgångspunkter
I följande stycke kommer studiens teoretiska ramverk presenteras. Detta ramverk består i huvuddel av två inriktningar där skolans jämställdhetsarbete är en inriktning. Denna inriktning utgår från Lgr11 och behandlar hur skolan och dess personal ska verka för att uppnå en jämställd skola. Den andra inriktningen behandlar begreppen maskulinitet och hegemonisk maskulinitet. Dessa två teorin har relevans mot studiens syfte som innefattar att synliggöra jämställdhetsarbetet på fritidshemmet. Fokuset ligger på hur fritidslärare identifierar och motverkar maskulina normer på fritidshemmet.
3.1 Skolans jämställdhetsarbete
I Lgr11s (2019) första kapitel står det hur skolan ska förhålla sig till värdegrundsarbetet. I kapitlet står det att ingen i skolan ska diskrimineras för en könsöverskridande identitet och att tendenser till sådan diskriminering ska motverkas. Det står även att skolan ska motverka alla typer av könsmönster som begränsar elevers lärande, val och utveckling. Skolans utformning av utbildningen, bemötande, förväntningar och krav ska bidra till elevernas formande av deras uppfattning om vad som är manligt och kvinnligt. Skolan ska även verka för jämställdhet mellan könen samt förmedla alla likas värden. Därför ska skolan oberoende av könstillhörighet förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. I det andra kapitlet står det hur den enskilda läraren ska arbeta för att uppnå en jämställd verksamhet. Läraren ska enligt Lgr11 visa och diskutera med eleverna om vad som är manligt och kvinnligt och hur dessa aspekter kan ha en begränsande påverkan på val människor gör i livet. Läraren ska även arbeta med att varje elev ska få lika stor plats i undervisningen. Alla som arbetar i skolan ska även bidra till att de studie- och yrkesval som elever tar inte begränsas av deras könstillhörighet. I Lgr11 fjärde kapitel står det hur fritidshemmet ska arbeta. I fritidshemmet ska elever få möjlighet att utveckla och pröva olika identiteter. Undervisningen ska ta tillvara på olikheter och mångfald och genom detta ge eleverna möjligheter att utveckla djupare förståelse för olika sätt att tänka och vara. Eleverna ska i undervisningen lära sig att kritiskt granska hur etnicitet, könsroller, kroppsideal och konsumtion framställs i medier och populärkultur (Lgr11 2019).
3.2 Maskulinitet
Connell (2008) förklarar att denna sanna maskulinitet alltid utgår från mäns kroppar. Detta innebär att maskuliniteten är inneboende i den manliga kroppen eller så uttrycker maskulinitet något om kroppen. Kroppen kan driva, det vill säga, män har en naturlig relation till våld och män är i naturen mer våldsamma än kvinnor men kroppen kan även sätta begränsningar exempelvis som uppfattningen om att homosexualitet är onaturligt. Connell förklarar att maskulinitet grundas genom kroppsliga handlingar och när dessa kroppsliga handlingar inte kan genomföras blir maskuliniteten sårbar. Connell menar att mannens kropp blir hans ekonomiska kapital. Dock berättar Connell att förkroppsligandet av maskulinitet ständigt är under förändring (Connell 2008). Holm (2008) förklarar att konstruktionen av maskuliniteter skapas genom kroppen. Hon förklarar att ens utseende och ens kropp sätter gränser för de könsuttryck en individ kan göra.
13
ett våldsutövande av personer inom privilegierade grupper som en metod för att upprätthålla sin överordnade position. Som exempel nämner Connell förminskningen av kvinnor där allt från glåpord och trakasserier över gatan till grövre överträdelser som våldtäkt är olika typer av våld som används av män för att förminska kvinnor. Den andra formen av våld sker män emellan. Våldet mellan män menar Connell är en strid där olika typer av gränssättningar och uteslutningar står på spel. Dessa moment kan exempelvis vara heterosexuellas våld mot homosexuella. Connell förklarar att våldet används inom maskuliniteten för att upprätthålla en genuspolitik och att våldet ingår i ett system av dominans. Dock menar Connell att detta maktsystem med användandet av våld är problematiskt då ett helt legitimt system inte har behovet av kuvande. Skapandet och reproduceringen av maskulina normer sker genom så kallade kristendenser. Kristendenser sker när den maskulina normen och dess överordnade status är hotad (Connell 2008). Holm förklarar hur maskuliniteter skapas och reproduceras i skolan. Hon berättar att den konkurrensfrämjande läroplan som används skapar en relation mellan elever som misslyckas och de som är framgångsrika. Detta innebär att pojkar som misslyckas i skolan kan försöka kompensera sina misslyckanden genom bland annat fysisk aggression och idrottsliga framgångar. Dessa pojkar som misslyckas anser att pojkar som är studieinriktade är veklingar. Genom denna typ av tanke sker även en reproduktion av maskulinitet (Holm 2008). Holm (2008) förklarar att det inte finns en typ av maskulinitet. Likt Holm berättar Connell (2008) att det inte går att bara undersöka kön när sociala konstruktioner studeras utan klass och etnicitet ska has i åtanke. Genom detta menar Connell att det inte går att konstatera att det endast finns en typ av maskulinitet. Vita mäns maskulinitet skapas inte enbart som en reaktion till vita kvinnor men utan även till mörkhyade män (Connell, 2008). Även Kimmel och Aronson (2004) har belyst kön utifrån aspekterna etnicitet och klass. De menar dock att det finns en risk till att ett förenklande sker genom denna analys. Genom detta förenklande skapas en tanke om en mörkhyad maskulinitet och en arbetarklass maskulinitet vilket Kimmel och Aronson förklarar som felaktigt. Att erkänna att det finns mer än en maskulinitet är bara första steget, det andra steget är att undersöka relationen mellan de olika maskuliniteter och hur de påverkar mäns handlande (Kimmel & Aronson 2004).
