Institutionella investerares ULVNKDQWHULQJL¿QDQVNULVHQVspår

Full text

(1)KAPITEL 9. Institutionella investerares

(2)

(3)

(4) spår MARKUS KALLIFATIDES & SOPHIE NACHEMSON-EKWALL. Det institutionella investerandets politik

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14) .

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23) . idéer: journalister och affärspressen, akademiker och akademiska texter, politiska partier och politiska idéer, tankesmedjor och stiftelser (…) på denna punkt skulle samar

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29) ! "# $%%&# $'*# . översättning). Statsvetarna Peter Gourevitch och James Shinn pekar på formering av politiska preferenser som den viktigaste förklarande variabeln i jämförande

(30)

(31) + . .

(32)

(33)

(34) /

(35) $%%0+ 1.

(36)

(37)

(38) +

(39)

(40)

(41)

(42)

(43)

(44) . .

(45) . runt om i världen. I detta kapitel vill vi lägga till inte bara sociologi utan

(46) #

(47)

(48)

(49) .

(50)

(51).

(52)

(53)

(54)

(55)

(56)

(57)

(58) .

(59)

(60)

(61) .

(62)

(63) 1.

(64)

(65)

(66) . 1.

(67)

(68)

(69) . .

(70) . 3

(71) 4

(72)

(73)

(74)

(75) . investerares kapitalförvaltningslogik. I detta kapitel redogör vi för förän© FÖRFATTARNA OCH SIR. 203.

(76) MARKUS KALLIFATIDES & SOPHIE NACHEMSON-EKWALL.

(77)

(78)

(79) .

(80)

(81)

(82) #

(83) . uppfattningar om effektiva kapitalmarknader och värdet av privatisering .

(84)

(85)

(86)

(87) . 5

(88)

(89)

(90)

(91)

(92) .

(93)

(94)

(95)

(96)

(97) .

(98) 6

(99)

(100)

(101)

(102)

(103)

(104) ta, samt den möjliga konsekvensen att institutionella placerare engagerade

(105)

(106)

(107)

(108)

(109) . 7 .

(110) . blir föremål för politisk förhandling. Som slutsatser i detta kapitel fram

(111) .

(112)

(113) . .

(114) . för att möta denna förändring.

(115)

(116)

(117)

(118)

(119) 8 9 $%;%+

(120)

(121) .

(122) .

(123)

(124)

(125) <=

(126) >

(127) ?

(128) 6

(129) ? .

(130)

(131) ?

(132) .

(133) # . . jämvikt, trickle-down7

(134) #

(135)

(136) .

(137)

(138)

(139) fektiva kapitalmarknader.1

(140) =

(141) >

(142) 9

(143) . välbekanta fenomenet att vissa teoretiska idéer lever och frodas som motiv för och legitimering av politisk och regulatorisk handling trots att de har påvisats som direkt felaktiga eller grovt förenklade i den akademiska forsk

(144) 4 A

(145) # ;BB'C D

(146) # $%%;+ E

(147)

(148) .

(149)

(150) .

(151)

(152).

(153)

(154) =

(155) >

(156)

(157)

(158)

(159)

(160)

(161) 6

(162) stitutionella investerarna. Här inkluderar vi öppna investeringsfonder såsom aktiefonder, pensionssparande i försäkringsbolag och statliga pensionsfond

(163) #

(164)

(165)

(166)

(167)

(168)

(169) .

(170) F

(171)

(172)

(173)

(174)

(175) 7. logik formats av de bägge idéerna om värdet av privatisering och tilltro till kapitalmarknaders effektivitet.

(176)

(177)

(178)

(179)

(180)

(181) ;. 9

(182)

(183)

(184)

(185) >

(186)

(187)

(188) 4

(189) .

(190) 3>

(191)

(192)

(193) 4 .

(194)

(195)

(196)

(197)

(198) <

(199) .

