Västkusten i ett skogshistoriskt

V ä stkusten i ett ^skogs -

historiskt ^perspektiv

av Lars Kardell

Demestspännandedragen idenskogs

-

historiska utvecklingen på Västkusten beror ytterstpå närhetentill Danmark och Norge. Av denna anledning hade jagi god tid till^dagensårsmöte⁽den 20 februari 1992⁾ försökt värva en norr

-

mantillf^öredragshållare. Isista stund kom dock ett avböjande

.

Mina funde

-

ringar som reserv, blir därför mindre baserade ^{på egen} källforskning än på andras ansträngningar.Jaghoppas dock attmin^kompottavegnaläsfrukterskall reta någons smaklökar så pass, att vi inom några år skall bli berikade ^med verkligt ny skogshistoriskkunskap.

rade avvedtill uppvärmning ochmat

-

lagning änavträ produktertill byte och handel

.

Detärtroligtatt90

-

^{95% avdet}

totala skogsutnyttjandet beståttavved- huggning. Då det emellertid är mera spännande ⁽och tacksamt⁾ att berätta om falkjakt eller trankokning ä n om tristessenpåvedbacken,skall jagsnabbt övergå till undantagens förtjusande värld.

V ä stkustens sä rart

Geografiskt sätter givetvis havet sin prägelpåVästkusten.Detär berättigat att se ^Nordsjön som ett innanhav, vil

-

ket förband folken med varandra. Det är högst troligt att en sveabonde från Upplandundervikingatid var merfräm- mandeförenfarman från Viken ä n en saxiskköpmanfrånKing’s Lynn.

Klimatmässigt har Västkusten varit (ochär⁾gynnad relativt sett andra svens

-

ka områdenpå motsvarandebreddgrad. Deträckerattexemplifieramedbokens nordgräns, vilken från mellersta Små

-

land böjer av allt lä ngre mot norr ju närmarekustenman kommer.

Det mildaklimatethar i sinturmöj

-

liggjort åretruntbete,vilkethaft en stor inverkan på skogstillståndet. Det se

-

nareharinteblivit bättreavdet faktum att ett rikt avkastande hav kunnat for

-

söijaenstorbefolkning.Västkustenhar

Några avgr änsningar

Inledningsvis vill jag gä rna beklagaatt tillgångenpäskriftligakälloroch dessas innehållgeren något oskarpoch delvis felaktig bild av det mänskliga skogs

-

utnyttjandet

.

Materialet börjar flöda först efter1645och handlardå självfal

-

let mest om försäljning av plank och bräder.Men människansbrukavskogs

-

ekosystemen i västra Sverige är såväl kvantitativt som kvalitativt något an

-

nat. Västkusten, här uppfattad som kuststräckan mellan Skan^ör och Kos

-

ter, har exempelvis varit befolkad i 10 000år.¹Jägare,fiskare och bönder har sammantaget under denna ofant

-

ligt långa period varit mera intresse

-

Figur 1

.

Skogshistorien handlar egentligen om ved till matlagningoch uppvärm

-

ning

.

Av virkesutnyttjandet svarar veden for minst 95%

.

Huggna eller sågade plankorären historisk parentes

.

därför varit tätare bebodd än flertalet regioneri södra Sverige.

Politiskt avspeglas dettaavatt områ

-

det varit behärskat av tre nutida na

-

tionalstater,där inbördes fejder kanföl

-

jasfrån slaget vid Svolder omkring år 1000tillunionsupplösningen1905.För

-

modligenär dockkrigetom resurserna/ livsutrymmetbetydligtäldreän vikinga

-

intressant skogshistorisk kunskap. Mina kapitel hardöpts till

—

^natur

—

^handel

—

^krig

—

^bönder

—

^skogsvård

ettval sommöjligenter sigganska in

-

tetsägandeoch konventionellt. tid.

Diskussionspunkter

Jag har valt att samla mina skogs

-

historiskanotiserunderettantal rubri

-

ker,vilkainte nödvändigtvisföljer nå

-

gon tidsskala. Min utgångspunkt har istället varit att försöka peka på ett antal områden, där jagtroratt förnyad/ fördjupadforskningskulle kunnageny

Natur

Intenågonsvenskregionhar som Väst

-

kustenfåttsinskogshistoriaså väl kart

-

lagd.²Anledningen till dettaär förutom ettgott kartografiskt källäge,sannolikt den att återbeskogningen av de kala ljunghedarnakänslomässigtengagerat många forskare/författare. Vi har bra

betydelse

.

⁷ Genom att systematisera kulturhistoriskauppgifteromarten och sätta samman med resultat frånpollen

-

analyser torde manfå vissmöjlighetatt beskriva förändringar i skogslandska

-

pet

.

Hasselnötter förekommer som ex

-

portvara såtidigtsomunder andra hälf

-

ten av1300

-

talet, då de skeppades från Skanör ochFalsterbotill Liibeck.⁸Mer givande är dock i detta sammanhang attträ nga bakom utskeppningsstatisti

-

ken från Göteborg. Härifrån går imit

-

tenav1600

-

talet inte mindreän1000- 2 000 tunnor nötter årligen till Neder

-

länderna.Kvantiteternasjunkersucces

-

sivtförattvid århundradets slut helt ta slut.⁹ Det torde inte vara omöjligt att genomfördjupad källforskning klara ut vad dessa uppgiftersäger omlandska

-

petellerom dåtida ekonomi. översiktskartor ochkanivissafall följa

de enskilda trädslagens utveckling. Dessutom har påfallandemånga,goda pollenanalyser publicerats.³ Den fråga man kan ställa är om vi inte vet det mesta? Jag tror dock att man genom mera adekvat källforskning kan nåbe

-

tydligt längre

.

Magnus Fries har för en begränsad del av Bohuslän visatatt man via ort

-

namnsanalys kanfålitegreppomträd- slagsförändringarövertiden

.

⁴Att Ockerö betyder Ekön och att Barlinneholmen indikerar en växtplats för idegran är självklart. Men därutöverfinnsmä ng- der av dunkla namn med skoglig an

-

knytning,vilka voreintressanta attfå kartlagda

.