3.3 Hegemonisk maskulinitet
14
dominanta och underordnade grupper av etnicitet och klass framkommer en marginalisering. Exempelvis används marginaliseringen i de vitas hegemoniska maskulinitet gentemot de mörkhyades hegemoniska maskulinitet och genom detta återskapas det institutionella förtrycket (Connell 2008).
3.4 Användning av teoretisk anknytning
Det teoretiska ramverket består i huvuddel av två inriktningar. Den första inriktningen behandlar skolans jämställdhetsarbete utifrån Lgr11. Denna teori förklarar hur skolan och dess personal ska arbete för att uppnå en jämställd skola. Teorin ger oss riktlinjer för att analysera om personalen på fritidshemmet verkligen arbetar efter Lgr11s olika bestämmelser kopplat till arbetet med jämställdhet. Inom den första inriktningen finns inga direkta begrepp som kommer användas för analys utan det är en helhetssyn som kommer appliceras när lärarnas jämställdhetsarbete analyseras.
Den andra inriktningen behandlar maskulinitet och hegemonisk maskulinitet. I avsnittet 3.2 behandlas maskulinitet och hur vi väljer att definiera maskulinitet i studien. I denna definition finns aspekter som kommer hjälpa oss synliggöra på vilka sätt de maskulina normerna framträder i fritidshemmet. Exempel på aspekter är bejakandet av våld och dissningar. Den hegemoniska maskuliniteten, i avsnitt 3.3, ger oss ett begrepp som vi kan använda för att analysera olika hierarkier som finns på fritidshemmet. Sammantaget skapar begreppen maskulinitet och hegemonisk maskulinitet underlag för att analysera hur och de maskulina normerna framträder på fritidshemmet.
Första forskningsfrågan innefattar hur fritidslärarna identifierar de maskulina normerna. Denna identifikation innebär i praktiken hur fritidslärarna identifierar och ser hur de maskulina normerna framträder under fritidshemmets verksamhet. Motverkandet innebär hur fritidslärarna försöker bryta de maskulina normerna som finns på fritidshemmet.
För att tydliggöra forskningen som även kommer användas till analys har en tabell konstruerats. Tabellens innehåll baseras således på tidigare forskning. Denna nedanstående tabell är ett raster som på ett enkelt sätt förklarar maskulina normer utifrån forskningen och vilka attribut som förknippas med dessa normer. Tabellen nedan fungerar som en indikator på de maskulina normerna utifrån den forskning som studien stödjer sig på. Det manliga står här i dikotomi med det kvinnligt, det vill säga är varandras motsats.
Traditionell maskulinitet
Manligt Kvinnligt
15
Antiplugg - Avstånd från studier Duktiga, ambitiösa, akademiska
Heterosexuella
Homofobiska Accepterande
Våldsam/macho Lugn/passiv
Sexistiska/objektifiering av kvinnor
Verbal tuffhet Ödmjuk
Dominans Underordnad
Genom idrott tåla smärta och våld
Tabell 1
4. Metod
4.1 Metodval
16 4.1.1 Semistukturerade intervjuer
Användandet av intervju som datainsamlingsmetod faller på metodens förmåga att undersöka det specifika. Intervju som datainsamlingsmetod är fördelaktigt att använda när forskaren ska undersöka komplexa fenomen. I den aktuella studien är således intervju en fördelaktig metod då det som undersöktes var av en mer komplex natur. Den typ av intervju som kommer att användas är semistrukturerad. En semistrukturerad intervju innebär att det finns en färdig intervjuguide, se bilaga A, men det går att ta frågorna i oordning. I en semistrukturerad intervju får även informanten chans att på ett mer utvecklat sätt svara på frågorna. I den semistukturerade intervjun ligger fokus på den intervjuades utvecklande synpunkter (Denscombe 2016). Därav passar den semistukturerade intervjumetoden studien då vi är intresserade av de intervjuades genuina tankar.
4.2 Urval
Skolan där intervjuerna genomfördes är lokaliserade i södra Sverige och är en medelstor f-6 skola med sex fritidsavdelningar. Området skolan ligger i är välbärgat och har ett högt antal invånare som är högutbildade. Närområdet är även homogent utifrån aspekten etnicitet där merparten av eleverna är etnisk svenska. En av anledningarna varför valet föll på den aktuella skolan är för att det finns högt antal utbildad personal samt att personalen på fritidshemmet har genomgått en kompetensutveckling och läst SKL:s rapport, Se, förstå och förändra - att motverka könsskillnader. Skolan är således utvald på grund av att informanterna har genom kompetensutvecklingen en hög medvetenhet och kunskap om jämställdhetsarbete. Studiens urvalsprocess blir således subjektiv vilket Denscombe (2016) förklarar som ett urval där informanterna väljs ut då de har adekvat kunskap som är relevant för studien. Att personalen på fritidshemmet är kompetensutvecklade inom det aktuella området kan ha påverkat studiens resultat. Resultatet av kompetensutvecklingen kan medföra att informanterna gav en bild om hur det borde vara istället för hur det var på fritidshemmet. Det är positivt att informanter har fått mer kunskap i ämnet men det finns en risk att ett överanalyserade sker av elevernas görande av könsnormer vilket i sin tur kan ha påverkat hur de svarade på intervjufrågorna.
Det går att kritisera valet att intervjua en förskolelärare då hens utbildning skiljer sig från fritidslärarutbildningen. Förskoleläraren har ändå en pedagogisk utbildning samt är anställd som lärare i fritidshem av skolan. Lgr11 och Lpfö18 utgår även i stort sett från samma värdegrund vilket medför att förskoleläraren har adekvat kunskap om jämställdhet och värdegrundsarbetet. Detta innebär att förskolläraren är väl införstådd på hur ett jämställdhetsarbete ska fungera på ett fritidshem vilket ger en relevans till studiens urval.
