Kyrkslätts kommuns utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol med anledning av besvär som anförts över Kyrkslätts kommunstyrelses beslut 15.4.2021 § 147, besättande av tjänsten som direktör för bildningsväsendet
Kommunstyrelsen 21.06.2021 § 276
897/01.01.01/2020
Beredare Förvaltningsdirektör Anu Rautiainen och kommunjurist Hannu Sorvari, fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi
Helsingfors förvaltningsdomstol har tagit emot Mikael Flemmichs besvär som gäller Kyrkslätts kommunstyrelses beslut som gäller besättande av tjänsten som direktör för bildningsväsendet (kst 15.04.2021 § 147 / begäran om omprövning och kst 15.3.2021 § 84 / besättande av tjänsten som direktör för bildningsväsendet). I beslutet har Kyrkslätts
kommunstyrelse valt Eeva-Kaisa Ikonen till bildningsdirektör.
Helsingfors förvaltningsdomstol har begärt Kyrkslätts kommunstyrelse ge utlåtande i ärendet. Utlåtandet ska tillställas förvaltningsdomstolen senast 28.6.2021. Kyrkslätts kommun bemöter besvären med ett särskilt utlåtande till domstolen. Utlåtandet till sina offentliga delar och beslutsförslaget i sin helhet beskrivs i beredningstexten nedan. Det bör observeras att ärendet inte till alla delar är offentligt, för utlåtandet och en del av bilagorna
innehåller bedömningar av egenskaper och meritjämförelser mellan personerna. (Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 24 §;
punkterna 29 och 32)
Förvaltningsdomstolen har begärt att följande handlingar lämnas in som bilagor till utlåtandet (sekretessbelagt):
- kungörelsen som publicerades över lediganslagningen av tjänsten (bilaga 1)
- ändringssökandens handlingar för sökandet av tjänsten (bilagor 2a, 2b och 2c)
- den valda personens handlingar för sökandet av tjänsten (bilaga 3) - eventuell promemoria eller sammandrag över sökandenas intervjuer
(bilagor 4a och 4b) (sekretessbelagt)
- redogörelse över behörighetskraven för tjänsten och beslut och bestämmelser som gäller dessa (bilaga 5)
- beslutet, genom vilket valet till tjänst har gjorts (bilaga 6) (sekretessbelagt)
- ändringssökandens begäran om omprövning (bilaga 7) (sekretessbelagd)
Flemmich har krävt att Kyrkslätts kommunstyrelses beslut 15.4.2021 § 147 om begäran om omprövning upphävs och att Kyrkslätts kommunstyrelses beslut 15.3.2021 § 84 om besättande av tjänsten som direktör för
bildningsväsendet upphävs på samma gång. Flemmich konstaterar att besluten har tillkommit i felaktig ordning, Kyrkslätts kommunstyrelse har överskridit sina befogenheter och besluten också i övrigt är lagstridiga.
Flemmichs närmare motiveringar framställs i besvärshandlingen.
Nedan står den offentliga delen av beredningen där besvären bedöms ur Kyrkslätts kommuns perspektiv:
1. Framskridande av besättandet av tjänsten
Tjänsten blev ledig fr.o.m. 1.11.2021 då ordinarie tjänsteinnehavaren hade sagt upp sin tjänst. Kommunstyrelsen beviljade vid sitt sammanträde 7.9.2020 § 293 tjänsteinnehavaren i fråga avsked.
Kommundirektören som är föredragande för kommunstyrelsen föreslog 19.10.2020 § 350 att chefen för svensk dagvård och utbildning Mikael Flemmich (ruotsinkielisen varhaiskasvatuksen ja opetuksen päällikkö), som redan tidigare genom kommundirektörens tjänsteinnehavarbeslut hade utsetts till ersättare för direktören för bildningsväsendet, skulle utses till tjänsten som direktör för bildningsväsendet för viss tid 1.11.2020–
31.12.2022. Som grund för visstidsanställningen gavs de anhängiga förändringarna som beror på social- och hälsovårdsreformen.
Kommunstyrelsen beslutade dock att tjänsten ledigförklaras för offentlig ansökan och att Flemmich som verkar som ersättare för direktören för bildningsväsendet sköter tjänsten som direktör för bildningsväsendet för viss tid vid sidan av sin egen tjänst till dess direktören för bildningsväsendet som utsetts till tjänsten inleder sin tjänst.