Genom ett större samlat grepptrorjagattendoktorsavhandling inom antytt område skulle berika oss fåkunniga.

De mest intressanta trädslagen att arbeta med voregranoch bok.Medut

-

gångspunktfrån John Lindnersår 1930 publicerade kartor borde man kunna studera dessatr^äds utbredningöveren betydligt lä ngre tidsperiod, om erfor

-

derlig hjälpforskningsätts in.⁵Dessutom vore det självfallet intressant att föra fram Lindners uppgifter ^till nutid

.

I mycketbegränsadutsträckning hartex domböckernas rika materialutnyttjats i skogshistoriska syften. En del mera lättillgängligtstatligtmaterialharhel

-

leraldrigsystematiserats.Hit hör tex denspeciella skatt i form av ollongäld somsåväl danska som svenska kronan upptogfrånsinabok

-

^{ochekskogar.6}

Idegran

Ett annat spännande trädslag är ide

-

granen.En enda gångoch detår 1546 kan vi belägga export av 100 stycken idegransbågarfrån Nya Lödöse.¹⁰San

-

noliktgickdessa tillnågon ”arsenal” på de brittiskaöarna,vilkablivitvärldsbe

-

römdafö^{r sina}långbågar.Även inorska källorkan idegransbågarnasporadiskt följas fram till mitten av 1600

-

^talet.11

Detär väl inte helt osannoliktattdenna krigiska efterfrågan på idegransvirke bidragit till artens tynandeförekomst i devästsvenska landskapen.Någonhis

-

toriskt intresserad växtgeografkanske kanstudera förekomsternaav” barrlin- den” ur detta perspektiv.

Hassel

Till det svenska landskapets mera in

-

tressantaväxter hörhasseln.Nötterna harhaftstortnäringsmässigtoch kom

-

mersielltvärde, vilket säkertär anled

-

ningen tillatt växten haft visskultisk

Handel

KöpenskapenkringNordsjön har skepps

-

byggen som grundförutsättning. För vaijeår som går når marinarkeologer-

na allt längre i sin detaljkunskap om äldre tiders sjöfart. Den senaste sam

-

manfattningenav danskenCrumlin

-

Pe

-

dersen visar att handelsskepp byggts under 800

-

^talet

.

^{12 Utg}ångsmaterialet har varit talloch/eller ek. Isenvikinga

-

tid har man konstruerat farkoster,vilka kunnat bäraupp till 40 ton i lasten.Det senare tyder på att tunga, otympliga råvaror som exempelvis virke kan ha varit med i verksamheten. Ännu har inte nå^gon skeppsbyggande arkeolog gjort ensystematisk sammanställning av kvalitetskraven på båtvirket

.

Det senarehade nämligenvaritavintresse, då man därurkunde få liteskogligin

-

formation.¹³

Deäldsta skriftliga notiserna omhan

-

delstransaktioner frå n Västkusten stammar frånengelskaräkenskaperpå 1100

-

^{talet.Ser man} till den högmedel

-

tida utf^örseln från dåtida Norge till de brittiskaöarnadomineras denna av s k norröna varor. Ibegynnelsensynes päls

-

verk och jaktfalkar havaritmest bety

-

delsefulla.Sen kom torrfisken och sist huggna plankor

.

^{I fö}rsta hand har det varit havets resursersom skapat möj

-

ligheten till denna handel

.

^Valar, val

-

rossar^,säl^,torsk och långa ärdearter, vilka tillsammans med ekorre,räv,björn och järv gav upphov till en bytes

-

verksamhet, där brödsäd, mjöl och ty

-

ger var stapelvaror i returfrakten

.

¹⁴

Dessvärre kan vi inteavgöra vilkaex

-

portprodukterVikenbidrog medunder denna tid.Mennågoti den norska han- deln kom givetvishärifrån.Säkerligen hittadeen eller annan pilgrimsfalk el

-

ler duvhök från nuvarande Bohuslän vägen över Atlanten for att ingå i de engelska konungarnas prestigefyllda falkjakter. I normalfallet var välgrön

-

landsfalken eller aftonfalken mest ef

-

tersökta, men av notiserna att döma

”deltog” åtskilliga arter i denna rikt

avkastande trafik

.

¹⁵Man kan möjligen görasigenföreställningomvärdet, när man vet att Johan utan land år 1203 överlätett stort jordagods till enprivat

-

person, mot att denne ^”aarlig skulde sende en norsk h0g til den engelske konge”

.

¹⁶

Vänder vi blickarna mot Skåne så finns en icke oansenlig handel doku

-

menterad i Ltibeckspundtullistor

.

Irä- kenskapernaforåren 1398

-

^1400domi

-

nerargivetvissillen.Men här förekom

-

merocksåhästar,svin,kött^,lammskinn, hudar,filtar,vax,fett, talg,smör,mjöl, kvarnstenar ochjärn.¹⁷Bortsett från sill

-

fisket,vilket ytterligare skall kommen

-

teras nedan, tyder dåtida skånsk af

-

färsverksamhetinte pånågotstort be

-

roende av skogen, snarare tvärtom.

Boskapsskötseln haringetdirekt behov avträdbevuxna ekosystem,bortsettfrån att ollon kan vara av intresse i svin

-

skötseln

.

^Järntillverkningen däremot har ett oavvisligt samband med begrep- petskog.Men de små kvantiteterjärn somutfördes tyderinte påattskogstill

-

ståndetkan ha påverkats.

Om man villgeneraliseraochförenkla synesdet som omskogenoch desspro

-

dukter hadeytterst liten betydelseför medeltidens västkustbor. I det norra området berördes man av typiska ut

-

marksnäringar,där givetvisen ochan

-

nanplankafrån Bohuslän kan ha nått Island, Englandellerdet frisiskaområ

-

det

.

Omviundantar Island,somlärha fåtten hel del virke från mera närbe

-

lägnaområdenpå norska kusten^,fanns ingen uttalad virkesbrist i Västeuropa under tidig medeltid

.

Denna kommer först med städernasuppkomstoch den industriellautvecklingen

.

I det södra och mera jordbruks

-

betonade området harskogen om möj

-

ligt i ännu högre grad skjutits i bak- grunden

.

