ÅRSREDOVISNING 1976

ASTRA ÅRSREDOVISNING 1976

Innehåll

Verksamhetsberättelse 2 Koncernen

4 Moderbolaget: Vinstdisposition 5 Farmacevtiska divisionen 8 Kemisk-tekniska divisionen 1 O Variadivisionen

12 "En epok. En filosofi." - intervju med K Arne Wegerfelt 16 Koncernens bokslut

22 Moderbolagets bokslut 26 Revisionsberättelse 27 Koncernbolag 30 Organisation

32 Tiolrsöversikt för koncernen

Omslagsbilden:

Astra producerar, konfektionerar och förpackar läke- medel vid flera utländska dotterbolag. Cirka 70 procent av produktionen är förlagd till Sverige. Bilden visar en.

interiör fr1n injektabiliafabriken i SödertäiJe, där bl a Xylocain tillverkas för europamarknaden.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 28 april1977 kl18.00 i Folkets Hus i södertälje.

Transporter från central plats i Stockholm kommer att ordnas.

Anmälan: Aktieägare som önskar delta i bolagsstämman skall anmäla sig till styrelsen under adress AB Astra, 151 85 Södertälje eller per telefon 07551329 80 ankn 1640 senast kl15.00 måndagen den 25 april.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste tillfälligt och senast mån- dagen den 18 april ha inregistrerat aktierna i eget namn för att kunna delta i stämman.

Utbetalning av utdelning: Under förutsätt- ning att bolagsstämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag om avstämningsdag beräknas utdelningen komma att sändas ut av Värdepapperscentralen VPC AB den 9 maj.

Fondemission: Likaså under förutsättning av bolagsstämmans beslut kommer avstäm- ningsdag för fondemission att bli den 16 september. De som är registrerade aktie- ägare den dagen kommer att tillställas fond- aktier och delbevis genom Värdepappers- centralen VPC AB: s försorg.

varumärken

Beskrivningar av farmacevtiska och kemiska preparat är endast avsedda att ge en allmän information om koncernens verksamhet. -

För att kunna identifiera produkter från _ AB Astra med dotterbolag har de varumär- ken som nämns i denna årsredovisning upptagits i nedanstående lista. Symbolen®

visar att varumärket registrerats hos svensk9...

Patent- och registreringsverket och/eller ~i

utländska patentverk.

likemedel Aptin•

Bricanyl•

Citanest•

Ooktacillin•

Ooleron•

Ouranest•

Ouroferon•

Ekvacillin•

Ferastral•

Globacillin•

Heminevrin•

jectofer•

Kinidin Ouretter•

Lunelax•

Marc.ain•

Mixobar•

Mollipect•

Nezeril•

Novalucol

Penglobe"

Seloken•

Xylocain•

Xylocard⁰

Ovrlga produkter Bar~ katetrar Bit-Sacketter"

Date OeoCologne Oesilen•

Generiskt namn•

AlprenoJoJ Terbulalin Prilokain Ampicillin Dextropropoxifen Elidokaln Fermssulfat Kloxacillin G lusolenon Azidocillin Klometiazol Järnkomplex Kinidin lspaghula Bupivakain Bariumsulfat Bromhexin Toximetazolin Aluminiumhydroxid, magnesiumhydroxid, ··karbonat Bacampicillin

Metoprolol Lidokai n Lidokai n

Dinitrol• rostskyddsmedel Oyonics Needlescope•

Ewomin• mineralfoder jordan• tandborste Liljedahl skidstavar Odlo⁰ sportkläder Richards ortopedi•

5o letter•

Strö·Sacketter"

Svinto• tvålull Swix• skidvalla

') allmänt internationellt accepterat namn

1976

Koncernen 1976 1975

Försäljning (Mkr) 1.490 1.275 + ^{17°/ o}

Resultat (Mkr) 103 92 + ^{12° /o}

Beräknad nettovinst per aktie (Kr ) 20 18 + 12° /o Forskning och utveckling ( Mkr ) 155 133 + ^{17°/ o}

Investeringar i anläggningar uppgår till 98 ( f å 82) Mkr.

Antalet anställda uppgår till 6.560 (f å 6.372).

Styrelsen föreslår fonde mission, tre nya aktier på tio gamla och en utd elning på 5 kr per gammal aktie.

För 1976 föreslår styre lse n dessutom en bonus på 1 kr per gammal aktie.

PROGNOS 1977

Försäljningen beräknas öka 15 procent till ca 1.700 Mkr.

Resultatet beräknas öka i något snabbare takt än fö rsäljningen.

FÖRSÄlJNING

M~~---~~

,~~---+~~

UTLANDET . SVERIGE

M k r 12 100

o

8

6

o

4 o

'

RESULTAT p r<~gnos

-

l

1%7 1970 1973 1 6 77

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

RÄNTABIUTET* _Prognos

.

4

...----

^-~·

2~

^/

o .__.

8

.._ -

^~--

6 4 2

1967 1970 1973 1976 77

RANTABILITET ?Å EGET KAPITAL EFTER SKATI - RANTABILITET PÅ TOTALT KAPITAL EFTER SKATI

Kr

BERÄkNAD NETTOVINST

OCH UTDELNING PER AkTIE• _{Pro nos}

15;~--~---~~

Wl~---4-

BERliKNAD NETIOVINST PER AKTIE

l

UTDElNING PER AKTIE

INVESTERINGAR

OCH INTERNT TillfÖRDA MEDEL Mkr

UTLANDET SVERIGE - INTERNT TllLFORDA MEDEL

•Definitioner framgår av noter till tioårsöver.ikten, sid 33

2

KONCERNEN Försäljning

Koncernens försäljning har under 1976 ökat 17 procenttill1.490 (f å 1.275) Mkr. Detta överensstämmer med prognosen i föregå- ende årsredovisning. l utlandet har försälj- ningen ökat 24 procent vilket är nära tre gånger så mycket som i Sverige. Okade priser på koncernens produkter svarar för ca

s

procent av försäljningsökningen.

Försäljning per marknad (Mkr) Sverige

Utlandet därav

1976 1975 633 583 857 692

Föränd- ring%

+

9

+

²⁴

Danmark, Finland, Norge 277 223

+

24

Ovriga Europa 236 184

+

28

Nordamerika 172 140

+

23

Latinamerika 71 68

+

4

Ovriga marknader 101 77

+

31 Försäljningen inom den farmacevtiska divi- sionen blev under året lägre än beräknat Den svenska läkemedelsmarknaden har visat en oväntat svag utveckling medan för- säljningen i utlandet varit god på de flesta marknader. Totalt uppgår den farmacevtiska divisionens andel av koncernförsäljningen till 74 (f ä 74) procent.

Kemisk-tekniska divisionen har haft en god försäljningsökning. Speciellt gynnsam har ut- vecklingen varit för divisionens sortiment av sportartiklar vilka nu svarar för 18 (f å 12) procent av divisionens totala försäljning.

Varia divisionens försäljning motsvarar prognosen. Utvecklingen inom rostskydds- området har under året varit god, speciellt i USA där försäljningen ökat 79 procent och därigenom svarar för en fjärdedel av divisio- nens totala försäljning.

Försäljning Föränd-

per division (Mkr) 1976 1975 ring%

Farmacevtiska 1.100 946 +16 Kemisk-tekniska 264 223 +19

Varia 126 103 + 23

Resultat

Koncernens resultat före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter har under 1976 ökat 12 procent och uppgår till 103 (f å 92) Mkr. Oförutsedda valutakurs- förändringar har varit en bidragande orsak till att resultatet blivit något lägre än progno-

sen i föregående årsredovisning. Samman- lagt uppgår realiserade och orealiserade kursförluster efter avdrag för kursvinster till ca 10 Mkr. Den beräknade nettovinsten per aktie (enligt definition på sid 20) uppgår till 20 (f å 18) kronor. Koncernens räntabilitet har under året minskat men beräknas öka under 1977.

De osedvanligt stora löneökningarna i Sverige under 197S och 1976 har utgjort en resultatdämpande faktor. Speciellt med hänsy_~ t_ill otiUräckl~ga o_ch eft~rsläpande

tF

pnsho1nmgar 1 relat1on t1U begard komper': _ sation. Huvuddelen av koncernens resultat- förbättringar härrör från den utländska verksamheten.

