nr 4 2011 årgång 39
Martin nordin och Ulf-G GerdthaM Martin Nordin är fil dr i nationalekonomi och gör sin post dok vid Lunds universitet.
Han forskar i arbets- marknadsekonomi och hälsoekonomi.
Martin.Nordin@
nek.lu.se Ulf-G Gerdtham är professor i hälsoeko- nomi vid institutio- nerna nationalekono- mi och kliniska veten- skaper vid Lunds universitet. Han är även forskningsle- dare för programmet Health Economics
& Management vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. I sin forskning studerar han bl a sambanden mellan ekonomi och hälsa samt orsakerna bakom hälsans socio- ekonomiska fördel- ning. Ulf.gerdtham@
nek.lu.se
Varför blir inkomstgradienten i hälsa brantare med ålder?
Att det finns en positiv inkomstgradient i hälsa, dvs ett positivt samband mellan individens socioekonomiska position och dennes hälsa, är ett välkänt faktum.
Gradienten tycks dessutom bli starkare med individens ålder. Orsakssambanden vet man dock mycket litet om. I denna artikel försöker vi närma oss en förkla- ring av ålderstrenden i sambandet mellan hälsa och inkomst. Utifrån ett flertal argument försöker vi påvisa att ålderstrenden huvudsakligen beror på att det är individens hälsa som påverkar inkomsten snarare än det omvända att inkom- sten påverkar hälsan.
I de flesta länder så ökar individens hälsa med hans/hennes socioekono- miska position, dvs det finns en s k positiv inkomstgradient i hälsan eller en snedfördelning i hälsan mot personer med högre inkomst (se t ex Dea- ton och Paxton 1998; Gerdtham och Johannesson 2004; van Doorslaer m fl 1997; van Doorslaer och Koolman 2004). Utifrån detta statistiska samband så är en mindre ojämlik fördelning av hälsa ett prioriterat mål inom EU och för de flesta länder.
Huruvida detta obestridda samband beror på att det är den socioekono- miska positionen som är orsak till hälsoskillnader mellan individer saknas det tillräcklig kunskap om. Givet att det är den socioekonomiska positionen som förklarar sambandet så är det inte heller klart vad som skulle vara den bakomliggande mekanismen, dvs vad som är den utlösande faktorn bakom den socioekonomiska effekten på hälsa (Smith 1999; Deaton 2002; Cutler m fl 2008).
Studier visar även att snedfördelningen i hälsa mellan socioekono- miska grupper ökar med åldern (Baum och Ruhm 2009; Case och Deaton 2005; Deaton och Paxton 1998; Islam m fl 2009). På grund av denna tyd- liga ålderstrend i hälsans inkomstgradient har det påpekats att det är nöd- vändigt att man studerar hälsoojämlikhet i ett livscykelperspektiv (Cutler m fl 2008). Figur 1, som illustrerar inkomstgradienten i självrapporterad hälsa i olika åldersgrupper, visar att denna inkomstgradient i Sverige, i likhet med USA (Case och Deaton 2005), tenderar att öka upp till 55 års ålder, för att därefter minska. Inkomsteffekten, som här mäter sambandet mellan inkomst och hälsa, är ungefär fyra gånger så stor för åldersgruppen 50 till 55 jämfört med de yngsta åldersgrupperna. Vi ser även att den posi- tiva ålderstrenden är starkare för kvinnor än för män. För både Sverige och USA är inkomstgradienten i hälsa lägre för de äldsta åldersgrupperna.
Vad detta beror på är inte klarlagt, men det är inget vi fokuserar på i denna
ekonomiskdebatt
artikel.1 Men precis som i fallet med den icke-åldersuppdelade hälsoojäm- likheten så är orsakssambandet bakom ålderstrenden oklar.