A⁾

Torchdlla

1640 O

Å

¹⁶⁴⁰

jfä ljcr ^{ö il}

1594

Jtinncr ö ii

⁽⁶²⁵

Arod

^C

—

o

¹ 2 lon

Ä i

^{I SO000}

3

van bo

1610

1750

Ma

⁰

^ä n

*

\ 1610 Ö

tcn

^

_Ö

^rao _kä ^- _uecLer

_ö

_d

^

^1629Jjb

^.

^/

^ä llebred

Vesten

FJäLLAT

\

₁₆₂₅

\

Tö mien

Q /625

M c

1625 ^I

^ ^

^/625

^{kafte r}

^ö

^{d -}

^.

“ ^T - ^WtUJ

1578 ;I

Asen

1625

for

^{5 f6V0}

Kvatronerod

(1568⁾ _/640

gr

^ö

^tan

1652

(625

'

⁶⁶⁰

^{ö frdm}

Lilla

⁽¹⁴⁹⁹⁾

t det

¹⁶⁰⁷

Figur 2

.

Flomsågar mellan Lilla Edet och Ljungskilei 1600

-

^{taletsbörjan}

.

^Efter

Kardell&Andreasson1983

.

detalj gåtttill är inteklarlagtmen re

-

Enkla kransågar är på skandinavisk dan på 1520

-

^{talet nårenså}gverksrusch botten kändafrån vikingatidens skepps

-

södra Norge beroende på att skogsrå

-

varv och lär ha använts långt fram i varan då tröt efter de engelska,flam

-

tiden.Det historiska ursprungettill den ländskaoch frisiskakusterna.¹⁸ vattendrivna ramsågen är något dun

-

kelt

.

^Myckettalar dockforattman bör samhetenärinte klarlagt.Närförlåten leta på holländsk mark. Hur introduk

-

lättas har vi år 1600 i det då dansk

-

tionen av ramsågar till Västkusten i norska Bohuslän 105 stycken vatten

-

Sågverk

Vilka aktörersom stod bakom verk

-

Tabell1

.

Göteborgsexport av trävaror år 1641enligt Lind(1923⁾

.

^{Översättningen}

tillnutidavolymerinnehåller fleraskönsmässigamoment

.

Varuslag Kvantitet Volym,m³

Ved

Bratspel,molroder,stolpar Masteroch bogspröt Spiror

Blockoch bjälkar Timmer ochsparrar Plankoroch bord Bräder och däler

Knap

-

och pipenholt, stäver,bandstakar Eknaglar

Arbetenavträ¹¹ Tjära

Beck

679famnar 262stycken 4997stycken 2407stycken 317stycken 16851stycken 442tolfter 4800 tolfter 329 200stycken 427 000stycken

3400 500 8 000 3500 400 14000 1500 10000 8000 1000

? 10

982tunnor 1147tunnor

2200 2 600 55 000m³ SUMMA^2»

1För möblerfinnsendastexportvärdetuppgivet.

2‘Summanmotsvararen årligslutavverkningsareal på 290hai dagensbohuslänska skogar eller den årligatillväxtenpå10 200hektar.

sågar.¹⁹ Praktiskt taget varje mindre vattenfall har försetts med enliggande enbladig ”flomsåg”. Kring denna före

-

teelse, somär vida utbredd i de dåva

-

rande danska provinserna, står forsk

-

ningen frågande. Här finns ett skogs

-

historisktsynnerligenintressant fältatt plöja igenom

.

stort intresse, inte minstför att de base

-

ras på prydlig statistik.Jag har emel

-

lertid roatmigmedatträknalitepå en del storheter, där jag granskat Göte

-

borgsutförselår1641, det årfrån vilket vi har den tidigaste publicerade, full

-

ständiga statistiken.²¹Manser däriatt av värdet svarar järnet för 62%, trä

-

varornaför 32%samt olikalantmanna

-

produkter för de sista 6 procenten.Av sammanställningen i tabell 1ser man attsortimentetärvarieratochfördelat på 12 produktgrupper.Härfinnsexem- pelvis 679 famnar ved, 4 997 stycken master och bogspröt, 442 tolfter plan

-

kor och bord samt 427 000 eknaglar. Sammanställningen ser imponerande ut

.

Men dristar man sig till att över

-

sätta det till nutida volymer, där det givetvis råder stor osäkerhet på vissa punkter, når man fram till att hela exportvolymen år 1641 torde ha mot

-

svarat55000 m³.Översatt till förhål

-

Exporterade volymer

Om Göteborg skriver Cederbourg år 1739attstaden har”enmärkligförmån af den starka handelen med träwahror, såsom^:Master, Plankor,Spiror,Bielkar, allehanda slags Bräde

-

^{sorter, Skieps}

-

plankoraf Furo,Blåekar, Furo-Timber och allehanda wäl arbetade Träki^äril, samt nyttige Husgeråds

-

^{Saker”.20Man}

fårredapåattträvarorna kommer från Värmland och Halland,medan Bohus

-

l^än svararförstadensförsörjningmed brännved.I allskogshistoriskforskning tilldrarsig uppgifteravovanståendeslag

Sillfiskeperioderna

i Göteborgsoch Bohuslän Stora sillfisket A

År 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000

Figur3

.

Sillfiskeperioderenligt Lindner 1935

.

Ensillfiskeperiod harigenomsnitt varatunder 58år

.

Deharregelmässigtåterkommit med46

-

^{50årsmellanrum}

^.

landen inom Göteborgs och Bohus län fårmanidagut denna kvantitetgenom att kalaverka 290 hektar.²²Sett urett annat perspektiv motsvarade exporten den nuvarande tillväxten på drygt 10000^hektar.

Det är således i jämförelse med nu

-

tida förhållanden en ytterstringavirkes

-

kvantitet somgår på export.Virkesåt

-

gången inomhusbehovssektornärlångt fram i tiden oändligt mycket viktigare. Detidiga sågarnaoch den tidigaexpor

-

ten saknar för den skull inte historiskt intresse, då de förebådar kommande välfärdsbidrag från den skogliga sek

-

torn

.