På sid 18- 19 redovisas hur inflationen påverkat koncernens resultat, räntabilitet och finansiering.

Investeringar

Koncernens totala investeringar i maskiner och fastigheter uppgår till 98 (f å 82) Mkr varav i utlandet 26 (f å 33) Mkr.

l den farmacevtiska fabriken i Cärtuna, Södertälje, har under 1976 investerats S Mkr.

Anläggningen har nu färdigstäUts och de sammanlagda investeringarna i den nya fabriken uppgår därmed till 86 Mkr. Aven i den äldre farmacevtiska fabriken vid Snäck- viken, södertälje, har betydande investe- ringar gjorts. Totalt har under året invester{_

52 (f å 49) Mkr i produktionsanläggningar, 14 (f ä 12) Mkr i laboratorier och 32 (f å 21) Mkr i övriga anläggningar. Bland större in- vesteringar i den senare gruppen kan näm- nas ett nytt kontorshus för Astra Läkemed 1 i södertälje.

Av koncernens totala investeringar kan tre fjärdedelar betraktas som nyinveste- ringar. Fördelningen per division framgår av sid 5-10. Investeringar i Sverige av miljö- vårdskaraktär uppgår till7 (f å 6) Mkr. Till stor del finansieras dessa med medel ur Astras arbetsmiljöfond i samråd med personalen.

Stö r re akt u el la

investeringsprojekt Projekt- Totalt'

(Mkr) 1976 1977 är projekt

Utrustning för järn-

preparat, Södertälje 5 ^{2 7'i-77} 8 Ombyggnad av

-~nicill inanläggn i ng.

jdertälje 4 3 75-77 8

Ny byggnad för Teknisk Service,

södertälje 1 7 75-77 8

Vi ruslaboratori u m, . Astra Läkemedel,

)dertälje

farmakologiskt labo-

1 4 76-78 10

ratorium, Astra Läke-

medeL södertälje ~ ;t,-7ft 9

Laborator i u m,

Draco, Lund 1 ^{;l ;'"b--IJ}

,_

Laboratorium,

Hässle, Mölndal 1 8 ^-,.-~3 20 Fabrik, lager och

kontor, Västtyskland 4 Il ^{~(,--8 ::!]}

Ombyggnad,

Brasil'1en l ^] itr--"';7' 'i

Finansiering

Investeringar i maskiner och fastigheter har finansierats med under året intjänade vinstmedel. Investeringsfonden har under året utnyttjats för avskrivning på anlägg- ningar med sammanlagt 27 Mkr.

Den externa upplåningen har under 1976

·-·,~llits på samma nivå som tidigare år.

.~oncernens soliditet är oförändrat god.

Den fortsatt höga inflationstakten på många håll i världen leder till en ökad kapitalbind- ning i varulager och kundfordringar. Genom '\kärpt kontroll har ökningen av kapital-

_;indningen kunnat begränsas. Detta har varit en väsentlig orsak till att koncernens likvida medel ökat till146 (f å 104) Mkr.

Personal

Det genomsnittliga antalet anställda inom koncernen uppgick till 6.560 (f å 6.372), vilket innebär en ökning med 3 procent.

l Sverige var antalet anställda 3.147 {f å 3.153).

l utlandet har antalet ökat 6 procent till 3.413 (f å 3.219).

Antal anställda

p~rfunktion Sverige Utlandet Totalt Forskning och

utveckling 723 '139 862

Produktion

och distribution 1.507 1.451 2.958 Marknadsföring 480 1.387 1.867

Administration 131 436 567

Serviceenheter 247 247

Koncernstab 59 59

Lönekostnaderna inklusive lönebikostnader har ökat 20 procent till 477 (f å 398) Mkr.

Försäljningen per anställd motsvarar 227.000 (f å 200.000) kronor.

l den svenska delen av Astra-koncernen är 36 procent anställda enligt LO-avtal.och 64 procent enligt övriga avtal. Samtliga an- ställda har månadslön och anställningsvillko- ren är så långt möjligt harmoniserade mellan grupperna. Andelen kvinnor är 50 procent.

Av dessa är 42 procent deltidsanställda . Personalomsättningen i Sverige ligger sedan flera år på en relativt sett låg nivå- 8 procent. sjukfrånvaron exklusive längtids- sjukdom (över 3 mån) är 5,2 (f å 4,8) procent.

Forskningens avgörande betydelse för företaget och de högt ställda kraven på produktion, kontroll och marknadsföring betyder att andelen personer med gymna- sial och speciellt eftergymnasial utbildning är stor. l den senare gruppen finns 115 an- ställda med doktorsgrad eller motsvarande.

Företagets utbildningskostnader för de anställda i Sverige var under året 3,5 Mkr.

Förvärvs- Astra, Sverige arbetande Utbildning(%) 1976 1975 i Sverige

Förgymnasial 35% 38% 55~~

Gymnasial 42 41 37

Eftergym n as i al 23 21 8

100 100 100

Siffrorna för förvärvsarbetande i Sverige är hämtade ur den senaste Folk- och bostads- räkningen.

Ny verkställande direktör

Som meddelades redan i föregående års- redovisning kommer Ulf Widengren att tillträda befattningen som koncernchef och verkställande direktör i moderbolaget fr o m bolagsstämman 1977.

Femårsplan

Koncernens försäljningsökning under femårsperioden 1977-1981 beräknas till drygt 100 procent dvs en tillväxt i samma storleksordning som under föregående femårsperiod 1972-1976. l överensstäm- melse med tidigare planer väntas tre fjärde- delar av expansionen komma från utlandet som 1981 skall svara för omkring två tredje- delar av försäljningen. Samtliga divisioner räknar med att fördubbla sin försäljning under planeringsperioden och i relation till koncernens försäljning kommer divisio- nerna att bibehålla ungefär samma andelar som i dag.

ANTAL ANSTÄLLDA

1976 77 UTLANDET . SVERIGE

SOLIDITET• Prognos

o

70 60

...

...___

...

---

50 40 30 20 10

1967 1970 1973 _{1976 7,} ,

3

Resultatet beräknas öka snabbare än försäljningen. Huvudparten av resultattill- växten beräknas komma från utlandet.

Koncernens investeringar i maskiner och fastigheter beräknas sammanlagt uppgå till drygt 500 Mkr. Som jämförelse kan nämnas att forskningskostnaderna beräknas öka med 15- 20 procent per är och totalt under planeringsperioden 1977- 1981 överstiga 1.300 Mkr.

Prognos för 1977

Försäljning: Koncernens försäljning beräknas öka 15 procent till ca 1.700 Mkr.

Resultat: Koncernens resultat före boksluts- dispositioner och skatter beräknas öka i något snabbare takt än försäljningen.

Investeringar och finansiering: l maskiner och fastigheter planeras investeringar för ca 120 Mkr. Dessa beräknas bli finansierade med i rörelsen intjänade vinstmedel.

Någon upplåning utöver normal kredit är inte planerad.

MODERBOlAGET

Fondemission

styrelsen föreslår att aktiekapitalet ökas i form av fondemission genom överföring av 15,0 Mkr från skuldregleringsfonden och 22,5 Mkr från balanserade vinstmedel. Där- igenom kommer aktiekapitalet att öka med sammanlagt 37,5 Mkr till162,5 Mkr, varvid aktieägare med tio gamla aktier erhåller tre nya De nya aktierna föreslås berättiga till ut- delning frän och med för verksamhetsåret 1977

4

Vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande:

Balanserade vinstmedel från föregående år

Årets vinst

30,8 Mkr 30,0 "

60,8 Mkr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen dispone- ras på följande sätt:

Overfäring till aktiekapitalet Utdelning 5 kr per aktie Bonus för 1976 1 kr per aktie l ny räkning överförs

22,5 Mkr 12,5 Il

2,5 "

23,3 Il

60,8 Mkr

Dessutom föreslås att återstående del av skuldregleringsfonden, 7,5 Mkr, överförs till reservfonden.

Efter genomförandet av dessa dispositioner kommer moderbolagets egna kapital att bestå av:

Aktiekapital Reservfond

Balanserade vinstmedel

162,5 Mkr 32,5 "

23,3 Il

218,3 Mkr

Beträffande moderbolagets ställning och resultat hänvisas till moderbolagets bokslut på sid 22-26.

