Uppdragsnr: Version: PM Geoteknik (PM Geo)

PM Geoteknik (PM Geo)

Uppdragsnr: 106 09 73 Version: 5 2020-03-27

Uppdragsgivare: Härryda kommun Uppdragsgivarens

kontaktperson:

Emma Backlund

Konsult: Norconsult AB, Gammelstadsvägen 5D, 972 41 Luleå Uppdragsledare: Birgitta Nyström

Teknikansvarig: Birgitta Nyström

Handläggare: Adam Bogdanski

5 2020-03-27 PM Geoteknik Prästgärde 1:69 Daniel

Strandberg Katarina

Engerberg B. Gervide- Eckel 4 2019-07-04 PM geoteknik Prästgärde 1:69 Adam

Bogdanski Jacob Eliasson Birgitta Nyström 3 2019-07-03 PM geoteknik Prästgärde 1:69 Adam

Bogdanski Jacob Eliasson Birgitta Nyström 1 2019-05-28 PM geoteknik Prästgärde 1:69 Adam

Bogdanski Birgitta

Nyström Birgitta Nyström 2 2019-07-01 PM geoteknik Prästgärde 1:69 Adam

Bogdanski Jacob Eliasson Birgitta Nyström

Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt

Innehåll

Sammanfattning och slutsatser 4

1 Objekt 4

2 Underlag 5

2.1 Nu utförda undersökningar 5

2.2 Tidigare utförda undersökningar 5

3 Styrande dokument 5

4 Befintliga förhållanden 6

4.1 Topografi och områdesbeskrivning 6

5 Geotekniska förhållanden 7

5.1 Jordlagerbeskrivning 7

5.2 Hydrogeologiska förhållanden 7

6 Stabilitet 8

7 Markradon 9

7.1 Klassificering 9

7.2 Utvärdering radon 9

8 Rekommendationer 10

8.1 Fyllning och packning 10

8.2 Vibrationer 10

Bilagor

Plan beräkningssektioner Bilaga 1

Stabilitetsberäkningar Bilaga 2:1-2:3

Sammanfattning och slutsatser

Fastigheten Prästgärde 1:69 består av fastmark i form av fyllnadsmassor ovan isälvsavlagring vilka underlagras av förmodade moränskikt. Grundvattenytan har inte kunnat uppmätas men har kortvarigt observerats på nivån +67,6 till +67,7 motsvarande 2 till 3 m under markytan.

Djup till berg har uppmätts till 5,9-11,2 m under mark motsvarande nivå + 64,2 till +58,0 (RH2000) Grundläggning på lågradonmark innebär normalt ingen åtgärd men då jorden består av delvis genomsläppligt sandigt material är rekommendationen att radonskyddat utförande ändå övervägs.

I övrigt rekommenderas byggnader upp till 2 våningar att grundläggas på förslagsvis platta på packad friktionsjord efter att organisk jord bortschaktats. Vid större byggnader förs lasten ner till

underlagrande morän. Vid tillbyggnad av befintlig byggnad skall vid projektering hänsyn tagas till befintlig grundläggning hos denna.

Då släntlutningen för anslutande mark är flackare än 1:2 anses säkerheten mot ras som betryggande.

Då schakt i anslutning till släntfot kan leda till lokalt ändrade stabilitetsförhållanden rekommenderas att all schakt som utför brantare än 1:1,5 eller som ger en brantare medellutning i slänterna än 1:2 ska bedömas av geotekniskt sakkunnig person. Då jorden är siltig och därmed flytbenägen ska all schakt utföras i torrhet.

Tjälfarlighet hos siltig jord skall beaktas och vid projektering bör fullt tjälfritt djup påräknas alternativt erfoderlig tjälisolering.

Ur geoteknisk synvinkel kan planerad exploatering mycket väl utföras om ovanstående punkter avseende geotekniska risker tas i beaktande vid detaljprojekteringen av byggnad och planering av tomt.

1 Objekt

På uppdrag av Härryda Kommun har Norconsult AB fått i uppdrag att ta fram geotekniska

förutsättningar inför om- och tillbyggnation flygplatshotellet i Härryda kommun se Figur 4-1 . för aktuellt undersökningsområde.

Syftet med undersökningen är att översiktligt klargöra förutsättningarna för en till- och påbyggnad av dagens byggnad och därmed möjliggöra en utökning av befintlig hotellverksamhet. PM-geoteknik utgör underlag till en ny detaljplan för att bland annat möjliggöra en ändring av fastigheten från allmänt ändamål till användning av hotell, kontor och industriverksamhet.. Inom fastigheten finns idag en hotellverksamhet. I samband med ändringen planeras även en utökning av fastigheten i östlig riktning.