(200) ? . 4

(201)

(202)

(203)

(204)

(205) .

(206)

(207)

(208)

(209)

(210)

(211) .

(212)

(213) . mikroprocesser. Trickle-down economics är en nedsättande beteckning på föreställningen om att förmögenhetsökning

(214)

(215) #

(216) K

(217)

(218)

(219)

(220) # <

(221) ? .

(222)

(223)

(224) . .

(225)

(226) =

(227) >

(228)

(229)

(230)

(231) K

(232) . 204. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(233) 9 | INSTITUTIONELLA INVISTERARES RISKHANTERING I FINANSKRISENS SPÅR. teringar snarare än offentliga på ett sätt som inneburit att förmånstagaren

(234)

(235) + .

(236) 1.

(237)

(238)

(239)

(240)

(241) #

(242)

(243) .

(244) 4

(245)

(246) . 4

(247)

(248)

(249)

(250)

(251) K A

(252)

(253) # ;BB;+ L följförvaltning har institutionella investerare förlitat sig på att statistiskt kalibrerade matematiska modeller för köp och sälj skulle generera maximal riskjusterad avkastning på det investerade kapitalet utan aktivt deltagande i vare sig privat eller offentligt beslutsfattande i företag och stater. Institutionella investerare som kategori spelar en central roll i kapital

(254)

(255)

(256)

(257) 3

(258) 1

(259)

(260) &%7M%N.

(261)

(262)

(263)

(264)

(265)

(266) O

(267) ! 3#. $%;0+#

(268)

(269)

(270)

(271)

(272)

(273) na och liberaliseringar av kapitalmarknader. Genom denna process har de

(274)

(275)

(276)

(277) . .

(278) . noterade företag runt om i världen. I den akademiska forskningen har institutionella investerare ofta behandlats som en grupp av oinformerade, passiva investerare med en benägenhet att visa sitt eventuella missnöje genom exit snarare än loyalty eller voice. (Se E # ;B*$#

(279)

(280)

(281)

(282)

(283) .

(284)

(285)

(286) . i organisationer). Detta är dock en förenklad bild, då de institutionella in

(287)

(288)

(289)

(290) #

(291) misk struktur och politik som omgärdar och till en del utgör varje nationellt . .

(292) "

(293)

(294)

(295)

(296) + . investeringsobjekt har de institutionella investerarnas verksamhet överallt varit föremål för allsköns reglering, som periodvis varit häftigt omstridd. Regleringarna har antingen understött eller försvårat ett aktivt deltagande . #

(297)

(298) .

(299) .

(300)

(301)

(302)

(303)

(304)

(305) 1.

(306)

(307)

(308) 2 U

(309)

(310) 4

(311) .

(312)

(313)

(314) .

(315) V

(316)

(317)

(318) V

(319)

(320)

(321)

(322) $. W/3"X7

(323) Y"X ;B*Z

(324)

(325)

(326)

(327)

(328)

(329) .

(330)

(331)

(332)

(333)

(334)

(335)

(336)

(337) + [

(338)

(339)

(340) .

(341)

(342)

(343) .

(344)

(345)

(346)

(347) K

(348)

(349)

(350) .

(351)

(352)

(353)

(354)

(355)

(356)

(357) 1.

(358)

(359)

(360)

(361) .

(362) .

(363)

(364)

(365) © FÖRFATTARNA OCH SIR. 205.

(366) MARKUS KALLIFATIDES & SOPHIE NACHEMSON-EKWALL. la krisen år 2008 och framåt. Efter tre decennier av tolkningsföreträde får

(367)

(368)

(369)

(370)

(371)

(372)

(373)

(374)

(375) . 4

(376)

(377) _=# ;B&$C

(378) ! # ;B&'C. D# ;B*%+ W

(379)

(380)

(381) /

(382) "

(383) #

(384)

(385)

(386)

(387)

(388)

(389)

(390)

(391)

(392)

(393)

(394)

(395)

(396) # $%;0 /

(397) X

(398) `

(399)

(400).