Koncernens bokslut återfinns på sid 16-21.

Divisionernas verksamhet beskrivs i efter- följande avsnitt på sid 5-11.

södertälje den J mars 1977 Sten Gustafsson Styrelsens ordförande Börje Alm, Ingmar E ide

m,

Bengt ju/in, Vema Lindberg, Herrman Nachmamon, Peder Wallenberg, Roland Svensson, Lars Werkö

K Arne Wegerfelt Verkställande direktör

Vi har den 30 mars 1977 avgivit revisions- berättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning.

Bo Linden Sven-Erik Johansson Auktoriserad revisor

FARMACEVTISKA DIVISIONEN

FORSALJNING: 1100 MKR INVESTERINGAR: 77 MKR

FORSKNING OCH UTVECKLING: 143 MKR ANTAL ANSTALLDA: 5 059

Forskning och utveckling inom läkemedels- området bedrivs vid dotterbolagenAstril Läkemedel, Draco och Hässle i Sverige samt i begränsad omfattning i Frankrike och USA.

De huvudsakliga produktområdena är:

lokalbedövningsmedel, hjärtJkärlmedel, astmamedel, antibiotika, mag/tarmmedel och neurofarmaka. Marknadsföringen sker via dotterbolag i 17 länder och genom agenter och licenstagare i ytterligare ca 100 länder. Produktionen för flertalet europeiska marknader samt för export är koncentrerad till Sverige. Större tillverkningsenheter finns också i Argentina, Australien, Brasilien, --~f!nkrike, Mexiko och USA.

Årets verksamhet

Divisionens totala försäljning uppgick till 1 100 (f ä 946) Mkr, en ökning med 16 pro- cent. Under 1976 förvärvades återstående

· ··o

^procent av aktierna i Fermenta. Bortsett

·rfån detta och den 1975 avvecklade distribu- tionsverksamheten var ökningen 18 procent.

Av försäljningstillväxten utgör ca 5 procent ökade priser på divisionens produkter.

Divisionens försäljning och resultat har utvecklats långsammare än beräknat. Till stor del beror detta på oförutsedda valuta- kursförändringar främst i Latinamerika.

Otillräcklig priskompensation har varit en ytterligare resultatdämpande faktor. Framför allt gäller detta Sverige, Frankrike och Norge.

Under året har en fortsatt utbyggnad av de utländska dotterbolagen varit prioriterad.

Divisionen har sedan 1973 fördubblat den internationella marknadsföringsorgan isatio- n en. Större delen av utbyggnaden har skett i

Europa där dotterbolagen nu har den kapa- citet som fordras för att effektivt föra ut divisionens originalläkemedeL

Då de egna produkterna bedöms ha goda möjligheter även på marknaderna i USA, japan och Kanada har en utbyggnad av marknadsföringsorganisationerna på- börjats i dessa länder. Dessutom förbereds fastare etablering på vissa större marknader som idag täcks genom agenturer.

Försäljning per Föränd-

marknad !Mkr) 1976 1975 ring%

Sverige 456 422 + 8

Utlandet 644 524 +23

därav

Danmark, Finland, Norge 144 117 + 24

Ovriga Europa 211 162 +30

Nordamerika 132 112 + 18

Latinamerika 71 68 + 4

Ovriga marknader 86 65 + 31

Den svenska marknaden har under året visat en oväntat svag utveckling. Divisionens andel av den svenska marknaden är oför- ändrat 22 procent. Både Draco.Tika och Hässle uppvisar betydligt större procentuell ökning än den svenska marknaden totalt.

Divisionens tre bolag, Hässle, Astra Läke- medel och Draco!Tika är nu de största läke- medelsföretagen på den svenska marknaden.

Utlandsförsäljningen har ökat 23 procent och svarar för 59 procent av divisionens omsättning. Utvecklingen på flertalet europeiska marknader är god. Dotterbola- gen i England, Holland och Västtyskland uppvisar försäljningsökningar på 35 procent eller mer. l Frankrike har utvecklingen under de senaste åren inte varit tillfredsställ<)nde bl a på grund av utebliven priskompensa- tion för det äldre sortimentet Under 1976 l~nserades Aptin Duretter vars försäljning hittills motsvarat förväntningarna. Ytterligare egna produkter är planerade för introduk- tion varför framtidsutsikterna på den franska marknaden nu har förbättrats. Resultatut- fallet i det franska dotterbolaget gör dock att en finansiell förstärkning blir nödvändig under 1977.

l Nordamerika har expansionen inte helt motsvarat planerna framför allt beroende på en tidsmässig förskjutning av försälj- ningsutvecklingen för Bricanyl i USA.

!Latinamerika uppvisar dotterbolagen stark expansion, men försäljningen i svenska kronor har påverkats negativt av valutakurs- förändringar.

Försäljning per Föränd-

produktgrupp (Mkr) 1976 1975 ring%

Lokalbedövningsmedel 252 223 +13

Hjärtikärlmedel 233 162 +44

Astmamedel 110 88 +25

Antibiotika 101* 83 +22

Magttarm medel 47 43 + 9

Neurofarmaka 42 40 + 5

Ovriga egna produkter 210 184 +14

Agenturprodukter 105 123 ^~15

') Inklusive fermenta

Av divisionens produktgrupper svarar hjärtJ kärlmedel för den snabbaste ökningen, vilket främst beror på det ökade intresset för be- handling av högt blodtryck med s k beta- blockerare. Gruppen har under året ytter- ligare stärkt sin ställning på den snabbt expanderande hjärt!kärlmarknaden. Försälj- ningen av Aptin -som lanserades redan 1967- har under året ökat 60 procent.

Introduktionen av Seloken- som är en ny typ av betablockerare~ har motsvarat för- väntningarna. Preparatet finns nu i 20 länder.

Produktgruppens fortsatta utveckling be- döms bli mycket god.

Försäljningen av lokalbedövningsmedel visar en fortsatt god utveckling. Speciellt gynnsam är utvecklingen för Xylocain vid användning för smärtlindring på slemhinnor och vid diagnostiska undersökningar. Det nya långtidsverkande lokalbedövnings- medlet Duranest har lanserats på den nord- amerikanska marknaden.

Kontinuerlig giftkontroll av Astras avloppsvatten utförs med en biotestanläggning. Olika koncentrationer av avloppsvatten ström mar genom en serie akvarier med fiskar. Onormalt uppträdande hos fiskarna föranleder analyser av vattnet för att förhindra utsläpp av toxiska ämnen.

5

Astmamedlet Bricanyl är idag väletablerat på flertalet stora marknader i världen och beräknas få en fortsatt god tillväxt l USA, där försäljningen under 1976 utvecklades långsammare än beräknat, har sedan års- skiftet en förbättring noterats. De långsiktiga möjligheterna för Bricanyl i USA bedöms som goda.

Försäljningen av antibiotika har påverkats av denna marknads svaga utveckling i Norden. Produktgruppen behåller dock sin dominerande ställning. Det nya semisyn- tetiska penicillinet Penglobe lanseras nu i .Belgien, Holland och Västtyskland och be-

räknas bli registrerat i bl a Argentina, Brasi- lien, Finland, Frankrike, Mexiko och Sverige under 1977.

rorskning och utveckling

FoU-kostnaderna inom divisionen uppgår till143 (f å 122) Mkr. Detta motsvarar 16 procent av försäljningen (exklusive agenturprodukter). Kostnaderna för kvali- tets-och produktionskontroll som uppgår till 45 (f å 36) Mkr, är ej inräknade i FoU- kostnaderna.

Forskning och utveckling bedrivs huvud- sakligen inom följande områden:

Astra Läkemedel: Antibiotika och antivirus- medel, lokalbedövningsmedel och neuro- farmaka.

Draco: Medel mot astma, allergier och hudsjukdomar.

Hässle: Hjärt'kärlmedel och medel för behandling av magsår.

När det gäller framtagning av nya produk- ter har inom neurofarmakaområdet arbetet intensifierats kring ett antidepressivt medel med annan verkningsmekanism än de idag tillgängliga preparaten. Medlet prövas nu

6

vid kliniker i Sverige och utomlands med lovande resultat.