Föreliggande rapport syftar till att översiktligt klargöra rådande geotekniska förhållanden så som jordlagerföljd, mäktigheter och materialparametrar vid tillbyggnad av hotell och påbyggnad av befintlig byggnad med 1 våning. Grundläggning på befintlig byggnad är inte känd. PM Geoteknik är endast underlag av översiktlig karaktär till beställare och myndigheter och skall ej användas i

förfrågningsunderlag, för detta ändamål krävs mer omfattande undersökningar.

2 Underlag

2.1 Nu utförda undersökningar

Nu utförd fältundersökning redovisas i MUR -Prästgärde 1:69, daterad 2019-05-29, Norconsult AB inkl ritningar:

Geoteknisk plan G-101 Geoteknisk profil tvär- och längdsektioner G-301

Fältbesök med kartering av ytliga jordlager utförd av geotekniker Daniel Strandberg 2020-03-26.

2.2 Tidigare utförda undersökningar

Följande geotekniska undersökningar har tidigare utförts i närområdet:

• ”Härryda kyrkogård, planerad utvidgning öster om församlingshemmet. Utlåtande över geoteknisk undersökning”. Handlingen är upprättad av GF 1983-10-06 med ref. nr 94901 001 230. Undersökningen omfattar den del av fastigheten 1:70 som ligger norr om Prästgärdevägen, se figur 4:1 nedan.

• ”Yttrande över mätningsarbeten mm för planerad nybyggnad av telebyggnad i Härryda, Göteborg och Bohus län”. Handlingen är upprättad av Geotekniska byggnadsbyrån AB 1973-03-20 med littera O 30771. Undersökningen omfattar fastigheten direkt öster om den nu aktuella.

• ”Yttrande över översiktlig grundundersökning på Härryda Prästgärde Landvetter”. Handlingen är upprättad av VIAK AB 1967-04-26 med ref. nr. 16.5093. Undersökningen omfattar

fastigheten Prästgärde 1:6 belägen norr om nu aktuellt område, se figur 4-1 nedan.

3 Styrande dokument

Följande dokument tillämpas i denna skrift:

- TK Geo 13, krav – Dokument-ID TDOK 2013:0667 - TK Geo 13, råd – Dokument-ID TDOK 2013:0668 - BFS 2013:10 EKS 10

- AMA Anläggning 17 - Eurocode 7

- Klassificeringssystem -85

4 Befintliga förhållanden

4.1 Topografi och områdesbeskrivning

Figur 4-1. Området Prästgärde, Härryda Kommun. Rödmarkering ringar in det aktuella området för geoteknisk undersökning. Källa: © Lantmäteriet

Området utgörs av varierande topografi med varierad bebyggelse bestående av en blandning av villor, verksamheter och mindre flerbostadshus. Aktuell fastighet, inkl. planerad utökning av

fastighetsgränsen, är cirka 2200 m² stor och omfattas idag av hotellverksamhet (Flygplatshotellet), se Figur 4-1. Aktuell byggnad inom fastigheten är enligt uppgift uppförd 1954. Byggnadens grundläggning är okänd då ritningar eller andra handlingar inte funnits att tillgå.

Anslutande mark i öster ligger i stort sett på samma nivå som de plana ytorna inom aktuell fastighet.

I söder sluttar marken ner mot Härrydavägen. Slänten är relativt flack och de brantaste delarna uppgår lokalt till 1:4.

I väster stiger marken upp mot Härryda kyrka. Den södra delen av slänten bedöms vara naturlig och sträcker sig från befintlig hotellbyggnad upp till begravningsplatserna. Nivåskillnaden är ca 8 m vilket ger en medellutning på mellan 1:3 till 1:4.

Den norra delen av fastigheten utgörs idag av en asfalterad parkeringsyta. Nedre delen av slänterna mot väst och norr utgörs av en betongstödmur. Muren är i gott skick och bedöms utgöras av

prefabricerade L-stöd. Stödmuren är relativt ny då den inte finns med på Google maps bilder från 2011. Från parkeringsytan och västerut släntar marken upp mot en asfalterad yta på grannfastigheten.

Nivåskillnaden från överkant stöd till den plana asfaltsytan är 2 till 3 m vilket ger en medellutning på 1:2,5 till 1:3,5.

Åt norr stiger marken upp mot Prästgärdevägen. Vägen är relativt plan i tvärled. Norr om vägen stiger bakslänten upp mot den utvidgade begravningsplatsen. Nivåskillnaden mellan överkant mur och väg uppgår till ca 3 m med medellutning 1:2,5-1:3. Nivåskillnaden mellan väg och begravningsplats uppgår till ca 6 m med en medellutning av 1:2,3 i slänten. De lokalt brantare partierna i östra delen av slänten utgörs av stora block med måttligt jordtäcke.