17
Nedan är en presentation av informanterna som deltog i studien. Namnen är fiktiva.
Presentation av informanter
Tabell 2
I tabellen ovan går det inte identifiera vilket kön som de olika lärarna har. Detta är ett medvetet val då informanternas kön inte ska belysas. Dock vill vi poängtera att ens kön påverkar ens förställningar vilket innebär att en manlig lärare kan ge en annan utsaga än en kvinnlig i och med att deras kön skiljer sig. Grundtanken var som förklarat att informanternas kön inte var av vikt men i texten går det att urskilja Robin och Alex kön då de i citat förklarar att de båda är män.
4.3 Genomförande
Den initiala kontakten togs med rektorn genom en informell fråga om möjligheten till att genomföra studien på den aktuella skolan. Efter ett OK från rektorn skickade vi den formella förfrågan, se bilaga B, om lärares medverkan. De lärare som ville delta skickade ett mejl till oss och vi bestämde tid därefter. I den initiala kontakten fick vi endast två deltagare vilket var problematiskt i och med att vi hade satt ett minimum på fyra deltagare. För att lösa detta tog vi åter kontakt med rektorn som sade att det skulle lösas när vi kom till skolan. När vi väl kom till skolan hade rektorn tillfrågat två till fritidslärare om deras deltagande till studien vilket de accepterade.
När vi kom till skolan togs vi emot av rektorn som visade oss runt. Intervjuerna genomfördes i ett klassrum där ingenting skulle kunna störa vilket resulterade i att ljudupptagningsinstrumenten fungerade optimalt. Just att använda ljudupptagning är profitabelt då detta ger en nästan fullständig dokumentation med bortfall av icke-verbal kommunikation. Denscombe (2016) förklara att vid intervju bortfaller icke-verbal kommunikation och därav kommer den som inte intervjuar anteckna reaktioner och icke-verbal kommunikation som kan hjälpa oss i analysen. Vi valde att endast en skulle intervjua de fyra informanterna för att det skulle finnas en kontinuitet i intervjuerna. Varje intervju var i genomsnitt 22 minuter långa. Alla informanter hade tagit del av intervjufrågorna vilket resulterade i bättre flyt i intervjuerna. I efterhand var valet att låta endast en forskare intervjua en bra idé då det framgick under intervjuerna att intervjuaren blev skickligare ju mer intervjuer den gjorde.
Intervjuperson Namn Utbildning Avdelning
1 Jane Fritidspedagog F-1
2 Robin Förskollärare F-1
3 Alex Fritidslärare 3: a
18 4.4 Bearbetning av data
När alla intervjuerna var klara genomfördes transkribering av intervjuerna. Transkriberingen är lättare att bearbeta och tolka än den faktiska ljudupptagningen vilket även Denscombe (2016) förmedlar. Vi har valt att transkribera allt med vissa undantag. Detta innebär att ord som ehh, hmm, och öö är för det mesta borttagna. Infall av intervjuaren på svar från den som intervjuas kommer även för det mesta tas bort, exempelvis aaaa, precis, hmmm.
Efter vi var klara med all transkribering lyssnade vi igenom ljudupptagningen en gång till för att säkerställa att ingen information hade undgått. I bearbetningen av transkriberingen har vi tematiserat innehållet för att kunna identifiera återkommande begrepp, tankar och idéer. Denscombe (2016) beskriver hur valet av att leta återkommande tema från flera olika intervjuer skapar större tillit till än om det kommer från enskild intervju. I tematiseringen har vi valt att färgkoda liknande fynd som återupprepande framkom i intervjuerna. Dessa färgkoder resulterade i olika teman som kopplas till frågeställningarna som sedan analyserades i resultatdelen. Viktigt att poängtera är att det finns en differentiering mellan tematiseringen och de färdiga teman. När den ursprungliga tematiseringen gjordes var kategorierna bredare för att underlätta tematiseringen. Efter resultatdelen var färdigskriven bytte de tre teman namn som var mer passade till innehållet i temat.
Efter tematisering kunde tre huvudteman identifieras. Första huvudtemat är Våldslekar, dissningar
och ingen ansträngningskultur – göra maskulinitet på fritidshemmet. Empiri till detta tema framkom
genom att ställa olika frågor om hur informanterna identifierar hur maskulina normer framträder på fritidshemmet. Det andra temat, Tävlingsinriktad fri lek – maskulinitetens tid och plats, tog form genom empirin från frågor rörande vart och när maskulinitet framträder på fritidshemmet. Tredje temat, Styra, dämpa och visa nolltolerans – motverka maskulina normer på fritidshemmet, konstruerades från lärarnas svar kring hur de arbetar för att motverka de maskulina normerna på fritidshemmet.
4.5 Etiska övervägande
Studien genomfördes i enlighet med de fyra forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (2011) sammanställt. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. De fyra kraven säkerställer att studien genomförs på ett etiskt sätt.
Denscombe (2016) presenterar fyra principer som bör följas för att en studie ska genomföras på ett etiskt sätt. Dessa fyra principer är: Deltagarnas intresse ska skyddas, Deltagandet ska vara frivilligt
och baserat på informerat samtycke, Forskarens ska arbeta på ett öppet och ärligt sätt med hänsyn till undersökning och Forskningen ska följa den nationella lagstiftningen.
Informationskravet
19
I den aktuella studien skickades ett mejl med information om studiens och dess forskare. Mejlet skickades till aktuell rektor som sedan vidarebefordrade det till de tänkta informanterna. I mejlet skickande även intervjufrågorna som forskarna tog upp under intervju för att informanterna skulle få adekvat tid att förstå sig på ämnet.