Inom astmaforskningen ägnas allt större intresse åt de immunologiska och allergiska förloppen. Arbetet har bl a lett fram till substanser mot hudsjukdomar. Dessa medel prövas nu på människa.

Forskningen inom hjärttkärlområdet har breddats för att få fram en ny typ av läke- medel för behandling av högt blodtryck.

Ett nytt medel mot hjärtarytmier är också under utvärdering.

Under 1977 beräknas registrerings- ansökan för ett nytt injicerbart järnpreparat - Ferastral-bli godkänt i flera länder.

En annan viktig del av verksamheten är utvecklingen av nya behandlingssystem och läkemedelsformer för redan etablerade produkter, liksom prövning på nya indika- tionsom råden. Exempel på detta är hjärtJ kärlmedlet Aptin som i Sverige godkänts för efterbehandling av hjärtinfarkter och astmamedlet Bricanyl som prövas kliniskt vid behandling av hotande missfall.

FOU-KOSTNADER Prognos r

M k 200

160

120

80

- ·

'-oj·,~·

III

'J •li l~ 1 _{1'!/t " '}

40

Divisionens FoU-verksamhet är i ett expansivt skede. Beslut har under året tagits om utbyggnad av laboratorierna vid såväl Astra Läkemedel, Draco som Hässle. Totalt ger detta ett tillskott på över 9 000 ml till en kostnad av 51 Mkr. De nya laboratorierna beräknas vara i bruk under 1978.

Forskningsenheterna i Frankrike och USA kommer under de närmaste åren att kon- centrera sitt arbete på kliniska prövningar och på att få de nyframtagna originalläke- medlen registrerade i respektive land. För att ytterligare bredda kontakterna med den internationella medicinska forskningen har Astra upprättat en klinisk forskningsenhet i Edinburgh, Skottland.

Avtal har ingåtts

- med Kabi om produktbyte, varvid Astra övertar Kabis penicillin produkter. Kabi över- tarAstras medel för intravenös näringstill- försel och ett medel mot perniciös anemi.,

1-·.

Dessutom övertar Astra återstående '(_l 50 procent av aktierna i penicillinföretaget Fermenta i Strängnäs.

-med det amerikanska läkemedels- företaget Piizer om försäljning av Astras nya semisyntetiska penicillin Penglobe på bl a den amerikanska marknaden.

-med det japanska läkemedelsföretaget Yoshitomi om försäljning av Penglobe på den japanska marknaden.

- med det italienska företaget Bracco om försäljning av Astras produkter på den italienska marknaden.

Prognos

Divisionens försäljning beräknas öka 14 procent till ca 1 250 Mkr. Större delen av expansionen hänför sig till marknader utan- för Sverige.

Resultattillväxten beräknas motsvara försäljningsökningen. Investeringarna är planerade till ca 95 Mkr.

Astra har för Nezeril näsdroppar utvecklat en endospipett i plast .samt en maskin som med stor precision fyller 0,09 mi, tre droppar, i pipetten. Systemet ger hög hygien vid till- verkningen och el i mi ner ar smittorisker vid användningen.

/

/ /

Kraven på renhet och produktionssäkerlleUo "'''e'>rl ^t·~ •-d ta\emrdrln•II""'"'"'"JI.-fl<~ool Hl!•·lnong.~r vidAstras produktionsanläggning i Worcester, USA har byggts med NASA:s rymdlorskningsl...Lma\cth•m ~~ fiilebtld lon,elol.ilboh.U.>bnken .. oba.. rn311 rlnrda specialdräkter som inte släpper ifrån sig fibrer.

Vid Astra s kvalitetskontrollaboratorium används datorn i det dagliga arbetet. För att kontrollera att protein Inte förekommer i penicillin används radioaktiv spårsubstan s. En gammascintillator är kopplad till en dataterminal med vars hjälp man kan gå in i huvuddatorn och snabbt utvärdera de erhållna värdena.

7

KEMISK-TEKNISKA DIVISIONEN

UlLANDEl . SVERIGE

Kemisk-tekniska divisionen utvecklar, till- verkar och marknadsför produkter inom följande områden: Astra-Ewos- djurnäring och växtodling (jordbruk och hemträdgård);

Astra-Wallco- kropps- och munhygien, rengöring samt humannutrition; Swix Sport International (SSI) - sport och fritid.

Divisionen har egna marknadsförings- organisationer i de nordiska länderna samt i England, Kanada och USA.

Årets verksamhet

Under 1976 ökade divisionens totala försäljning 19 procent till 264 (f å 223) Mkr, vilket överensstämmer med prognosen.

Divisionens resultat har ökat i takt med för- säljningen.

Försäljning per F ö ränd-

marknad (Mkr) 1976 1975 ring%

Sverige 136 124 + 9

Ovriga Norden 104 84 + 24

Ovriga utlandet 24 15 +63

l utlandet har försäljningen ökat något snab- bare än beräknat, speciellt god har utveck- lingen varit för Astra-Wallco i Danmark, Fin- land och Norge, samt för Swix Sport Interna- tional. Totalt har divisionens försäljning i ut- landet ökat 29 procent till128 (f å 99) Mkr.

Försäljning per Föränd-

produktgrupp (Mkr) 1976 1975 ring%

Djurnäring, växt-

odling 93 84 + 11

Kropps- och mun- hygien, rengöring,

humannutrition 123 112 +10

Sport och fritid 48 27 +76

8

FORSALJNING: 264 MKR INVESTERINGAR: 4 MKR

FORSKNlNG OCH UTVECKLING: 8 MKR ANTAL ANSTALLDA: 623

Astra-Wallco har under året framgångsrikt lanserat Date, den första drivgasfria deo- colognen på den svenska marknaden.

l Wallca-sortimentet uppvisar sötnings- medel den snabbaste ökningstakten.

Försäljningen av Bit-Sacketter, Strö-Sacketter och Soletter i Norden ökade 30 procent

Astra-Ewos försäljning av produkter för fiskodling har under året haft en god utveck- ling, speciellt på de danska och engelska marknaderna. De sedan länge etablerade kontakterna med Sovjetunionen har resul- terat i försäljningen av fem kompletta fisk- adi i ngsanläggningar.

Swix Sport International (551) har kraftigt ökat sin försäljning, främst i Sverige, Norge och USA. Swix skidvallor ökade 45 procent och Liljedahls skidstavar 50 procent. SSis sortiment utökades under året med sport- kläder från det norska företaget Odlo.

Produktion

Astras långa erfarenhet av läkemedelstill- verkning har tillvaratagits vid uppförandet av Astra-Gemaverken i Falun, som togs i bruk våren 1976. Divisionen har därmed en modern kemisk-teknisk anläggning anpassad för framtida krav vid tillverkning av hygien- och rengöringsprodukter.

. ' -~--..

' .... ~ -~ -"" _i

.;:: t,i:~};~ir)·

, q 1-ilj!N:. · .-> .•. . ~;~.·

..:r"''~~ .. <:i~,.!i..· .iiz..;,_~ 2 :·r~ ~i-~: ~ ~p~

Vid Astra-Ewm försöksgård Almvik bedrivs försök med att som fode.r till nötkreatur ta tillvara mejeriernas stora överskott av vassle.

Forskning och utveckling

Divisionens forskning och utveckling är väl utbyggd inom samtliga produktområden. Utvecklingsarbetet sker vid egna anlägg- ningar i Södertälje och Falun. l flera fall sker forskningsarbetet i nära kontakt med univer- sitet, högskolor och producentorganisa- ₁"",

tio ner. Bland annat bedriver Astra-Ewos "

i samarbete med Svenska Mejeriernas Riks- förening en processteknisk utveckling för utnyttjande av vissa överskottsprodukter från mejerierna som foder till nötkreatur. ."-

1 samarbete med de skandinaviska aller!t .1 förbunden har Astra-Wallco och Astra- ""

Gemaverken utvecklat Des ilen, en serie hygienprodukter som reducerar riskerna för allergiska besvär. Produkterna lanserades i början av 1977.

Under 1977 kommer ytterligare labora- torielokaler att färdigställas för forskning och utveckling av produkter för kropps- hygien och rengöring vid Astra-Cemaverken i Falun.