Kommunstyrelsen beslutade 9.11.2020 § 402 om tidtabellen och
förfarandet för besättandet av tjänsten. Kommunstyrelsen beslutade att direktsökning används i rekryteringsprocessen samt att rekryteringsprofilen för tjänsteinnehavaren som söks fastställs separat och behandlas i
kommunstyrelsen före tjänsten lediganslås för ansökan (bilaga a).
Kommunstyrelsen beslutade om behörighetsvillkoren för tjänsten som direktör för bildningsväsendet vid sitt sammanträde 21.12.2020 § 481 (bilaga 5). Vid samma sammanträde presenterade kommundirektören rekryteringsprofilen (bilaga b) som hade sammanställts av
kommundirektören, förvaltningsdirektören, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens I vice ordförande samt kommunstyrelsens II vice ordförande i samarbete med direktsökningskonsulten.
Tjänsten lediganslogs för ansökan under tiden 7.1–5.2.2021. Inom den utsatta tiden söktes tjänsten av 15 personer.
Direktsökningskonsulten genomförde den preliminära bedömningen av sökandena och de första intervjuerna. I andra skedet deltog, utöver direktsökningskonsulten, kommundirektören, förvaltningsdirektören, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens I vice ordförande samt kommunstyrelsens II vice ordförande i intervjuerna. Efter intervjuerna styrdes fyra s.k. toppkandidater till psykologisk lämplighetsbedömning.
Efter intervjuerna och lämplighetsbedömningen beslutade
kommunstyrelsen om valet till tjänst vid sitt sammanträde 15.03.2021 § 84 (bilaga 6). Kommundirektörens förslag var att Mikael Flemmich, som hade skött tjänsten för viss tid, väljs till tjänsten. Kommunstyrelsen beslutade ändå efter en omröstning välja Eeva-Kaisa Ikonen.
Flemmich lämnade en begäran om omprövning i ärendet. Ärendet behandlades i kommunstyrelsen 12.4.2021 och 15.4.2021.
Kommundirektören föreslog i rättelseskedet att Ikonen väljs till tjänsten.
Begäran om omprövning förkastades i kommunstyrelsen. Flemmich har överklagat besättningen av tjänsten hos förvaltningsdomstolen.
2. Jämförelse av meriter
Flemmich har i sina besvär påstått att meritjämförelsen av sökandena har varit bristfällig. Dessutom har han anmärkt att han inte fick meritjämförelsen när han begärde det. Han har enligt sitt uttalande däremot fått ett
sammandrag över sökandena vilket inte uppfyller kriterierna för meritjämförelse.
Kyrkslätts kommun konstaterar att Flemmich efter att ansökningstiden gått ut 5.2.2021 har begärt uppgifter om dem som sökt tjänsten, och dessa har skickats till honom per e-post (bilaga c). Flemmich har begärt en egentlig meritjämförelse 18.3.2021. Då har det omedelbart skickats till honom per e- post (bilaga d).
Vid det sammanträde där kommunstyrelsen gjorde valet 15.3.2021 (§ 84) var föredragandens förslag till tjänsten Flemmich och, ifall han skulle avsäga sig tjänsten, Ikonen. Under det sammanträdet presenterade sig både Flemmich och Ikonen för kommunstyrelsen. De svarade på kommunstyrelsens frågor, och direktsökningskonsulten som deltog i rekryteringsprocessen gav behövlig information som stöd för
beslutsfattningen. Under behandlingen gavs ett förslag som avvek från utgångsförslaget och som vann understöd. Förslaget var att Ikonen väljs till tjänsten. Förslaget godkändes efter omröstning med rösterna 8–5. De fem sammanträdesledamöterna som hade röstat för Flemmich lämnade avvikande mening till beslutet.
På påståendet om bristerna i meritjämförelsen svarar Kyrkslätts kommun att det ur rättsligt perspektiv föreligger en tolkning enligt vilken det organ som gör valet kan i sitt valbeslut låta bli att meddela grunderna för val till en tjänst. I svaret är det dock nödvändigt att kortfattat beskriva på vilka
grunder den valda har ansetts vara den mest meriterade. En helt skild sak är att meritjämförelsen reellt intar en central roll i valet av tjänsten. Det väsentliga är att den som bäst uppfyller behörighetskraven i
rekryteringsannonsen, dvs. den mest meriterade sökanden, blir vald på basis av meritjämförelsen och helhetsbedömningen av sökandena.