Samtyckeskravet/ Deltagandet ska vara frivilligt och baserat på informerat samtycke
Kravet innebär att forskaren ska ha ett skriftligt eller muntligt samtycke från de som ska delta i studien. De som deltar i studien bestämmer själva på vilka villkor de deltar samt att de har rätt att närsomhelst avsluta sitt deltagande i studien. Om en deltagare väljer att avbryta sitt deltagande får inte denna utsättas av någon påverkan (Vetenskapsrådet 2011). Principen Deltagande ska vara
frivilligt och baserat på ett informerat samtycke innebär att informanterna ska få information om att
deras deltagande sker på deras villkor. De ska även få tillräckligt mycket information så de vet vilket typ av åtagande som krävs för deras medverkan i studien (Denscombe 2016).
I den aktuella studien skickades ett mail om samtycke till den aktuella rektorn som sedan vidarebefordrar mailet till informanterna. Samtycket genomfördes i förväg innan intervjuerna börjar. Om informanterna väljer att avbryta sitt deltagande i en intervju kommer frågan ställas om huruvida forskarna ska göra med det inspelade materialet från den informant som valt att avsluta sitt deltagande. Väljer en informant att avsluta sitt deltagande kommer denne tackas för sitt deltagande och inte blir utsatt för negativa följder.
Konfidentialitetskravet/ Deltagarnas intressen ska skyddas
Konfidentialitetskravet innebär en tystnadsplikt bör undertecknas om det i studien framkommer etiskt känsliga uppgifter. Utöver detta skall utomstående inte kunna identifiera enskilda individer genom att ta del av studien. Således skall inte personuppgifter lämnas ut till utomstående och den information som kan utläsas i studien ska vara avrapportering. Avrapportering innebär att det ska vara omöjligt att identifiera enskilda personer som har deltagit i studien (Vetenskapsrådet 2011). Principen
Deltagarnas intresse ska skyddas innebär att de som deltar i studien inte ska komma till någon form
av skada samt ska informanternas identitet vara konfidentiell och anonym. Informanternas integritet får inte kränkas när datainsamling sker (Denscombe 2016).
De som deltog fick information angående att deras medverkan inte kunde utläsas utifrån studien. Alla som deltog fick fiktiva namn och skolan kunde identifieras genom studien. Det säkerställdes även att de informanter som deltog i studien inte kom till skada.
Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att den data som har samlats in under studien får endast användas till forskning och får inte nyttjas för kommersiellt bruk eller andra syften som inte har ett syfte kopplat till vetenskap. De uppgifter som är insamlade för forskningsändamål får inte nyttjas för beslut eller åtgärder som har en direkt påverkan för den enskilde såvida inte ett medgivande från personen i fråga har getts (Vetenskapsrådet 2011).
20
Forskaren ska arbeta på ett öppet och ärligt sätt med hänsyn till undersökningen
Denna princip innebär att forskaren ska ge information om forskningens syfte till deltagarna. När information ges till deltagarna ska den vara fri från jargong så deltagarna kan förstå syftet. Forskaren ska även vara opartiska till de fynd som framkommer i studien samt att de inte ska påverkas av eventuella sponsorer. Vidare ska forskaren inte plagiera andras arbeten. De forskare som genomför studien ska även ha kompetenser och erfarenhet för att genomföra forskningen (Denscombe 2016). Principen hölls genom att informanterna gav enkel information angående forskningsfrågorna. I och med att studien inte har någon sponsorer finns inte problemet med att blev påverkade av dessa. De fynd som framkom i studien blev behandlade i dess objektiva faktiska tillstånd. Studien är originell i den bemärkelsen att skribenterna skrev självständigt och gör adekvata referat. När det kommer till kompetens och erfarenhet till forskningen har vi genom olika kurser fått adekvat utbildning för att genomföra studien. Dock finns det en problematik i erfarenheten då ingen tidigare forskning av samma slag har genomförts. Detta innebär att det finns en risk att val gjordes som inte var etiska.
Forskningen ska följa den nationella lagstiftningen
Denna princip innebära att forskaren ska hålla sig till den nationella lagstiftningen som råder. Vissa lagar är mer relevanta för forskare. Exempelvis är de lagar som sätter gränser för ämnet som efterforskas intressanta. Vidare måste forskare ha dataskyddslagar i åtanke när forskning genomförs. Dessa lagar behandlar allt från hur data ska bevaras till samt vilka sätt som är legitima för datainsamling (Denscombe 2016).
Principen hölls genom de aktuella forskarna säkerställde att inga lagar bryts. Ämnet som studien behandlar ligger inte i ett “riskområde” där det enkelt att oavsiktligt bryta någon lag. Den datainsamlingsmetod som användes var inte olaglig och var legitim gentemot ämnet.
4.6 Metoddiskussion
21
studiens resultat ska kunna överföras till en ny situation bör den nya situationen likna den aktuella för att kunna komma till samma slutsatser.
Studien har en inter koherens, en röd tråd, vilket stärker studiens validitet. Studiens empiri har även en intern koherens där alla de intervjuade i många av fallen delar samma ställningstagande. Genom en informanttriangulering styrks således studiens validitet. Studiens trovärdighet stärks utifrån det faktum att informanterna till studien är utvalda genom att de har en adekvat utbildning samt en mer grundad kunskap i ämnet då de har blivit kompetensutvecklande. Studiens empiri rörande maskulinitet i fritidshemmet hade kunnat se annorlunda ut om studien genomfördes på en annan skola. I och med att skolan är homogen medför detta en typ av maskulinitet vilket påverkar svaren. Hade studien gjorts på en skola med heterogen elevsammansättning med andra socioekonomiska förutsättningar kunde empirin sett annorlunda ut.