Avtal

Astra-Ewos och Svenska Lantmännens Riks- förbund {SLR) har för den svenska markna- den träffat ett samarbetsavtal där Astra-Ewos svarar för produktutveckling och tillverkning av vissa specialfoderprodukter och SLR svararför försäljning och distribution i Sverig~~

Avtalet innebär för Astra-Ewos en tryggad

Il:..

försäljning av djuruppfödningsprodukter · i Sverige och ett mer rationellt utnyttjande av produktionsanläggningarna.

Prognos ,.

Under 1977 beräknas divisionens försäljninl_vl öka 21 procent till ca 320 Mkr. Resultatet be-' räknas öka i snabbare takt än försäljningen.

l Desilen hårschampo kontrolleras det mikrobiologiska tillståndet. Detta är en i raden av undersökn•n.,.oJ. •<Ii" udi:or. rv~~nmäs.•i~

pä det kemisk-tekniska sortimentet vid Astra-Gemaverkens kontrollaboratorium.

Date DeoCologne med pumpspray är ett nytt alternativ till de gasdrivna sprayerna. Förutom att den är miljövänlig ger pumpen oavsett hur hårt man trycker en jämn dosering och en sammanhällen dusch. l jämförelsen är Date till

vänster och den gasdrivna sprayen till höger. .

9

10

FÖRSÄLJNING

1967

Andel <1111 koncern- försäljningen 1976

UTLANDET SVERIGE

VARIA DIVISIONEN

FORSALJNING: 126 MKR INVESTERINGAR: 2 MKR

FORSKNING OCH UTVECKLING: 4 MKR ANTAL ANSTAllDA: 463

Verksamheten bedrivs i bolagen Astra-Dinol -produkter och system för rostskydd, Astra Nutrition- livsmedelsprotein och Astra-Sjuco- sjukvårdsmateriel. Divisio- nens försäljning uppgår till126 (f å 103) Mkr, vilket är en ökning med 23 procent Resul- tatet har planenligt ökat väsentligt och samt- liga tre enheter har förbättrat lönsamheten.

Astra-Dinol

Under 1976 har utvecklingen varit mycket god. Försäljningen har ökat 38 procent till 7 4 (f å 54) Mkr. Särskilt gynnsam har utveck- lingen varit i USA med en ökning på 79 pro- cent till 32 (f å 181 Mkr. Resultatnivån från tiden före oljekrisen 1974 har återställts.

Försäljning per F ö ränd-

marknad (Mkr) 1976 1975 ring%

Sverige 13 12 +13

Ovr'1ga Norden 12 10

+

²⁴

Ovriga utlandet 49 32 +53

Astra-Dinol räknar med fortsatt snabb expan- sion på den nordamerikanska marknaden, bl a genom ett nyförvärvat bolag i Kanada.

l Europa kommer ansträngningarna att ökas för att ytterligare samordna Astra-Dinols auktoriserade rostskyddstationer i ett enhet- ligt marknadsföringssystem, liknande de franchisingsystem som förekommer i USA

-

u<:\

Tuff-Kote Oinol har med sitt unika bilrostskyddssystem och ett uniformt uppträdande på marknaden haft stora framgångar i USA. Foretagen har idag 120 franschiseta- gare och 30 egna Centers.

Astra Nutrition

Försäljningen av fiskproteinkoncentrat har ökat 43 procent till 9 (f å 6) Mkr. Genom omstrukturering av bolaget har en koncen- tration av verksamheten skett till marknads- föring. Forsknings-och utvecklingsarbetet . har begränsats och produktionen ligger tills~~­ vidare nere. Varulagret har under året redu- cerats kraftigt. Produktionen kan återupptas med kort varsel.

Antalet anställda har minskat från drygt 50 till 10. Samtliga berörda har fått anställ- fl/.':_ ni ng inom koncernen eller vid andra företa&) Genom volymökningen och de vidtagna åtgärderna för kostnadsreduktion har resul- tatet förbättrats men är inte tillfredsställande.

Astra-Sjuco

Försäljningen uppgick 1976 till 43 (f å 43) Mkr. Preliminärt avtal om försäljning av det schweiziska dotterbolaget Astra-Sutramed träffades under året Bortsett från försälj- ningen genom detta bolag uppgår Astra- Sjucos totala försäljningsökning till 16 pro- cent Lönsamheten har förbättrats främst genom en minskad kapitalbindning.

Försäljning per F ö ränd-

marknad (Mkr) 1976 1975 ring%

Sverige 21 21 + 3

Ovriga Norden 16 12 + 31 Ovriga utlandet 6 4 +40a.

Under året har fortsatt koncentration till mer lönsamma delar av produktsortimentet ägt rum. Strävan är att öka andelen egna produkter och att successivt koncentrera agenturverksamheten till mer avancerade sjukvårdsprodukter än tidigare.

Ett dotterbolag har bildats i Holland, som bedöms vara en marknad med god potential för Astra-Sjucos produkter.

Prognos

Divisionens försäljning beräknas öka 19 pro- cent till ca 150 Mkr. Samtidigt planeras ökade satsningar inom produktutveckling och marknadsföring, vilket medför att resul- tatnivån kommer att bli oförändrad.

Genom att använda en nålkikare vid t ex undersökningar av knäleder, kan man med stor säkerhet ställa diagnos och därmed undvika eventuell operation.

Undersökningen utförs med ett Dyonics Needlescope, som marknadsförs av Astra-SJuco.

Patienten lider av chondromalaci, uppfransning av ledbrosket på knäskålens baksida,

vilket syns i den 2 mm v'1da nål kikaren.

11

EN ^EPOK EN ^FILOSOFI

Efter 25 år i Astras verkställande ledning, varav 20 år som koncernchef, har K Arne Wegerfelt begärt att fil avgå vid bolagsstämman 1977.

l detta samtal med personalrepresentanter från Astras huvudanläggning i Södertälje speglas några av de frågeställningar som på ett avgörande sätt påverkat Astras utveckling och nuvarande situation.

l samband med samtalet gjorde koncern- chefen K Arne Wegerfelt tillsammans med personalrepresentanterna en rundvandring i Astras produktionsanläggning i Snäckviken i Södertälje. Bland annat besökte man den nya produktionslinjen för Ferastral i syntes- fabriken. Från vänster ses Peter Vegis, 5/F, Tore Johansson, LO, K Arne Wegerfelt_

Arne Nilsson, SALF och Anders Uppfe/dt CF.

När du kom med i den verkställande ledningen var Astra ett ganska okänt företag. Visserligen var lokalbedövnings- medlet Xylocain på väg ut i världen men i stort sett var verksamheten inriktad på Sverige. 1977 befinner sig Astra

i

den internationella frontlinjen inom flera viktiga produktområden. Vi räknas bland de stora europeiska läkemedelsföretagen och en ytterligare internationalisering kan väntas. Innebär detta att du nått de mål du ställde upp när du började som VD?

Ja- utan tvekan. Och målsättningen har i många avseenden överträffats. Produkt- sitsen inom farmacevtiska divisionen till exempel -ingen var väl på 50-talet så optimistisk att han vågade tro att Astra på 70-talet skulle lansera egna originalproduk- ter inom fyra stora områden- förutom lokalbedövningsmedel även inom hjärtt kärl medel, astmamedel och antibiotika.

12

Kanske t o m inom fem produktområden- då ett neurofarmaka är på väg. Vi har både ifråga om volym och resultat kommit längre än jag räknade med.

Men bakom denna utveckling ligger en medveten satsning- en filosofi- som lett till en rad lyckosamma och avgörande beslut för Astra. Vi drog t ex samman den farmacevtiska produktionen till en enhet i södertälje och utvecklade grossiströrelsen.

Samtidigt decentraliserade vi marknads- föring och forskning- Hässle till Göteborg-

Mölndal, som just hade fått ett eget uni- versitet- och Draco till Lund. På det sättet fick vi bra universitetskontakter för alla tre forskningsenheterna- södertäljeforskarna har sedan gammalt ett omfattande ideutbyte med universiteten i Uppsala och Stockholm.

Den viktigaste orsaken till att vi lyckats är nog att vi i mitten av 50-talet beslutade oss för en stor satsning på forskning och ut- veckling. Vid den tiden fanns egentligen inte något medicinskt underlag, som moti- verade en så stark forskningssatsning.

Men det var en investering som alltså visat sig vara riktig. Det är resultatet av den in- satsen som gjort Astra känt internationellt.