Vi ska i denna artikel försöka närma oss förklaringen bakom ålderstren- den i hälsans inkomstgradient. Utifrån flera argument försöker vi visa att denna ålderstrend beror på att det är individens hälsa som påverkar inkom- sten och inte tvärtom. Även om socioekonomiska skillnader i hälsa har konstaterats för en rad olika socioekonomiska mått, så är det inkomst som oftast studeras inom den hälsoekonomiska litteraturen om hälsans socio- ekonomiska fördelning.
Genom att studera ålderstrenden för en rad socioekonomiska-hälso- samband tar vi ett större helhetsperspektiv än någon annan tidigare studie och utifrån denna helhetsanalys försöker vi visa att den observerade ålder- strenden beror på hälsans effekt på inkomsten. Vi använder bl a utbildning som alternativt mått på socioekonomisk position.
För att undersöka ålderstrenden i den socioekonomiska hälsogradienten använder vi oss av SCBs Undersökning av LevnadsFörhållanden (ULF).
Under åren 1980 till 2005 har ett slumpmässigt urval av individer inter- vjuats om sina levnadsförhållanden. I vår studie inkluderar vi de arbetsföra åldrarna, 20–64, vilket resulterar i ett urval om 73 196 individer.2
1 En förklaring kan vara att sambandet mellan hälsa och socioekonomisk ställning blir sva- gare i och med att ålder blir den huvudsakliga prediktorn för hälsa. Faktorer relaterade till pensionsbeslutet eller att de mest sjuka avlider och försvinner från urvalet kan också förklara den svaga inkomstgradienten för de äldsta åldersgrupperna.
2 Då både inkomst och utbildning kan förväntas vara dåliga mått på socioekonomisk position för studenter exkluderas denna grupp från urvalet. Ytterligare 10 procent av urvalet förloras på grund av brister i data.
Figur 1 Inkomstgradienten i självrapporterad hälsa uppdelat på ålders-
grupper. Män och kvinnor
Not: Figur 1 visar, för olika åldersgrupper, OLS-estimatet då man skattar självrapporterad hälsa på inkomst. I modellen inkluderas ett flertal kontrollvariabler, men deras påverkan på ålderstrenden är begränsad. Se Nordin och Gerdtham (2010) för mer information. Till skill- nad från det stora flertalet studier inom området använder vi individuell (årlig) inkomst i stäl- let för hushållsinkomst. Det främsta skälet till detta är att vi jämför de båda socioekonomiska utfallen inkomst och utbildning och då utbildning alltid är på individuell basis föredrar vi att inkomsten också mäts på detta sätt.
Källa: Egna beräkningar.
0,1 0,15 0,2 0,25
Inkomsteffekt
Män Kvinnor
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Inkomsteffekt
Åldersgrupp Män
Kvinnor
nr 4 2011 årgång 39
1. Orsaker till ålderstrenden i sambandet mellan inkomst och hälsa
Givetvis kan det finnas flera förklaringar till att inkomsteffekten på hälsa ökar med ålder. Exempelvis kan det vara så att lågutbildade/låginkomst- tagare utsätter sig för en mer riskfylld livsföring som gradvis påverkar deras hälsa negativt. Men enligt Deaton och Paxton (1998) kan lika gärna det omvända förhållandet föreligga. De menar att en gradient med avseende på hälsa kan uppstå genom att hälsochocker påverkar individens arbetsut- bud. Då hälsochockerna är allvarligare och oftare förkommande för äldre, kan detta innebära att inkomstgradienten blir starkare för äldre personer.
Forskningen stödjer i viss utsträckning synsättet att hälsa påverkar inkomst (Banks m fl 2007; Case och Deaton 2005; van Kippersluis m fl 2009; Smith 2005).
En tredje förklaring till ålderstrenden i hälsans inkomstgradient kan vara mätfel i måtten på socioekonomisk position och/eller hälsa. Det är väl- känt att det finns åldersvariation i mätfelen för både inkomst (Böhlmark och Lindquist 2006) och hälsa (Deaton och Paxton 1998) och om mätfelen varierar över livscykeln skulle detta kunna medföra en ålderstrend i hälsans inkomstgradient. Mätfel som orsak till denna ålderstrend har utforskats i mycket begränsad omfattning.