(401)

(402)

(403)

(404)

(405)

(406) W

(407)

(408) D. På det politiska planet beskriver EU-kommissionen3 i sitt direktiv om aktieägares rättigheter att institutionella investerare och deras förvaltare intresserar sig mer för aktiehandel och likviditet, där måttstocken för framgång är utvalda kapitalmarknadsindex, än för att understödja långsiktigt värdeskapande företag. Kommissionen menar att detta skapar en kortsiktig press på företagens prestation som i förlängningen leder till suboptimal avkastning för de slutgiltiga förmånstagarna.

(409) z.7

(410) $%;$+

(411) ?

(412) ? . förknippad med ett fragmenterat ägande och institutionella hinder för kollektivt engagemang, som skapat bristande incitament för investerare att engagera sig i företag. I sitt förslag till direktiv om europeiska långsiktiga

(413)

(414)

(415) .

(416)

(417)

(418)

(419) terare följer (kortsiktiga) riktlinjer som gör dem mindre benägna att investera i infrastruktur, forskning och utveckling samt små och medelstora företag, och att förmånstagarna därmed berövas långsiktig avkastning.4

(420)

(421)

(422)

(423) 8

(424) E_

(425) . X

(426) _ |. (t ex 2000, 2007) har länge argumenterat för att institutionella investera

(427)

(428)

(429)

(430)

(431) 4

(432)

(433)

(434)

(435)

(436) . ekonomiers prestation snarare än enskilda företags för sitt samlade resultat och därför ibland bör driva intressen som skiljer sig från andra aktieägares

(437) K #

(438)

(439)

(440)

(441) 4

(442) ~

(443)

(444)

(445)

(446) + W .

(447)

(448)

(449)

(450) "

(451)

(452) # $%%%C X

(453)

(454) # $%%&C. 8 !

(455) # $%%B+

(456) .

(457)

(458)

(459)

(460)

(461) .

(462)

(463)

(464)

(465)

(466)

(467) 4

(468)

(469) .

(470)

(471). 0. X

(472)

(473)

(474) $%;Z WY7

(475) Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council Amending Directive 2007/36/Ec as Regards the Encouragement of Long-Term Shareholder Engagement and Directive 2013/34/EU as Regards Certain Elements of the Corporate Governance Statement. 4 Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on European Long-Term Investment Funds. WY7

(476) $%;0~0Z~WY. 206. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(477) 9 | INSTITUTIONELLA INVISTERARES RISKHANTERING I FINANSKRISENS SPÅR.

(478)

(479)

(480)

(481)

(482)

(483)

(484)

(485)

(486)

(487)

(488)

(489) ~.

(490)

(491) . (agenten) och de slutliga ägarna (principalen). Tillsammans pekar allt detta mot den sedan länge etablerade tradition i samhällsvetenskaperna som förstår alla begrepp som ”effektivitet” och ”optimalitet” som värdeladdade begrepp med en ”moralisk dimension” W=# ;BM;+ 3

(492)

(493) K

(494) .

(495)

(496)

(497)

(498)

(499)

(500)

(501) . 4

(502) . ”epistemiska förkastningslinje” (Donaldson, 2012) som delar forskningen .

(503)

(504)

(505)

(506)

(507)

(508)

(509)

(510) .

(511)

(512)

(513)

(514)

(515)

(516)

(517) gisk teori argumenterar vi för, att institutionella investerares verksamhet är inbäddad i ett bredare institutionellt sammanhang, där ekonomiska, legala, kulturella och sociala faktorer formar och omformar både förutsättningar

(518)

(519) U

(520)

(521)

(522) .

(523)

(524)

(525)

(526)

(527) .

(528)

(529)

(530)

(531)

(532)

(533)

(534) .

(535)

(536)

(537)

(538)

(539)

(540) . 4

(541) .