58 år med ett medianvärde av 55 år. Intervallen mellan sillfiskeperioderna var somlägst57 år och som högst 82 år. Sillen delar sitt cykliska uppträdande med en mängd astronomiska, fysika

-

liska ochbiologiskafenomen.Detta vore i sig väl värt fördjupade studier, då många av nutida såsom miljöskador identifierade fenomen, mycket väl kan ha en naturlig förklaring,om man ser det hela i ett långsiktigt perspektiv.

Tyvärr lider den medeltida skånska marknaden brist på siffror. Men av Liibecks pundtullistor frånår 1368 kom- binerat med en del annat fragmenta- riskt material, drarHenning Eriksson den slutsatsen attomsättningen rörde sig om minst 200 000 tunnor per år.²⁴ Enbart tillLtibeckgickdet ovannämnda året 38 440 tunnorlastade på 230far

-

tyg.Isjälva fisket deltog 40 000perso

-

ner fördelade på7 500 båtar.Mot bak

-

grund avdessa storheterär det inteså konstigt att ^ljungheden bredde ut sig vid Skanöroch Falsterbo

.

Möjligenkan man från principiella utgångspunkter funderaöver,varförresterna av denna gigantiska våldtäktpånaturenefter 200 års skogligt restaureringsarbetetillmäts såstortintresse frånnaturvårdens och kulturminnesvårdenssida att den till varjepris skall bevaras.²⁵

Den verkligt stora sillfiskeperioden inföll i Bohuslänmellanåren 1752

-

1808, där toppen synes ha legat på 1780

-

^ta

-

let.²⁶ Folk strömmade till fiskeskären Sillen

Den exportprodukt, vilken med stor san

-

nolikhet haft störstskoglig betydelseär sillen.Inteförattsjälvafångsten krävde enmassaträbåtarutan föratt så många människor under så lång tid vistades på fiskeskären. De behövde nämligen ved till värme och matlagning

.

Dess

-

utom är det självklart så att tunntill

-

verkning och ännu mer trankokning aktivt bidrog till trycket på skogs

-

resurserna.

Det biologiskt mest spännande med sillen ärdess periodiska uppträdande. Lindner kunde via historiskt material dokumenteranioolika sillfiskeperioder mellan åren 971och 1912.23^Varaktig

-

hetensynesha varierat mellan 20 och

och här inräknades enligt Lindner ^på 1780

-

talet 220 000 invånare, en siffra som dock enligt den officiella befolk

-

ningsstatistiken ärminst 100 000 indi- viderförstor.²⁷Orsaken till denna dif- ferensbörutredas, då denär avfunda

-

mental betydelse om man villräknapå virkesåtgången

.

Under toppårensynes 338 000 tunnor salt sill ha skeppats ut. Till detta skall läggas att 430 tran

-

kokerier levererade 120 000tunnor tran, en framställnig som minst krävde 150000m³ved.²⁸Även saltkokning har tärtpåkustensvirkestillgångar.Denna verksamhet, som historiskt är ganska dåligtbelagd,synesdock ha uphörtvid tidpunktenfördetstorasillfisket.²⁹

En mycket löslig kalkyl över ved

-

åtgångenunder 1780

-

^taletpåde bohus

-

länska fiskeskären tordegeett husbe

-

hovskvanta avomkring500 000m³,till vilket skall läggastrankokningens be

-

hov.Förtillverkningavtunnoroch bå

-

tar krävdes ytterligarestora kvantite

-

ter. Om befolkningssiffran från Lind

-

ner hållerstreckärdetinte osannolikt attmankan ha haft en förbrukningav 800000 m³sk.Det kan nämnasatt vid den förstariksskogstaxeringens slutvar denårliga tillväxten i Bohuslänsskogar 380000m³sk per år.Idag har motsva

-

rande beloppstigittillomkring 1 miljon m³sk.³⁰Detborde vara en lockandeupp

-

gift fören skogshistoriker attge sig på källmaterialet till det stora sillfisket och beräkna dessmöjligainverkanpåskog ochnatur

.

Om mina skattningartill sin storleksordning är någotså när rimliga, innebärnämligen dessaatt sillfiskenai h^öggrad variten bidragandeorsak till att skogen raserades

.

varavärdefulltattse hurtex exporten ser ut frånimportörens synvinkel. Un

-

der delar av perioden 1799

-

1815 upp

-

rätthöllEnglandmed en hel deluppoff- ringar sin mot Napoleon riktade kon

-

tinentalblockad.Grundenfordenna lik

-

som för imperietssammanhållning var flottan. Dennakrävdei sintur en massa virke.Under den aktuella periodensy

-

nesmanårligenhaimporterat270000 m³virke, vilket märkligt nog är exakt 1% av den mängd man tog in 1985.31 Försöker mananalysera varifrånStor

-

britannien hämtadesitt virke,så finner man att 25% av barrsortimenten kom frånUSA/Canada⁽se figur4⁾.Intemind- re än 45% togs från de Baltiska sta

-

terna inklusive delar av Polen och nu

-

varande Ryssland. Norge bidrog med 19% och skeppningen från Sankt Pe

-

tersburg i Finska viken med 6%

.

De resterande5% kom från Sverige, före

-

trädesvis Västkusten. Den fråga man ställer sig vid åsynen av dessa siffror ä r,varför den närbelägnasvenska kus

-

ten hade så litetattge?Var bristande flottledsrensning avGöta älv,Orekils

-

älven samt de halländska floderna en bidragande orsak? Eller berodde det blygsamma svenskabidraget påattman aktivt hindrade skogsnäringenfrånatt utvecklas? Införandet av högasvenska tullarsamt försök att monopoliseraex

-

porten till svenska kölar kan, liksom Englands värnande omsina kolonieri Canada, ha varithä mmandefaktoreri en sund affärsutveckling

.

³² Det skulle onekligen vara intressantattfå sehela Västeuropas skogshistoria granskad med sammaglasögon

.

Många pusselbi

-

tartill sådana egendomligheter somvi

-

sasi figur 4skulle då säkerligenfalla på plats

.

Transportekonomiskt lärdet nämligen ha varit fem gånger ^så dyrt att hämta virke från Canada jämfört med från Västkusten.