5 Geotekniska förhållanden

5.1 Jordlagerbeskrivning

Tomten består av fastmark. Enligt SGU:s jordartskarta utgörs tomten av isälvssediment se bilaga MUR-geo.

Provtagning är utförd till som mest 3,0 m djup. Tomten är uppfylld ca 1-2 m, fyllnadsmassorna består i huvudsak av sandigt grus och innehåller ställvis inslag av tegelrester, mulljord och lera. Under

fyllningen följer fast lagrad isälvsavlagring, grusig siltig sand. Jorden har ställvis inslag av lera.

Jordlagren blir fastare mot djupet och ett antal block har påträffats vid sondering varvid jordlagren från ca 4-5 m djup antas bestå av sandig morän.

Djupet till berg har uppmätts genom jord- och bergsondering i punkt NC 1901, NC 1902, NC1905, NC1906 & NC1907 och har bedömts variera mellan 5,9-11,2 m under mark motsvarande nivå + 64,2 till +58,0 (RH2000).

Samtliga tidigare undersökningar ger att jordlagren utgörs av 0-2 m fasta finmaterial (sandig till lerig silt alternativt torrskorpelera med silt och finsand). Ytblock förekommer inom hela området.

Underliggande jordlager utgörs av fast lagrad friktionsjord, grusig siltig sand med inslag av sten.

Nu utförd fältkartering norr och öster om aktuell fastighet bekräftar resultaten även om ytjordlagren okulärt bedömdes till grusig siltig sand samt grusig sandig silt. Inslag av lera påträffades inte i de punkter som undersöktes.

5.2 Hydrogeologiska förhållanden

1 st miljögrundvattenrör i PEH har installerats i NC 1907. Spetsen befinner sig mellan 0,8-1,8 m under mark motsvarande +67,4 till +68,4. Röret har vid bägge mätningstillfällena 2019-04-09 och 2019-04- 30 befunnits torrt. I NC 1901 & NC 1903 har vatten observerats på djupet 2,3 m, motsvarande + 67,7 resp. +67,6.

6 Stabilitet

Jordlagren utgörs av isälvsavlagring, i huvudsak fast lagrad friktionsjord. Risk för skred föreligger således inte men ras kan inte uteslutas vid branta slänter under påverkan av vatten.

Tidigare undersökningar utgörs främst av slagborr, provgropsgrävning och skruvprovtagning. Troligtvis med anledning av att jorden är fast lagrad och innehåller mycket sten och block. Vid VIAKS

undersökning på Prästgärde 1:6 utfördes dock ett flertal försök med viktsondering. Sonderingarna har avbrutits på mellan 2 och 5 m under markytan, antingen för att de fått stopp mot sten eller block eller för att motståndet blivit för stort för vidare neddrivning. Undantaget resultat i anslutning till bäckfåran, där jordlagren är något lösare, har jorden utvärderats till att vara medelfast till fast med en

friktionsvinkel mellan 36 och 38 grader. De lägre värdena erhålls till största delen i de ytligare jordlagren.

Utförda undersökningar visar på att underlagrande jord är fastare och innehåller större andel grövre friktionsjord varvid den bedöms utgöras av morän. Jordens karakteristiska friktionsvinkel kan enligt TK Geo sättas till 40° för fast lagrad siltig morän samt 42° för fast lagrad sandig morän.

Grundvattnet inom fastigheten påträffades som ytligast på 2 m djup. Tidigare undersökning inom begravningsplatsen påträffade inte något grundvatten vid schakt till 2 m djup.

Stabilitetsberäkning har utförts i tre sektioner i slänter angränsande till fastigheten. För placering se bilaga 1. Beräkning har utförts i dränerad analys för cirkulärcylindriska glidytor. Beräkning har utförts med Bishops modified i beräkningsprogram GS Stability.

Vid beräkning har jordartsparametrar enligt tabell 6-1 nedan används. Grundvattenytan har satts till ca 2 m under markytan.

Tabell 6-1, Parameterval stabilitetsberäkning

Jordart Densitet

[kN/m³]

Effektiv densitet [kN/m³]

Friktionsvinkel [°]

Fyllnadsmassor 18 10 34

Vägöverbyggnad 22 12 45

Friktionsjord medelfast

18 10 36

Friktionsjord fast 20 11 38

Morän (siltig) 20 11 40

Stabilitetsberäkningarna, se bilaga 2, visar på över 1,8-faldig säkerhet mot skred. Kravet vid detaljerad undersökning inför nyexploatering är Fɸ≥1,3 varpå området är att teckna som stabilt.

Då släntlutningen för anslutande mark är flackare än 1:2 anses säkerheten mot ras som betryggande.