(542) .

(543) . på är notoriskt omstridda. I det följande avsnittet utvecklar vi vår konceptualisering av den omstrid

(544)

(545)

(546)

(547)

(548) #

(549). institutionella investerarna. I det efterföljande avsnittet redogör vi för den kapitalförvaltningslogik som varit dominerande under de senaste decennier

(550) #

(551)

(552)

(553) 4

(554) >

(555) .

(556)

(557)

(558)

(559)

(560)

(561)

(562) . kapitalförvaltningslogik, inklusive den kritik av investeringsriktlinjer som kretsar kring ett alldeles särskilt riskbegrepp, betonar likviditet och leder till ”kortsiktighet”. Vi tolkar denna kritik som ett indicium på förändrade preferenser i den mening som Gourevitch och Shinn (2005) avser. I det

(563)

(564)

(565)

(566)

(567)

(568) .

(569)

(570) 4

(571). forskare och praktiker att förstå och verka på området framöver.. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 207.

(572) MARKUS KALLIFATIDES & SOPHIE NACHEMSON-EKWALL. Ramverk för politisk-ekonomisk analys av bolagsstyrningssystem 3

(573) K

(574)

(575)

(576)

(577)

(578) . .

(579) bäddade i historiska sammanhang där såväl lagstiftning som kultur formar ekonomiska institutioner och enskilda aktörers handlingar (se t ex Granovetter, 1985). Kanske särskilt i statsvetenskapen och sociologin utvecklas ett politiskt perspektiv på organisationer och institutioner som på bo.

(580)

(581) <

(582)

(583)

(584)

(585)

(586)

(587) .. .

(588) ?

(589) ! "# $%%&# $*'# . översättning).

(590)

(591) .

(592)

(593)

(594)

(595)

(596)

(597) .

(598) 4

(599)

(600) . + .

(601) K

(602)

(603)

(604)

(605)

(606)

(607) X

(608) ! 8# $%%0C # $%%M+ U

(609)

(610) #

(611)

(612). som förekommer i många olika former och med varierande intressen och

(613)

(614) #

(615)

(616)

(617)

(618) # .

(619)

(620)

(621)

(622)

(623)

(624)

(625). med varierande förmågor och intressen, teoretiseras som lärobokens economic man. I stället ses de som begränsat rationella aktörer som fattar beslut utifrån tillgänglig och kostsam information inom ramen för en kulturellt

(626)

(627) K "# ;B&*+ W

(628) . fråga med sådana utgångspunkter blir hur en viss aktörskategori, t ex institutionella investerare, tolkar sitt uppdrag som företrädare för förmånstagare och varför de tolkar det som de gör.

(629)

(630) X

(631) 8 $%%0+

(632) . " $%%&+

(633)

(634) .

(635)

(636)

(637)

(638) 7

(639)

(640)

(641) . 6 3

(642)

(643)

(644) #

(645)

(646) dare och arbetstagare. Institutionella investerare är agenter, men frågan är

(647) 6 D

(648) #

(649)

(650)

(651)

(652)

(653)

(654)

(655) V

(656)

(657) . för sig själva? I praktiken handlar det om kombinationer av ovanstående, där koalitioner av olika kategoriers intressen förverkligas genom de institutionella investerarnas verksamhet. Gourevitch och Shinn (ibid.) visar i sin världsomspännande studie att institutionella investerare ofta ingått allianser med företagsledare, andra minoritetsaktieägare eller kontrollerande 208. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(658) 9 | INSTITUTIONELLA INVISTERARES RISKHANTERING I FINANSKRISENS SPÅR.

(659)

(660)

(661) .

(662) . Shinn använder ingen högre grad av differentiering mellan olika kategorier av institutionella investerare, och de problematiserar inte heller nämnvärt de

(663)

(664)

(665)

(666) .

(667)

(668) .

(669) 4

(670)

(671) . E_

(672) . | +

(673)

(674) . .#

(675) .