5. Resultat och Analys
De tre teman som kommer presenteras i detta stycke heter, Våldslekar, dissningar och ingen
ansträngningskultur – göra maskulinitet på fritidshemmet, Tävlingsinriktad fri lek – maskulinitetens tid och plats, Styra, dämpa och visa nolltolerans – motverka maskulina normer på fritidshemmet.
Dessa tre teman har en korrelation till studiens forskningsfrågor samt studiens syfte.
Studiens syfte är att synliggöra jämställdhetsarbetet på fritidshemmet. Fokuset ligger på hur fritidslärare identifierar och motverkar maskulina normer på fritidshemmet. Syftet uppnås genom att intervjua fyra lärare som arbetar på ett fritidshem.
1. Hur framträder maskulina normer på fritidshemmet?
2. Var/när framträder maskulina normer på fritidshemmet?
3. Hur arbetar fritidslärarna för att motverka maskulina normer?
5.1 Våldslekar, dissningar och ingen ansträngningskultur – göra maskulinitet på fritidshemmet
Lärarnas bild av fritidshemmet var att eleverna generellt inte påverkades av traditionella könsmönster. Dock kunde ändå lärarna identifiera hur pojkars maskulinitet tog sig till uttryck på fritidshemmet. När frågan ställdes hur pojkars maskulinitet kom till uttryck på fanns det två återkommande ord, våld och dissningar. Våld och dissningar (verbala kränkningar med syfte att förminska, håna osv) fanns med i alla fritidspersonalens identifikation av maskulinitet. En fritidslärare berättade hur hen hade identifierat en skillnad mellan pojkar och flickors normativa beteende, ”Men lite det här våldsgrejen, hos pojkarna är det större benägenhet till våldslekar, asså, brottningslekar eller, och det kan var och dissningar med på ett annat sätt än vad det är hos tjejer” (Robin).
Att pojkar uppvisar en större benägenhet till våld är även något som de andra fritidslärarna identifierat.
22
det är bara killar som gör det och det är väl där jag känner att… aa, det är en sån här typisk exempel man kan se det är könskopplat på nått vis (Jane).
Även om ovanstående utsaga inte förmedlar något direkt våldsamt uppsåt med leken har fritidsläraren specifikt kunnat identifierat att våldsamma lekar är en aktivitet som generellt pojkar deltar i medan tjejer inte gör det. I utsagan framgår det att pojkar har en mer benägenhet till våld eller mer tydligt våldslekar oavsett om det är ett våldsamt uppsåt eller inte. Fritidspersonalen har även identifierat att benägenheten till våld och dissningarna sker mellan pojkar i gruppen vilket kan uttrycka sig olika, ”Ja det är mycket våld, eller ja våld och våld, de beror på vad våld är. Knuffar ibland brottas de och mycket ord, fula ord. Inte så tydligt, utan mycket sådär diskret, men de framkommer” (Alex).
Nej, men det är ju också det här kanske hur man pratar med varandra, sättet, uttrycket. Lite mera fysiska mot varandra skulle jag säga man ser de maskulina uttrycket där. Brottning liksom såhär, de behöver inte vara att man är osams med varandra, men just att de ska vara väldigt fysiska mot varandra. Så där skulle jag vilja säga att man ser de maskulina uttrycket väldigt starkt (Kim).
Sammanfattningsvis berättar samtliga fritidslärare hur pojkar uttrycker sin maskulinitet genom att ta till våld och dissningar som grundas i en kränkande jargong. Pojkarna behöver i framträdandet inte vara arga eller osams men fritidslärarnas utsagor om pojkarnas benägenhet till våld visar på ett samband mellan pojkars maskulinitet och deras våldsanvändande. Det handlar således inte om de kränkande dissningarna och våldshandlingarna i sig utan betoningen ligger vid jargongen och att denna påverkar pojkarna negativt.
Fritidslärarna har även kunnat identifiera en form av ingen ansträngningskultur bland pojkarna.
Amen, man ska vara duktig på att kunna det men ska inte vara en som tränar mycket på att kunna det, man ska vara en talang liksom och sen kanske det är lite häftigare att man inte då, man ska inte prestera eller försöka för mycket men man ska ändå vara duktig på det (Robin).
Endast en av de fyra fritidslärarna har kunnat beskriva ett tydligt exempel där ingen ansträngningskultur råder på fritidshemmet. Fritidsläraren hade inte inledningsvis någon vetskap om begreppet men efter hen hade fått det förklarat kunde hen ge exempel som visade på en tydlig ingen ansträngningskultur. De andra fritidslärarna har gett exempel som kan tolkas som en ingen ansträngningskultur men det är inte lika tydligt som ovanstående citat.
5.1.1 Höjd status genom dissningar och ”talang”
Fritidslärarna hade även identifierat pojkars jakt på status. Pojkarna använder exempelvis dissningar för att uppnå en högre hierarkisk status. En fritidslärare hade identifierat hur pojkar dissar varandra för att uppnå status. Hen beskriver pojkars jakt på status genom dissningar som utgår från sin kropp, ”Utan det kan nog bli ibland att de kan dissa varandra öppet genom att ”A men du har ju inte tränat fotboll lika länge som jag har gjort” (Jane). Utifrån fritidslärarnas utsagor går det identifiera hur pojkars idrottsutövande stärker deras status och maskulinitet, ”Men däremot kan det också på nått sätt stärka din maskulinitet och din roll i gruppen om du är väldigt duktig på fotboll” (Jane),
23
pojkars utövande av fotboll är en statussymbol. Att status är direkt kopplat till det som pojkarna gör har Jane identifierat, ”Hos killarna är det kopplat på ett annat sätt till det man gör” (Jane).