Aptin 1967, Bricanyl1970, Seloken 1975, Penglobe 1976. Alla är produkter som representerat nya ideer inom läkemedels-

behandlingen.

Il&

Vår strävan att via välplanerad rekrytering\' och fortlöpande utbildning och utveckling · skaffa bra medarbetare har också påverkat Astra positivt. Enbart i Sverige har vi över 100 medarbetare med doktorsgrad eller motsvarande. Många unga forskare har dessutom doktorerat på arbeten som utförts inom koncernen.

Ett annat viktigt beslut var att utnyttja Xylocain för att bygga ut utlandsorganisa- tionen. Vi ville inte bara föra ut en enstaka bra produkt~ vi ville också skaffa oss bro- huvuden för de produkter våra forsknings- satsningar skulle kunna ge oss på 60-och 70-talen. Hade vi väntat med denna "inter- nationella uppmarsch" till dess att vi säkert vetat att vi skulle få våra nuvarande produk- ter, hade det kostat kolossalt mycket mer än det nu gjorde. Frågan är om vi ens hade klarat av det av egen kraft.

Vad jag förstår har man diskuterat mycket livligt inom koncernen om man slculle centralisera eller decentralisera.

Är den organisation vi har nu den rätta eller finns det anledning att decentralisera ytterligare J

Den här frågan har dykt upp då och då, dock inte på senare är då fördelarna med vår organisationsmodell synts allt tydligare.

Men innan det stod klart att vi lyckats fanns det många som tyckte att enheterna borde slås ihop. l dag tror jag alla är övertygade om att vi aldrig hade nått de resultat vi gjort om vi satsat på centralisering.

Vi hade ett laboratorium i Umeå-Tika- --~pr ett antal år sedan. Men det blev inga

- resultat. Universitetet var nog för litet som en bas för forskning. Aven vårt laboratorium var för litet. Det finns en viss storlekströskel som man måste över för att ha rimliga -~c.hanser att åstadkomma något En ytterligare -· )ppsplittring i Sverige tror jag därför inte på.

Däremot lägger vi kliniska enheter utom- lands för att komma närmare marknaderna.

Sedan länge har vi FoU-organisationer i USA och Frankrike. Ytterligare ett centrum är nu etablerat i Skottland.

Under 50-och 60-talen satsade vi med- vetet på att diversifiera med mer eller mindre lyckade resultat. Vad har vi lärt av detta? Hur ser du t ex på proteinprojektet?

För att få en klar bild av våra diversifierings- strävanden måste man ta hänsyn till den

·situation som då rådde. Vi hade bara ett läkemedel för den internationella mark- naden: Xylocain. Den politiska situationen var osäker- krav på statligt engagemang i läkemedelsindustrin fördes fram, utred- ' --\lingar i frågan pågick.

\.

1 Det var en helt naturlig åtgärd att diversi- fiera och då i första hand mot den kemisk- tekniska sektorn och näringsmedels- området. Där kunde vi utnyttja vårt kun- -pande inom läkemedel.

( l Proteinprojektet var t ex en naturlig forsk- .,..,.ningssatsning för ett läkemedelsföretag som

söker sig nya vägar. Vi lyckades ju också få fram en högklassig produkt som ska använ- das för berikning av proteinfattig människo- föda. Det är ett projekt helt jämförbart med vilket som helst av våra satsningar inom läkemedelsom rådet.

Våridens behov av protein är som vi alla vet kolossalt stort framför allt i u-länderna till vilka vi vänder oss i första hand. An då har ?et tagit mycket längre tid att göra produkten känd på marknaden än vi räknade med.

Byråkratiska administrationer, politiska oroligheter, långsamma eller obefintliga transportvägar är faktorer som hela tiden stör produktens möjlighet att visa vad den gårför.

Den verkliga diversifieringen har vi åstad- kommit inom läkemedelsområdet Där är vi så starkt förankrade inom olika geografiska områden och olika produktgrupper att diversifiering med riskspridning som motiv inte längre är aktuell.

Astra har ju i huvudsak expanderat av egen kraft. Varför har vi inte i större utsträckning köpt upp företag?

Köp har varit aktuella vid ett par tillfällen.

Men vi har varit medvetet försiktiga. Vi har inte behövt köpa. Vi har klarat en successiv utbyggnad av den internationella organisa- tionen och vi har lyckats ta fram egna värdefulla produkter. Min bedömning är att det är viktigt att kunna växa så mycket som möjligt av egen kraft, med egna produkter och med egen produktutveckling. l det längre perspektivet ger det bättre lönsam- het och bättre soliditet än expansion genom företags köp. Ofta leder företags- köpen till att alltför stora resurser inom ledningen tas i anspråk för rekonstruk- tionsarbetet. l stället för att koncentrera sig på att med kraft driva det man själv tagit fram blir allt för många upptagna av att få fason på det man fått på halsen.

Hur har vårt förhållande till omvärlden varit? Hur har vi påverkats av t ex det svenska samhällets satsning på sjuk-och hälsovård?

Det råder ingen tvekan om att vi haft och fortfarande har fördel av en väl utbyggd sjukvård och en hög medicinsk standard i Sverige. Det är ju här vi har vår bas. Den ger oss inte bara fina kontakter- vi har också möjlighet att få våra produkter sakkunnigt testade. Ett läkemedel som blivit registrerat i Sverige har därmed visat sin klass inför lanseringen på världsmarknaden.

Hur är det då med den svenska sjuk- vårdens nytta av Astra? Hur ser du över- huvudtaget på rättigheter och skyldigheter i förhållandet mellan Astra och samhället?

Självklart har Astra som företag samma skyldigheter och rättigheter som alla företag har. Vi är ju en del av samhället.

Som ett kemiskt-tekniskt företag har vi speciellt ansvar för miljön. Vi ska satsa på egen avloppsrening. egen beredskap vid

"kemiska olyckor" t ex utsläpp eller haverier vid transporter. Vi måste med vårt speciella kunnande komplettera samhällets service- inrättningar.

Men det är främst i egenskap av läke- medelsföretag som Astra har sin speciella roll i samhället. Läkemedel är en av grund- pelarna i den svenska sjukvården. Vi vet att sjukvårdens resurser är hårt ansträngda.

Vad skulle hända om alla som får lungin- flammation måste läggas in för långvarig behandling? Om överhuvudtaget alla de

människor som i dag kan klara sig med läkemedel i öppen vård skulle behöva tas in på sjukhus? Sjukvården skulle inte klara en sådan påfrestning.

Det finns många exempel på hur läke- medel frigör kapacitet till förmån för dem som verkligen behöver sjukhusvård.

Se på mentalvården där psykofarmaka gjort det möjligt för många att komma till- baka tilllivet utanför institutionerna. Högt blodtryck kan i dag regleras i ett tidigt stadium då det ännu är ofarligt och inte kräver sjukhusinsatser. Astmatikerna kan i stort sett genomföra sin arbetsdag utan att känna oro eller fruktan för oväntade anfall av andnöd och blixttransport till sjukhus.

Samhället ställer ju via sina kontroll- instanser stora krav på läkemedel ...

javisst- men det gör vi också. Samhällets krav är den norm vi följer. Men i många fall är våra krav härdare än samhällets.

Ett exempel är penicillin. Där krävs nog- granna isoleringsåtgärder för att avskärma penicillintillv-erkningen från all annan tillverk- ning inom fabriksanläggningen. Vi tog steget fullt ut och flyttade penicillinproduktionen till en helt annan ort. Det är framförhållning!

Vår forskningspolicy är ett annat utslag av denna kritiska inställning. Vi har slagit fast att våra nya läkemedel ska erbjuda kliniska fördelar jämfört med andra preparat på marknaden- annars säger vi själva nej.

Industriländernas engagemang i u-landsfrågorna är alltid aktuell. Astra i u-land är inte bara protein utan kanske framför allt läkemedel. Din kommentar?

låt oss först konstatera att det precis som i andra sammanhang är skillnad mellan u-länder när det gäller sjukvård. l de flesta u-länder föds, lever och dör uppåt 80 procent av befolkningen utan att någonsin komma i kontakt med läkare. An mindre med ett sjukhus eller läkemedel.

l dessa länder måste man börja med att lära ut hur man överhuvudtaget använder läkemedel på rätt sätt.