2. Analys
Sambandet mellan utbildning och hälsa
Om en person drabbas av en sjukdom eller olycka, dvs en hälsochock, så riskerar personen att förlora hela eller delar av sin arbetskapacitet. Därför är det troligt att inkomsten är lägre för personer med låg hälsonivå. På så vis skapas en gradient mellan inkomst och hälsa som går från hälsa till inkomst även om det inte finns någon effekt av inkomst på hälsa. För att bestämma en individs socioekonomiska position så är de flesta eniga om att utbild- ning kan vara ett minst lika bra mått som inkomst. Men om man betraktar sambandet mellan utbildning och hälsa så finns det uppenbara skillnader relativt mot sambandet mellan inkomst och hälsa. Det främsta skälet till att utbildning skiljer sig från inkomst är att när en individ förlorar sin arbets- förmåga på grund av en hälsochock så påverkas inte utbildningsnivån på samma sätt som inkomsten. Även om individens humankapital kan depre- ciera vid en långtidssjukskrivning så kommer utbildningsnivån i sig inte att göra det. För individer som nått slutlig utbildningsnivå så existerar det därmed inte något omvänt samband mellan hälsa och utbildning.
Om vi därmed antar att ålderstrenden i hälsans inkomstgradient ute- slutande beror på hälsochocker som påverkar inkomsten genom arbets- utbudet, så bör ålderstrenden inte existera för motsvarande utbildnings- gradient. Individens slutliga utbildningsnivå antas därför inte påverkas av hälsochocker i vuxen ålder. Genom att studera ålderstrenden i sambandet
ekonomiskdebatt
utbildning-hälsa i figur 2 på motsvarande sätt som för inkomst-hälsa i figur 1 så observerar vi just detta. Vi observerar i stort sett ingen åldersökning i utbildningsgradienteffekten med avseende på hälsa. Detta indikerar att ålderstrenden i inkomstgradienten beror på effekten av hälsa på inkomst.
Det bör dock noteras att det finns ett samband mellan utbildning och hälsa, en utbildningsgradient, men att denna är av ungefär samma storlek för alla åldersgrupperna.
Mätfel i inkomst
En annan möjlighet till förklaring till att det inte existerar en ålderstrend i utbildningsgradienten kan också bero på att mätfelet i utbildningsvariabeln är betydligt mindre än mätfelet för inkomstvariabeln.3 Om man antar att årlig inkomst är ett mått på genomsnittlig livstidsinkomst,4 så kan det i vissa delar av livet finnas stora avvikelser mellan den genomsnittliga livstidsin- komsten och den årliga inkomsten. I allmänhet leder ett mätfel i en förkla- rande variabel till att regressionskoefficienten underskattas. För unga indi- vider med en svag arbetsmarknadsanknytning kan man förvänta att mätfe- let vanligen är större, vilket i så fall kan medföra en svagare inkomstgradient med avseende på hälsa för unga. För utbildningsnivå finns det ingen sådan variation i mätfelet, åtminstone inte efter det att man har uppnått slutlig utbildningsnivå. Därmed kan skillnaden i den åldersrelaterade gradienten i figur 1, för inkomst, och figur 2, för utbildning, också bero på mätfel.
3 Det bör dock noteras att det är högst osannolikt att mätfelet i inkomstvariabeln ensamt skulle kunna förklara hela ålderstrenden i sambandet mellan inkomst och hälsa.
4 Man brukar i dessa sammanhang tala i termer av den permanenta inkomsten.
Figur 2 Utbildningsgradien- ten i självrapporterad hälsa uppdelat på åldergrupper. Män och kvinnor
Källa: Egna beräkningar.