Pojkars status kan utifrån fritidslärarnas utsagor sammanfattas som ett tagande och ett givande av status. Pojkarna kan ta status genom att använda dissningar och våld som ett medel för att trycka ner andra och själva stiga i hierarkin. Pojkar kan även få status genom att de är duktiga på olika saker, i allmänhet idrott och i synnerhet fotboll som förekom i hög grad på det aktuella fritidshemmet.
5.1.2 Hegemonisk maskulinitet på fritidshemmet? – En analys
Bilden om en hegemonisk maskulinitet på fritidshemmet är tvetydig då studien både bekräftar tidigare studier om machokultur i skolan och teorier om hegemonisk maskulinitet. På frågan hur maskulina normer framträder på fritidshemmet ger de intervjuade fritidslärarna tydliga svar som i stort överensstämmer med tidigare forskning. Kimmel och Mahler (2003) förklarar i sin forskning att användandet av våld är den mest identifierbara skillnaden mellan pojkar och flickor. I intervjun med lärarna framkom det snabbt att de kunde identifiera en markant skillnad mellan pojkar och flickor i deras benägenhet till våld. Även om fritidslärarna inte i alla av fallen kunnat identifiera något elakt uppsåt var våldet ett återkommande inslag i pojkarnas bemötande av varandra. Phillips (2007) begrepp Punking går även att identifiera i lärarnas utsagor. De berättar att pojkar använder olika typer av våld mot varandra och att detta våld används för att markera sin maskulinitet. När fritidslärarna berättar om hur pojkar agerar mot varandra blir det tydligt att det råder en norm på fritidshemmet som speglar en traditionell maskulin norm. Ur fritidslärarnas berättelser återkommer dissningar och våld mellan pojkar på olika sätt. En positiv analys som är dragen från tidigare forskning är avsaknaden av homofobi och objektifiering av kvinnor hos fritidshemmens pojkar i studien. Watson (2007) förmedlar att dessa två faktorer är metoder som män och pojkar utövar sin maskulinitet på. Ingen av de intervjuade lärarna gav någon indikation på att dessa typer av trakasserier förekom på fritidshemmet. Utifrån lärarnas utsagor går det inte att identifiera en antipluggkultur på fritidshemmet. Zimmerman (2018) förklarar att i skolan är antipluggkultur ett tydligt sätt som används av pojkar för att uppvisa sin maskulinitet på. Det enda som speglade en maskulin påverkan på lärandet var en lärares utsaga om ingen ansträngningskultur. Lärares förklaring på att pojken ska vara en talang var i linje med Holms (2008) definition av ingen ansträngningskultur där hon menar på att det är ansträngningslösa prestationer som premieras.
En faktor att analysera är hur en pojkes idrottsutövande var statussymbol. När frågan om vad som ger en pojke status var just pojkars görande av något en återkommande faktor. Alla lärare förmedlade att om en pojke var duktig på fotboll gav detta en medfödd status. Fundberg (2003) förmedlar att pojkar som utövar någon typ av sport och därigenom uppvisar verbal tuffhet får hög status i kamratgruppen. Att få status genom att vara duktig var en faktor som lärarna tydligt kunde identifiera. I lärarnas utsagor kunde även tagandet av status identifieras. Lärarna förmedlade att pojkar använder sig utav dissningar på fotbollsplanen i ett maktspel för att kunna stiga i status.
Genom att använda det raster som togs fram går det från forskningen identifiera följande överensstämmande begrepp:
● Verbal tuffhet ● Våldsam ● Fysisk styrka
24
Utifrån det teoretiska ramverket blir det tydligt att en traditionell maskulin norm råder till en viss del på fritidshemmet. Connell (2008) och Holm (2008) förklara att maskulinitet byggs på en hierarkisk struktur. I denna struktur används våld som ett sätt att markera maskuliniteter. I relation till teorin om maskulinitet går det att identifiera på fritidshemmet att pojkar uppträder inom en traditionell maskulin norm. På fritidshemmet finns det spår av att det råder en form av hegemonisk maskulinitet. Fritidslärarna berättar återkommande att pojkar som uppvisar goda färdigheter i fotboll får en högre status. Connell (2008) förklarar den hegemoniska maskuliniteten som en norm och när denna norm praktiseras av individer får dessa en högre ställning i gruppen. De pojkar som är duktiga på fotboll får således en överordnad position gentemot de andra killarna. Dessa pojkar har makt, en lärare berättade att om en pojke som kunde “dra med sig” andra pojkar från fotbollsplanen om han inte fick som han ville och när läraren skulle beskriva denna pojke fick vi förklaringen: ”Han är väl en typisk person som har spelat fotboll ett tag”. Att vara duktig i fotboll innebär makt på fritidshemmet. I en hegemonisk maskulinitet finns då risken att vissa pojkar och flickor blir underordnade och marginaliserade. Även om det fanns tydliga exempel av att vissa pojkar har en överordnad ställning fanns inga direkta spår av grupper som blivit underordnade och marginaliserade. Att pojkars status grundar sig i vad de gör går i linje med Connells (2008) förklaring om att den sanna maskuliniteten utgår från mäns kroppar. Connell förklarar att maskuliniteten grundar sig i ens förmåga att utföra kroppsliga handlingar. Detta “görande” av maskulinitet blir synligt i lärarnas utsagor när status är kopplat till det som pojkarna gör. I det aktuella fritidshemmet är detta “görandet” främst identifierat genom att vara duktig på fotboll. Detta faktum kan bli problematiskt utifrån Holms (2008) påstående att ens kropp sätter gränser för de könsuttryck som en person kan göra. Kan inte en pojke göra det som inom den hegemoniska maskuliniteten anses som maskulint kan detta medföra att pojken blir utesluten ur gemenskapen.