Kommunen konstaterar att en meritjämförelse (bilaga 4b) som grundar sig på rekryteringsprofilen (bilaga b) har sammanställts över dem som sökt tjänsten som direktör för bildningsväsendet. Rekryteringsprofilen har definierats och behandlats i kommunstyrelsen före lediganslåendet av tjänsten. De mest beaktansvärda sökandena har jämförts med varandra mycket noggrant.
Flemmich har konstaterat som sin ståndpunkt att meritjämförelsen inte har sammanställts objektivt och att meritjämförelsen inte stod kommunstyrelsen till förfogande före beslutet. Den bifogade meritjämförelsen har på det sätt som framgår av datumen sammanställts i god tid innan intervjuerna slutfördes och före ärendet förelades kommunstyrelsen för beslut.
Kyrkslätts kommun konstaterar att personvalet uppstår och avgörs först vid organets sammanträde. Det är ofta omöjligt att framställa alla de
omständigheter som under beslutsfattandet påverkat beslutet av ett
kollegialt organ. Det är vanligt att besluten motiveras ingående om beslutet bestrids, dvs. i rättelse- och besvärsskedet. God förvaltningssed förutsätter att då en person som sökt tjänsten bestrider beslutet, ges motiveringarna till det i skedet för begäran om omprövning eller senast i utlåtandet som ges till förvaltningsdomstolen. Framförande av motiveringar i skedet för sökande av ändring har godkänts också inom rättspraxis (HFD
29.7.2008/1772 och HFD 1992 A 26). Beslut om val till tjänst ska dock grunda sig på godtagbara skäl och riktiga stadganden och ärendet ska motiveras på ändamålsenligt sätt i redogörelsen som ges i samband med
besvär. Också enligt Kommunförbundet förutsätter god förvaltning att exakta motiveringar framställs senast i samband med eventuell begäran om omprövning. Då jämför man sinsemellan meriterna och egenskaperna hos den som blivit vald till uppgiften och ändringssökanden.
(Kommunförbundets promemoria: motivering till val av personal).
Flemmich har konstaterat i sina besvär att det på kommunens hr-
arbetsbord finns en meritjämförelsemodell som chefer förutsätts använda och fylla i före processen för besättande av tjänster. Kommunen påpekar att det inte stämmer, utan meritjämförelsemodellen är ett dokument som uppgjorts som stöd för kommunens eget chefsarbete. Det finns inte ens t.ex. någon lagstadgad viss form för uppgörandet av meritjämförelser. I ett beslut som grundar sig på meritjämförelse är det bl.a. nödvändigt att kortfattat beskriva på vilka grunder den som väljs till tjänsten är mest meriterad och att de meriter som ska beaktas ska kunna påvisas entydigt och objektivt. Till exempel Kommunförbundet har konstaterat att sökandens personliga egenskaper är det som avgör och att motiveringarna till valet kan bli på tämligen allmän nivå. Enligt Kommunförbundet torde
hänvisningar till intervjuer eller lämplighetstest enligt vilka den valda har kunnat anses mest meriterad till tjänsten som skulle besättas kunna anses som tillräckligt förutsatt att till exempel egenskaperna hos en klart mer erfaren sökande som blivit utesluten i valet också har utretts. På grund av sekretessbestämmelser är det kanske inte ens möjligt att lyfta fram detaljer.
(Kommunförbundets promemoria: motivering till val av personal). Inom rättspraxis har man i sin tur ansett att beslutet inte har tillkommit i felaktig ordning ens när ingen form av meritjämförelse av sökandena har gjorts för beslutet. Det väsentliga är att valförfarandet som framgår av handlingarna har visat att sökandena under förfarandet faktiskt har jämförts med
varandra (HFD 24.9.2013/3023 och HFD 2019:151).
Kyrkslätts kommun konstaterar att meritjämförelsen i processen för
besättandet av tjänsten som är föremål för besvären de facto har gjorts före beslutsfattningen, och att man i processen noggrant har bedömt
sökandenas egenskaper i förhållande till kraven beträffande skötseln av tjänsten. Kommunen konstaterar vidare att meritjämförelsen inte är formbunden och att bl.a. rättspraxisen har tillåtit att motiveringarna kompletteras vid överklagande.
