Objektnummer: JST2201 Ärendenummer: TRV 2020/66057;
Kontaktperson: Persson Maja, PLstst, 0771-921 921 Skede: Åtgärdsvalsstudie
Status: Granskad och godkänd av Trafikverket, 2021-05-17
Samlad effektbedömning
Arlanda C och Arlandabanan, ökad kapacitet och ställverk
Arlanda C i järnvägssystemet
Nuläge och brister:
Ostkustbanan har idag ett högt kapacitetsutnyttjande och efterfrågan på att trafikera med fler tåg är stor. Två nya spår mellan Uppsala och Myrbacken finns med i den nationella infrastrukturplanen för 2018-2029 med möjlig byggstart tidigast 2026. Tillkomsten av två nya spår ökar kapaciteten och robustheten i systemet, men för att systemet i sin helhet mellan Stockholm C och Uppsala C ska klara av en ökad turtäthet krävs ytterligare kapacitetshöjande åtgärder på bland annat Arlanda C.
Bantrafik (tåg per dygn): 200 persontåg inklusive flygplatståg som trafikerar sträckan (basprognos 2020, prognosår 2040). Ingen godstrafik.
Banflöde (milj resenärer perår/ milj nettoton per år):
29,565 miljoner resenärer per år på sträckan mellan Upplands Väsby och Arlanda (basprognos 2020, prognosår 2040), inget godsflöde på sträckan. Banflödet inkluderar även flygplatståg.
Annan anläggning dimension:
Plattform 355 meter
Annan anläggning standard: Plattformen kan hantera ett tåg samtidigt per riktning. Stationen belägen i tunnel.
Annan anläggning trafik: Idag är det 12 tåglägeskanaler per timme mellan Skavstaby och Arlanda nedre, varav 6 stycken flygplatståg till Arlanda södra och norra och 6 stycken tåg till Arlanda C.
Åtgärdens syfte:
Åtgärden syftar till att kunna öka antalet tåg via Arlanda C, samt att ta tillvara på den utökade kapaciteten som två nya spår mellan Uppsala och Myrbacken tillför så att Arlanda C inte utgör en flaskhals.
Förslag till åtgärd:
Kostnaden är 178,45 mnkr i prisnivå 2019-06
Åtgärden utgör en del av ett paket av investeringsåtgärder som bedöms behövas för att med bibehållen kvalitet utöka tågtrafiken till Stockholm jämfört med idag. Plattformen på Arlanda C förlängs och kompletteras med mittplacerade signaler, detta för att skapa dubbla plattformslägen så att två tåg kan köra in efter varandra. Vilket innebär att tågträngsel undviks vid tät trafikering. Åtgärden innebär att stationen bättre utnyttjar kapacitetsökningen som de två nya spåren mellan Uppsala och Myrbacken skapar.
Banlängd: Samma som nuläget.
Banstandard: Samma som nuläget, förutom att ställverket byts ut mot ett nyare.
Bantrafik (tåg per dygn): Med åtgärden kan fler tåg per dygn trafikera Arlanda C, exakt antal är okänt. I basprognos 2020, prognosår 2040, är det 200 persontåg inklusive flygplatståg som trafikerar sträckan. Om även andra brister åtgärdas (så som Stockholm C) så kan 240 persontåg inklusive flygplatståg trafikera Arlanda år 2040. Fortsatt ingen godstrafik.
Banflöde (milj resenärer perår/ milj nettoton per år):
29,565 miljoner resenärer per år på sträckan mellan Upplands Väsby och Arlanda (basprognos 2020, prognosår 2040), inget godsflöde på sträckan. Banflödet inkluderar även flygplatståg.
Annan anläggning dimension:
Plattform 510 meter istället för 355 meter.
Annan anläggning standard: Plattformen rymmer två tåg i taget per riktning istället för ett tåg per riktning. Ingen standardskillnad på stationen i övrigt.
Annan anläggning trafik: Om andra utpekade brister åtgärdas så som Stockholm C är det 18 tåglägeskanaler per timme mellan Skavstaby och Arlanda nedre. Ingen skillnad i antal flygplatståg till
Arlanda södra och norra, dock en fördubbling av tågen till Arlanda C (12 stycken jämfört med 6 stycken).