5.2 Tävlingsinriktad fri lek – maskulinitetens tid och plats
På frågan när och var pojkar utövar (testar) sin maskulinitet mellan sig var det svårare för fritidslärarna att i allmänhet identifiera plats och tidpunkt på dagen. Det som nämndes var när pojkarna var hungriga eller trötta, men samtidigt berättade fritidslärarna att då blev hela gruppen överlag mer stressade. Men svaren kom att visa att det framförallt är under tävlingsinriktad fri lek pojkars maskulinitet framträder som tydligast på fritidshemmet.
Tillfällena som fritidslärarna uppmärksammat där maskulina normer framträder som mest är när ostrukturerade aktiviteter sker, dvs under den mer fria lekens tid. En fritidslärare beskriver hur maskulina normer ter sig i en ostrukturerad miljö.
A men det kan jag absolut säga, medan i det fria i det ostrukturerade då blir det väl lite mer det här kaotiska, våldet och dissningarna på ett annat sätt, dissningarna förekommer i skolan med, som, ”Har inte du kommit så långt” (Robin).
Fritidsläraren menar på att när de tydligare ramarna försvinner möjliggörs ett friare beteende hos eleverna vilket i sin tur skapar ett klimat där negativa maskulina normer tar sig i uttryck.
25
Utifrån fritidslärarnas utsagor framgår det att de ostrukturerade aktiviteterna skapar möjlighet för pojkarnas utövande av deras maskulinitet. Fritidslärarna menar på att när struktur finns begränsas pojkarnas möjlighet till att utöva deras maskulinitet, men att utövandet av maskulinitet fortfarande sker fast i andra former. Utöver avsaknaden av struktur nämner även fritidslärarna att när någon form av tävlingsmoment uppstår framträder de maskulina normerna tydligare.
Ah vid tävlingsmoment absolut, om det är då en sport eller om det är något annat man har anordnat, det tycker jag absolut syns tydligast, men också kanske då, a men lite vid det fria valet, man ser lite vad man väljer för… vad man väljer när man får välja fritt (Robin).
Det framgår utifrån lärarnas utsagor att när pojkarna tävlar visas deras maskulinitet på ett tydligare sätt, ”När man håller på kanske att förlora eller kanske vinna överlägset visar de också de lite tydligare” (Alex). Fritidslärarna berättade även att när tävlingsmoment genomfördes kunde de identifiera hur pojkar blev allt mer fysiskt aggressiva och verbalt tuffare. En lärare kunde identifiera en skillnad mellan pojkar och flickor vid tävlingsmoment där pojkarna oavsett sport och tävlingsmoment visade en större benägenhet till fysiskt och psykiskt våld.
5.2.2 Fotbollsplanen – arenan för negativa maskuliniteter
I frågan angående plats och var maskulinitet framträder förklarade fritidslärarna att det inte var platsbundet utan snarare handlade det om vilken miljö och omgivning som rådde. Den enda faktiska platsen som lärarna kunde återkommande identifiera var fotbollsplanen. Andra platser som framkom var hallen och omklädningsrummet men där gav fritidslärarna förklaringen att det var avsaknaden av struktur som var anledningen till framträdandet av maskuliniteten. Samtliga lärare ger en tydlig bild av fotbollsplanen som en arena där traditionella maskulina normer framträder, ”Dom använder det på fotbollsplanen (dissningar) och då gäller det att vara uppmärksam som lärare att man ser dom” (Jane).
Asså, alltid typiskt fotbollsplanen, där har man ju en typisk maskulinitet. Det är också det finns ju med från början, man ser på att de kollar på tv, och de tror att varje rast är ett vm-final liksom. Och de kan vara en väldig attityd där liksom (Kim).
Om vi säger t.ex. att vi är på fotbollsplanen så är de väldigt, skulle de va något att någon gör någonting litet, säger något eller gör något med tackling eller vad som helst så är de väldigt snabba på att höras, synas i grupp, någon putt brukar oftast va en trigger som startar igång en konflikt (Alex).
Oavsett vad det är för typ av sport, om det är innebandy eller fotboll som vi kör här, att killar kör ju hårdare, mycket mer fysiskt, och då säger de: ” A det är ju så man spelar fotboll, man går in med tacklingar det får man göra” (Robin).
26
5.2.3 Maskulina normer på fria tävlingsarenor - En analys
Fritidshemmet har många olika arenor och några arenor har de intervjuade fritidslärarna identifierat som mer påtagligt för framträdandet av maskulina normer. Connell, Cross, Gottfredson, Rosie och Wilsons (2011) förklarar i sin forskning att verksamheter och aktiviteter som är av mindre struktur är problematiska. I intervjun framkom olika miljöer som pojkarnas görande av maskulinitet träder i kraft och några av miljöerna är av ostrukturerade former såsom hallen vid av- och påklädning och i omklädningsrummen. Connell, Cross, Gottfredson, Rosie och Wilsons (2011) beskriver hur benägenhet till våld ökar i aktiviteter som är av ostrukturerad form. Fritidslärarna beskriver hur tävlingsmomentet är en stor bidragande faktor för vad som gör att pojkars maskulinitet träder i kraft och att det oavsett sport om det är innebandy eller fotboll så kör grabbarna mycket tuffare och med hårdare jargong för att det är något man gör när man tävlar och spelar. Odenbring (2010) beskriver hur den maskulina normen förstärks när det sportiga och den fysiska pojken blir ett ideal för maskulinitet. Från fritidslärarnas utsagor finns det en gemensam nämnare i att fotbollsplanen är en återkommande arena för pojkars framträdande av maskulina normer. Fundberg (2003) förklara problematiken av att idrottens jargonger språk och det symboliska våldet som blivit legitimerat bland utövare inom idrotten och att detta följer med från idrotten in i skolans värld. Det fritidslärarna har identifierat är hur pojkarnas jargonger och fysiska tuffhet kommer till uttryck på fotbollsplanen samt att när konflikt uppstår är det legitimt bland pojkarna att bruka våld för att lösa konflikten.