3. Avgörande av begäran om omprövning i kommunstyrelsen
I besvären har Flemmich hävdat att kommunstyrelsen vid beslutsfattandet har grundat sitt beslut på en bristfällig utredning och bristfälligt material.
Enligt Flemmich bevisas den bristfälliga processen av att kommunstyrelsen 12.4.2021 § 134 inte har haft tillgång till bilagorna som ingick i begäran om omprövning. Flemmich har också hävdat att orsaken till detta inte har framkommit.
Kyrkslätts kommun medger att kommunstyrelsen på grund av ett fel beslutade bordlägga ärendet 12.4.2021 och behandla ärendet vid ett fortsatt sammanträde 15.4.2021. Felet som orsakade dröjsmålet har uppkommit av omständigheter i Teams. Begäran om omprövning som delvis innehåller sekretessbelagd information har felaktigt utelämnats från sammanträdesmaterialet som delades elektroniskt. I beredningen märkte man inte den felaktiga sekretessavgränsningen som uppkom av
datasystemet och bristen har framkommit först då man inledde behandlingen av ärendet. Med andra ord hade kommunstyrelsen inte 12.4.2021 tillgång till materialet som Flemmich lämnade med begäran om omprövning, utan först 15.4.2021. Då felet framkom har man genast
beslutat ordna ett fortsatt sammanträde med målsättningen att tiden för dröjsmålet ska vara så kort som möjligt. Både kommunstyrelsen och Mikael Flemmich har informerats muntligt om felet och orsaken till det.
Vid sitt fortsatta sammanträde 15.4.2021 har kommunstyrelsen haft begäran om omprövning med bilagor i sin helhet till sitt förfogande.
Flemmich har dessutom anmärkt om att bilagorna till hans begäran om omprövning inte har publicerats på kommunens allmänna webbplats trots hans vilja. Kommunen konstaterar här att den inte kan publicera materialet på grund av integritetsskyddet och att ändringssökanden också informerats om denna orsak. Meritjämförelserna och personernas testresultat är
sekretessbelagda. (Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet 24
§ punkterna 29 och 32). Det bör sägas att begäran om omprövning som Flemmich sammanställt och dess bilagor innehåller en hel del
personuppgifter och sekretessbelagda uppgifter om Flemmich, men också om de övriga sökandena.
Det bör konstateras att kommunen följer lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och bland annat på sin webbplats för en begränsad tid publicerar ett beslut och tillhörande material som anses vara helt offentligt, såsom ansökningar och sådana studieintyg och andra dylika intyg som inte innehåller personbedömning som avses i lagen om
offentlighet i myndigheternas verksamhet.
4. Föredragningen av ärendet
Flemmich har i sitt besvär hänvisat till de avvikande meningarna som lämnats till beslutet och till skiljaktigheterna i föredragande
kommundirektörens beslutsförslag i val- och omprövningsskedet.
Flemmich har i sin begäran om omprövning antagit att föredraganden utsatts för påtryck i ärendet.
Beträffande det ändrade beslutsförslaget och avvikande meningen
konstaterar Kyrkslätts kommun att föredraganden 15.3.2021 har föreslagit Flemmich till tjänsten. Inom den kommunala beslutsfattningen kan
föredraganden ändra sin ståndpunkt. Föredraganden kan således i senare behandling av ärendet föreslå att begäran om omprövning förkastas på basis av omständigheter och uppgifter som i samband med behandlingen av begäran om omprövning lyfts fram som stöd för beslutsfattandet. Till kommunal beslutsfattning hör olika åsikter och utgångspunkter. Således har den som deltar i beslutsfattandet och föredragande i ärendet också rätt att lämna avvikande mening till beslutet som fattats. Röstningsbeteendet och avvikande meningen kan ha särskild juridisk betydelse med tanke på ett besluts ansvarsfrågor. Beslutet som nu behandlas är inte lagstridigt, lämnande av avvikande mening har inte sådan betydelse, men avvikande mening är ändå ett starkt ställningstagande mot beslutet i ett ärende som upplevs viktigt.