Nästa steg kommer när sjukvården nått en sådan nivå att man med expertstöd kan klara lokal tillverkning. l sådana fall har vi gått in och medverkat med teknisk hjälp.

Till att börja med vid själva beredningen av läkemedel. Iran är ett exempel på hur vi gått in med kunskap för att bygga en fabrik.

Teknologin för substanstillverkningen är svår att överföra. Den kommer in i ett senare skede när u-landet i princip blivit ett i-land.

13

Hu inte i-ländernas läkemedelsforskare glömt bort u-ländernas sjukdomar?

Nej, det är inte sant. Det finns företag som länge varit etablerade i u-länder och som känner dessa marknader. Men man måste känna tilllandet och dess sjukdomspano- rama innan man kan börja forska kring dess sjukdomar. Astras kunskap täcker inte den medicinska u-landsproblematiken och där- för har vi inte kunnat prioritera den verk- samheten.

Vi har dock genom vår forskning fått fram ett preparat som är u-landsinriktat.

Ett preparat som upphäver järnbrist- ett vanligt pr~blem vid parasitära, tropiska sjukdomar. Vi har tagit fram en injicerbar järnhaltig lösning som ger samma mängd järn i 1- 2 sprutor som det förut behövdes 1

o-

20 sprutor för att ge. slutfasen av de kliniska prövningarna och 90 procent av försäljningen kommer att ligga på u-lands- marknaderna.

Läkemedelsindustrin har ofta kritiserats.

kravet på förstatligande har rests. Hur har den debatten påverkat Astra?

Kravet på samhällsägande av läkemedels- företagen har framförts under de 30 år jag arbetat inom Astra. Det har varit några enstaka kritiker som agerat' vid varje tillfälle Någon saklig grund finns inte för ett förstat- ligande. Samhällets krav och inflytande är redan så stort genom läkemedelskontrollen.

Det goda har dock kritiken haft med sig att vi alltid varit observanta på vår roll i samhäl- let. Ingen ska kunna yrka på ett förstatligan- de för att vi misskött oss.

Nackdelen är att det tar tid att informera och debattera. Där befinner man sig i ett

svårt utgångsläge eftersom massmedia sällan betonar de positiva sidorna. Vårt bästa argument är och förblir att göra en bra insats helt enkelt. Och det gör de svenska läkemedelsföretagen. Kanske har de gemensamma ansträngningarna via branschföreningen varit mindre lyckade.

Astras personalpolitik betraktas av många som mer progressiv än genom- snittet. Är det en utveckling förstatligande- debatten drivit fram?

Något direkt samband finns inte. En per- sonalpolitik som uppfattas som positiv av de anställda är alltid en styrka för företaget.

Visst kan man säga att en dålig personal- politik skulle varit till skada för oss i förstatligandedebatten. Men det främsta skälet till att vi har en bra personalpolitik är att det är effektivt. Man tillbringar en tredjedel av sitt vuxna liv på arbetsplatsen.

Att trivas på jobbet är en del av begreppet livskvalitet enligt min uppfattning.

Vi ligger långt framme när det gäller jäm- ställdheten mellan olika löntagargrupper- månadslön för alla och i stort sett enhetliga

14

anställningsvillkor. Det arbetade vi med under 60-talet, och långt innan MBL-utred- ningen satte igång diskuterade vi samråds- frågor. Vi har länge haft projektgrupper där de anställdas representanter arbetar med och tar ställning till frågor rörande personal- politik, arbetsmiljö, arbetsförhållanden, arbetsplatser osv.

Något som jag alltid ansett vara en styrka är ett fungerande samarbete inte bara mellan representanterna för företagsled- ning och fackliga organisationer utan också mellan de olika löntagarorganisationerna.

En bidragande orsak till fina relationer och tvärkontakter är vår satsning på idrotts- rörelsen inom företaget. Här träffar man varandra i andra former än i arbetet, mer avspänt, chefer och medarbetare, LO-an- ställda och PTK-anställda, alla tävlar tillsam- mans. Jag tror att det har betytt mycket för samarbetsanda n.

Är Astras personalpolitik en dyr historia?

Det är en lönsam investering. Vi har t ex låg personalomsättning. En alltför snabb perso- nalomsättning kostar stora pengar för utbildning, omställning, rekrytering osv.

Det rör sig om miljoner i besparingar.

Ett annat resultat av vår personalpolitik är den goda arbetsmiljön. Sjukfrånvaron ligger mycket lågt hos oss. En hög sjukfrån- varo kostar också mycket På Astra har vi på försök beslutat att ta bort karensdagarna. Alla trodde att sjukfrånvaron skulle öka men det blev tvärtom, den gick ner! Slopandet var ett samrådsbeslut- fack och företag var ense om att en kraftig höjning av sjukfrånvaron skulle leda till ett återinförande av karens- dagarna. Vi är nu inne i en provperiod på tre år som senare skall utvärderas.

Nu är lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet här. Revolution säger en del och kommer med dystra spådomar.

Vad säger du?

Visst tar information och medbestämmande- frägor tid och kostar pengar. Men allt kom- mer tillbaka till företaget i form av ökad för- ståelse för arbetet och arbetsinsatsen.

Naturligtvis kan detta drivas för långt.

Man kan kräva så mycket information, sä mycket medbestämmande att vi aldrig får någon tid över att genomföra det vi sam- råder om. Inom Astra har vi sedan länge stor erfarenhet av samråd och vi betraktar det som ett bra arbetssätt.

Vi testade den nya lagen på miljöfon- derna och jag tycker det fungerade mycket

bra Vi förlorade ingen tid och fick ett bra resultat där alla berörda var med om att arbeta fram en lösning. Ett centralt beslut hade aldrig uppfattats så positivt som detta.

Om båda parter har samma grundläg- gande filosofi -nämligen att de beslut vi ska ta ska vara bra för företaget och de an- ställda behöver det inte bli någon konflikt.

När man har 25 års erfarenhet i Astras verkställande ledning och blickar framåt i tiden - vad anser man då om Astras möjligheter?

Det finns en rad utvecklingstendenser man med stor säkerhet kan säga kommer att förstärkas. läkemedlen kommer att spela en~

allt större roll i sjukvården. En fortsatt ut- ~ veckling inom läkemedebom rådet är en av de fä möjligheter som finns att rationalisera sjukvård. Men vi får nog också räkna med en del problem. Hälso- och sjukvärden är en p.äpassad

s~kto r.

Myndigheterna vill gärna • . '\

lagga s1g 1 var verksamhet, styra och kontro l- ··

lera den. Man kan driva styrningen alltför längt-inte minst när det gäller prissätt- ningen. Man vill inte ge oss en rimlig kom- pensation för inflationen, som är vår värsta fiende. 60-talets 3-5-procentiga årsinflation kunde vi kompensera med produktivitets- ökning. Men med en inflation pä 10-30 procent i flertalet i-länder måste vi fä kompensation.

Kommer vi att överleva som enskilt företag?

Jag är övertygad om att vi har de resurser som behövs för att överleva. Vi har starka enheter för såväl forskning, marknadsföring som produktion. Våra produkter kommer att vara aktuella och värdefulla längt in på ₄.

80-talet och under tiden utvecklas nya. ( .~

Neurofarmaka, antivirusmedel och preparat - vid hudallergier är vad vi kan vänta oss.

Dessutom räknar vi med förbättringar inom de områden vi redan är inne på: Hjärtlkärl- medel, astmamedel och antibiotika. Till och•

med inom värt äldsta område, lokalbedöv-·~

ningsmedel, finns nyheter på gäng. Vi är nu så stora att vi tillhör de företag framtids- teoretikerna räknar med ska överleva.

Vi är idag bland de femton största i Europa och bland de 40 största i världen. Inom en tioårsperiod borde Astra kunna arbeta sig in pä den europeiska tio-i-topp-listan.

Astras personal har i hög grad påverkat sin arbetsmiljö.

Bland annat fördelas medel ur Astras arbetsmiljöfond i samråd med personalen. Under rundvandringen i Astra Södertäljeverken besökte koncernchefen och de fackliga representanterna den nyligen ombyggda granulerings- avdelningen i den farmacevtiska fabriken, den nya pro·

duklionsanläggningen för järnpreparatet Ferastral och delar av den gamla syntesfabriken.