Englandsvirkesimport

Historisk forskning, inklusive skogs

-

historisk sådan,är intesällan nationa

-

listisk och enögd.Ibland kandet därför

Figur4.Englands uirkesimport 1799

-

1815 enligt Albion 1926

.

land,vilkettyder påattbohuslänningar

-

na fiskade, medan hallä nningarna be

-

drev handel ochsjöfart

.

Iett annatar

-

bete om Västkustensallmogesjöfart har Sandkleföversiktligtbehandlatsamban

-

det mellan virkesförsöijningoch^skepps

-

byggande i perioden 1650

-

1800.34 Han påträffadeettmycketstortantal tings

-

mål mellanolikaskeppareoch eni norra Halland anställd hejderidare. Den se

-

nare beivrade brott mot skogslagarna efter det att Halland from 1683 ^på

-

tvingatssvensklag.Ekochinågra fall kä mfuru ä r utgångsmaterial vid båt

-

Skepp ochskog

Ensista aspekt påhandel.Ovan har det trivialapåståendetframförtsattutveck

-

ling av skeppsbyggnadstekniken ären grundförutsättningfor handel med om

-

världen.Det finns i litteraturen en hel del disparata uppgifter om de senaste århundradenas sjöfart, såsom att 15 platser i nordvästra Skånehaftsmåbåt- varv under perioden1661

-

^1769ochatt

virket ^antagligen kom från Hallands

-

åsen.³³Enligt sammakälla fannsi Bo

-

huslänsregisterförperioden 1650

-

¹⁸⁰⁰

261fartyg upptagna mot1 263 i Hal

-

byggandet, vilket oftast skerpålämplig plats efter kusten. Merasällanuppträ

-

der egentliga varv. Manfårtexredapå attskepparen Biörn Håkanson i Plom

-

hult inköpt 33 ekar samt 44 stycken plankor, när han år 1689 byggde sitt skeppS:tJörgenom60läster.

Detärminuppfattningatten skogligt kunnig person genom systematisktar

-

bete i arkiven underett ellerannat år skulle kunnafåut myckennyinforma

-

tionavskiftandeartomskeppsflottans virkesbehov

.

Områdetär närmast helt obearbetet sett ur skogshistorisk syn

-

vinkel.

vet som de i särklass värst drabbade. Man kan dock geografiskt följa krigs

-

händelserna från slaget vid Foteviken år 1134 i södertillen träffningutanför Strömstadår 1808 i norr.I de flesta fall berördes blottett fåtal personeroch in- greppeni naturenblev helt försumbara.

Men alla dessa skärmytslingar bidrog till mytbildningen. Speciellt under det romantiska 1800

-

talet uppträder en hel del sådana

.

Bohusläns historiker fram

-

för andra,prästenAxel Emanuel Holm

-

berg beskriver exempelvis de norska birkebeinernas uppträdande omkring 1175påföljande vis. Dekom ursprung

-

ligenfränsödra Bohuslän, menutveck

-

lades till en ”vild röfvarehord” , vilken intedrogsigförrov i denegna hembyg

-

den. De blev därför föijagade till ^”de djupaskogar,somden tiden kläddeNor

-

gessydöstragräns,och der de ickeägde annat till lifnäring än bark, bär och björklake”

.

³⁶ Vid en träffning blev de flesta nedhuggna och ”de öfverblefne måste åter, lika vilda djur, söka sitt skydd uti skogarnes djup”

.

Den bild, som här tecknasavskogen varvid tid

-

punkten ifråga ganska allmängiltig.

Manmå förmodaattdenrymmer gene

-

rationer svenskars syn på skogen,om än denna verbalt kunde uttryckas lite olika.

Frånmedeltid kännervi tillattHan- san år 1368brände Marstrand,Kung

-

älv,Hisingen och 15 kyrksocknar.³⁷Men avdettakan vi intedra annan slutsats än att ^anlagda bränder tidigt var ett mycket verksamt medel för att skada motståndssidan. Populariteten tilltog med krigskonstens utveckling och våldsamheterna kulminerade underden sk Brännefejden1612. Då synes3 000 gårdar i Bohuslän ha bränts ned. Ge

-

nom attkombinerastudieri Krigsarki

-

ven med domboksmaterial,trorjagatt man skulle kunna utvinna ny och in

- Krig

Skogshistoriskt är krig och krigiska förvecklingar intressanta från åtmins

-

tone två utgångspunker

.

Genom att fientliguppmarschoftast skeddegenom skogenelleratt den under ofärd kunde tjänstgöra som skydd för de angripna fick skogen sig påklistrad ett drag av opålitlighet. Dessakollektivaoch mycket långvariga erfarenheter av skogensstra

-

tegiska betydelse i samband med anfall eller försvarharsäkerligen bidragit till attsvensken förrbetraktadevårnu vik

-

tigaste naturresurs med avsky.³⁵ Den andra aspekten på kriget är reell.Ge

-

nomattbrännafientligt territoriumtor

-

de skogstillståndet åtminstonetillfälligt

-

vishapåverkats.

Riksbildningen i denordiskaländerna komsent.Speciellt gäller dettaSverige. Det ä rdärför inteförvånande attman århundradeefterårhundrade i medel

-

tida källor kan följa krigiska förveck

-

lingar mellan olika partibildningar. Bakomdessahändelseranar mankam

-

pen om naturresurserna och möjlighe

-

ten att beskatta dessa. Utan att vara

”orättvis” måstemannogutpekaområ

-

denakringGötaälvs utlopp i Västerha-

manöka arbetsinsatsen tillsjöss.Gick intedetta blev svält ochsjukdomarden mekanism, som återställde balansen. Alternativt fick endel avbefolkningen bryta upp och söka ny utkomst inom någotjungfruligt område.Närsamtliga sådana var ockuperade av människan återstod två strategier för överlevnad. Antingen ålade man sig barnbegräns

-

ning, vilket är ytterst ovanligt, eller också tvingades man effektivisera livsmedelsförsörjningen genom intro

-

duktion av ny teknik. Men på vaije tekniknivå finns en balanspunkt mel

-

lan produktion och antalet munnar denna kanmätta

.