Beträffande den påstådda påtryckningen konstaterar kommunen att föredragandens ställning är självständig och oavhängig. Hen ansvarar för den ändamålsenliga beredningen av ärenden, för att informationen som behandlas är riktig och att uppgifterna som getts som underlag för beslutsfattandet är tillräckliga. Beslutsfattaren kan fatta ett beslut som avviker från utgångsförslaget. Då föremålet för beslutsfattning är personval är det fråga om ett val där den person som fått flest röster utses
(kommunallagen 105 §).
Också förtroendevalda arbetar under tjänsteansvar. Det innebär bland annat att beslutsfattandet sker omsorgsfullt med beaktande av lagar och bland annat kommunens förvaltningsstadga. Hot utanför normal diskussion och behandling eller politiskt påtryck hör inte till god förvaltning. Ett sådant verksamhetssätt kan rentav uppfylla kännetecknen för brott, så det är fråga om en allvarlig misstanke. I Flemmichs besvär förblir misstanken dock på nivå av ett omnämnande.
Eftersom alla som sökt tjänsten uppfyller både de allmänna
utnämningsgrunderna i grundlagen och de av kommunstyrelsen uppställda, specifikt den här tjänsten gällande behörighetskraven (bilaga 5), har
kommunstyrelsen kunnat grunda sitt valbeslut på jämförelse av sökandenas meriter, ansökningshandlingarna, intervjuerna,
lämplighetsbedömning och på en helhetsbedömning som bygger på dessa.
Valet av person har tillkommit rätt och är tillräckligt motiverat.
5. Utnämningsgrunderna som används av kommunen och grundlagen I sitt besvär har Flemmich hävdat att han uppfyller de rekryteringskriterier som uppgavs i arbetsplatsannonsen bättre än den valda personen. Som motivering har han hänvisat bland annat till en meritjämförelse som han sammanställt. Flemmich har dessutom framfört att beslutet om val tjänsten som fattats av kommunstyrelsen är i strid med 125 § i grundlagen.
Kyrkslätts kommun konstaterar att man i rekryteringsprocessen bör granska förmåga och meriter i relation till arbetsuppgifterna och de urvalskriterier som arbetsgivaren har fastställt på förhand (RP 57/1985). I meritjämförelsen som Kyrkslätts kommun utarbetat har de fyra
toppkandidaternas egenskaper kontrollerats mot rekryteringsprofilen som hade utarbetats innan tjänsten lediganslogs. I rekryteringsprofilen inskrevs de egenskaper som har bedömts vara viktiga och som framgångsrik skötsel av tjänsten förutsätter utöver de egentliga behörighetskraven. De som deltog i intervjuerna har poängsatt sökandena på basis av sina
bedömningar som baserar sig på ansökningshandlingarna och intervjuerna.
Bedömarna har inte vetat om varandras bedömningar.
Utbildning, arbetserfarenhet och sådana färdigheter och kunskaper som objektivt kan verifieras har beaktats i meritjämförelsen. Organet som fattar tjänstebeslutet kan då den fattar beslutet beakta även uppgifter om de sökandes tidigare handlingar och andra förtjänster som anvisats inom ramen för dem, eller avsaknad av dem.
Enligt 125.2 § i grundlagen är de allmänna utnämningsgrunderna för
offentliga tjänster skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Av utnämningsgrunderna i grundlagen avser enligt motiveringarna till
regeringens proposition (RP 1/1998 rd) ”skicklighet” genom utbildning eller arbetserfarenhet förvärvade kunskaper och färdigheter. ”Förmåga” avser personliga egenskaper som förutsätts för resultatrikt arbete, såsom naturlig begåvning, organisationsförmåga, initiativrikedom och annan behövlig förmåga med tanke på sörjande av andra motsvarande uppgifter.
”Beprövad medborgerlig dygd” avser i samband med allmänna
medborgerliga aktiviteter förvärvade meriter som har relevans för skötseln av tjänsten samt ett gott uppförande. De allmänna utnämningsgrunderna skall tolkas i sammanhang med de allmänna och särskilda
behörighetsvillkoren för respektive tjänst och då skall också beaktas
tjänstebenämningen och uppgiftsområdet samt de konkreta arbetsuppgifter som hör till tjänsten.