0,1 0,15 0,2 0,25
Utbildningseffekt
Män Kvinnor
0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Utbildningseffekt
Åldersgrupp Män
Kvinnor
nr 4 2011 årgång 39
Genom att använda oss av ett genomsnittligt5 mått på individens inkomst i stället för årlig inkomst bör mätfelet i årlig inkomst minska. I figur 3 så ser vi ålderstrenden i gradienten mellan hälsa och inkomst när det genomsnittliga måttet på individens inkomst används. Då ålderstren- den i detta fall snarare är starkare än svagare gentemot när vi använder årlig inkomst kan vi utesluta mätfel som huvudsaklig förklaring till ålderstren- den i sambandet mellan hälsa och inkomst.
Hur ser sambandet ut för andra hälsoutfall?
Genom att studera ålderstrenden i inkomstgradienten med avseende på andra hälsoutfall än självrapporterad hälsa kan vi lära oss mer om ålder- strendens orsak. Vi börjar med att studera Body Mass Index (BMI) och mortalitet. Skulle det vara så att inkomst påverkar konsumtionen av nyt- tiga matvaror så bör ålderstrenden i inkomstgradienten för BMI vara tyd- lig. Vidare så kan inte effekten av hälsa med avseende på inkomst föreligga för mortalitet, dvs då döden naturligen är definitiv så omöjliggörs hälsans potentiella effekt på arbetsutbudet. Å andra sidan är sannolikheten att dö större för dem med sämre hälsa, vilket medför att det finns en indirekt kopp- ling mellan mortalitet och inkomst. Men om vi antar att denna indirekta effekt av mortalitet är liten och att hälsochocker är den främsta orsaken till ålderstrenden i inkomstgradient så bör ålderstrenden vara svagare för mortalitet än andra hälsoutfall. Det vill säga för hälsochocker som leder till att individen avlider kan individens arbetsutbud och inkomst, per defini- tion, inte påverkas. Figur 4, för män, och figur 5, för kvinnor, illustrerar
5 I och med att databasen inkluderar ett panelurval kan vi för ett delurval räkna fram en genomsnittlig inkomst. Måttet är baserat på (åtminstone) tre årliga inkomster emellan vilka det skiljer ca 8 år.
Figur 3
Inkomstgradienten i hälsa när man använ- der genomsnittlig inkomst. Män och kvinnor
Källa: Egna beräkningar.
0,3 0,4 0,5 0,6 0,7
teffekt för genomsnittlig inkomst Män
Kvinnor
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Inkomsteffekt för genomsnittlig inkomst
Åldersgrupp Män
Kvinnor
ekonomiskdebatt
på samma sätt som de tidigare figurerna ålderstrenden i inkomstgradien- ten för BMI/mortalitet.6 För jämförbarhet (mortalitet och BMI är negativa hälsoutfall medan tidigare hälsoutfall är positiva hälsoutfall) så ändrar vi tecken på inkomsteffekterna för BMI och mortalitet. Figurerna demonstre- rar att ålderstrenden i gradienten mellan inkomst och BMI/mortalitet är svag. För BMI finner vi möjligtvis en svag åldersökning i inkomstgradient.
Sålunda tycks en potentiell kausal mekanism i ålderstrenden, från inkomst till hälsa, inte bero på ett samband mellan konsumtion av nyttiga (och dyra) livsmedel och hög inkomst. Att mortalitet tycks vara opåverkad av inkomst indikerar också att kausaliteten främst går från hälsa till inkomst.
Som vi tidigare konstaterat så kan en riskfylld livsföring gradvis påverka hälsan negativt. Existerar det ett samband mellan individens hälsobeteende och hans/hennes socioekonomiska position så kan betydelsen av inkomst då även öka med ålder. Respondenterna i ULF-undersökningen har tillfrå- gats om två hälsobeteenden; rök- och motionsvanor. Rökning är klassifice- rat som om man är en daglig rökare och motion har klassificerats enligt en femgradig skala; ingen motion, ibland, regelbundet (1 gång i veckan) och ofta (åtminstone 2 gånger i veckan). Även rökning är ett negativt utfall och därför ändrar vi tecken på inkomsteffekterna för rökning. I figur 6 finner vi ålderstrenderna i inkomstgradienterna för de båda hälsobeteende-utfallen.