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

s ..

lopp l miljoner ktonot

1976 1975

Rort-bens mtakte-r

Forsaljntng 1.489,8 1275,0

Rorelsens kostnader

Forsknmg!>-, nllverknmg~-, forsaiJmngs-

f· ^{' i}

och admmt'>tratton~kostnader -1.328,1 - 1132,3

Rore/seresultat fore

.'lv~knvnmgär 161,7 142,7

Avsknvntngar enligt plan (1) - 43,2 - 35,9

Rorel>eresultat etter avsknvnmg.u

118,5 ^106,8

tf"

Fmanstella mtakter

Utdelntng

på

aktter 0,0 ^0,0

Rantemtakter 9,4 ^7,7

Fmanstella ko~tnader

Rantekostnader

~

^17,1

Re~ultat efter fman.,tella mtakte-r och kostnader 109,8 97,4

Mm ontetens andel av detta re!>ultat (2) 7,1 5,6

Resultat fore e~tra01dmata

po5ter, bobluts-

dispm1trone1

och skatter

102,7 91,8

Extraord1nara poster (3)

__2i!.

^30,0

Resultat fot

e

bohlut~d1sposrl10ner

och

~katter 99,6 ^121,8 Bo k s lut'>dt spos1t1on e r

Avsknvmngar utov~;>r plan (1) - 13,1 - 9,3

Avsattntng ttlllagErrfi'~erv - 15,0 -1},5

Avsattnmg till mvestenngs1ond - 0,8 -28,9 -33,6 -56,4

Resultattore ~katter 70,7 65.4

5katter -29,5 - 28,9

Mtnorttetem andel av bokslutsdtspostttoner

och skatter

~

^4,1

Redov1sad nettovrmt 46,7 ^40,6

·--

Beraknad nettovmst se not 4

Stffrorna 1110m parent('S hanv"dr t.tll not,. r 1 kommentarer tJU kon~ernens bok•lut .,rj lD-21

16

KONCERNENs BALANSRÄKNING

Belopp 1 milJoner krono1

Tillgångar

1976 1975

Om ~attm ngstdlgån gar

L1kv1da medel (5) 145,6 103,7

Kundtordnnga1 !6) 156,1 141,2

Ovnga fo1dnngar 44,4 34,3

Varulager '7i 289,1 635,2 .245,8 525,2

Sparrkonton 6,4 8.2

Anlaggmng~tJIIgångar

Aku er o c h andelar 1 utomstaendE' foretag 0,4 4,3

Längtnstrga tordnngar 16,3 20,3

Patent och goodw11l /8) 5,8

5.4

lv\a5kmer och m\oentaner 19) 132,9 89,1

Fd~tlgheter \9) 203,3 168,0

Pågående anlaggnmg~arLetE'n 18,7 377,4 67,9 355,0

1.019,0 688,4

skulder och eget kapital Korttnst1ga ~kulder

Skatte~kuldf':'r 25,0 24,2

Leverantor~~kulder 105,7 101,1

Ov11ga ~kulder (101 202,1 332,8 145,0 .270,~

Långfn~t1ga skulder

lntecknmgslån 28,3 20,0

ObhgatiOnslan 16,3 17,4

.\vsatt t1ll pen~roner 113,9 96,9

Avsatt t11l N-barnersattmng<u 45,7 45,7

Ovnga skulr:er

84,8

289,0 47.7 227,7

Obeskdttdde reserver

VarulagE-rreserv 104,3 89.3

lnvestenngsfond 14,3 39,9

Arbet'>miiJotond 4,1 7,3

Sarsk1ld mvest<;>rmgstond 122,7 5,7 142,4

Mrnontetens andel av eget kapttal /11) 6,7 4.3

EgE't kap1tal (121 Bundet eg('t kaprtal

Akt1ekap1tal 125,0 125,0

Bundna ~~~erver 57,9 182,9 53,4 178.4

Futt eget kap1tal

Fna reserver 38,2 24,7

Redov1~ad nettovln'>t 46,7 84,9 40,6 65,3

1.019,0 888,4

- - -

Stallda p,mter

Fa5tJghet'>1nteckmngat 70,7 65,4

Foretagsrntec knmgar 21,0 19,5

Ovngt 0,6 92,3 0,8 85,7

Anwarstorbrndelser

Dt'>konterade vaxtar 11,9 10,7

O v ngt 56,4 68,3 30,4

1.1

S1ffrorna 1nom parentes hanv1>ar bli noter 1 kommentare1 till koncernen' bakilut "d 20-21

17

In flat/On och p11sfotandrmg,u har de ~enaste ären päverkat koncernen!> stal/m ng och resul- tat Under 1974 okade pmema pä rävaror och emballage krafttgt. En stabJilsenng har agt rum under 1975 och 1976 men 1 stallet har foner och andra omkostnade1 okat 1 betydligt snabbare takt an vad ~om t1d1gare var normJ/t

For art bedoma effeJ..:terna av dessa han- del~er kan mer eller mmdre omfattande kor-

l 1germgar go ras 1 de ttadttlonella rakenska- perna. Ingen av de mer fullstandtga meto- derna har dock ann u bitvit prax1s och ett en- hetltgt angrepp!>satt !>a knas 1 svenska toretag Vt har dartorvalt att med partiella JUstermgar belysa effekterna pä Astra-koncernens resul- tat, rantabtlttet O( h fmanstenng Det bor pJ- pekas att komgenngama mte gor amprnk pJ au vara full!>tartd1ga och exakta MJ/sattnmgen ar endast aU på ett enkelt ~>att vtsa effekterna av oltka part1el/a JUStermgar

18

INFlATIONSEFFEKTER

Koncernens resultatriikning

l nedanstäende re~ultatrakmng har koncer-

nen5 re:.ultat fore bok~lut:>di~pos1t1on€r och skatter ko1 ngerats for framt1da hogre kostnader på varor och anlaggnmgar På detta satt får man en v1~s upptattmng om v1lket lag:,ta resultat to re skatt koncernen bor redov1sa om 5travan ar att fmans1era återamkattnrng av varor och anlaggmngar med enbart tntjanade vinstmedel Rådande skattelag:,tlttmng Innehåller dock and1a regler for berakmng av den beskattntng5- bara vmsten o<. h de gjorda kor11genngarna måste darfor äterforas bland bok~luts­

di~posltlonerna Belopp o milJoner kronor

FOisaiJmng

Rorelsens ko~tnader Avsknvntngar enligt plan Re~u/tat eftet avskttvnmgar F1nan~1ella mtakter och kostnader Mmontetens andel av detta resultat Resultat fore exttaotdma1a poste t. bok5luts- d1spostttonet

och

skattl~r

lnflattonsb~tmgadc komgenngar

Reserven ng for tramt1da hogre ko~tnader v1d åtetanskatfmng av anlaggnmgar och va1or1,

Resultat

ette1

mtlat10nsbetmgade

ko111getmgar Extraordmara po~ter

Re~ultat fore bok~ lutsdbposttJOner och skarter SkJIInad mellan boktorda avsknvmngat och

av:.knvnmgar enligt plan okad.,-med o·.·anstående re~ervenng fot tr<!mtrda hogre äteran'>katfntng'>- 1-...ostnad for anlaggmngar

Sk1llnad mellan bokforda forandnngar av lagerreserv och ovan'>tående reserven ng for framttda hogre återan~kattnmgskostnad for varor

:'\v'>attnmg tallmvestenng~fond skatter

Mmontetens andel av bokslutsdispm1t1oner och sl-atter Redov1sad nettovmst

1976 1.490 -1.329 43 118 8

7

103

36 67 3 64

4

4 1

30

6

47

1) Belop~t mobvarar >kolfn.,den rn!.'llan a·.-krovmngar på anlaggnongarna' ateran~k.,ttnongsvarde o~h an~kattn ongsva r de 17 (f å 9J Mkr ·.amt skrllnadF. n me il an varuforbruknong er.lrgt ~IFU (>J>t o n-to r<. t u to- metod o~h FIFU (tor~t on-forst uti-metod 19 il å 13) Mko

-='

1975 1275 - 1132 J6 107 9 6 92

22

70

30 _{... .,_}

1001' - j ~

1 33 29 4

41