Bestämmelsen i grundlagen fordrar jämförelse av de sökandes meriter. Vid sidan om jämförelse av sökandenas färdighet, förmåga och medborgerliga dygd samt utbildning och arbetserfarenhet ska också personliga
egenskaper som har relevans för skötseln av tjänsten bedömas. På basis av denna prövning ska den sökanden väljas som bäst uppfyller kraven för just den ifrågavarande tjänsten och som samtidigt är den mest meriterade. I den detaljerade meritjämförelsen av de fyra toppkandidaterna har man uttryckligen jämfört egenskaper enligt 125.2 § i grundlagen.
Kyrkslätts kommun konstaterar att beslutet inte strider mot 125.2 § i grundlagen. På basis av helhetsbedömningen har den mest meriterade sökanden valts.
6. Utbildning och erfarenhet
Den myndighet som besätter tjänsten har en omfattande prövningsrätt att vikta ett av de krav som ingår i behörighetskraven och ”förbigå” något annat krav med stöd av intervjun och helhetsbedömningen som baserar sig på meritjämförelsen. Arbetsgivaren har prövningsrätt i viktandet av
sökandenas personliga egenskaper.
Det bör också konstateras att mängden erfarenhet som anses vara tillräcklig varierar mellan olika uppgifter. Gällande arbetserfarenhetens innehåll är det inte endast avgörande om personen skaffat sin erfarenhet i ett uppdrag som precis motsvarar uppdraget som söks. Man kan även ha skaffat lämplig erfarenhet för uppgiften i andra lämpliga uppdrag.
Kyrkslätts kommun konstaterar att rekryteringsprofilen för direktören för bildningsväsendet har fastställts före rekryteringen inleddes. Viktningarna av egenskaperna som uppskattades i valet har under hela processens gång varit rätt proportionerade, objektiva och rättvisa med tanke på uppgiften som varit föremål för ansökan.
7. Språkkunskaper
Språkkunskaper och särskilt kunskaper i svenska språket har lyfts fram som en egen särskild punkt i besvären. Flemmich har i besvären konstaterat att till direktören för bildningsväsendets uppgifter hör
rådgivning, handledning och kundbetjäning både på finska och svenska.
Dessutom hör det till direktören för bildningsväsendets uppgift att fungera som föredragande. Rollen fordrar förmåga att handla både på finska och svenska. Flemmich har till sin begäran om omprövning bifogat intyg över sin språkkunskap.
Då man besätter en tjänst ska man förvissa sig om att den som anställs har sådana språkkunskaper som arbetsuppgifterna kräver (lagen om
språkkunskaper som krävs av offentligt anställda L 424/2003). Man bör beakta att bildningssektorn i Kyrkslätt producerar bland annat tjänster inom grundläggande utbildning och småbarnspedagogik på båda ovan nämnda språken. Det politiska beslutsfattandet sker på båda språken. I
bildningsdirektörens rekryteringsprofil har man fastställt att personen som väljs till tjänsten måste kunna handla på finska och svenska, och att
kommunen är tvåspråkig. I platsannonsen har man därtill meddelat att man av personen som väljs förväntar sig flytande kunskaper i båda inhemska språken.
Intervjuerna har till största delen gått på finska, men i dem har det ingått också delar på svenska. Då de två toppkandidaterna presenterade sig för
kommunstyrelsen vid valsammanträdet 15.3.2021, förde man en del av diskussionen på svenska.
Innehållet i arbetsuppgiften och de tillhörande kraven bestämmer på så sätt hurdana språkkunskaper som behövs. Det är skäl att beakta kravet i
grundlagen på att ingen får diskrimineras till exempel på grund av ursprung, nationalitet, språk eller annat skäl som gäller personen. I arbetslivet innebär detta att vid rekrytering, under anställningsförhållandet och då det tar slut ska man se till att personalen behandlas rättvist, jämlikt och likvärdigt.
Kyrkslätts kommuns synpunkt är att kommunens uppgift har varit att besluta hurdana kunskaper man fordrat av personen som rekryteras.