Objektnummer: JST2201 Ärendenummer: TRV 2020/66057;
Kontaktperson: Persson Maja, PLstst, 0771-921 921 Skede: Åtgärdsvalsstudie
Status: Granskad och godkänd av Trafikverket, 2021-05-17
Samlad effektbedömning Tabell 2 Samhällsekonomisk analys - sammanfattning
Effekt
Beräknad Ej beräknad
Nuvärde
(mnkr) Bedömning Beskrivning
Resenärer - Positivt Minskad förseningsrisk och minskad väntetid på perrongen. Med åtgärden förbättras den kapacitet och robusthet som två nya spår mellan Uppsala och Myrbacken skapar. Utan åtgärden blir Arlanda
C en flaskhals, vilket innebär att den nya kapaciteten inte kan nyttjas till fullo.
Godstransporter - Försumbart Ingen godstrafik trafikerar Arlanda C.
Persontransportföretag - Försumbart Åtgärden innebär att fler tåg kan trafikera Arlanda C, vilket möjliggör för fler tågresenärer, samtidigt som tågets attraktivitet
stärks. En ökad trafikering innebär ökade trafikeringskostnader.
Åtgärden i sig leder inte till en överflyttning men ökar dock förutsättningarna för en överflyttning, vilket leder till ökade
biljettintäkter.
Trafiksäkerhet - Försumbart Åtgärden innebär inga stationsåtgärder som påverkar trafiksäkerheten.
Klimat - Försumbart Åtgärden innebär ingen direkt klimatpåverkan.
Hälsa - Försumbart Åtgärden i sig leder inte till en överflyttning till kollektivtrafik men ökar dock förutsättningarna för en överflyttning, vilket bidrar positivt till minskade luftutsläpp från bil och ökad fysisk aktivitet i transportsystemet. En ökad trafikering innebär risk för ökat buller.
Landskap - Försumbart Åtgärderna sker i befintligt järnvägsområde och påverkar inte landskapet.
Övriga externa effekter - Försumbart -
Budgeteffekter - Försumbart Ej relevant.
Inbesparade JA- kostnader
- Positivt Inbesparad JA-kostnad för ställverksbyte på 47,25 miljoner kr, kostnaden är avdragen i den samhällsekonomiska
investeringskostnaden.
Drift, underhålls- och reinvesteringskostnader under livslängd
- Negativt Åtgärden innebär längre plattformar, vilket ökar drift- och underhållskostnaderna.
Samhällsekonomisk investeringskostnad
239
Nettonuvärde Sammanvägning av ej värderbara effekter - Positivt
investeringskostnaden då ställverksbytet sker samtidigt i jämförelse- och utredningsalternativet.
KA högre invkostnad - -
KA Trafiktillväxt 0% - - Motivering till samhällsekonomisk lönsamhet Trafiktillväxt +50% - - Åtgärden leder till positiva nyttor i form av minskade
förseningar och minskad väntetid mellan avgångar.
Åtgärdens kostnader i form av investeringskostnad och ökad drift- och underhållskostnad bedöms vara lägre än de resenärsnyttorna som skapas. Åtgärden bedöms därför som samhällsekonomisk lönsam.
Sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam - endast bedömd
Objektnummer: JST2201 Ärendenummer: TRV 2020/66057;
Kontaktperson: Persson Maja, PLstst, 0771-921 921 Skede: Åtgärdsvalsstudie
Status: Granskad och godkänd av Trafikverket, 2021-05-17
Samlad effektbedömning Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning
Fördelningsaspekt Störst nytta/fördel Störst negativ nytta/nackdel
Kön Kvinnor Neutralt
Lokalt/regionalt/nationellt/internationellt Regionalt Neutralt
Län Stockholm Neutralt
Kommun Stockholm, Sigtuna Neutralt
Näringsgren Neutralt Neutralt
Trafikslag Spår Neutralt
Åldersgrupp Vuxna: 25-65 år Neutralt
- Ej bedömt Ej bedömt
Kommentar till fördelningstabellen
Åtgärden gynnar persontrafiken på järnväg. Störst nytta tillfaller regionalt och näst störst nytta nationellt. Vuxna 25-65 får störst nytta med hänvisning till arbetspendling och resor till/från Arlanda flygplats.