(676) .

(677)

(678)

(679)

(680)

(681) .

(682)

(683)

(684)

(685)

(686) K

(687)

(688)

(689)

(690)

(691)

(692) K

(693) ?. ?# .

(694)

(695) 1

(696)

(697)

(698)

(699)

(700)

(701)

(702)

(703)

(704)

(705) .

(706)

(707)

(708)

(709)

(710) .

(711)

(712)

(713) . sparande och investering. Därmed har de för sin avkastning kommit att bli beroende av hur hela nationers ekonomier utvecklas, snarare än av enskilda

(714)

(715)

(716) W E_

(717) . |

(718)

(719)

(720)

(721)

(722) .

(723) K

(724)

(725)

(726) .

(727)

(728) . nedskärning i ett företag kan ha negativa konsekvenser för avkastningen på en samlad portfölj av innehav. Här hör vi ett eko från t ex Shleifer och Summers (1988), som ifrågasatte

(729)

(730)

(731)

(732)

(733)

(734). förstås som kopplade till effektivitetsökningar (vilket då var den domine

(735)

(736)

(737)

(738) +

(739)

(740)

(741)

(742) . borde förstås som överföringar av värden från olika intressenter i ett företag

(743)

(744)

(745)

(746)

(747)

(748)

(749)

(750) .

(751)

(752)

(753)

(754)

(755)

(756)

(757)

(758)

(759) 7

(760)

(761)

(762)

(763)

(764)

(765)

(766) #

(767) . lång sikt kan göra det svårare att driva företaget i fråga framgångsrikt. I

(768)

(769)

(770)

(771)

(772)

(773)

(774) .gande företagsledningar förvärvar och överinvesterar i en särskild sektor av

(775)

(776) .

(777)

(778)

(779)

(780)

(781)

(782)

(783) . ”universella aktieägarens” intresse av maximal riskjusterad avkastning (jfr IT-bubblan i början av 2000-talet). 3

(784) .

(785)

(786)

(787)

(788)

(789) #

(790)

(791) # . ofta ett intresse som skiljer sig (och bör skilja sig) från den enskilde aktieägaren, företagsledaren eller arbetstagaren. Varje tänkbart utövande av © FÖRFATTARNA OCH SIR. 209.

(792) MARKUS KALLIFATIDES & SOPHIE NACHEMSON-EKWALL.

(793)

(794)

(795)

(796)

(797)

(798)

(799) 4

(800)

(801) 1.

(802).

(803)

(804) .

(805)

(806) 1.

(807)

(808) . utövas genom att sälja, kvarstå passivt eller göra sin röst hörd på stämman. U

(809)

(810)

(811)

(812)

(813) .

(814)

(815)

(816).

(817) . .

(818)

(819)

(820)

(821) 3

(822) 1

(823) 4

(824) .

(825) .

(826)

(827)

(828) K

(829)

(830)

(831)

(832)

(833)

(834) .

(835)

(836)

(837) 4

(838)

(839) 3

(840) 1

(841) .

(842)

(843) . kontrollerande aktieägare som ofta företräder andra intressen än ett renod

(844)

(845)

(846)

(847)

(848) 3

(849)

(850)

(851) . dominerande nationer, såsom överallt på den europeiska kontinenten och i Norden, har det formellt eller informellt ingåtts kompromisser beträffande 4 .

(852)

(853)

(854)

(855) C

(856)

(857)

(858)

(859). facto behandlats som offentliga institutioner snarare än privat egendom. En lång tradition av litteratur betraktar detta inte bara som legitimt utan också

(860)

(861)

(862) K X

(863) ! /

(864) > K# $%%&# 4

(865)

(866)

(867)

(868) !.

(869) # ;B0$+. 3

(870) . .

(871)

(872)

(873) $%;$+. en ”epistemisk förkastningslinje” som delar företrädarna för två normativa

(874)

(875) .