Lantbruketsutvecklingefter Västkus

-

ten avvikerinte det minsta från detta skissartademönster.Under uppgångs

-

perioderöverexploaterasskogoch hav, vilket leder till problem

.

Antalet mä n

-

niskorreduceras och skogen fårtillfälle att ^återhämta sig. Så går det hela i vågordär detkanförlöpa någrahundra år mellantopparna.

Specifikt för Västkusten var de om

-

fattande ljunghedarna. Sådana fram

-

trädde tidigt på många håll i södra Sverige men ingenstädes nådde de en sådan utbredning som i Halland och Bohuslän

.

Förklaringen till dettaär san- nolikt närheten till havet,som genom sin stora potential kunde forsöija en stor befolkning. Därmed kunde man överleva pä ljunghedens låga produk

-

tionochvidmakthålla dessutbredning.

Ett ^överförande av en skog till en hed innebär nämligen att produktionen minskar. Enligt den teori som skisse

-

ratsovanskulle detta isinturleda till sjukdomars uppträdande, varefter be

-

folkningenreduceradesoch skogen åter

-

tog sin rättmätigaplats.Attså inteblev fallet på Västkusten beroddepåhavets tillgångar. Efter 1830

-

talet har konst

-

gödningen hjälpt upp systemetoch ny tressantinformationomvästkustbomas

bruk avskogi ofärdstider.Visserligen har historikervisat att skattekraften i en av krig drabbad bygd brukar vara återställdefter tio år.³⁸Menman borde åtminstone kunna räkna lite på hur trycket på skogenökar,när mantvingas bygga nytt i den omfattning som talet ovan indikerar.

Bö nder

Denpersonsom utangensägelse dragit störst nytta av Västkustensskogar är naturligtvis bonden.Hanär också den som haft den särklassigtstörstainver

-

kan påskogsekosystemen.Såväl i käl- lorna som ide kulturhistoriska verken ärdessvärre denne bondenärmasthelt anonym.

Han bosatte sigi historiens gryning enbit från kusten,dockså näraatthan utan besvär kunde exploatera havets tillgångar. Han bröt mark och delade uppkustterritoriet med sinalikar.Ett system utveckladesi vilketboskapoch hav stod somgaranter for en balanse

-

rad utveckling i kretsloppets tecken. Från åkern fick bonden brödsäd. Föratt kunnaodla denna krävdesinnankonst

-

gödningensentré tillgång på kreaturs

-

gödsel ellerkompostfråntångochfisk. Vintertid fodrades kreaturen med hö och löv från ängen. I vissa fall fick en del djur gå utepå hedenåret runt.En normalgårdefter Västskusten bestod av 3 hektar åker, 15 hektar äng och 50 hektar skog och utmark.Skogenfung

-

eradetillsammans med havetsomsys

-

temets regulator

.

Genom vittring och upplagring av vittringsprodukterna i skogsmarkens växter kunde dessa ex

-

ploateras via djuren och transporteras hem till åkern. Om systemet överex

-

ploaterades blev konsekvensen på sikt sämre tillgång på mat. Ibland kunde

Ljunghedmedriklig enbuskvegetation.KronoparkenGallåseniseptember 1908. Foto:EdvardWibeck.

energiteknikmedförtattvi kanförsörja en avsevärt större befolkning än tidi

-

gare. Men systemetäringalunda i ba

-

lans så längeviförbrukarändliga,fossila energitillgå^ngar

.

Det finns en hel del goda beskriv

-

ningar av bonden och hans skogs

-

utnyttjande.JohanLindnershistorik är outstanding närdet gäller riklighet på detaljkunskap.Men verketsaknaröver

-

blick och sammanfattningar. Bondens roll blirbitvisnågotdunkel ochperifer. Gösta Frammes beskrivning av Vätte h^ärad är den b^ästa moderna framställ

-

ningen av västkustbonden och hans skogsutnyttjande.Men denär dessvärre inte skriven ur skogens perspektiv.³⁹

Thorbjörnsson mfl har genom ingå

-

ende arkivstudier lyckats beskriva för

-

hållandena på Nääs slott i Skallsjö

socken,varvid man fårgodainblickari utmarkernasrollförmänniskorsöver

-

levnad.⁴⁰ Dessutom har detta verk en fördelisittdelvisekologiskasynsätt.

Det finnsgivetvisenmängdarbeten i vilka utmarken och skogen skymtar förbiochiblandtomgeshuvudrollen i handlingen.⁴¹ Men det vorespännande att få ta del av en modern,ekologiskt påverkadbeskrivningav denvästsvens

-

ka skogen och dess rollidet mänskliga hushållet.Framför alltvoredetavvärde omnågonvillegöraen del virkesbalan

-

ser och närmare undersöka orsakerna till 1800

-

talets skogsbrist

.

Ljungheden borde bli föremål för en egen monografi.⁴²

Skogsv ård

Det råder knappast någon tvekan om att den misshushållningmedskog,som

alla nyheter f^örst. Detärdärförpåintet visförvånande att vi härfinner de tidi

-

gaste notiserna om export av skogs

-

produkter^,deäldstabåtarnaochdeför

-

sta vattensågama.Här harvigivetvis den tidigaste bebyggelsen och därmed deförst utslitna ekosystemen.TillVäst

-

kusten kommer de första skotska virkes

-

exploatörema och här utvecklas och kon

-

struerasocksåenhel delträbearbetande maskiner. Skogsvård debuterar tidigt på Västkusten, därden verksamhet som sä småningomsymboliseras avnamnet Skogssällkapeti ordetsegentliga bemär

-

kelseär unik.Bakom dessa antydda fö- reteelser skymtar bonden på sin eviga vandringmellan utmark ochåkereller mellan den senare och havet

.

Sam

-

existensen har inte alltid varit harmo

-

nisk,snararetvärtom,då^”kretsloppet^” aldrigfungerat

.