Kravet på språkkunskap skulle uppfyllas som ett kunskapsområde, men kravet har inte fått vara på diskriminerande strikt nivå. I fallet i fråga har kravet på språkkunskap som hör till tjänsten också behandlats i
kommunstyrelsen då man beslutat om behörighetskraven och
rekryteringsprofilen. Då har man beslutat att kravet på språkkunskap är flytande kunskaper i båda inhemska språken. Bland annat
Kommunförbundet har konstaterat att man av sökanden bara sällan kan fordra fullständiga kunskaper i finska eller svenska. (Kommunförbundet 24.10.2018 Språkkunskaperna ska påvisas innan arbetet börjar).
8. Lämplighetsbedömning:
Kyrkslätts kommun konstaterar att användningen av lämplighetsbedömning är ett vanligt sätt att bedöma de sökandes lämplighet för tjänsten och att det sker per tjänsterekrytering. Bedömningen hjälper att avgöra personens lämplighet uttryckligen för den lediga tjänsten eller uppgiften.
Bedömningskriterierna fastställs utgående från kriterierna som ställts upp för varje tjänst eller uppgift. En jämförelse som uppgjorts i en annan
kommun och för en annan tjänst kan inte användas som bedömningsgrund eller tillförlitligt jämförelseobjekt i en rekryteringsprocess i Kyrkslätt.
9. Diskriminering på grund av kön:
Flemmich har ansett att jämställdheten mellan könen kränkts i valförfarandet på det sätt som avses i lagen.
Kyrkslätts kommun konstaterar att i bedömningen av meriter enligt jämställdhetslagen ska man vid sidan om de allmänna
utnämningsgrunderna beakta de särskilda behörighetskraven för tjänsten och de på förhand fastställda urvalsgrunderna samt konkreta
tjänsteuppgifterna. Den som gör valet har rätt att inom dessa gränser betona sådana meriter hos de sökande som den anser bäst främja skötseln av arbetsuppgifterna (HD 2020:10).
Därmed ska personernas meriter särskilt granskas i förhållande till de betoningar som arbetsgivaren meddelat. Betoningen som arbetsgivaren valt ska tillika också kunna motiveras objektivt med tanke på skötseln av uppgiften.
Kyrkslätts kommun konstaterar att kommunen i stor utsträckning motiverat valen i rekryteringsprocessen. Det är klart att kriterierna som valts av kommunen är motiverade och att de anknyter till skötseln av uppgiften och inte på något vis till ändringssökandens eller den valda personens kön.
10. Sammandrag
Kyrkslätts kommunstyrelses beslut om valet till tjänsten som direktör för bildningsväsendet har skett i laga ordning och med noggrant iakttagande av lagen.
Vid sidan om jämförelsen av skickligheten, förmågan, den beprövade medborgerliga dygden, utbildningen och arbetserfarenheten enligt grundlagen har sökandenas meriter jämförts och bedömts grundligt på basis av de kriterier som före inledandet av rekryteringen inskrivits i rekryteringsprofilen och som i rekryteringsannonsen meddelades skulle bedömas.
På basis av helhetsbedömningen har man genom kommunstyrelsens beslut valt den person som bäst uppfyller behörighetskraven och vars personliga egenskaper bäst motsvarar de rekryteringskriterier som på förhand ställdes på besättandet av tjänsten.
Föredragande Kommundirektören Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar
1
ge den med beredningstexten förenliga och till de sekretessbelagda delarna i den separata handlingen med rubriken ”utlåtande” innefattade utredningen som sitt utlåtande till förvaltningsdomstolen.
2
justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet.
Behandling Man förde en diskussion. Under behandlingen gav Ulf Kjerin med understöd av Hans Hedberg och Anna Aintila följande motförslag: 1.
Bemötandet lämnas inte till förvaltningsdomstolen. 2. Valet av direktör för bildningsväsendet har gjorts på felaktiga grunder och måste förrättas på nytt. Ordföranden konstaterade att motförslaget inte understöddes enhälligt och att man måste rösta om saken. Omröstningsproposition:
utgångsförslaget är ja, Kjerins ändringsförslag är nej. 8 ja-röster gavs:
Haapaniemi, Harinen, Lehtinen, Kettunen, Aallonharja, Piili, Salonen och Kaurila. 4 nej-röster gavs: Kjerin, Hedberg, Aintila och Huhmarniemi. Borta Hyvärinen. Ordföranden konstaterade att utgångsförslaget hade blivit beslut.
Beslut Kommunstyrelsen beslutade enligt beslutsförslaget.
För kännedom Ändringssökanden