Samlad effektbedömning Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning
Bidrag till FUNKTIONSMÅLET
Medborgarnas resor Tillförlitlighet Positivt bidrag
Tryggt & bekvämt Positivt bidrag
Näringslivets transporter Tillförlitlighet Inget bidrag
Nöjdhet & kvalitet Inget bidrag
Tillgänglighet regionalt/länder Pendling Positivt bidrag
Tillgänglighet storstad Positivt bidrag
Interregionalt Positivt bidrag
Jämställdhet Jämställdhet transport Positivt bidrag
Lika möjlighet Inget bidrag
Funktionshindrade Kollektivtrafiknätet Inget bidrag
Barn och unga Skolväg Inget bidrag
Kollektivtrafik, gång och cykel Gång & cykel, andel Inget bidrag
Kollektivtrafik, andel Positivt bidrag
Bidrag till HÄNSYNSMÅLET
Klimat Mängd person- och lastbilstrafik Inget bidrag
Energi per fordonskilometer Inget bidrag
Energi bygg, drift, underhåll Negativt bidrag
Hälsa Människors hälsa Inget bidrag
Befolkning Positivt bidrag
Luft Inget bidrag
Vatten Inget bidrag
Mark Inget bidrag
Landskap Landskap Inget bidrag
Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Inget bidrag
Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Inget bidrag
Trafiksäkerhet Döda & svårt skadade Inget bidrag
Kommentar till målanalysen inklusive målkonflikter
Åtgärden bidrar positivt till funktionsmålet. Åtgärdens effekt på hänsynsmålet är lågt, men där finns en målkonflikt mellan positiva effekter för människan och negativa effekter för klimatet.
Åtgärden leder till positiva nyttor i form av minskade förseningar och minskad väntetid mellan avgångar. Åtgärdens kostnader i form av investeringskostnad och ökad drift- och underhållskostnad bedöms vara lägre än de resenärsnyttorna som skapas.
Åtgärden bedöms därför som samhällsekonomisk lönsam.
Åtgärden innebär en ökad energianvändning vid byggande, drift och underhåll. Åtgärden sker i befintlig anläggning i ett område med lågt naturvärde och sträckan är redan idag hårt trafikerad.
En utveckling av kollektivtrafiken är en förutsättning för att skapa tillgänglighet och möjlighet för hållbara resor i en växande storstadsregion. Åtgärden bedöms som samhällsekonomiskt lönsam.
Åtgärden bidrar svagt till social hållbarhet då den medför förbättrade förutsättningar för kollektivt resande och därmed ökad tillgänglighet för fler människor.
Samlad effektbedömning Bilagor och referenser
Bilagor AKK
Bilaga 2 GKI (200306)
Klimatkalkyl
Bilaga 3a Klimatkalkyl (210318)
Bilaga 3b Arbets-PM Klimatkalkyl (210318) SEA
Bilaga 4 Inbesparad JA-kostnad
Referenser
Beteckning Beskrivning
Referens 1 Åtgärdsvalsstudie Kapacitetsbrister i järnvägssystemet i Stockholmsregionen inkl.
följdeffekter av Nya stambanor (Trafikverket, preliminär slutversion 201231) Referens 2 Ostkustbanan: Underlag för strategisk planering. Trafikeringsscenarier och
infrastrukturutveckling på sträckan Stockholm - Uppsala. TRV 2017/5733 Referens 3 Stigfinnaren: sökning artrika järnvägsmiljöer (210121)
Referens 4 SEB Järna-Stockholm C-Märsta/Arlanda-Uppsala, kapacitet, systemobjekt (JST2298)
System-ID, nummer för identifikation i databas: b5e19576-0e0e-490d-9531-f53b0213fa5c
Utskriftsdatum : 2021-05-17