Som vi ser i figur 6 så är ålderstrenderna för båda könen avtagande och inte tilltagande, vilket betyder att hälsobeteendet samvarierar mer med inkomst för unga än för gamla. Detta betyder i sin tur att höginkomsttagare inte tycks förbättra sitt hälsobeteende med ålder, utan snarare att de tenderar (relativt låginkomsttagare) att försämra sitt hälsobeteende. Även om detta
6 BMI är vikt(kg)/längd(m)² och mortalitet är risken att avlida inom de närmste 8 åren.
Figur 4 och 5 Inkomstgradienten
för BMI och mor- talitet
Källa: Egna beräkningar.
0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
Incomsteffekt
BMI (neg) Mortalitet ( neg)
-0,1 -0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Incomsteffekt
Åldersgrupp BMI (neg) Mortalitet ( neg)
0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
Incomsteffekt
BMI (neg) Mortalitet ( neg)
-0,1 -0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Incomsteffekt
Åldersgrupp BMI (neg) Mortalitet ( neg) Män Kvinnor
nr 4 2011 årgång 39
delvis kan bero på kohorteffekter (såsom att rökning är mer förekommande bland äldre kohorter) så är detta ytterligare ett argument för att ålderstren- den i sambandet mellan inkomst och hälsa inte beror på en mekanism som verkar från inkomst till hälsa. Den omvända riktningen på sambandet före- faller vara det mer sannolika sambandet.
Hur förändras ålderstrenden i gradienten då man endast studerar den arbetande gruppen?
Individens hälsa påverkar definitivt hans/hennes sannolikhet att arbeta och därigenom också hans/hennes inkomst (Banks m fl 2007; Case och Deaton 2005; Smith 2005; van Kippersluis m fl 2009). Genom att exkludera den ej sysselsatta befolkningen kan man begränsa hälsochockernas inflytande på inkomsten. Vi exkluderar därför arbetslösa, pensionerade och förtidspensi- onerade individer från urvalet och analyserar endast individer med anställ- ning. Därmed kommer hälsochocker som innebär en förlust av anställning inte att kunna påverka vår ålderstrend.7 Är det då, som vi argumenterar, så att ålderstrenden i inkomstgradienten främst beror på hälsoeffekter med avseende på inkomst, så bör ålderstrenden falla kraftigt när dessa grupper exkluderas från urvalet.
I Figur 7, för män, och figur 8, för kvinnor, så kan vi se att så tycks vara fallet. När vi jämför med ålderstrenden för det totala urvalet (utan restrik- tionen) ser vi att den positiva ålderstrenden försvinner nästan helt och hål- let. Även om det inte kan utläsas från figurerna så beror fallet främst på att man utesluter de pensionerade och förtidspensionerade.8 Van Kippersluis m fl (2009) finner ett liknande resultat. Detta fynd stödjer vårt argument,
7 Att kontrollera för dessa grupper i modellen ger närmast identiska resultat som när man exkluderar grupperna.
8 Data låter oss emellertid inte separera de pensionerade från de förtidspensionerade.
Figur 6
Inkomstgradienten för motion och rök- ning. Män och kvin- nor
Källa: Egna beräkningar.
0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
Incomsteffekt
Motion, män Rökning, män Motion, kvinnor Rökning, kvinnor
-0,1 -0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Incomsteffekt
Åldersgrupp
Motion, män Rökning, män Motion, kvinnor Rökning, kvinnor
ekonomiskdebatt
dvs att socioekonomiska skillnader främst är en fråga om hälsoeffekter på inkomst.9
Hur har ålderstrenden i sambandet mellan hälsa och inkomst förändrats över tid?