Idag brottasvi mednya,intressanta skogs

-

^och naturvårdsproblem, i en match där ordet hot eller ordsamman- sättningen biologiskmångfald mårubri- cera det hela. Bakom detta skymtar människans ständiga kamp med de existentiella frågorna, vilka dessvärre intekan lösas med skogshistorisk forsk

-

ning. Men resultat från denna kan ge lite insikter och sannolikt en hel del tröst hos den som förmår uppfatta na

-

turensoändliga möjligheterattparera mänskligtutnyttjande.

påVästkusten tidigt^gavupphov tillkala berg och ljunghedar ^fungerat som en katalysatorförolikaskogsvårdsidéer

.

⁴³

Medstartimitten av1840

-

^taletpåbör

-

jades den mödosamma, nästa hundra

-

åriga vandringenattgöra Västkustens av ” ålder kala marker” skogbärande. Förstutispåren var hushållningssäll

-

skapen,vilka så småningom följdes av statochlandsting. Märkligast avalltär dock de många privataföreningaroch sällskap, vilka efter 1870 bildas med syfte att beskoga omgivningarna. Till dessa skall^fogasen radprivatpersoner, vilka ideelltengagerade sigför^”skogs

-

saken”

.

^{Det år}1912 av Edwin Ohlsson skapade Skogssällskapet harihöggrad kommitattsymbolisera dennarörelse

.

Detvoreintressantomnågonfrånett idéhistoriskt perspektiv ville granska den ovan antydda skogsvårdsrörelsen ochjämföra medförhållandena iövriga Nordsjöländer.Likaintressantvoreatt få enredogörelse av vad fr^ämst Skogs

-

sällskapets verksamhet betytt för be

-

rördabygder.

Avslutning

Jag har i mitt föredrag pekat på vilka stora möjligheter somförefinnsattmed utgångspunktfrånvästsvenska förhål

-

landen genomföra och fullfö^{lja skogs}

-

historiska studier.VästkustenärSveri- ges ansikte mot Europa. Hit kommer

44

Noter

1Burenhult 1982:67f, Anon 1988,Nordqvist1990.

2Wibeck 1917,Lindner 1935, Malmström1939,

Atlestam1942,Fries1958.

3SetexFries1958, Olsson mfl1979,Hillefors 1990.

4Fries1958:20f.

6Lindner 1935Figur 165 respektive179.

fiSe texMalmström1939:180,Ejwertz1976:128.

7Kardell1983.

8Eriksson1980:86.

9Lind 1923:126f.

10Strömbom1924:264.

11Bugge 1922

-

^1933:359.

12Crumlin

-

Pedersen 1991.

131Bill&Johanssons⁽1987⁾beskrivningavbåt-

bygget iGällöfinnsdocknågra aspekter på det efterlystatemat.

14Bugge1898:97f,Helle 1967:12f.

15Se t exBugge 1898:118f,Bendixen1915:28

-

^29.

18Bugge 1898:120.

17Eriksson 1980:85f.

18För sammanfattande historisk se Kardell 1991:121-123,136

-

^138.

19Lindner 1935:341.

20Cederbourg1986:131.

21Lind 1923, tab 35.

22Skogsstyrelsen1987 tab 4.2,4.7och4.9.

Lindner 1935:177f.

24Eriksson 1980.

Ombeskogningenav Skanörsljung,seNellbeck 1953:56f,Törje1973:106f. Omriksintresset se t exStatensnaturvårdsverk 1991:148. Holmberg1867:277f, Lindner 1935:178

-

^{179, Nils-}

son 1962.

27Lindner 1935:179. Statistiska Centralbyrån 1969:tabell 5.

Lindner 1935:178-179.

29Lindner 1935:179-180,Framme 1986:65

-

^79.

30SOU 1932:26,Skogsstyrelsen 1987.

31Albion1926,Skogsstyrelsen 1987.

32Högberg1969.

33Sandklef1982:38,45.

34Sandklef 1973:201f.

35Kardell1990a:6

-

^12.

36Holmberg1867⁽1979⁾:84.

37Bergermo1985:27. Framme 1986:139.

39Lindner1935,Framme1986.

40Thorbjömssonmfl 1985.

41Boqvist1978har en bra beskrivning av utmark

-

ens betydelse. Olsson (1979⁾samt Kardell &

Andreasson⁽1983⁾harfrån skilda utgångspunk

-

ter behandlat ett utmarksområde, Bredfjället österom Ljungskile,vari skogensatts i cent

-

rum.

42JfrKardell1990b.

43SeKardell1988.

44Om de tidiga skogsvårdsföreningamase Lind- ner1935:231f.Skogssällskapets tidigahistoria finnsvälbelyst i Waesterberg1962.

23

38 25

26

28

Litteratur

Albion,R G1926.ForestandSeaPower.The TimberProblem of the Royal Navy1652

-

1862.

-

^Cambridge

-

Harvard University Press.

Anon 1988.Fångstfolk for 8000 år sedan

-

om en gruppstenåldersboplatseriGöte

-

borg.

-

^{Arkeologi i} Västsverige 3. Göte

-

borgs arkeologiskamuseum.

Atlestam,P1942.Bohusläns ljunghedar.En geografisk studie.

-

Meddelande frånGö

-

teborgs högskolas geografiska institution

Bill^, J och Johansson, T 1987

.

^Arnljot.

Vikingabåten iGällö.

-

^{ForntidaTeknik}

14.

Cederbourg, E 1986 ⁽1739⁾

.

En kort Be- skrifningÖfwerGötheborg.

-

Wettergrens Bokhandel AB, Göteborg.

Crumlin

-

^{Pedersen,O1991.Sö}fart og sam- fund iDanmarksvikingetid.

-

^{Jysk Arkae}

-

logiskSelskabsSkrifterXXII:2:181

-

^208.

Ejwertz,A 1976.Laholms historia.II. Folk ochbygd.

-

^Laholm.

Eriksson,HS 1980. Skå nemarkedet.

-

^Wor

-

mianum.

Framme,G1986. Vätte härad. Ur gångna tidershistoria.-SkrifterutgivnaavBohus

-

läns museum och Bohusläns hembygds

-

förbundnr25

.

Fries,M1958.SkogslandskapetpåSotenäs ochStångenäs i Bohuslänunder historisk tid.

-

Geographica nr 35.