Då schakt i anslutning till släntfot kan leda till lokalt ändrade stabilitetsförhållanden rekommenderas att all schakt som utför brantare än 1:1,5 eller som ger en brantare medellutning i slänterna än 1:2 ska bedömas av geotekniskt sakkunnig person. Då jorden är siltig och därmed flytbenägen ska all schakt utföras i torrhet.

7 Markradon

7.1 Klassificering

Undersökning av markradon har utförts i 1 punkt-NC1907 av Johan Brunberg i maj månad 2019 med det direktregistrerande mätinstrumentet Markus 10. Mätningarna visar radonhalt i mark, ca 0,7- 1,0 m under markytan, se Tabell 7-1.

Tabell 7-1, uppmätta markradonnivåer

Borrpunkt Uppmätta radonnivåer under marknivå [kBq/m³]

Försök 1 Försök 2

NC1907 1 2

Resultaten från utförda mätningar av radonhalt i mark jämförs med bedömningsgrunder redovisade i Radonboken – förebyggande åtgärder i nya byggnader (Clavensjö, Åkerblom, 2004). Radonhalten i mark är normalt större än 4 kBq/m³.

Radonrisken klassas allmänt som låg, normal och hög. Markradonklasserna kopplas vid nyproduktion samman med krav på husets, främst grundkonstruktionens utförande, enligt följande:

Tabell 7-2 Resultat från fältmätningar av markradon,Riktvärden hämtade från Clavensjö och Åkerblom (2004) samt Jelinek (2008).

Riskklass Åtgärdskrav Haltgränser för radonhalt

i jordluft kBq/m³,

Högradonmark Radonsäkert utförande > 50

Normalradonmark Radonskyddat utförande 10–50

Lågradonmark Normalt utförande * < 10

* ”Vid nybyggnad kan hus som grundläggs på silt, lera eller orört berg byggas på konventionellt sett utan särskilda åtgärder mot markradon. Hus som grundläggs på övrig mark bör byggas med radonskyddande utförande. Radonskyddat utförande bör även gälla vid sprängning i berg och vid mer än 1 meter tjocka lager av fyllning”

(https://www.harryda.se/byggaboochmiljo/bullerochluftkvalitet/lufteninomhus/radon/radonriskkarta.4.58ac52a713a5c801848800035004.html hämtat 20190701)

7.2 Utvärdering radon

Enligt de bedömningsgrunder som finns för markradon i sandig morän är gränsen mellan låg/normalradonmark och normal/högradonmark 10 respektive 50 kBq/m3, se även

Tabell 7-2. Vid denna undersökning uppmättes värden i intervallet 1-2 kBq/m, dvs lågradonmark.

Eventuellt kan nya mer noggranna undersökningar utföras.

Sammantaget bör marken klassas som lågradonmark. Då marken till stor del består siltig sand får det ses som ett gränsfall enl.

Tabell 7-2 och radonskyddat utförande är inte nödvändigt men bör övervägas.

8 Rekommendationer

Grundläggning kan för byggnader upp till 2 våningar ske med plattor på mark ovan packad friktionsjord, grundläggningstypen skall dock avpassas till befintlig byggnads grundläggning.

Grundläggningsdjup är beroende på lastens storlek.

För samtliga byggnader rekommenderas bortschaktning av mulljord och organiska fyllnadsmassor.

Jorden är siltig vilket ska beaktas vid projektering av grundläggning med hänsyn till tjäle och erosion.

Finkornigt material kan bli flytande och erodera vid kontakt med vatten. Det är därför mycket viktigt att rådande väder- och grundvattenförhållanden beaktas vid schaktning.

Vid byggnation ansvarar entreprenör i alla arbetsskeden för schakters utformning vad avser behov av spont, stabilitet med speciell hänsyn till deformation i omgivande mark samt erforderlig länshållning och schaktning. Stubbar, vegetation och jord med organiskt innehåll skall avlägsnas innan

schaktarbeten påbörjas för att undvika att det blandas med återfyllnadsmassor.

8.1 Fyllning och packning

Fyllnings och packningsarbeten skall ske på så sätt och med material så att kraven uppfylls enligt Anläggnings AMA 17 kap. CEB. Packning med vibrationsalstrande maskiner i närheten av slänter med silt och andra känsliga jordar skall göras med försiktighet

8.2 Vibrationer

Vibrationer uppkommer vid arbeten såsom packning, spontning, och tunga transporter. Vibrationer kan påverka alla typer av närliggande anläggningar såsom ledningar och byggnader. För att bestämma erforderliga kontrollåtgärder inför vibrationsalstrande arbete såsom ska en riskanalys avseende på markvibrationer utföras.

Norconsult AB

Affärsområde Väg & Bana Team Geoteknik, Luleå

Adam Bogdanski

adam.bogdanski@norconsult.com

Birgitta Nyström

birgitta.nystrom@norconsult.com