Såvitt vi vet har ingen studie analyserat hur ålderstrenden i hälsans inkomst- gradient förändras över tid. Å andra sidan har man studerat förändringen i hälsans inkomstgradient över tid (Deaton och Paxton 1998). Är det så att socialförsäkringssystemet har förändrats på ett sådant sätt att en hälsochock har större påverkan på individens inkomst på 2000-talet än på 1980-talet så skulle man kunna urskilja en förändring av hälsans inkomstgradient över tid. Mot bakgrund av detta väljer vi att studera ålderstrenden separat för 1980-talet, 1990-talet och 2000-talet.
Figur 9 för män och figur 10 för kvinnor visar ålderstrenden i samban- det mellan inkomst och ålder för de tre decennierna. Figurerna visar att ålderstrenden i inkomstgradienten för kvinnor är starkt tilltagande över tid. För kvinnor var ålderstrenden under 1980-talet relativt svag, på 1990- talet blev ålderstrenden allt tydligare, medan den på 2000-talet var mycket tydlig (för kvinnor över 40 år så är inkomsteffekterna signifikant större på 2000-talet än på 1980-talet). För män finner vi inte en motsvarande utveckling över tid.
Vi finner vidare att på 2000-talet är sambandet mellan inkomst och häl- sa starkt för åldersgruppen 30 till 34, dvs för barnafödande åldrar.
9 Ett potentiellt problem är att vi exkluderar den mest sjuka delen av befolkningen och endast studerar en subgrupp som tillhör den övre delen av hälsofördelningen. Finns det icke-linjarite- ter i sambandet mellan inkomst och hälsa så kan detta orsaka skillnaderna i figur 7 och 8. När vi studerar detta (Nordin och Gerdtham 2010) så finner vi emellertid att sambandet är förhål- landevis linjärt.
Figur 7 och 8 Inkomstgradienten för självrapporterad hälsa när man exklu-
derar grupper
Källa: Egna beräkningar.
0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
Incomsteffekt
Totalt urval Exkluderat grupper
-0,1 -0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Incomsteffekt
Åldersgrupp Totalt urval Exkluderat grupper
0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
Incomsteffekt
Totalt urval
Exkluderat grupper
-0,1 -0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Incomsteffekt
Åldersgrupp Totalt urval
Exkluderat grupper
Män Kvinnor
nr 4 2011 årgång 39
3. Slutsats
Vår analys indikerar att ålderstrenden i hälsans inkomstgradient beror på att hälsans effekt på inkomsten blir starkare med ålder. Hälsans påverkan på inkomsten beror sannolikt på en negativ hälsoeffekt på individens arbetsut- bud. Analysen kan inte uppvisa några definitiva bevis, men samtliga argu- ment stödjer vår slutsats.
Visserligen kan individens inkomst förklara hans/hennes vårdutnyttjan- de eller val av hälsorelaterad livsstil. Studier har t ex visat att höginkomst- tagare i Sverige har fler läkarbesök än låginkomsttagare (Gerdtham 1997;
Gerdtham och Trivedi 2001; van Doorslaer m fl 2006). Men för utfallet antalet läkarbesök finner vi ingen ålderstrend i inkomstgradienten. Vi fin- ner heller ingen ålderstrend i BMI, mortalitet, motion och rökning.
Vår studie visar dessutom att för kvinnor så har ålderstrenden (och häl- soojämlikhet i allmänhet) i hälsans inkomstgradient ökat över tid och för 1980-talet var ålderstrenden för kvinnor relativt svag. Utifrån denna för- ändring över tid så verkar institutioner även spela en roll för att förstå socio- ekonomisk hälsoojämlikhet. Huruvida förändringar i socialförsäkringssys- temet har påverkat hälsans påverkan på arbetsutbud och inkomst är därför en angelägen fråga för fortsatt forskning.