Helle^,K1967. Trade and Shipping between Norway and England in the Reign of Håkon Håkonsson ⁽1217-63⁾

. -

^Sjofarts

^-

historisk årsbok 1967:7

-

^33.

Hillefors^,Å1990. Vegetation och landskapi förhistorisk tid kring GamlaLödöse.

-

^Väst-

göta

-

Dal 1989/90:139

-

^171.

Holmberg,AE1867. BohuslänsHistoria och Beskrifning

.

Andra upplagan,Förstade

-

len

. -

^Örebro.

30.

Bendixen,B E1915.Tyskemeshandelpaa Norgeogdet hanseatiske kontor i Bergen.

Hefte1.

-

^Bergen.

Bergermo,A 1985. Ödsmål.Glimtar uren sockens historia.

-

^{Skrifterutgivnaav Bo}

-

husläns museum och Bohusläns hem

-

bygdsförbundnr19.

Boqvist,A 1978. Den dolda ekonomin. En etnologisk studieavnäringsstruktureni Bollebygd 1850-1950.

-

^{Skrifterfrånfolk}

^-

livsarkivet i Lundnr21.

Bugge, A 1898. Handelen mellem England og Norge indtil begyndeisen af det 15de aarhundrade.

-

Historisk TidskriftTredie Raekke. Fjerde Bind.

Bugge, A 1922

-

^1933. Den norske traelast

-

handels historie. 1

-

^2:2.

-

^Skien.

Burenhult,G 1982.Arkeologi i Sverige.1. Fångstfolkoch herdar.

-

^Förlags AB Wiken.

Högberg,S 1969.Utrikeshandel ochsjöfart på 1700

-

^{talet.Stapelvarori svenskexport}

och import 1738-1808.

-

^Bonniers.

Kardell, L 1983. ”Förbjudet att fara i nöt

-

skogen”.

-

^{Sveriges Naturårsbok 74:130-}

1987.Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum

.

Rapport RAA 1990: 1:7

-

^14.

Olsson^,Å1979. Fjällbygd i Bohuslän.

-

^Ud-

devalla.

Olsson^,B,Påsse,TochSkarin,O1979.Ett tvärvetenskapligt bidrag till odlings

-

historien itraktenkring GamlaLödöse.

-

IOleSkarin Gränsgårdaricentrum2 sid 7

-

^{44.Göteborg.}

Sandklef, A 1973.Allmogesjöfart påSveri

-

ges västkust 1575

-

^1850.

-

^{Institutet För}

västsvenskkulturforskning, Skrifter10.

Sandklef, A 1982.Äldrenordiskhandelssjö

-

fart.

-

^{Institutet for västsvensk kultur}

-

forskning,Skrifter 11.

Skogsstyrelsen 1987. Skogsstatistisk årsbok 1987.

-

^Jönköping.

SOU 1932:26. Uppskattning av Sveriges skogstillgångarverkställdåren 1923

-

^1929.

Redogörelse avgiven av Riksskogstaxe

-

ringsnämnden.

-

Jordbruksdepartementet. Strömbom,S1924. Forskningarpå platsen for det forna Nya Lödöse.

-

^{Skrifter ut}

^-

givnatill G^öteborgsstadstrehundraårs

-

jubileum genom jubileumsutställningens publikationskommittéV.

Statensnaturvårdsverk 1991. Områden av riksintressefor naturvård&friluftsliv

. -

Naturvårdsverket,rapport3771.

StatistiskaCentralbyrån 1969.Historisksta

-

tistikFörSverige. Del 1

.

^{BeFolkning.An-}

dra upplagan. 1720

-

^1967.

-

^Stockholm.

Thorbjömsson,H,Karlsson,L-E ochOlson, B1985.Nääs iäldretid

. -

^Lerum.

Töije, A 1973

.

I den oFörlikneliga nyttans tjänst.EricGustaFLidbeck och Skånska Plantageverket.

-

^{Gamla Lund,årsskrift}

133.

Kardell,L1988.Skogsvårdens uppkomst.

-

Kungl Skogs

-

^och Lantbruksakademiens Tidskrift 127:163

-

¹⁸¹

.

Kardell,L1990a.Svenskenssynpå skogen.

-

Sveriges SkogsvårdsFörbunds Tidskrift 87:6:44

-

^57.

Kardell, L1990b. Ljungheden

-

^enekologisk

katastrof?

-

Västra Sveriges Skogsvårds

-

forbundsårsskrift1990:14

-

²²

.

Kardell, L1991.Enskogshistorisk skiss.

-

Lima och Transtrand. Ur två socknars historia.3:103-182.

Kardell, L och Andreasson,G 1983. Bred- fjället. En ljungheds utveckling till fri

-

luftsskog.

-

^Sverigeslantbruksuniversitet^, avdFörlandskapsvård^,rapport29. Lind, I 1923.Göteborgs handel och sjöFart

1637

-

^1920.

-

^{Skrifter utgivna till Göte}

-

borgs stadstrehundraårsjubileumgenom jubileumsutställningens publikationskom

-

mittéX.

Lindner, J 1935.Skogens krönika i Göte

-

borgsoch Bohuslän.

-

^Göteborg.

Malmström,C 1939.Hallandsskogarunder desenaste300 åren.

-

Meddelandenfrån StatensSkogsFörsöksanstalt31

.

Nellbeck, R 1953

.

Några drag ur svensk skogsvårdshistoria

.

En historisk exposé med särskild hänsyn tagen till utveck

-

lingeni sydligaste Sverige och Bergslagen under 1700-talet och tidigt 1800

-

^tal.

-

KunglSkogshögskolan,instFörskogssköt

-

sel, licentiatavhandling

.

Nilsson, L 1962

.

Detstora sillfisket 1752

-

1808.

-

^{1Erik LönnrothBohuslänsHisto}

-

riasid 281

-

³¹⁷

.

^Uppsala.

Nordqvist, B1990. Lämningar efter urox- jägama vid Balltorp.

-

^{1ArkeologiiSverige}

73.

Wibeck,E1917.Urskogenshistoria iforna tiders Bohuslän.

-

^Göteborg.

Waesterberg, P 1962. Skogsällskapet dess tillkomstochFörsta 50år19126/6 1962

. -

Uddevalla.