Utifrån vårt teoretiska ramverk beskrivs inte tid och plats som något som skapar maskulina normer. Utan det är miljöer, omgivning och förutsättningar som skapar de maskulina normerna. Både Holm (2008) och Connell (2008) förklarar att det inte finns en typ av maskulinitet utan att man alltid måste räkna in klass och etnicitet i görandet av maskulina normer. På vald skola och fritidshem råder en homogen elevsammansättning vilket bidrar till en viss typ av maskulinitet. Fritidslärarna beskriver hur elevgrupperna de ansvarar för är väldigt neutrala och det inte påvisar en stark dominerande maskulinitet där kränkningar om oliktänkande pojkar förekommer. Dock påvisas det att i sport och vid tävlingsmoment uppvisar pojkar fysisk aggression samt dissningar om andra pojkars egenskaper i sporten. Holm (2008) beskriver hur pojkars maskulinitet framträder när de ska kompensera misslyckande inom skolan och att de tar sig i uttryck i fysiska tilltag och idrottsliga sammanhang. Att pojkars görande av maskulina normer sker på de platser som fritidslärarna beskrivit i sina utsagor beror inte på plats utan på miljö, omgivning och förutsättningar såsom struktur, klass och personal.
5.3 Styra, dämpa och visa nolltolerans - motverka maskulina normer på fritidshemmet
På skolan har personalen genomgått ett kompetensarbete som syftade till att “motverka traditionella könsmönster”. Detta gav enligt en fritidslärare en mer kollegial sammanhållning där alla talade samma språk samt att jämställdhetsdebatten kopplat till könsmönster hade ökat. Att motverka könsmönster, i detta fall traditionella maskulina normer, handlar om att aktivt göra val, markeringar samt att ha ett bra förhållningssätt för att motverka traditionella maskulina normen. Mer tydligt handlar det om att styra aktiviteter och dämpa olika jargonger som speglar en traditionell maskulinitet
5.3.1 Styra aktiviteter- ett ställningstagande
27
Ja jag tänker på att jag ska visa att jag kan göra olika saker också, och man väljer, även om jag kanske är mest intresserad av vissa saker så gör jag andra saker också för att visa elevgruppen att det finns mycket att välja på och likadant för att dom, för att killar, det är bra att dom gör vissa saker som kanske är traditionellt feminina, så är det bra att visa båda sidor (Jane).
Fritidsläraren ger i ovanstående citat en förklaring på hur hen tänker kring val av aktivitet och att detta val ska motverka traditionella könsmönster. En annan fritidslärare förklarade sitt väljande av aktivitet som ett sätt att visa pojkarna olika sätt att uppvisa sin maskulinitet.
Ne men, jag känner väl bara, jag i egenskap av lärare i fritidshem är någon typ av rollfigur för de här barnen och jag måste kunna i mitt agerande visa på att det finns olika möjligheter att göra man på, att var man på, och även om jag kanske inte är bekväm i alla dom sakerna så får jag ändå lägga det åt sidan i min yrkesroll så gott det går (Robin).
Läraren var tydlig med att han som i egenskap av man ville visa pojkarna att de inte behövde göra de traditionellt maskulina aktiviteterna utan med sig själv som lockbete ville han visa på att kön inte behöver ha en påverkan på vilken aktivitet eleven väljer. En annan lärare förmedlar med samma intention hur hen använde sig själv som lockbete för att få elever till att välja andra aktiviteter.
Ja det finns det. Det finns väldigt mycket, man reflektera kring alla individer och de individerna som oftast, vi har exempelvis några elever som kanske alltid skulle vilja, vara spela pingis. Då försöker man locka till att göra något annat genom att använda oss vuxna. Nu är vi 2 killar och 2 tjejer som jobbar på den här avdelningen, så många gånger blir de ganska enkelt att man bara kan… byta av och “kom nu pyssla vi eller nu gör vi det här”, men just den här gruppen som vi har här som är på fritids är väldigt neutrala (Alex).
Utifrån fritidslärarnas utsagor går det att sammanfatta att deras väljande av aktivitet är ett aktivt arbete för att motverka traditionella könsmönster. Intentionen med metoden kan vara olika, den kan användas för att visa eleverna andra aktiviteter men även för att visa pojkar olika sätt att vara man på. Även om fritidslärarna anser att de alla har en elevgrupp där merparten inte följer traditionella könsmönster berättar de att de ändå arbetar med att bryta traditionella könsmönster.
5.3.2 Styra, dämpa, visa noll-tolerans - en fråga om förhållningssätt
I intervjuerna framgick det att lärarna på fritidshemmet har ett förhållningssätt hur de arbetar med att dämpa och motverka de traditionella normerna. De använder sig dels av praktiska metoder, ”Aaa men det är nog mest det praktiska att vi bryter alla slags, ligga i hög, brottas” (Robin). Det framgick även att de arbetar verbalt med att motverka negativa maskulina beteenden, ”Men i bemötandet direkt är ju A och O att speciellt på fritids att visa nolltolerans mot vissa typer av beteende som dissningar och våld” (Robin). I motverkandet försökte även lärarna att styra pojkarna till andra aktiviteter som inte speglade en traditionell maskulin norm, ”Så vi har ju sagt att vi inte uppmuntrar det här, brottning, utan hellre att dom... vi uppmuntrar dem att göra något annat och leda dem vidare på andra tankar istället” (Jane).