Figur 9 och 10 Inkomstgradienten för självrapporterad hälsa uppdelat på årtionde Källa: Egna beräkningar.
0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5
Incomsteffekt
80-talet 90-talet 2000-talet
-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Incomsteffekt
Åldersgrupp 80-talet
90-talet 2000-talet
Män Kvinnor
0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5
Incomsteffekt
80-talet 90-talet 2000-talet
-0,05 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64
Incomsteffekt
Åldersgrupp 80-talet
90-talet 2000-talet
Banks, J, M Marmot, Z Oldfield och J Smith (2007), ”The SES Health Gradient on Both Sides of the Atlantic”, IZA Discussion Paper 2539, Bonn.
Baum, C och C Ruhm (2009), ”Age, Socio- economic Status, och Obesity Growth”, Jour- nal of Health Economics, vol 28, s 635-648.
Böhlmark, A och M Lindquist (2006), ”Life-
Cycle Variations in the Association between Current och Lifetime Income: Replication och Extension for Sweden”, Journal of Labour Economics, vol 24, s 879-896.
Case, A och A Deaton (2005), ”Broken Down by Work och Sex: How Our Health Declines”, in Wise, D (red), Analyses in the Economics of Aging, Chicago University Press, Chicago.
referenSer
ekonomiskdebatt Cutler, D, A Lleras-Muney och T Vogl
(2008), ”Socioeconomic Status och Health:
Dimensions och Mechanisms”, NBER Wor- king Paper 14333.
Deaton, A och C Paxton (1998), ”Ageing och Inequality in Income och Health”, American Economic Review Papers och Proceedings, vol 88, s 248-253.
Deaton, A (2002), ”Policy Implications of the Gradient of Health and Wealth: An Eco- nomist Asks, Would Redistributing Income Improve Population Health?”, Health Affairs, vol 21, s 13-30.
van Doorslaer m fl (1997), ”Income-related Inequalities in Health: Some International Comparisons”, Journal of Health Economics, vol 16, s 93-112.
van Doorslaer, E m fl (2006), ”Unequal Ac- cess to Medical Care in the OECD Countri- es”, Canadian Medical Association, vol 17, s 177-183.
van Doorslaer, E och X Koolman (2004),
”Explaining the Differences in Income- related Health Inequalities across European Countries”, Health Economics, vol 13, s 609- 628.
Gerdtham, U-G (1997), ”Equity in Health Care Utilisation: Further Tests Based on Hurdle Models and Swedish Micro Data”, Health Economics, vol 6, s 303-319.
Gerdtham, U-G och M Johannesson (2004),
”Absolute Income, Relative Income, Income Inequality och Mortality?”, Journal of Human Resources, vol 39, s 228-247.
Gerdtham, U-G och P K Trivedi (2001),
”Equity in Swedish Health Care Reconside- red: New Results Based on the Finite Mixture Model”, Health Economics, vol 10, s 562-572.
Islam, K, U-G Gerdtham, C Clarke och K Burström (2009), ”Does Income-related Health Inequality Change as the Population Ages? Evidence from Swedish Panel Data”, Health Economics, vol 19, s 334-349.
van Kippersluis, H, O O’Donnell, E van Do- orslaer och T van Ourt (2009), ”Socioecono- mic Differences in Health over the Life Cycle in an Egalitarian Country”, Social Science &
Medicine, vol 70, s 428-438.
Nordin, M och U-G Gerdtham (2010), ”Why a Positive Link between Age and Income-re- lated Health Inequality?”, S-WoPEc 12.
Smith, J (1999), ”Healthy Bodies och Thick Wallets: The Dual Relation between Health och Economic Status”, Journal of Economic Perspectives, vol 13, s 145-166.
Smith, J (2005), ”Unraveling the SES-Health Connection”, Population och Development Re- view, vol 30, s 108-132.