(876) 6 X

(877)

(878)

(879)

(880) K

(881)

(882)

(883)

(884)

(885)

(886)

(887)

(888)

(889) .

(890) .

(891)

(892)

(893)

(894)

(895) .

(896)

(897)

(898)

(899)

(900)

(901) 4# . .

(902)

(903)

(904)

(905)

(906)

(907)

(908)

(909) . aktieägarnas avkastning bara utgör en delmängd av detta uppdrag (Stout, $%;$+ X

(910) 4 .

(911)

(912)

(913)

(914)

(915)

(916) K

(917) "

(918)

(919) ! U.# ;BB*+ X

(920)

(921)

(922)

(923) 1

(924) . ? ?

(925) 6

(926)

(927)

(928)

(929) 9

(930)

(931)

(932)

(933)

(934)

(935) +. I enlighet med etablerad tradition inom nationalekonomi (Stigler, 1971) förstår vi här reglerandet av institutionella investerares verksamhet som ett

(936)

(937)

(938)

(939) 1.

(940)

(941)

(942)

(943) . "

(944) K A

(945)

(946) ;BB;+

(947)

(948)

(949)

(950)

(951)

(952) 210. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(953) 9 | INSTITUTIONELLA INVISTERARES RISKHANTERING I FINANSKRISENS SPÅR. marknaderna ska förstås som resultatet av politiska faktorer, preferens för

(954)

(955) K

(956)

(957)

(958)

(959) A

(960)

(961)

(962)

(963)

(964)

(965)

(966)

(967) Y"X

(968)

(969) . utvecklingen av amerikansk lagstiftning vid förra sekelskiftet, som kraftigt begränsade bankers verksamhet och därmed understödde framväxten av andra marknadsmekanismer för att ansamla investeringskapital till företag.

(970)

(971) .

(972)

(973)

(974) >

(975) K

(976) .

(977)

(978)

(979)

(980)

(981) K

(982) .. Detsamma kan sägas om framväxten av företagsgrupperingar i både Europa X

(983) # .

(984) #

(985) .

(986)

(987)

(988)

(989) K A ;BB'C E ! "

(990) # $%%;+ Y

(991) . privata kontrollägare, företagsledare och stater på oräkneliga vis försvarat

(992) .

(993) ? ?

(994)

(995)

(996) +

(997) 1.

(998). (kontroll) i stora företag. I linje med dessa argument betonar vi här att institutionella investerares verksamhet regleras politiskt och därmed ges en viss position bland intres

(999)

(1000)

(1001) X

(1002)

(1003) # $%%&+

(1004)

(1005)

(1006) .

(1007)

(1008)

(1009)

(1010) .

(1011)

(1012)

(1013) . av engagemang i enskilda bolag. Reglerna kan också vara kvalitativa formuleringar av principer, som ”försiktighet”, ”omsorg” eller ”lojalitet”, där försiktighet kopplas ihop med riskspridning över olika tillgångsslag. I de 1

(1014)

(1015)

(1016)

(1017) . På politisk nivå har institutionella investerare de senaste decennierna age .

(1018) .

(1019)

(1020) . mot ett

(1021) för att investera över nationsgränser (Tricker, 2009). Som grupp har de uppmuntrat bl a EU-kommissionen och nationella lagstiftare att understödja likvida kapitalmarknader och konvergens

(1022)

(1023)

(1024) .

(1025) E # $%;;+

(1026)

(1027). aktiviteterna från institutionella investerare, både utländska och inhemska, . W

(1028) K

(1029)

(1030)

(1031)

(1032)

(1033)

(1034)

(1035) A # $%%%+ 3 Y"X

(1036)

(1037)

(1038)

(1039)

(1040)

(1041). .

(1042)

(1043)

(1044) ! "# $%%&+. I Sverige kämpade utländska och svenska institutionella investerare för att 4

(1045)

No results found